9789144127880

Writing for the Medical Sciences

Writing for the Medical Sciences

KO N S T E N AT T S K R I VA B R A PÃ… E N G E L S K A

EMMA HANSSON CAROLIN FRECCERO

Writing for the Medical Sciences Konsten att skriva bra pĂĽ engelska

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35625 ISBN 978-91-44-12788-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Lukas Möllersten, Lyth & Co Omslagslayout: Lukas Möllersten Omslagsbild: Lukas Möllersten Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

FÖ RO R D 9 FÖ RO R D AV FÖ R FAT TA R N A 11

1. Inledning

13

Att skriva medicinsk vetenskap

13

Varför ska man skriva vetenskap?

15

För vem skriver vi?

17

2. Hur man skriver tydliga meningar

19

Vilka typer av meningar finns det och hur ska de användas?

19

Hur ska delarna i en sammansatt mening sammanfogas?

21

Hur ska delarna i en komplex mening sammanfogas?

21

Hur långa meningar ska man skriva?

26

Hur ska informationen vara organiserad i en mening?

26

Hur betonar man vad som är viktigt i en mening?

28

3. Hur man sätter ihop meningar till bra stycken

31

Hur ska ett stycke vara uppbyggt?

31

Hur långt ska ett stycke vara?

35

Hur ska de olika meningarna i ett stycke sammanfogas (textbindning, satskonnektiver – cohesive devices)?

35

4. Hur man sätter ihop styckena till en text

43

Vilka avsnitt ska texten ha?

43

Hur ska texten vara organiserad inom avsnitten?

44

Hur signalerar man sin disposition?

48

Hur skapar man textens disposition?

49

Rubriker

50

Hur sammanfattar och parafraserar man?

51

5. Hur man får till vetenskaplig stil

55

Opersonlig och objektiv

55

Blygsam

57

Precis, klar och tydlig

59

Koncentrerad

72

Formell

74

Underbyggd

78

6. Hur man skriver de olika delarna i en vetenskaplig artikel

79

Introduktion och bakgrund

80

Material och metod

85

Resultat

93 104

Diskussion Sammanfattning (abstract)

117

Nyckelord (key words)

120

Titel

121

|

|

Den vetenskapliga textens referenser

122

Omnämnanden (acknowledgements)

124

|

|

7. Hur man förbättrar sin text Checklistor för textbearbetning

127 128

8. Opposition: Hur man granskar andras texter

135

Sammanfattningen (abstract)

136

Introduktions- och bakgrundsdelen

136

Material- och metoddelen

137

Resultatdelen

137

Diskussion och konklusion

138

Figurer och grafer

139

Tabeller

139

Referenser

139

Titel

139

Sammanfattning av oppositionen

140

Information som kan kommenteras skriftligt till respondenten

9. Hur man skriver olika typer av vetenskapliga artiklar

140

141

Originalarbeten

141

Fallrapport (case report)

142

Short report och brief communication

146

Systematisk översiktsartikel (systematic review) och meta-analys

146

10. Hur man förbereder manus för publicering och kommunicerar med tidskriften 149 Vad är författarinstruktioner (instructions to authors)?

Hur skriver man ett följebrev (covering letter)?

149 150

Hur skriver man svar på referentgranskarnas kommentarer (rebuttal letter)? 153

11. Hur man skriver korrekt vetenskaplig engelska

157

Hur undviker man ofullständiga meningar och satsradningar?

157

Skrivregler och interpunktion i formell engelska

159

Hur ska man skriva räkneord på engelska?

163

Vanliga grammatikfel svensktalare gör i engelsk vetenskaplig text Vanliga stavfel i engelsk vetenskaplig text

166 176

Hur bildar man plural av medicinska och vetenskapliga ord på engelska?

179

Uttryck som ofta sammanblandas eller används fel i vetenskaplig text

180

12. Ordförklaringar – grammatikordlista 185 R E F E R E N S E R 203 S A K R E G I S TE R 211

9

FÖRORD

A lltmer k r av stä ll s på studenter inom omvårdnad och medi­

cin för att skriva vetenskapliga texter och artiklar på engelska för publicering i internationella facktidningar. Själva skrivprocessen blir ett verktyg till tanke- och kunskapsutveckling inom det medi­ cinska området. Denna bok tar upp många aspekter som är viktiga för studenter, yrkesmänniskor och forskare, såsom grundläggande forskningsmetodik, språkbruk och formalia till exempel. Boken är en komplett guide och handledning som hjälper såväl studenter som forskare att bli bättre medicinska författare.

Dr Christopher Allen Lektor i engelska med språkdidaktisk inriktning Linnéuniversitetet

11

F Ö R O R D AV F Ö R FAT TA R N A

Writing for the Medical Sciences är en guide för studenter, ST-läkare, doktorander och andra som ska skriva sina första vetenskapliga texter. Boken är tänkt att underlätta skrivprocessen genom att fungera som ett slags receptbok att följa och där man kan kontrollera att man fått med alla ingredienser, i rätt mängd och i rätt ordning.

Samtidigt är boken ett försök att strukturera våra egna erfarenheter av skrivandets vedermödor.

Det som skiljer boken från andra liknande böcker är inriktningen på hur man lär sig och utvecklar sina färdigheter som skribent, dvs. tekniker och verktyg för hur man bygger ihop ord, meningar, stycken och avsnitt till en funktionell text. De språkliga aspekterna är inrik­ tade på vetenskapligt skrivande på engelska för den som inte har engelska som modersmål.

Detta är en andra upplaga av boken som tidigare hette "Att skriva medicinsk vetenskap". Sedan vi skrev första upplagan 2011 har vi dels själva författat en del vetenskap och därmed gjort nya erfarenheter och lärdomar, dels haft förmånen att få undervisa i vetenskapligt skri­ vande på kurser. Vi har omarbeta boken, baserat på den ovärderliga återkoppling vi fått av kursdeltagare och läsare, för att göra budskapet tydligare och minimera de avsnitt man har mindre nytta av som ny vetenskaplig skribent.

Vår förhoppning är att du får nytta av boken när du skri­ ver vetenskap.

Göteborg och M a lmö 2019

Emma Hansson Carolin Freccero

31

3 Hur man sätter ihop meningar till bra stycken

To some extent, each sentence has to be the whole story.

Ly n n H e j i n i a n (19 4 1–), a m e r i k a n s k p o e t

Enkelt uttryckt är ett stycke en innehållsmässig enhet i texten som behandlar det som hör ihop. Styckets funktion är att föra samman sådant som hör ihop och separera sådant som inte gör det. Styckein­ delningen är viktig för textförståelsen och har stor betydelse för hur man läser en text. I detta kapitel illustrerar vi hur man kan bygga upp och sammanfoga sina stycken och därmed underlätta läsandet och hjälpa läsaren få sammanhang i texten.

Hur ska ett stycke vara uppbyggt?

En gyllene regel är att ett stycke behandlar en huvudtanke. Ett nytt stycke markerar att en ny aspekt eller huvudtanke tas upp.

Ett stycke börjar oftast med en kärnmening (topic sentence), dvs. en mening som presenterar styckets huvudtanke. Kärnmeningen definierar således vad stycket ska handla om och kan ses som ett löfte till läsaren vad stycket ska beröra, samt en ram till skribenten att hålla sig inom.

En bra kärnmening berättar tydligt vad budskapet i stycket är och innehåller huvudbegrepp som skärper läsarens uppmärksamhet.

För att huvudbudskapet lätt ska kunna utläsas är det bra om kärn­

32 meningen är enkel och kort. Ett stycke som ska handla om smärtba­ nor skulle till exempel kunna inledas med kärnmeningen:

Kärnmeningen kan också vara ett påstående som stycket specificerar, exemplifierar, konkretiserar, modifierar eller definierar och beskriver [14]. En kärnmening behöver inte alltid vara den första meningen i ett stycke. Anledningar till att placera en annan mening före kärn­ meningen kan vara att den första meningen fungerar som en koppling till föregående stycke eller att stycket inleds med ett påstående som författaren sedan invänder mot i resten av stycket Meningarna som kommer efter kärnmeningen kallas för stödje­ meningar eller supporting sentences, och är en vidareutveckling av kärnmeningen, dvs. de förklarar, illustrerar eller underbygger bud­ skapet i kärnmeningen. Varje mening i ett stycke ska lägga grunden för nästa mening. Med andra ord ska varje mening vara en utveckling av föregående mening (figur 3.1).

Kärnmening: The classic pain pathway consists of a three-neuron chain that transmits noxious signals from the periphery to the cerebral cortex.

Stödjemening 1: Förklaring av vad first-order-neuronen gör och hur den skickar infor­ mation till second-order-neuronen: The first-order neuron is a primary afferent neuron; its peripheral end is composed of a receptor that responds to a stimulus, trans­ duces it and transmits it to the spinal cord where the first-order neuron synapses with the second-order neuron.

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

The classic pain pathway consists of a three-neuron chain that transmits noxious signals from the periphery to the cerebral cortex.

33 Stödjemening 2: Förklaring av vad second-order-neuronen gör och hur den skickar information till third-order-neuronen: The second-order axons cross the spinal cord and ascend in the spinothalamic tract to the thalamus, where they synapse with the third-order neurons in one of the nuclei.

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Stödjemening 3 och 4: Förklaring av vad third-order-neuronen gör och hur signalen över­ sätts till en smärtupplevelse: In the nuclei, information is transformed and then projected through the internal capsule and corona radiata to the post-central gyrus of the cerebral cortex, where it is further processed. The information received by the cerebral cortex results in the percep­ tion of pain, that is, the conscious awareness of it.

Många stycken har en mer komplex struktur med flera nivåer av stödje­meningar där vissa meningar inte vidareutvecklar kärn­ meningen utan i stället en annan stödjemening.

I vissa fall kan det vara bra att avsluta stycket med en konklu­ derande mening (clincher sentence). Denna mening har två huvud­ syften, nämligen att signalera slutet på stycket samt att återigen betona huvudbudskapet. Budskapet kan betonas genom att man sammanfattar det viktigaste man berört i stycket eller att man upp­ repar kärnmeningen med andra ord. En konkluderande mening behövs inte alltid om det rör sig om en uppsats med många stycken.

I slutet på långa stycken kan den dock vara en god hjälp för läsaren att förstå vilket som är huvudbudskapet. Exempel på inledningar på den konkluderande meningen är:

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

34 E XEMPEL 3.1 Inledningar på den konkluderande meningen Finally,

In short,

To sum up,

In brief,

Lastly,

The evidence suggests that …

In conclusion,

Therefore,

These examples show that …

Indeed,

Thus,

Kärnmening 1.

Stödjemening

2.

Stödjemening

3.

Stödjemening (Konkluderande mening)

FIGUR 3.1 Ett styckes uppbyggnad.

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Sammanfattningsvis ska ett stycke således vara uppbyggt på följande sätt:

35

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Hur långt ska ett stycke vara?

Ett för långt stycke kan bli tråkigt att läsa och man riskerar då att läsaren tappar koncentrationen. Ett för kort stycke kan i stället bli fragmentariskt och oklart. En grundregel är att ett stycke i en veten­ skaplig artikel ska vara cirka 150 ord långt. Om dina stycken blir för långa, kontrollera om de innehåller flera huvudtankar och dela då upp dem – kom ihåg att en huvudtanke är lika med ett stycke. Ett stycke som innehåller färre än 50 ord uppfattas i stället som frag­ menterat och irriterande för läsaren. Om dina stycken blir för korta, kontrollera om några stycken behandlar samma huvudtanke och därmed kan kombineras till ett stycke [15]. Ett enkelt råd för hur man kan testa sin styckeindelning är att pröva att ge varje stycke en rubrik.

Om man lätt kan formulera en rubrik för varje stycke har det med all sannolikhet ett innehåll som hör ihop, en huvudtanke [16].

Hur ska de olika meningarna i ett stycke sammanfogas (textbindning, satskonnektiver – cohesive devices)?

En text måste ha bindning för att den ska vara lättläslig och begriplig.

Detta betyder att resonemangen i texten måste utvecklas logiskt och meningarna vara sammanfogade på ett tydligt sätt: tankegången ska vara lätt att följa och förhållandet mellan olika tankar ska vara klar och tydlig (figur 3.2).

A → B, B → C, C → D …

FIGUR 3.2 Förhållande mellan meningar då bindning uppstår.

Figur modifierad från Katz [17].

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

36 Ett sätt att ange hur texten hänger ihop är att använda metatext, dvs. text som kommenterar hur texten är uppbyggd. Ett exempel på metatext ser du nedan: Inledningsvis sammanfattas bröstutvecklingen, då förståelse av denna är grundläggande för att kunna diagnostisera olika bröstav­ vikelser. Därefter beskrivs hur man känner igen och behandlar de vanligaste bröstavvikelserna [18].

Tematisk bindning Tematisk bindning bygger på att det är lättare att förstå ny informa­ tion om den är knuten till något som vi redan vet. Tekniskt talar man om tema, information som redan är känd, och rema, information som är ny. I en text finns ofta en temaprogression, som är grundläggande för att texten ska hålla samman. Det finns fyra sätt att skapa tematisk bindning [20]: — Linjär: remat i en mening blir tema i nästa mening.

Peter bor i ett stort hus. Huset ägs av Peters far.

— Konstant: temat är samma i varje mening.

Min bror Sven ska hälsa på mig nästa vecka. Sven kommer att ta tåget från Malmö. Han kommer fram till stationen klockan fyra.

— Större tema: varje tema kommer från ett mer omfattande tema (hypertema).

Min katt är jättesöt. Hennes päls är alldeles svart. Svansen är lång och tjock.

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Förutom att använda metatext, finns det tre olika principer för att binda samman en text, nämligen tematisk bindning, tillbakasyftande bindning och logisk bindning [19].

37

— Större rema: varje rema kommer från ett mer omfattande rema (hyperrema).

Jag träffar sällan mina bröder. Karl bor i Stockholm. Mikael har flyttat till Frankrike. Oskar bor sedan många år i England.

Tillbakasyftande bindning Med tillbakasyftande bindning syftar något ord i en följande mening tillbaka på något ord i den första meningen. Tillbakasyftande bind­ ning skapar man genom att:

©FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Upprepa nyckelord

The family is under attack. Family life is described as harmful.

Byta ut ett substantiv mot ett pronomen

Changes in the economy are the main reasons for the problem. This is not the only reason, however.

Använda en synonym eller en omskrivning

The family is still an economic unit. Financial questions are still important.

The family provided mutual support; they could help each other in difficult times.

Använda en antonym (ett motsatsord)

At one time the family was self-supporting. Now it is highly dependent on the rest of society.

3 — H u r man s ätter iho p meningar till b ra st yc ken

är specialistläkare och docent i plastikkirurgi, fil.mag. i italienska och fil.kand. i engelska och franska. Hon har dessutom innehaft lektorat och är ST-studierektor. Hon är verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

EMMA HANSSON

är överläkare och medicine doktor i plastikkirurgi, med erfarenhet från universitetsstudier i Tyskland och Sverige. Hon är verksam vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

CAROLIN FRECCERO

Writing for the Medical Sciences KO N S TE N AT T S K R I VA B R A PÅ E N G E L S K A

Denna handbok, som är en ny och omarbetad upplaga av boken Att skriva medicinsk vetenskap, guidar dig stegvis igenom hur de olika delarna i en vetenskaplig text eller artikel komponeras och vad de ska innehålla.

Boken redogör för hur man lär sig och utvecklar sina färdigheter som skribent, dvs. hur man använder tekniker och verktyg för att bygga ihop ord, meningar, stycken och avsnitt till en funktionell text. De språkliga aspekterna är inriktade på vetenskapligt skrivande på engelska för den som inte har engelska som modersmål.

Writing for the Medical Sciences är en praktisk guide för dig som skriver dina första vetenskapliga arbeten eller vill utveckla ditt skrivande ytterligare. Den kan användas både som praktisk handbok och som uppslagsbok att återvända till under framtida forskningsaktiviteter.

Andra upplagan

Art.nr 35625

studentlitteratur.se