9789144123974

En bra början Mottagande och introduktion av nyanlända elever

Gilda Kästen-Ebeling & Tore Otterup (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36455 ISBN 978-91-44-12397-4 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Förord till den reviderade upplagan 13 Inledning 15

Ja n M e l l gr e n

1 Perspektiv 17 Gi l da K ä st e n-E be l i ng Nyanländ flykting 17 Den svenska utvandringen 18 Andra världskrigets flyktingar 18 Arbetskraftsinvandringen 19 Assimileringspolitiken 20 Invandrarpolitiken 21 Hemspråksreformen 21 ”Effektiviseringen” av hemspråksundervisningen 24 Hemspråket blir modersmål 25 Regeringens proposition Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik 25 En nationell strategi för utbildning av nyanlända elever 27 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) 28 Skollag (2010:800) – En ny strategi för utbildning för nyanlända elever 29 Allmänna råd om utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2016:2) 30 Litteratur 31 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

3

Innehåll

2 Nyanlända elever i Sverige 33 I nge r Be rge n d or f f Att utveckla skolintroduktion för nyanlända elever 39 Skolintroduktion för nyanlända elever 41 Del 1: mottagande med kartläggning 42 Del 2: förberedelsegrupp 43 Del 3: övergång till reguljär klass 45 Syskonen Hussein kommer till Sverige 47 Litteratur 51 Förslag till fortsatt läsning 52

3 Interkulturell pedagogik 53 E l isa bet h E l m e ro t h Globalisering – världen i Sverige 53 Turister och vagabonder 54 Transnationella identiteter 54 Normkritiska perspektiv 55 Sociala konstruktioner 56 Intersektionella perspektiv 57 Interkulturell pedagogik 58 Utmana rådande ordning 58 Postkolonial eller transnationell 59 Ett relationellt perspektiv 59 Litteratur 60 Förslag till fortsatt läsning 60

4 Nyanlända elevers språkutveckling 61 T or e O t t e ru p Den svenska skolans mottagande av nyanlända elever 62 Mottagande och introduktion 62 Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling 63 Modersmålsundervisning och undervisning på modersmålet 71

4

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 74 Språkutveckling – en tidskrävande process 76 Litteratur 77 Förslag till fortsatt läsning 79 5 ”Det är deras dröm – inte min!” Om en tonårings kamp i en mångkulturell miljö 81 L a i d B oua k a z o c h R e h a n Ta h a Interkulturellt förhållningsätt – vad innebär det? 83 Synen på föräldraengagemanget 86 Föräldrarnas förväntningar 89 Synen på skolan och lärarnas förväntningar 91 Diskussion och konklusion 95 Litteratur 97 Förslag till fortsatt läsning 98 6 Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa 99 H e n ry A s c h e r Hur mår nyanlända barn? 100 Nyanlända barns erfarenheter 100 Före flykten 100 Under flykten 101 I Sverige 102 Vanliga traumasymtom 103 Traumasymtom i skolan 104 Skolans betydelse för nyanlända barns hälsa 107 Nyanlända barns egna tankar om hälsa och välbefinnande 109 Hur kan man arbeta med nyanlända barns hälsa och välbefinnande i skolan? 110 Stöd till barnet 110 Stöd till föräldrarna 112 Skolhälsovårdens roll 113

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

5

Innehåll

Barn som kräver särskild uppmärksamhet 114 Barn i behov av specialistinsatser 114 Barn i en papperslös situation 115 Barn med uppgivenhetssyndrom 117 Samverkan utanför skolan 118 Stöd till skolans arbete med nyanlända barn 119 Mänskliga rättigheter som arbetsredskap 120 Barn som får avvisningsbeslut 121 Att orka stå kvar 122 Till sist 123 Litteratur 123 7 Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan 125 L i v e St r etmo o c h C h a r l o t t e M e l a n de r Ensamkommande barn i ett globalt och historiskt ljus 125 Barnmigration – ett globalt fenomen 126 Ensamkommande barn – en definition 127 Internationell och svensk forskning om ensamkommande barn – med fokus på skolan 128 Ensamkommande barn i svensk debatt och kontext 129 Skolans möte med ensamkommande barn 131 Mående och trivsel – ensamkommande barn som en särskilt utsatt grupp elever 133 Heterogena barn med annorlunda erfarenheter 136 Stöd och hinder för ensamkommande barns lärande och utveckling 140 Avslutande diskussion 148 Litteratur 150 Förslag till fortsatt läsning 152

6

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

8 Erfarenheter 153 Gi l da K ä st e n-E be l i ng STOP-modellen – ”Stoppa den kaotiska processen!” 154 Skolmottagning Välkomsten i Göteborgs stad Gunnared 156 Projektet skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, etapp 1: en modell för flerspråkig förberedelseklass 160 Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor, etapp 2: Lärdomar från etapp 1 används i en traditionell förberedelseklass 162 Pedagogisk metod Välkommen till skolan! 163 Litteratur 163 Förslag till fortsatt läsning 164 9 Barn i Väntan och Barn i Start – stödgrupper för flyktingbarn 165 I nge r U n e nge Stödgruppens möjlighet 166 Metoden 168 Teoretiska ramar – känsla av sammanhang, socialt erkännande och tillit 170 KASAM 171 Socialt erkännande och tillit 173 Effekter av stödgrupper 174 Litteratur 175 Förslag till fortsatt läsning 175 10 Att leka och rita – barns sätt att göra obegripliga erfarenheter hanterbara 177 L a i l a L i n dbe rg Bakgrund 178 Syftet med en lekpedagogisk insats 178 Metod och förhållningssätt 179 Litteratur 183 Förslag till fortsatt läsning 183

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

7

Innehåll

11 Skolan, den bästa resursen 185 Gi l da K ä st e n-E be l i ng o c h T or e O t t e ru p Ett holistiskt perspektiv och ett interkulturellt förhållningssätt 185 Språk 187 Sociala nätverk 188 Socioemotionellt stöd 190 Litteratur 191 Person- och sakregister 193

8

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

K A P I T E L 11

Skolan, den bästa resursen Gi l da K ä st e n-E be l i ng o ch Tor e Ot t e ru p

Att behöva fly eller flytta till ett främmande land medför givetvis obalans och kanske också kaos i en människas tillvaro. Huruvida man kan hantera obalansen och komma ut ur det inre kaoset är beroende av flera faktorer – ålder, hälsa, kön, den egna karaktären, bakgrund, upplevelser före och under flykten eller flytten och inte minst det mottagande man får i det land som man flyr eller flyttar till.

Situationen är svårare att hantera för barn och ungdomar som genom krig eller förföljelser har tvingats fly från sin invanda miljö, i synnerhet om de har flytt ensamma. Därtill saknar de språk för att uttrycka sig, vågar inte sätta tankar och känslor i ord eller tiger kanske för att inte oroa sina föräldrar och andra anhöriga. För de barn som kommer till Sverige i skolåldern har vi skolan att erbjuda som den allra bästa resursen för en harmonisk utveckling. Skoldagens förutsägbara rutiner, regelbundna träffar med vuxna som lyssnar, samtal med andra barn med liknande erfarenheter, organiserade och spontana lekar med jämnåriga liksom erkännandet av kunskaper och kompetenser man har med sig och påbyggande av dem med något nytt och nyttigt varje dag, skapar struktur i tillvaron, fyller den med mening och är dessutom läkande och utvecklande.

Alla som arbetar i skolan har uppdraget att organisera och genomföra verksamheten utifrån de enskilda elevernas förutsättningar och behov, också de nyanlända elevernas. Vi är skyldiga dem ett väl planerat mottagande och en genomtänkt introduktion in i den svenska skolan.

Ett holistiskt perspektiv och ett interkulturellt förhållningssätt En människa är inte en samling av separata beståndsdelar – fysiska, ­psykiska, sociala, kognitiva etc. Hon utgör en helhet som är större och mer komplex än summan av sina delar. Den påverkas av kulturen, ­historiska © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

185

Gilda Kästen-Ebeling och Tore Otterup

omständigheter, den fysiska miljön m.m. Att se människan som en helhet är att se henne i ett holistiskt perspektiv. Vi vill se alla elever i ett holistiskt perspektiv och denna bok vill förmedla det synsättet på de elever som kommer till den svenska skolan från andra länder. Vi förmedlar forskningsresultat och analyser liksom erfarenheter och lärdomar från praktiken, som alla bör beaktas tillsammans och integreras i en helhet när man planerar och utformar de nyanlända elevernas mottagande och introduktion.

En nyanländ elev kommer till Sverige med minst ett språk med sig. Hon eller han har kunskaper, färdigheter och erfarenheter, som före och under flykten eller flytten fungerade i sitt sammanhang. En del nyanlända elever eller nära anhöriga till dem bär dessutom på sorger, förluster och svåra upplevelser. Det finns de som har en gedigen utbildning med sig vars familjer har en lång akademisk bakgrund, medan andra familjer saknar studietradition.

Några har bevittnat situationer som vi inte ens kan föreställa oss. De känner miljöer som är okända för de flesta av oss. Vare sig de har gått i skolan eller inte, har de med sig en skatt av kunskaper och erfarenheter. Dessa utgör deras förutsättningar när de börjar i den svenska skolan, men hos oss verkar det tyvärr ofta väga tyngst att de inte kan svenska. Eftersom vi ofta inte förmår relatera vår undervisning till deras kunskaper och erfarenheter, gör vi dessa elever till förlorare. Som samhälle förlorar Sverige när vi försummar att ta vara på den unika möjlighet som nyanlända elever erbjuder oss att berika vår egen bildning, utvidga vårt eget perspektiv och därmed också övriga elevers perspektiv.

Alla unga människor befinner sig i en utvecklingsprocess som för dem mot vuxenlivet. Som ansvariga för deras utbildning, som medmänniskor och som möjliga förebilder, är vi delaktiga i den processen. Det kan bli en krävande uppgift för oss när eleverna kommer från främmande länder och kulturer. Vi förstår inte deras språk och deras koder. Några av oss blir kanske illa berörda av deras religion och värderingar, deras klädsel, sätt att hälsa etc.

En del av dem har genomlidit och genomlider svårigheter, vilket ständigt tvingar oss att fundera över rimligheten i de förväntningar och de krav vi ställer på dem. Kanske bestämmer vi oss därför för att inte alls ställa krav eller att ha förväntningar på dem. Nyanlända elever skiljer sig från majoriteten av eleverna men också sinsemellan. Det är stor skillnad mellan att vara född i Bagdad eller i Göteborg; uppvuxen uppe på ett berg i Afrika 186

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

11 Skolan, den bästa resursen

eller i en stor stad i Europa; ha gått i en privatskola eller ha arbetat för att hjälpa till att försörja familjen; ha flytt till Sverige ensam eller tillsammans med sin familj; ha tillstånd för att vistas i landet eller att vara papperslös och tvungen att gömma sig. När en lärare säger ”jag behandlar alla mina elever lika”, hoppas vi därför att den underliggande meningen är ”alla mina elever är lika mycket värda oavsett var de kommer ifrån och därför behandlar jag var och en utifrån sina egna förutsättningar och behov”.

Den svenska skolan försöker att skapa bra arbetssätt för nyanlända elever, men de har oftast inte lett till framgång för eleverna. Många berörda kommuner söker fortfarande stöd i forskning och i positiva exempel för att förbättra utbildningen av nyanlända elever.

Språk Språket har en nästan obegripligt stor betydelse för en människa. Med språkets hjälp kan vi tänka, lära oss, minnas, lösa problem, utveckla idéer, uppleva känslor och mycket annat. Därför är det viktigt att en individ får de allra bästa möjligheterna att utveckla sitt språk. När man säger detta tänker man kanske vanemässigt på en individs första språk, det som vi kallar modersmålet. För ett barn som flyttar från en språkgemenskap till en annan blir det naturligtvis viktigt att det också får de bästa möjligheter att utveckla kunskaper i det nya språket, andraspråket. I dag vet man att de barn som fortsätter sin språkutveckling på förstaspråket, t.ex. genom medvetna föräldrar som talar modersmålet med barnen hemma och genom att de deltar i skolans modersmålsundervisning, lättare också lär sig det nya språket, i vårt fall svenska. Det finns en seglivad föreställning om att barn bara förmår att lära sig ett språk i taget och att det därför bör satsas på enbart svenska när det har kommit till den svenska skolan. Vi kan alltså här avliva den myten och i stället konstatera att för de allra flesta barn gynnar fortsatt utveckling av modersmålet också utvecklingen av andraspråket. Därför bör nyanlända elever få undervisning i modersmålet såväl som i svenska som andraspråk.

En annan seglivad myt är den att barn mycket snabbt lär sig nya språk, mycket snabbare än vuxna. Det stämmer vad gäller uttal och det vardagsnära språket som exempelvis används på skolgården och kompisar emellan.

Det lär sig unga relativt snabbt, kanske inom ett par år, men det språk de behöver för att kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i läromedel, för att © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

187

Gilda Kästen-Ebeling och Tore Otterup

kunna förhålla sig till och kritiskt granska innehållet i texter, för att utveckla nya tankar, för att kunna argumentera o.s.v., tar betydligt längre tid att tillägna sig. Detta är sådant som ofta krävs i betygskriterier att eleverna ska kunna göra för att få godkända eller bättre betyg i de olika ämnena. Därför behöver andraspråkselever fortsätta arbetet med att utveckla de språkliga kunskaperna under många år, framför allt vad gäller det skolrelaterade och ämnesmässiga språket, och då måste också de lärare som undervisar i de olika ämnena ha kunskaper om språkutvecklande arbetssätt, så att de tillsammans med svenska som andraspråksläraren, modersmålsläraren och studiehandledaren kan bedriva detta arbete.

Elever som kommer till den svenska skolan från andra länder och skolkulturer är naturligtvis inga tomma, oskrivna blad. De har oftast inga kunskaper alls i svenska när de kommer, men de talar andra språk och har andra kunskaper och erfarenheter. Även om dessa delvis skiljer sig från de svenska elevernas kunskaper och erfarenheter så ska de naturligtvis erkännas och tas till vara i undervisningen. För de mottagande lärarna gäller det att inte genast falla in i ett bristtänkande – det är naturligtvis mycket som de nyanlända eleverna inte kan på samma sätt som de elever som är födda in i det svenska språket och det svenska samhället – utan i stället tänka på att dessa elever har andra tillgångar som kan användas i undervisningen. Ett resurstänkande är därför mycket mer produktivt ur ett inlärningsperspektiv och för alla elever och all inlärning gäller att bygga på redan befintliga kunskaper. Detsamma gäller naturligtvis också för nyanlända elever. Det är bara att det kan vara lite besvärligare och kräva lite mer tid att ta reda på vad det är för kunskaper och färdigheter som dessa elever har med sig. Det besväret och den tiden ska lärare i den svenska skolan i dag ta sig i samband med kartläggningsarbetet.

Sociala nätverk Många nyanlända föräldrar har den invanda synen att det är deras skyldighet att sköta barnets fostran medan skolan ansvarar för utbildningen.

Somliga betraktar sig själva som inkompetenta, medan andra betraktar den svenska skolan som svag, utan tydliga regler, med en sämre undervisningsnivå än den skolan de känner. Svensk skolpersonal å sin sida räknar med att föräldrarna eller vårdnadshavaren ska samarbeta med skolan i barnets utbildning.

188

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

11 Skolan, den bästa resursen

Även om det förväntas att föräldrarna stödjer skolans arbete betraktas det som personalens ansvar att se till att samverkan med föräldrarna fungerar så bra som möjligt. Den erforderliga föräldrasamverkan bör utvecklas i en process som innefattar tillit, ansvarstagande och beslutsfattande. Tillit till varandra förutsätter kunskap om varandra. Den utvecklas gradvis på basis av handlingar utförda av båda parter.

Bouakaz 2009:171

Pirjo Lahdenperä (2004) föreslår samarbete och samverkan mellan föräldrarna (och det sociala nätverket, red. anm.) och skolan, som en nödvändig komplementär hållning: Det innebär att skolan ses som ett samhälleligt komplement till den uppfostran som föräldrarna ansvarar för. Detta förutsätter att skolan respekterar föräldrarna och inte behandlar dem som inkompetenta eller okunniga. Skolan kan inte ge samma sak eller ersätta det som föräldrarna ger, eller borde ge, sina barn.

Lahdenperä 2004:105

Vår syn på vuxnas och barns roller, barnuppfostran, synen på skolan och lärandet, är kulturbetingad. Den genomsyras av traditioner, personliga erfarenheter, den egna uppfostran, utbildningen. När en nyanländ elev börjar agera i en ny kultur, som ibland till och med tar avstånd från den kultur den bär med sig, riskerar därför eleven att hamna i en dubbel ensamhet. Eleven tvingas pendla mellan familjens och skolans värld och uppfattningar. Dess tillit till de vuxna som den är känslomässigt bunden till blir eroderad av att dessa vuxna blir ”omyndigförklarade” av det svenska samhället för att de inte kan landets språk och samhällets koder. Om eleven i stället märker att t.ex. skolpersonalen bemöter dess anhöriga med genuin respekt och att ett samarbete mellan dem uppstår, ökar elevens känsla av trygghet och av att vara skyddad. Att ha den känslan och att få bevis på att den överensstämmer med verkligheten, är att ha ett socialt kapital (jfr Bourdieu 1986). Familjemedlemmar brukar naturligt vara ”sociala kapitalister”. Detsamma gäller några nära vänner och lojala kamrater. Om det sociala kapitalet försvagas, minskar också individens trygghet. Man kanske söker ersättare i grupperingar av landsmän, religiösa samfund, partikamrater, personer i grannskapet. Ungdomar kan söka sig till gäng, idrottsföreningar, dansgrupper etc.

Integrationen i det nya samhället börjar när den nyanlända männi­

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

189

Gilda Kästen-Ebeling och Tore Otterup

skan finner gemenskap, medkänsla och möjligheter till samarbete i ett nätverk (Putnam 2000). Nätverk länkar samman individer, vars relationer är ömsesidiga, när det finns tillit och positiva emotioner individer emellan (Björnberg 2010).

Socioemotionellt stöd Somliga nyanlända elever är tystlåtna och försvinner i gruppen, andra är i ständig rörelse, är ljudliga och krävande. Det finns också de som till synes mår bra. Pedagogerna har förståeliga svårigheter att tolka nyanlända elevers beteende och bör också akta sig för att dra alltför snabba slut­satser.

Vi har själva sett att de elever som av allt att döma har störst behov av socio­ emotionellt stöd har genomgått mycket svåra upplevelser eller bor med personer som har gjort det. Detsamma gäller för elever vars vårdnadshavare har dålig hälsa, för elever som har nära anhöriga som är försvunna eller som de inte kan återförenas med och även för elever som lever i oro därför att de saknar uppehållstillstånd och dokumentation (s.k. papperslösa). Särskilt utsatta är också de elever som har kommit ensamma till Sverige (Stretmo & Melander, i denna skrift). Vid sidan av den saknad och rädsla som det innebär att som en ung människa resa ensam till ett främmande land, blir de här eleverna ofta ifrågasatta angående ålder, motiv till flykten m.m.

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan förebyggas genom två olika typer av strategier (Angel & Hjern 2004). Den ena strategin är individ­ baserad och koncentrerar resurser på de individer som är i riskzonen för att må psykiskt dåligt. Användningen av denna strategi konsumerar många hälsovårdsresurser och andra barn som också har behov av stöd kanske därigenom inte kan få hjälp. Det finns dock pedagogiska metoder som ger goda resultat (se t.ex. Lindberg i denna skrift).

Den andra strategin för att förebygga psykisk ohälsa hos nyanlända barn är befolkningsbaserad och sätter alla nyanlända barn och ungdomar i fokus.

Det viktiga här är en strukturerad samverkan mellan många professioner och privata aktörer – familjen, pedagoger, barn- och hälsovård, elevhälsan, kulturoch idrottsföreningar, landsmän, frivilliga organisationer etc. Det finns organisationer som erbjuder väl genomtänkta aktiviteter grundade i forskningen, till alla nyanlända barn- och ungdomar (se Unenge i denna skrift).

Inom ramen för den pedagogiska verksamheten kan skolan använda 190

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

11 Skolan, den bästa resursen

metoder som stimulerar nyanlända elever att dela erfarenheter med sina klasskamrater. På detta sätt kan eleverna lära sig strategier för att orka med och hantera otrygghet och problem, innan de blir överväldigande (se kapitel 8 i denna skrift).

Organiserade fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, hobbyutövande etc. inom ramen för och vid sidan av skolverksamheten är av stor betydelse för att skapa balans i den nyanlände elevens tillvaro. Dessa aktiviteter ger eleven stöd och medverkar till utvecklingen av dess språk och kunskaper om samhället. Dessa aktiviteter är vanliga för de flesta svenska barn, men ofta svårtillgängliga för nyanlända. Vårdnadshavaren vet kanske inte ens om att de finns, eller så kostar de mer än vad familjen har råd med. Kommunerna borde kunna underlätta för de nyanlända eleverna och lärare i praktiska och estetiska ämnen, fritidsledare och pedagoger i allmänhet, borde söka samarbete med anordnare av fritidsaktiviteter med de nyanlända eleverna i fokus.

En bra början för en nyanländ elev blir det när skolan samverkar med elevens sociala nätverk, hälsoinstanser och fritidsaktiviteter. Eftersom samverkan sällan uppstår och överlever spontant, menar vi att skolan är det forum som bäst lämpar sig för och måste åta sig uppgiften att se helheten och att samordna denna process. För att de nyanlända eleverna ska få en lyckosam start på sina liv i det nya landet och på sin vidareutveckling för framtiden är det skolan som utgör den allra bästa resursen.

Litteratur Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.

Björnberg, U. (2010). Socialt kapital, tillit och resilience hos asylsökande barn och föräldrar. I: Andersson, H. E., Ascher, H., Björnberg, U., Eastmond, M. (red.) Mellan det förflutna och framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och ­välbefinnande. Göteborg: CERGU. Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor.

Lund: Studentlitteratur.

Bourdieu, P. (1986). The forms of Capital. I: Richardson, J.G. Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, Connecticut: Greenwood Press, s. 241–258.

Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik Lund: Studentlitteratur.

Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Society.

New York: Simon & Schuster.

© F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

191

Redaktörer: Gilda Kästen-Ebeling, tidigare anställd vid Göteborgs stads Center för skolutveckling med utveckling av mottagande och introduktion av nyanlända elever som uppdrag. Tore Otterup, fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Henry Ascher, Inger Bergendorff, Laid Bouakaz, Elisabeth Elmeroth, Laila Lindberg, Charlotte Melander, Jan Mellgren, Live Stretmo, Rehan Taha och Inger Unenge.

En bra början

Mottagande och introduktion av nyanlända elever Svenska skolor har tagit emot elever från många länder under flera decennier och har försökt att ordna mottagandet efter bästa förmåga. Numera finns emellertid mycket forskning som berör nyanlända elever och många användbara erfarenheter har under denna tid också gjorts i praktiken.

I En bra början bidrar både teoretiker och praktiker med sina kun­ skaper och erfarenheter kring hur mottagande och introduktion av nyanlända elever kan göras på bästa sätt. Boken ger ett helhets­ perspektiv, där språkliga, psykosociala, sociokulturella och hälso­ mässiga aspekter tas hänsyn till i mötet med eleverna. Skolan är den arena där alla dessa perspektiv möts och den bästa resursen för att göra nyanlända elevers start i det nya landet lyckosam.

Under åren 2015 och 2016 skedde flera ändringar i förordningar och styrdokument som reglerar nyanlända elevers skolgång. Denna nya utgåva har därför uppdaterats med dessa ändringar och med flera aktuella erfarenheter och nya forskningsresultat.

Boken riktar sig i första hand till lärarstudenter, lärarutbildare, lärare och skolledare samt till politiker och beslutsfattare. Även andra personer som i sitt arbete kommer i kontakt med nyanlända elever kommer att kunna ha nytta av innehållet i denna bok, liksom förstås en intresserad allmänhet.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 36455