Literacy
– i familj, förskola och skola
C ARINA FA ST
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 32983 ISBN 978-91-44-12758-3 Upplaga 2:1 © Carina Fast och Studentlitteratur 2008, 2019 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsfoto: Carina Fast Författarfoto på baksidan: Kristina Ekholm Printed by Eurographic Group, 2019
INNEHÅLL
Förord till andra upplagan 7 K A P I T E L 1 Inledning 9 K A P I T E L 2 Kristoffer skriver önskelista 13 K A P I T E L 3 Sju barn och deras familjer 17
Etnografi 17 Val av barn och familjer 18 Arbetssätt 19 Fältdagbok 20 Intervjuer 20 Presentation av barn och familjer 20 Linnea 20 Oskar 22 Yael 23 Sara 25 Hamude 27 Kristoffer 28 Mini 30 Bostadsområden 32 Texter i den yttre miljön 34 K A P I T E L 4 Olika sätt att se på läs- och skrivinlärning 37
Formell undervisning 37 Emergent literacy 40 Literacy 41 Svensk översättning av ordet literacy 42 Vad står literacy för? 43 Literacy event och literacy practice 48 Literacies 50 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3
Innehåll
K A P I T E L 5 Familjens betydelse 51
Habitus 51 Family literacy 53 Traditioner 55 Mor- och farföräldrar 58 Syskon 60 Texter i den inre miljön 60 Tvåspråkighet 63 Religion 64 Läs- och skrivaktiviteter i samband med högtider och födelsedagar 67 K A P I T E L 6 Fantasi och lek 71
Fantasi, kreativitet och lek 72 Leksaker 73 Pokémon 74 Barbie och liknande dockor 76 Pedagogiska leksaker 77 Barn som konsumenter 78 Leksakskataloger 81 K A P I T E L 7 Vägar in i skriftspråket 87
Berättande 88 Bilder 90 Högläsning 92 Lek med språket 93 Serier 95 Film och video 96 Datorer 97 Musik 98 Eget ritande och skrivande 100 Literacy och identitet 105 K A P I T E L 8 Populärkultur 107
Begreppet populärkultur 107 Vuxnas betänkligheter – gemenskapen med kamrater 109 Läsande och skrivande i samband med populärkultur 111
4
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
Innehåll
K A P I T E L 9 Nya medier 115
Multimodala texter – ett nytt sätt att läsa och skriva 116 Insiders – Outsiders 117 Föräldrarnas inställningar 118 K A P I T E L 10 Förskola och skola 123
Vem har rätt att tala? 123 Läsande och skrivande i förskola och skola 125 Bryggor mellan hem och förskola och skola 128 Pedagogernas syn på populärkultur och nya medier 130 Leksaker 130 Datorer 133 Att läsa och skriva bakom ryggen på lärarna 135 K A P I T E L 11 Barns textvärldar som potential i undervisningen 139
Ett tredje område 140 Critical literacy 141 Vad kan då göras? 142 Samtala 142 Ordna utställningar 143 Skriva 145 Använda datorer 147 Utgå från bilder 149 Se och samtala om film 150 K A P I T E L 12 Sammanfattande kommentar 153 K A P I T E L 13 Sex unga vuxna ser på sina liv 157
Återträff 157 Den förra studien 159 Utbildning 161 Olika världar 166 Liv och skola utomlands 167 Intressen 170 Literacy 173 Skönlitteratur 174 Berättelser 176 Sociala medier 177 Bibliotek 178
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
5
Innehåll
Kamrater 179 Åtskillnad mellan grupper 181 Bostad och uppväxtområde 183 Religion och identitet 186 Framtiden 190 Egna barn 199 Sammanfattande diskussion 200 Föräldrar, syskon och kamrater 200 Literacy 201 En länk i en kedja 203
Referenser 205 Illustrationer i barnböcker 214
Person- och sakregister 215
6
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
K apitel 3
Sju barn och deras familjer
I denna bok kommer exempel då och då att ges utifrån de sju barn som förekommer i mitt avhandlingsarbete (Fast 2007). Det är därför på sin plats att göra en presentation av barnen och deras familjer och informera om hur det gick till då de valdes och vilken forskningsmetod jag använde. Barnen var fyra år då jag först träffade dem och jag följde dem under tre års tid. För detta arbete valde jag en etnografisk metod.
Etnografi Etnografi kommer av grekiskan ethnos, ’folk’ och graphia, ’beskrivning’. Det är en forskningsmetod som används inom många olika discipliner som till exempel antropologi, etnologi, sociologi och pedagogik. Ett etnografiskt arbete består av två distinkta aktiviteter, enligt Emerson et al. (1995 s. 1). För det första söker etnografen tillträde till ett socialt sammanhang och skapar fortgående relationer med människorna som lever där, för att observera det samspel som pågår. För det andra skriver etnografen ner sina observationer på ett systematiskt sätt. Ett övergripande mål i en etnografisk studie är att samla så rika data som möjligt under lång tid. Insamling av data i min studie skedde genom observationer, informella samtal, intervjuer, insamling av barnens teckningar och texter, ljudupptagning och fotografering. Avsikten var att försöka fånga de historiska, kulturella och sociala traditioner som barnen ingick i, vilka i sin tur, enligt modern literacy-forskning, påverkar barns språkanvändning och läs- och skrivutveckling. Birgitta Kullberg (1991, 1992, 2004) gjorde tidigt en etnografisk studie av barn och deras läs- och skrivutveckling. I sitt avhandlingsarbete följde hon © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
17
3 Sju barn och deras familjer
åtta barn i klassrummet för att försöka ta reda på hur barnen, inom skolans ramar, lär sig att läsa och skriva.
Val av barn och familjer Valet av sju barn och deras familjer utgick från önskan att få både bredd och djup i studien. Färre familjer skulle begränsa de variationer av aktiviteter där barn kommer i kontakt med läsande och skrivande. Att besöka fler familjer än sju, och i förlängningen förskolor, förskoleklasser och skolor, kändes ohanterligt. Vilka kategorier, som skulle styra urvalet, var föremål för mycket tanke verksamhet. En viktig utgångspunkt var att kategorierna på något sätt förväntades ha betydelse för barns möten med skriftspråket och olika typer av texter. Resultatet blev: ålder, kön och modersmål, familjernas religion, familjernas bostadsområden och föräldrarnas yrken. Många andra kategorier måste av förklarliga skäl lämnas utanför. Ålder: Att välja barn som var fyra år vid studiens början möjliggjorde att, under de tre år som fanns till studiens förfogande, vara med barnen i såväl förskola och förskoleklass som skola. Kön: En rad studier (Dyson 1997, 2003; Millard 2003a) visar att pojkar och flickor inte bara möter olika typer av läs- och skrivaktiviteter, kopplade till deras kön, utan också själva väljer könsspecifika texter. Modersmål: Sverige är idag på många sätt ett mångkulturellt samhälle. Många barn får därför rika erfarenheter av att tala, läsa och skriva på andra språk än svenska. Det var därför värdefullt att ett par barn med annat modersmål än svenska skulle ingå i studien. Religion: Flera studier (Heath 1999; Zinsser 1986) visar att utövande av religion innebär rika tillfällen då läsande och skrivande praktiseras. Familjernas bostadsområde: Många bostadsområden i Sverige är segregerade. Ibland stigmatiseras vissa områden, hem och skolor som varande språkligt torftiga. Studier (Taylor 1983, 1997; Auerbach 1989, 1995) visar emellertid att hem som kan betraktas som påvra vad gäller till exempel ekonomi inte behöver sakna situationer där läsande och skrivande praktiseras. Föräldrarnas yrken: Föräldrars erfarenheter av skola och utbildning kan vara betydelsefulla för den typ av vanor barnen får av läsande och 18
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
skrivande i familjen (Bourdieu 1999). Föräldrarnas yrken var emellertid aldrig en utgångspunkt vid sökande av familjer. Det förväntades automatiskt bli en spridning som en följd av andra kriterier, till exempel bostadsområden.
Arbetssätt Besöken i hemmen och i förskolorna och skolorna föranledde olika arbetssätt. Hemmen besöktes vid olika tidpunkter på morgnar, eftermiddagar och kvällar, såväl vardagar som helgdagar, beroende på vad som passade familjerna för tillfället. Jag deltog i det samspel som uppstod under besöken. Samtal fördes med barn, föräldrar, syskon och stundom med far- och morföräldrar om de råkade befinna sig i hemmen. Olika personer agerade informanter om barnen och de läs- och skrivsituationer som de ingick i. Barnen drog ofta in mig i sina aktiviteter. De ville till exempel visa leksaker, spel, nya kläder, läxböcker. I samband med att barnen bjöd in mig till någon aktivitet och vid intervjuer med barn och föräldrar använde jag en ljudbandspelare. I början väckte den barnens uppmärksamhet. De ville prova och lyssna. Efterhand verkade de inte bry sig. I informella samtal med föräldrarna var den aldrig på. Föräldrarna samlade under vissa perioder teckningar och texter som barnen gjort mellan mina besök. Barnen, deras miljöer, leksaker och texter fotograferades också regelbundet, från första till sista besöket. I förskola och skola intog jag en mycket mer tillbakahållen roll och särskilt i klassrummen satt jag lite vid sidan av och observerade och förde anteckningar. Jag undvek att lägga mig i eller att på något sätt agera lärare. Vid informella samtal med lärarna, till exempel på rasterna, gjordes ingen ljudupptagning däremot vid de i förväg inbokade intervjuerna.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
19
3 Sju barn och deras familjer
FÄLTDAGBOK
Vikten av att skriva fältanteckningar så snart som möjligt efter en observerad händelse framhålls ofta i etnografisk litteratur. Det finns en risk att detaljer annars går förlorade. Jag satt alltid på ett kafé på vägen hem och skrev allt som gick att komma ihåg från besöket, vilka som varit när varande, var händelsen gått av stapeln, vid vilken tid besöket skett och under vilka omständigheter. Jag var noga med att göra denna dokumentation innan jag började prata med någon eller syssla med något annat som kunnat komma mellan mig och det jag sett och hört. Anteckningarna kompletterades sedan med fotografier och barnens teckningar och texter. Under de tre åren blev det två tjocka dagböcker. INTERVJUER
Intervjuer har gjorts med barn, föräldrar, förskollärare och lärare. De ägde rum i hemmen, vid ett par tillfällen på någon förälders arbetsplats, någon gång på ett kafé, på förskolor och i skolor. Jag inledde alltid med att berätta i vilket sammanhang intervjun skulle komma in i studien och att anonymitet garanterades. Intervjuerna var strukturerade så till vida att jag hade i förhand uppgjorda frågor men att jag försökte vara lyhörd med följdfrågor. Det betyder att även intervjuerna i mycket kom att närma sig ett samtal. Intervjuerna sträckte sig mellan 1 och 2 timmar. De transkriberades efteråt. (för en utförligare beskrivning av det etnografiska arbetssättet se Fast 2007 s. 44 ff).
Presentation av barn och familjer LINNEA
Linnea har själv hittat på sitt namn. Det är inspirerat av en sångerska som deltagit i Lilla Melodifestivalen med sången När jag åker moped. Linnea är äldst av de sju barnen. Hon är den enda som är född på våren. Linnea fick två yngre tvillingbröder då hon var 4½ år. De var ett par veckor gamla vid studiens början. Linneas föräldrar arbetar inom ett medieföretag, som journalist och producent. Familjen talar svenska. Under den första tiden av studien bodde familjen i en lägenhet centralt i en större stad men flyttade till ett radhus i en grannkommun efter några 20
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
månader. Området de bor i är lugnt och välbärgat. Det präglas av små vägar som slingrar sig mellan stora villor på lummiga trädgårdstomter. Radhuset ligger strax bakom en liten kyrka och är K-märkt. Linnea ritar sitt och sina grannars hus. Hon pratar för sig själv medan hon ritar. Hon berättar om alla som bor i de olika husen. Linnea har gått i en förskola som drivs av svenska kyrkan. Under en kort tid sjöng Linnea i en barnkör i kyrkan. Hon fortsatte i Kyrkans förskola även det år som motsvarade förskoleklassen. Inför första året i skolan började Linnea i en närbelägen kommunal skola. FIGUR 3.1
FIGUR 3.2
Linnea (5 år 1 månad).
Linnea (6 år 5 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
21
3 Sju barn och deras familjer
OSK AR
Oskar har valt sitt namn tillsammans med sina föräldrar. Han ville ha samma namn som en av sina bästa kompisar på sin gamla förskola. Oskar har en yngre syster som fanns med vid studiens början och en liten bror som fötts under studiens gång. Oskars pappa har ett administrativt arbete på ett universitet. Mamman är grundskollärare och har vidareutbildat sig till specialpedagog. Oskars familj talar svenska. Familjen är aktiv i en frikyrka. Oskar går i söndagsskola. Under en tid sjöng han också i församlingens barnkör men slutade i och med att familjen flyttade och bytte församling. Första året bodde familjen i en lägenhet i en grannkommun till en större stad men flyttade senare till ett nybyggt radhusområde i en kommun cirka 3 mil längre bort. Barnen kan ta sig till lekpark, förskola och skola på bilfria gångvägar. Oskar ritar sitt nya hus. ”Jag ritar garaget först” (till höger), säger han. Hela familjen tittar ut genom fönstret på lillebror som ligger och sover i vagnen utanför.
FIGUR 3.3
22
Oskar (4 år 7 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
FIGUR 3.4
Oskar (5 år 11 månader).
På den gamla bostadsorten gick Oskar på en föräldradriven förskola i flera år. Föräldrarna deltog aktivt i förskolans drift. I och med att familjen flyttade, började han i förskoleklassen i en närbelägen kommunal skola. Han fortsatte senare i första klass i samma skola. YAEL
Yael är ett judiskt namn. Pappan föreslog namnet då han tycker att det är vackert. Yael är yngst av de sju barnen. Hon är född i december. Hon har två äldre systrar. Pappan är ekonomisk konsult. Mamman arbetar med affärsverksamhet. Yaels mamma är judinna men pappan, som är uppvuxen inom den kristna traditionen, säger att han inte är religiös. Familjen talar svenska hemma, men i förskola och skola lär sig Yael hebreiska. Yael sjunger i en kör i skolan, som en gång i månaden framträder i synagogan. Hon spelar också piano och dansar balett. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
23
3 Sju barn och deras familjer
Familjen bor i en bostadsrätt i centrum av en större stad. Huset ligger vid en stor gata i en fashionabel stadsdel. Det betyder stadstrafik och affärer utanför huset och på vägen till förskola och skola. När Yael ritar sitt hus påpekar hon att hon ritar portkodsapparaten och att hon kan den. Hon säger koden flera gånger. Under hela studien har Yael gått i en judisk skola, såväl i förskola som i skola. Undervisningen är på svenska men i samband med judiska högtider och vid samlingar, till exempel inför sabbaten, sker allt på hebreiska. FIGUR 3.5
Yael (4 år 5 månader).
FIGUR 3.6
Yael (5 år 9 månader).
24
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
SARA
Sara och hennes mamma har tillsammans diskuterat sig fram till namnet Sara. Valet föll på Sara, då det är ett vanligt namn i Somalia. Sara är född i Sverige men båda hennes föräldrar är födda i Somalia. Sara har fyra syskon, en äldre bror och tre yngre syskon. De yngre syskonen, två bröder och en syster, är födda under studiens gång. Familjen talar dels somaliska, dels svenska. Mest somaliska. Pappan arbetar på ett äldreboende och mamman arbetar till och från på ett sjukhem, beroende på hur mycket hon behöver vara hemma med barnen.
FIGUR 3.7 Sara (4 år 10 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
25
3 Sju barn och deras familjer
Familjen är muslimer. Sara har under det senaste året gått i koranskola, två timmar varje lördag. Familjen bor i en hyreslägenhet i en förort till en större stad. Förorten har en stor andel invånare med annat modersmål än svenska. Områdena mellan husen är skilda från trafik. Sara säger att det är så många fönster på huset så hon inte orkar rita fler. Sara gick först i en förskola, under fyra år, i närheten av familjens bostad. I och med att hon började i förskoleklassen flyttade hon över till en närbelägen kommunal skola, där hon fortsatte då hon började i första klass.
FIGUR 3.8
26
Sara (6 år 1 månad).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
HAMUDE
Hamudes föräldrar tyckte att Hamude var ett lämpligt namn, då det är namnet på en betydelsefull muslimsk profet.
FIGUR 3.9
Hamude (4 år 7 månader).
Hamudes mamma är född i Irak. Pappan är uppvuxen i Libanon men flyttade senare till Irak. Hamude själv är född i Sverige. Han har en lillebror. Familjen talar arabiska och svenska hemma, mest arabiska. Mamman och pappan talar olika dialekter av arabiska. Pappan arbetar som kock och mamman har utbildat sig till läkare under studiens gång. Pappan är muslim. Mamman är uppvuxen i en kristen familj i Irak men säger att hon ”inte är någonting nu”. Under studiens första två år bodde familjen i en hyresrätt i en förort med hög procent invandrare. Det är samma område som Saras familj bor i. Hamude ritar sitt hus. Han berättar att han bor i nummer 40. Hamude gick i förskolan på sin första bostadsort. I och med att han skulle börja i förskoleklassen valde föräldrarna en skola i ett område från 1960-talet. Det innebar flera byten av transportmedel.
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
27
3 Sju barn och deras familjer
FIGUR 3.10
Hamude (6 år 4 månader).
Under våren 2005 flyttade familjen till en hyresrätt i ett område som gränsar till det där Hamude gått i förskolklassen. I området finns främst hyreslägenheter och det är ganska slitet. Hamude fortsatte i första klass i samma skola.
KRISTOFFER
Mamman föreslog Kristoffers namn. Hon skulle själv ha hetat Kristoffer om hon blivit en pojke. Kristoffer bor tillsammans med sin mamma. Han har inga syskon. De talar svenska. Pappan bor i Finland och Kristoffer är där ibland. Hans farmor och farfar talar bara finska. Han förstår en del finska men använder det aldrig i Sverige. Det har aldrig varit tal om att han ska ha finska som modersmåls undervisning i förskolan eller skolan. Kristoffers morfar är född i Tyskland. Mamman har dock inte talat tyska med Kristoffer. Mamman arbetar på ett bemanningsföretag. 28
FIGUR 3.11
Kristoffer (5 år 4 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
Vad gäller religion säger mamman att det är via skolan som Kristoffer kommer i kontakt med religion. Hemma gör han det aldrig. Kristoffer och hans mamma bor i ett trevåningshus i en förort från 1960-talet. Där finns främst flerfamiljshus. Under de senaste åren har många invandrare sökt sig till området för att komma närmare det svenska samhället. Utanför Kristoffers hus går en bilväg, men området präglas av grön områden mellan husen och runt förskola och skola. Kristoffer gick på en förskola nära hemmet. I och med att han skulle börja i förskoleklassen valde mamman bort den mest närbelägna skolan, då den enligt henne, har dåligt rykte. Kristoffer fick börja i en skola i ett angränsande bostadsområde. Kristoffer har sedan fortsatt i samma skola i första klass.
FIGUR 3.12
Kristoffer (6 år 6 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
29
3 Sju barn och deras familjer
MINI
Mamman i familjen föreslog namnet Mini, då Mini dels är liten till växten, dels är yngst i familjen. Mini har en två år äldre syster. Familjen talar svenska. Pappan har under en stor del av studien läst en bantad ingenjörsutbildning för personer med livserfarenhet. Mamman är barnskötare. Vad gäller religion säger föräldrarna att de tillhör svenska kyrkan. De är inte djupt troende men håller på kristna traditioner. Barnen är döpta och kommer antagligen att konfirmeras. Under den första halvan av studien bodde familjen i en hyreslägenhet i ett niovåningshus, i en förort från 1960-talet. I området finns mest fler
FIGUR 3.13
30
Mini (4 år 10 månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
3 Sju barn och deras familjer
familjshus. Föräldrarna talade ofta om att flytta från förorten för att lägenheten var för liten men också på grund av oro för det tuffa klimatet i området. Mini ritar sitt hus. Hon säger att det är så högt så hon får ont i huvudet när hon tittar upp. Mini gick i förskolan i anslutning till den första bostaden. I förskoleklassen börjar hon i ett angränsande område, då föräldrarna ansåg att den mest närbelägna skolan hade dåligt rykte. Familjen flyttade senare till en lägenhet i en kommun cirka 2 mil längre bort. Det är ett nybyggt område i anslutning till äldre bebyggelse men med ett nytt inglasat centrum. Ett stort friluftsområde finns i närheten. Mini började i en kommunal skola i första klass i det nya bostadsområdet.
FIGUR 3.14
Mini (6 år 2
månader).
© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R
31
Carina Fast är fil.dr i pedagogik och literacyforskare. Hon har under många år undervisat lärare under grundutbildning och i fortbildning om barns läs- och skrivutveckling.
Literacy – i familj, förskola och skola I den här boken låter författaren Carina Fast oss följa sju barn, från deras fjärde till sjunde levnadsår. Barnen växer upp i olika sociala, kulturella och religiösa miljöer. Vi får följa dem i deras hem och vidare till förskola och skola. Författaren beskriver de textvärldar, inte minst från populärkultur och nya medier, som barnen kommer i kontakt med och själva praktiserar. Carina Fast betonar hur viktigt det är att förskola och skola tar vara på och bygger vidare på barnens egna erfarenheter och kunskaper om texter, läsande och skrivande för att skapa en kontinuitet i barnens lärande. I denna andra upplaga av boken får vi i ett helt nyskrivet kapitel återknyta bekantskapen med ”barnen”. De är nu 18–19 år och i färd med att lämna skolan och träda ut i samhället. Hur ser de på sina liv? Vad har format dem? De berättar om uppväxt med familj och kamrater. Men också om bostadsområden, skola och literacyutveckling. Och inte minst, om hur de ser på sin framtid. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i förskola och grundskolans tidigare år men också till forskare med intresse för barns och ungas uppväxt och levnadsvillkor.
Andra upplagan Art.nr 32983
studentlitteratur.se