arfvinge till Norrige, hertig till Schleswig-Holstein, Stormarn och Dit marsen, grefve till Oldenburg och Delmenhorst &c., göre veterligt: att sedan vi med oinskränkt förtroende till rikets ständer ovilkorligen öf lemnat fastställandet af en ny regeringsform, som för alltid skall gru da ett gemensamt fäderneslands sällhet och sjelfständighet, uppfylle vi för vårt hjerta dyrbar och efterlängtad pligt, då vi härmedelst allmä kungöre den grundlag, som af rikets nu församlade ständer, efter no öfverläggning, enhälligt faststäld och antagen blifvit, samt till oss i d i förening med deras frivilliga och enstämmiga anbud af Sveriges kro och regering, uppå rikssalen öfverlemnad. Då vi med lifligaste rörels med ömt deltagande i det folks öden, som lemnat oss ett så oförgätligt af förtröstan och tillgifvenhet, gått denna dess önskan till mötes, hafv fästat ett så mycket säkrare hopp om framgång i våre oafbrutne bemö den att bereda fäderneslandets framtida väl, som våre och våre under tares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter uti den nya regeringsfor blifvit så tydeligen utstakade, att de med bibehållande af konungam tens helgd och verkningsförmåga förena svenska folkets lagbundna fr Vi vele således denna af riksens ständer samtyckta regeringsform här antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter fö Vi efterskrifne Svea rikes ständer, grefvar, friherrar, biskopar, ridd skap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu, å egn och våre hemmavarande medbröders vägnar, till allmänt riksmöte för samlade äro, göre veterligt: att, som genom den nyligen timade regem förändringen, åt hvilken vi vår enhälliga stadfästelse gifvit, vi sven folkets fullmäktige inträdt i rättigheten, att sjelfve genom upprättand af en förändrad statsförfattning för framtiden förbättra fäderneslandets belägenhet; alltså hafve vi, med upphäfvande af de intill denna mer och mindre gällande grundlagar, nemligen regeringsformen af d augusti 1772, förenings- och säkerhetsakten af den 21 februari och 3 1789, riksdagsordningen af den 24 januari 1617, såväl som af alla a sådana äldre och nyare lagar, akter, ordningar, stadganden och be slut, hvilka under namn af grundlagar inbegripne varit, öfverensko och belefvat att för Svea rike och ty underliggande länder stadga fö
REGERINGS FORMEN EN KOMMENTAR
Thomas Bull Fredrik Sterzel