9789144121765

PEDAGOGISK PORTFÖLJ – FÖR KARRIÄR OCH UTVECKLING

Katarina Winka Åsa Ryegård

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35817 ISBN 978-91-44-12176-5 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf AB Omslagslayout: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2019

Innehåll

Förord 9

1 Vad är en pedagogisk portfölj? 13 Användning av olika begrepp 14 Portföljens innehåll 15 Varför en pedagogisk portfölj? 17 Individuell pedagogisk utveckling 19 Bedömning av pedagogisk skicklighet 19 Spridning av kunskaper och erfarenheter 20 Kritik mot portföljer 21 Stöd för portföljer 22 Portföljen kombineras med andra dokument 24 Pedagogisk portfölj och CV 25

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

2 Vad är pedagogisk skicklighet? 27 Definitioner 30 Fokus på läraren 30 Fokus på lärandet 32 Fokus på handlingsberedskap 33 Det pedagogiska isberget 34 Lokala definitioner 36 Nationell definition 38 Akademiskt lärarskap 39 Olika skicklighetsnivåer 41

Dokumentationsarbetet 48 Steg 1: Insamling av material 48 Steg 2: Syfte och urval 48 Steg 3: Reflektion 49 Steg 4: Färdriktning 49 Steg 5: Kollegial granskning 49 Steg 6: Presentation och publicering 49 Skapa överskådlighet 50 Form och struktur 53 Omfattning 54 Olika portföljformat 54 Verifiering av meriter 55 Balans 56 Lärarens pedagogiska ställningstaganden 57 Pedagogisk grundsyn 57 Vilja att utveckla och att utvecklas 58 Ramfaktorer 59 Lärarens pedagogiska verksamhet 59 Undervisningserfarenhet 61 Pedagogiskt utvecklingsarbete 62 Administration av utbildning 63 Utveckling av läromedel 64 Övriga pedagogiska meriter 65 Andras värderingar 65 Chefer och kollegor 65 Utmärkelser och utlåtanden 67 Studenter 68 Teoretisk koppling 69

4 Lärarens pedagogiska ställningstaganden 71 Pedagogisk grundsyn 72 Varför ska den beskrivas? 72 Hur formuleras den? 75 Rätt eller fel grundsyn? 76

6

Innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

3 Portföljens innehåll 47

Vilja att utveckla och att utvecklas 79 Ramfaktorer 81 Fina ord eller logisk helhet 83 Råd och tips för att komma i gång 86

5 Att beskriva och illustrera konkreta exempel 93 Dokumentation främjar kvalitet 94 Det måste hänga ihop 95 Att välja rätt exempel 96 Hur börjar man? 98 Några konkreta exempel 99 Exempel från undervisningspraktiken 100 Exempel från kursutveckling 104 Exempel på metodutveckling 108 Exempel på lärarens professionella utveckling 111 Exempel på oväntade resultat 114 Exempel på läromedelsproduktion 118 Exempel på pedagogiskt ledarskap och utbildningsadministration 121 Exempel från handledning 124 Exempel på examinationer 127 Håller ditt exempel måttet? 129

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

6 Bedömning av pedagogisk skicklighet 131 Är det möjligt? 132 Bedömningskriterier 133 Underlaget 136 Bedömarna 136 Sakkunniguppdraget 138 Är den sökande behörig? 139 Är portföljen bedömningsbar? 139 Är kriterierna för pedagogisk skicklighet uppfyllda? 140 Sakkunnigutlåtandet 141 Motsvarandebedömning av pedagogisk utbildning 144 Vilken bedömningsgrund väger tyngst? 146 Att bli bedömd 148

Innehåll

7

7 Så arbetar du vidare med din portfölj 151 Samla strategiskt 152 Optimera dina konkreta exempel 153 Optimera dina bilagor 154 Optimera dina referenser 155 Optimera din layout 155 Slutord 156

8 Appendix 157 Mallar för pedagogisk portfölj 158 Mall för intyg om pedagogisk skicklighet 159 Mall för sakkunnigutlåtande 160

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Litteratur 163 Sakregister 173

8

Innehåll

Kapitel 3

Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Vad som är en pedagogisk merit är väl subjektivt?

Lärares pedagogiska skicklighet har inte alltid stått i fokus inom akademin, trots att det funnits krav på att kunna ”förmedla vetenskaplig undervisning” ända sedan 1850-talet (Rovio-Johansson & Tingbjörn, 2001).

Sedan begreppet började dyka upp lite oftare i statliga utredningar (SOU 1990, 1992) tog intresset fart. I början var det en utmaning att både dokumentera och bedöma meriterna, eftersom rutiner och erfarenhet saknades helt. I dag vet man att de pedagogiska meriterna noggrant måste dokumenteras för att möjliggöra en bedömning av pedagogisk skicklighet.

De flesta svenska högskolor och universitet har i dag utarbetat mallar och instruktioner för pedagogiska portföljer. Vid en jämförelse kan man konstatera att det finns en samsyn om vad som utgör en pedagogisk merit och vad som bör finnas i en portfölj.

Majoriteten av de svenska lärosätena har på något sätt influerats och skapat sina portföljinstruktioner utifrån hur Peter Seldin beskrev pedagogiska portföljer redan 1991. Det finns en gemensam värdegrund och nationell konsensus om vad en pedagogisk portfölj bör innehålla och vad den kan användas till. Trots lärosätenas ibland ambitiösa instruktioner är det lätt

47

att missa någon grundläggande komponent eller något viktigt perspektiv i sin portfölj.

I detta kapitel presenteras innehåll som vanligtvis ingår i en pedagogisk portfölj, och vi ger olika förslag på vad som kan dokumenteras. Det finns ett visst mått av subjektivitet i vad som är en pedagogisk merit, men det krävs både objektivitet och pedagogisk skicklighet för att kunna välja ut de meriter som bör ingå i en specifik portfölj!

En pedagogisk portfölj innehåller dokumentation som möjliggör bedömning av pedagogisk skicklighet.

Dokumentationsarbetet Den som börjar dokumentera sina meriter på ett systematiskt sätt har ett spännande projekt framför sig. Dels handlar det om att samla material för framtida portföljer, dels handlar det om att upptäcka sina styrkor och eventuella svagheter som lärare. Barrett (2000) tillhandahåller en praktisk guide som steg för steg visar hur arbetet kan gå till. Här är en något omarbetad version som kan vara till hjälp för att förstå själva processen med att skapa en pedagogisk portfölj för ett specifikt ändamål.

Samla kontinuerligt olika typer av material som du eventuellt vill ska ingå i en framtida portfölj. Sortera materialet i din ”skattkista” som i dagens digitala samhälle troligtvis finns på din dator. Samla strategiskt med tanke på att du förväntas visa upp en pedagogisk skicklighet som både är bred och djup. Vid behov ska du kunna plocka fram olika typer av material beroende på vilken typ av portfölj du vill sammanställa.

Steg 2: Syfte och urval När du ska sammanställa en specifik portfölj är det viktigt att bestämma vad du vill visa upp. Vilka resultat, mål eller standarder ska portföljen mot-

48

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Steg 1: Insamling av material

svara? Med tanke på portföljens syfte kan du göra ett representativt urval av dina meriter ur ”skattkistan”. En portfölj till en jobbansökan är antagligen betydligt mer omfattande än en portfölj du vill visa din arbetsgivare under ett utvecklingssamtal.

Steg 3: Reflektion Dina personliga reflektioner är din pedagogiska portföljs själ och hjärta, oavsett i vilket syfte du sammanställer den. Reflektionen utgör den logiska grunden till att du använder vissa undervisningsmetoder eller uppnår ett visst resultat. Formulera dina tankar kring de olika delar som du har valt ut till den aktuella portföljen ur ett jag-perspektiv. Reflekterande kommentarer bör finnas till varje enskild del, utöver en övergripande diskussion som omfattar hela portföljen.

Steg 4: Färdriktning När du kommit så här långt är det dags att granska ditt eget arbete. Kanske kan du se ett mönster i hur du arbetar? Fånga upp dessa mönster och mejsla fram dem ännu tydligare. Vilka styrkor respektive utvecklingsbara sidor har du? Hur kan du utvecklas vidare? Blicka framåt och sätt upp mål för framtiden. Formulera dina tankar och sätt dem på pränt.

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Steg 5: Kollegial granskning Presentera den pedagogiska portföljen för en lämplig person eller målgrupp för att få relevant återkoppling på dokumentationen. Den kan dessutom öppna upp för samtal om undervisning och lärande som även gynnar andra.

Steg 6: Presentation och publicering Som portföljägare bestämmer du när, var och hur olika delar av portföljen ska användas. Det kan vara inför jobbansökningar, ansökan om befordran, utvecklingssamtal eller vid något annat tillfälle.

Kapitel 3 Portföljens innehåll

49

Att sammanställa en pedagogisk portfölj är ingen enkel process som går att hasta igenom. För att kunna framställa konkreta, bedömningsbara portföljer gäller det att samla och planera samt vara uthållig och kreativ.

För att illustrera vilken typ av material som kan vara intressant att samla in och kanske senare inkludera i en portfölj, har vi i detta kapitel gjort en genomgång av vad som kan tänkas ingå.

Varje portfölj är en unik sammanställning av meriter hämtade från lärarens privata pedagogiska skattkista. Oavsett format kan det underlätta för läsaren om portföljen är överskådlig och har en tydlig struktur på innehållet.

Det finns ingen universalmall för detta, men ofta styrs rubriksättningen av lärosätets rekommendationer. Även om det finns en rekommenderad struktur har du en viss frihet att utforma portföljinnehållet så att det passar ditt sätt att tänka och skriva. Om inte lärosätets lokala riktlinjer ger tillräckligt stöd kommer några tips i det här kapitlet.

En pedagogisk portfölj innehåller vanligtvis några centrala delar, oavsett var den är sammanställd eller av vem. Vi har i denna bok valt att presentera delarna utifrån de tre perspektiven (1) lärarens pedagogiska ställningstaganden, 2) lärarens pedagogiska verksamhet och (3) andras värderingar av lärarens verksamhet. Vi hoppas att våra instruktioner på detta sätt ska kunna hjälpa alla som ska sammanställa en portfölj – oavsett portföljmodell. Perspektiven finns representerade i alla pedagogiska portföljmodeller som vi känner till. Kontrollera gärna en extra gång att de rubriker du väljer i din portfölj matchar någon del av figur 1.3 och att alla delar i figuren kommer med i din portfölj.

Genom att inkludera en innehållsförteckning hjälper du både läsaren och dig själv att få överblick över portföljens innehåll och upplägg.

50

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Skapa överskådlighet

INNEHÅLL SFÖR TECK NING PEDAGOGISK P OR TFÖL J 1 1. Egen reflektion Min pedagogiska grundsyn Mina pedagogiska erfarenheter 2. Undervisningsverksamhet Anställning och omfattning 3. Pedagogisk utbildning och fortbildning Kurser i universitetspedagogik och ledarskap Korta kurser, seminarier och workshops 4. Undervisat i och om pedagogik Internutbildningar Konferenser 5. Pedagogiskt utvecklingsarbete 6. Utbildningsplanering och utbildningsadministration Kursansvar Programansvar Studierektor Grupper som jag medverkat i 7. Värdering av undervisningsinsatser 8. Övriga pedagogiska meriter Kontakter med ungdomsskolan Nätverk Bilagor

Innehållsförteckningen beskriver en omfattande portfölj med många ­rubriker och underrubriker. Med en snabb blick på innehållsförteckningen avslöjas en del om lärarens bredd och olika pedagogiska erfarenheter.

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

INNEHÅLL SFÖR TECK NING PEDAGOGISK P OR TFÖL J 2 1. Sammanfattande beskrivning 2. Min pedagogiska grundsyn 3. Undervisningserfarenhet 4. Resultat och förändring 5. Pedagogisk utbildning 6. Pedagogiskt utvecklingsarbete 7. Övriga uppdrag

Kapitel 3 Portföljens innehåll

51

8. Bilagor 8.1 CV 8.2 Intyg pedagogisk grundkurs + Handledare steg 1 + Utbildning och undervisningsplanering, 15 hp 8.3 Kursintyg Uppsala universitet 8.4 Kursutvärdering ITP C-uppsatser 8.5 Study of EFL examination experience and preferences

Denna lärare har valt att ge en sammanfattande beskrivning där ramfaktorer för läraruppdraget anges och därefter följer lärarens pedagogiska grundsyn. Notera att även bilagorna är förtecknade (8.1–8.5). En viktig bilaga är CV där till exempel arbetsgivare, anställningstid och typ av tjänst anges.

INNEHÅLL SFÖR TECK NING PEDAGOGISK P OR TFÖL J 3 Portföljens form och innehåll Pedagogisk grundsyn Kunskapssyn och teorier om lärande Styrdokument och metodfrågor Principer för pedagogisk praktik

Pedagogiskt ledarskap som biträdande studierektor Exempel 4: Professions- och vetenskapstemat inom sjuksköterskeprogrammet Exempel 5: Studentinflytande Exempel 6: Den röda tråden inom sjuksköterskeprogrammet Exempel 7: Kursutveckling Exempel 8: Generell kompetens och gränsöverskridande samverkan Pedagogiskt ledarskap som dekan Exempel 9: Utveckling av pedagogisk kompetens Exempel 10: Strategisk plan för utveckling av utbildningen på grund- och avancerad nivå Avslutande reflektioner Referenser Bilagor och förteckning

52

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Lärarskap inom högskolan Exempel 1: Utbildning av blivande sjuksköterskor Exempel 2: Utbildning av sjuksköterskor på praktik Exempel 3: Undervisning av blivande barnmorskor

Här ger läraren konkreta exempel från sin pedagogiska verksamhet inom olika befattningar, i stället för att lista sina olika verksamhetsområden.

I varje exempel vävs de tre delarna av figur 3.1 ihop. Det finns både en inledande och en avslutande reflektion som knyter ihop portföljen.

De tre lärarna har valt lite olika sätt att redovisa sina pedagogiska ställningstaganden, sin pedagogiska verksamhet och andras värderingar av deras insatser. Alla viktiga portföljdelar finns med, även om de inte alltid är direkt synliga i innehållsförteckningen. Vi vill med dessa exempel uppmuntra dig att forma portföljen utifrån dina egna meriter, behov och det sammanhang där portföljen ska användas.

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Form och struktur En pedagogisk portföljs huvuduppgift är att vara ett skyltfönster där läraren kan exponera sin skicklighet genom väl utvalda delar från sitt professionella arbete. För att portföljen ska kunna fylla sitt syfte gäller det därför att på ett så prydligt, strukturerat och överskådligt sätt som möjligt organisera och presentera sin portfölj. Som portföljförfattare har du allt att vinna och ingenting att förlora på att lägga lite extra arbete på att göra din portfölj attraktiv och lättläst. I första hand handlar det om att strukturera, organi­ sera, rubriksätta, hänvisa och numrera i texterna. I andra hand handlar det om att välja en form för att på ett estetiskt sätt presentera portföljen.

Portföljen är inte en vetenskaplig rapport eller pedagogisk uppsats, utan en personlig och reflekterande text som i första hand bör vara skriven i jag-form. Det kan kännas annorlunda och lite obekvämt, inte minst för en van akademisk skribent som ofta förväntas vara osynlig i texten. Jagformen rekommenderas, eftersom vår erfarenhet är att lärare då enklare kan uttrycka sina egna tankar och idéer i stället för att falla in i den opersonliga akademiska formen.

Självklart är det innehållet i den pedagogiska portföljen som står i fokus vid en granskning, men det går inte att bortse från att själva presenta­ tionen av portföljen också har betydelse. I USA har fokusering på form och utseende lett till att många portföljer som presenteras liknar ”scrapbooks” (se t.ex. Costantino, De Lorenzo & Tirrell-Corbin, 2008). I dessa portföljer lägger man ner mycket tid på att göra vackra sidor med fotografier,

Kapitel 3 Portföljens innehåll

53

utsmyckningar, speciella typsnitt med mera. Denna utveckling är kanske inte i första hand vad vi förväntar oss eller vill uppmuntra till, samtidigt som det inte skadar med en kreativ och estetiskt tilltalande portfölj.

Omfattning Utifrån ett bedömarperspektiv anser vi att en pedagogisk portfölj inte bör överskrida mer än cirka tio sidor text, bilagor ej inräknade. Många lärosäten har satt upp krav på betydligt kortare portföljer än så, men det finns även de som tillåter längre portföljer. Det är viktigt att uppmärksamma om en eventuell sidbegränsning enbart avser portföljens huvudtext eller även inkluderar andra delar. Utöver huvudtexten kan portföljen kompletteras med en rimlig mängd bilagor, varav en kan vara ett CV. Det maximala sidantalet kan upplevas som en begränsning, men vår erfarenhet är att det absolut går att skriva en bra portfölj som inte är längre än fem till åtta sidor. Samma regler gäller vid portföljskrivandet som vid det vetenskapliga skrivandet: att kondensera, kondensera och sedan kondensera ännu lite till. Det handlar om att kunna göra ett selektivt urval från sin repertoar som lärare och att koncentrera sig på det väsentligaste i varje given situation. Vanligtvis har en lärare betydligt fler meriter än de som får plats i en portfölj. Beroende på situation presenteras olika delar från verksamheten.

Huvudsaken är att portföljen är uppdaterad och anpassad för det den ska användas till.

Länge var pedagogiska portföljer en ren pappersprodukt. Numera är det vanligaste formatet en digital dokumentation i form av pdf-filer. I praktiken framställs alla portföljer i dag digitalt, det som varierar är på vilket sätt de tillgängliggörs för andra och vilka typer av dokumentation de innehåller.

För den som vill ha inspiration finns en uppsjö av pedagogiska portföljer tillgängliga via internet. Både webbaserade portföljer, även kallade e-portföljer, och textbaserade portföljer kan innehålla länkar till ytterligare dokument eller webbsidor. Det finns flera digitala portföljverktyg som kan användas som stöd för att utforma sin portfölj. Vissa genererar ett

54

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Olika portföljformat

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

färdigformaterat dokument som kan redigeras och publiceras i valfri form (Johansson, Apelgren, Birgegård, Grydén & Rügheimer, 2011), andra är verktyg för att utforma webbaserade portföljer (till exempel Mahara). Den som är lite händig kan använda vilket webbpubliceringsverktyg som helst för att skapa en webbaserad pedagogisk portfölj.

Webbaserade pedagogiska portföljer innehåller i stort sett samma material som traditionella textbaserade portföljer. Det som skiljer dem åt är främst sättet som den presenteras för läsaren. Innehållet och de peda­ gogiska effekterna av att reflektera över sin lärargärning förväntas ändå vara desamma (Milman & Kilbane, 2005). Bakom en webbaserad portfölj finns också en digital ”skattkista”. Målet och syftet med portföljen styr vad som synliggörs på webbsidan och det kan ha betydelse om målgruppen är sakkunniga som ska bedöma den pedagogiska skickligheten eller kollegor i en högskolepedagogisk utbildning. Den digitala miljön erbjuder många olika möjligheter att presentera ett portföljinnehåll. På en webbplats kan text kombineras med länkar till andra webbplatser och dokument, medan bilder, animationer, ljud och filmer kan bäddas in direkt i texten. På så sätt får den dimensioner som den textbaserade portföljen av naturliga skäl inte har.

Det finns flera fördelar med att göra sin pedagogiska portfölj i en webbmiljö. För de lärare som bedriver undervisning helt eller delvis på nätet eller med digitala inslag i campusundervisningen är det enklare att visa dessa exempel i en webbaserad portfölj. Framför allt ger den digitala pedagogiska portföljen större möjligheter att presentera sig för en bredare krets och synliggöra sitt arbete och pedagogiska idéer även utanför lärosätet.

Många lärosäten i Sverige har gått över till digital hantering av både ansökningshandlingar och utlåtanden, något som sparar såväl tid som träd och porto. En majoritet föredrar ändå fortfarande att ta emot textbaserade portföljer eller så kallade hybridportföljer (pdf-dokument med klickbara länkar) i stället för rena webbportföljer i samband med anställning och befordran (Winka, 2017).

Verifiering av meriter I den pedagogiska portföljen bör du hänvisa till olika typer av dokumentation som styrker den verksamhet som du beskriver i portföljen. Du ska

Kapitel 3 Portföljens innehåll

55

inte överlasta en sakkunnig med onödiga dokument, utan bör sträva efter en relevant men begränsad pedagogisk dokumentation. För att minska mängden bilagor måste du göra ett kvalitativt urval och endast bifoga de viktigaste dokumenten med relevans för innehållet i den färdiga portföljen.

Fokusera på att verifiera de aktiviteter du beskriver i de konkreta exemplen.

I kapitel 5 finns flera exempel på dokumentation som kan bifogas.

Det är bilagorna som ska göra din skrivna text trovärdig och intressant. Bilagorna är både bevis för att du som lärare gjort ett visst arbete och bevis för den kvalitet du har utfört arbetet med. Välj därför bilagor med omsorg. Sakkunniga ska inte heller behöva leta eller sortera i bilagorna för att hitta informationen, utan dina instruktioner ska göra det snabbt och enkelt att hitta precis det du vill att de ska se. För att motivera urvalet av dina bifogade bilagor måste de alltid göras aktiva i portföljtexten. Välj ett enhetligt hänvisningssystem där det är enkelt att se hur bilagan är kopplad till innehållet i texten. En extern läsare av portföljen ska inte behöva gissa sig till varför en viss bilaga finns med. Det låter kanske inte så svårt, men många missar att hänvisa till sina bilagor över huvud taget. Läsaren kan då få leta länge för att förstå hur allt hänger ihop, med risk att missa något.

Tänk på bilagorna som dina referenser. Bilagor som inte har med innehållet att göra ska inte tas med, eftersom de inte har placerats in i ett sammanhang.

Samma regler gäller för referenser i artiklar, uppsatser och rapporter.

Balans Även om de flesta lärosäten har rätt likartade instruktioner för hur en pedagogisk portfölj ska se ut kommer ingen portfölj att vara den andra lik. Detta beror inte bara på varje lärares individuella erfarenheter och meriter, utan främst på vilka delar i portföljen som du väljer att lyfta fram.

Variationen kan till exempel bestå i mängden konkreta exempel, djupet på den teoretiska förankringen, närvaro av egna reflektioner eller ett CV:s

56

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Det är ingen tävling om vem som har flest bilagor, utan det handlar om att bevisa eller styrka sitt arbete och kvaliteten på arbetet.

Att lyckas göra ett relevant urval visar på pedagogisk skicklighet.

betydelse i relation till portföljen. Oavsett hur portföljen ser ut är det viktigt att hålla koll på balansen, för att portföljen ska förmedla en allsidig bild och att inga delar i portföljen glöms bort eller tar över. Enligt Becher och Trowler (2001) är akademiker ofta färgade av de lokala kulturerna på arbetsplatsen och inom sin disciplin. De liknar akademin vid en mängd olika ”stammar” som befinner sig inom ”territorier”, alla med lite olika sätt att se på kunskap, vad som anses viktigt och hur det kommuniceras. Detta kan få betydelse för vad en lärare väljer att presentera i sin portfölj och på vilket sätt. Ur ett bedömarperspektiv kan sådana disciplinspecifika preferenser bli problematiska om de resulterar i portföljer som inte innehåller den information och det material som krävs för en bedömning. Vi har sett välbalanserade och tydliga pedagogiska portföljer från alla discipliner så en viss ämnestillhörighet innebär i sig inte något hinder. Det kan däremot vara lärorikt att ta del av andras portföljer för att bli medveten om sina egna eventuella preferenser.

Lärarens pedagogiska ställningstaganden

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Det finns flera faktorer som påverkar en lärares vardag och vilka peda­ gogiska ställningstaganden som görs. Denna del är så viktig i en portfölj att vi ägnar hela kapitel 4 åt detta: Lärarens pedagogiska ställningstaganden.

I första hand handlar det om lärarens pedagogiska grundsyn, men det finns även andra faktorer som påverkar lärarens pedagogiska ställningstaganden och som kan vara viktiga att belysa i portföljen.

Pedagogisk grundsyn I de flesta pedagogiska portföljer efterfrågas en reflekterad pedagogisk grundsyn eller pedagogisk filosofi. Den pedagogiska grundsynen är individuell, och det är du själv som formulerar och lyfter fram det du tror på och värderar som lärare. Ibland kan teorier och pedagogiska kunskaper influera den pedagogiska grundsynen. Dessa kan då synliggöras med hjälp av olika relevanta referenser.

Kapitel 3 Portföljens innehåll

57

Vilja att utveckla och att utvecklas

• utbildning i högskolepedagogik • lärarutbildning • akademisk utbildning med högskolepedagogisk relevans • annan utbildning med högskolepedagogisk relevans • akademisk utbildning i undervisningsämnet/ämnena • studieresor • pedagogiska konferenser.

Den stödjande dokumentationen kan bestå av kursintyg, betyg och utbildningsbevis. Förutom att redovisa utbildningarna i ett CV kan portföljen

58

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Lärarens ambition och vilja att utveckla sin undervisning och utvecklas i sin lärarroll påverkar både utbildningarnas kvalitet och lärarens vardag. Den högre utbildningen förändras i takt med att nya studentkullar kommer till högskolan med andra förkunskaper än tidigare. När lärare vidare­utbildar sig inom ämnesdidaktik och högskolepedagogik ökar förutsättningarna för positiva studentmöten. Med större pedagogiska kunskaper öppnas fler valmöjligheter vid planering och genomförande av pedagogisk verksamhet.

Tekniska innovationer innebär nya möjligheter, men skapar också stora utmaningar. Lärare måste hela tiden vara medvetna om sin omvärld för att kunna öka kunskaperna inom olika områden. En pedagogiskt skicklig lärare har förmågan att bidra till en kreativ utbildningsmiljö genom att vara uppdaterad och villig att utveckla sin undervisning utifrån de behov som uppstår.

Vilka pedagogiska ställningstaganden läraren gör påverkas även av den kunskap läraren har inom det pedagogiska eller högskolepedagogiska området. Att ha pedagogisk utbildning är ingen garanti för att en lärare är pedagogiskt skicklig, men det skapar goda förutsättningar. Pedagogisk utbildning och vetenskaplig utbildning i undervisningsämnet är därför alltid meriterande. Även närliggande utbildningar eller utbildningstill­ fällen och icke-akademiska utbildningar inom det pedagogiska området kan vara relevanta att nämna i den pedagogiska portföljen:

kompletteras med rapporter och uppsatser som framställts i samband med utbildningarna.

Ramfaktorer Det finns ofta strukturella eller ekonomiska begränsningar för vad som är möjligt att göra i undervisningen. Ibland kan begränsningarna göra att du tvingas till lösningar som till och med strider mot din pedagogiska grundsyn. Därför är det viktigt att synliggöra sådana faktorer i portföljen så att en extern läsare förstår sammanhanget och orsakerna till olika ställningstaganden och handlingar.

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Lärarens pedagogiska verksamhet En lärares pedagogiska verksamhet sträcker sig ofta över ett stort område och täcker många olika former av undervisning, utvecklingsarbete, administration och ledarskap. Den pedagogiska verksamheten beskrivs vanligt­vis med hjälp av ett fåtal rubriker i portföljen. Under varje rubrik är det viktigt att både beskriva konkret vad man har gjort och hur man har arbetat, men för att redogörelsen ska bli kvalitativ krävs även reflektioner kring varför man har gjort så och vilket resultat det har gett (Apelgren & Giertz, 2001).

För att portföljen ska bli hanterbar i storlek måste ett urval ske även här. Välj ut de meriter som är relevanta för den aktuella portföljen och där det finns bra (bevis)material att bifoga. Övriga meriter kan sammanfattas i några korta meningar eller förtecknas i en bilaga. Dokumentationen av verksamheten ska beskriva vilken typ av arbete som gjorts och i vilken omfattning, om det skett självständigt eller tillsammans med andra. Det personliga bidraget i de olika aktiviteterna är viktigt att synliggöra, eftersom det är skillnad mellan att initiera och driva ett projekt aktivt och att vara en mer passiv projektdeltagare. Lyft fram din egen roll och visa vad du har bidragit med i olika sammanhang.

Följande rubriker används ofta i pedagogiska portföljer för att beskriva lärarens olika pedagogiska verksamheter. Några varianter av dem finns med i innehållsförteckningarna som vi gett exempel på tidigare:

Kapitel 3 Portföljens innehåll

59

• undervisningserfarenhet • pedagogiskt utvecklingsarbete • utbildningsplanering • utbildningsadministration • utveckling av läromedel • övriga pedagogiska meriter.

• högskolepedagogisk utbildning av olika slag • handledarutbildning • undervisningserfarenheter på olika utbildningsnivåer • uppdragsutbildning • kursplanering • kursplaneutveckling • kunskaper och insikter i högskolepedagogisk forskning • utbildningsplanering • utveckling av läromedel • populärvetenskaplig verksamhet • uppdrag som studierektor eller motsvarande • sakkunniguppdrag • deltagande i studieresor och konferenser • internationella undervisnings- och samarbetserfarenheter • förmåga att forskningsanknyta undervisningen • spridning av forskningsresultat.

Alla de här punkterna måste inte uppfyllas för att en lärare ska vara pedagogiskt skicklig. Anledningen till att SULF har valt att synliggöra dem är att öka medvetenheten om att man inte får sätta alltför snäva gränser för vad som är pedagogiska meriter.

60

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Redovisningen under varje rubrik kan till exempel bestå av en samman­ fattande text, en tabell eller en bild och ett konkret exempel som kopplas till den pedagogiska grundsynen. Till detta kopplas bilagor, som material från kurser, projektbeskrivningar, rapporter, intyg, läromedel och utvärderingar. Enligt Sveriges Universitetslärarförbund (SULF, 2009) kan följande pedagogiska erfarenheter ha ett särskilt meritvärde:

Undervisningserfarenhet Bred och omfattande undervisningserfarenhet är en utmaning att beskriva och sammanfatta på ett bra sätt. Långa listor på kurser, kursernas nivå och poäng är sällan något som en sakkunnig efterfrågar i en portfölj, eftersom denna typ av information oftast inte säger någonting om lärarens egentliga skicklighet. Listorna är en form av rådata som eventuellt kan ingå i ett CV, men som behöver bearbetas för att bilden av lärarens hela repertoar ska bli begriplig och överskådlig. Tabeller och figurer kan vara användbara för att skapa överskådlighet, men inkludera gärna även en kort beskrivning av dina meriter med dina egna ord.

De senaste åren har jag varit helt ansvarig (X) för sex olika kurser på olika nivåer och för studenter inom tre olika program. Ytterligare en kurs gavs för en extern målgrupp och på engelska. Studentgruppernas storlek har varierat mellan cirka tio stycken på forskarnivå och 40 stycken på grundläggande nivå. I vissa kurser har jag medverkat enbart som case-handledare (C) och i andra som gästföreläsare (F).

2007

2008

2009

2010

2011

RF5670

X

RT3580

C

RF5630

F

RF5250

X

X

F

RF5330

X

X

X

Grundläggande nivå

C

F Avancerad nivå

RF5130

X

X

X

F

RT2890

C

X

X

X

Adv. Theory © F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

2012

X

Forskarnivå

Extern kurs

I detta exempel sammanfattas sex års undervisning på olika nivåer, i olika kurser och med olika ansvar på ett överskådligt sätt. För att sammanfatta hur undervisningen bedrivits, det vill säga vilka undervisningsmetoder som använts, kan en bild komplettera den beskrivande texten (figur 3.1).

Tabeller, diagram och sammanfattningar visar din pedagogiska bredd och ditt djup, men för att visa dina kvaliteter som lärare behövs konkreta exempel. Välj något ”typiskt” exempel från din repertoar. Då har du möj-

Kapitel 3 Portföljens innehåll

61

Föreläsningar Gruppdiskussioner Laboration individuellt Laboration i grupp Redovisningar Projektarbete Case/artiklar

lighet att på ett levande och personligt sätt redogöra för dina erfarenheter, undervisningsmetoder och strategier. När du belägger dina exempel kan du välja olika bevis beroende på vilken roll du har haft i kursen eller i utbildningsinsatsen. Om man har varit tillfällig lärare i en kurs kan till exempel övningar, instruktioner eller studiehandledningar vara informativa. Som kursansvarig kan olika typer av examinationer, examinationsuppgifter, sammanställningar av kursutvärderingar, statistik på studentgenomströmning, dokumenterade förändringar utifrån kursutvärderingar eller andra erfarenheter vara av intresse. Bifoga gärna utlåtanden och tjänstgörings­ intyg från prefekt eller studierektor som styrker sammanställningen.

Pedagogiskt utvecklingsarbete I en lärares vardag ingår pedagogiskt utvecklingsarbete, även om det inte alltid kallas så. Alla aktiviteter som leder till förändrad och förbättrad undervisning kan betraktas som pedagogiskt utvecklingsarbete, oavsett om de sker kontinuerligt eller sporadiskt, individuellt eller i grupp. Det kan exempelvis handla om löpande kurs- och programutveckling, tillfälliga

62

Kapitel 3 Portföljens innehåll

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Figur 3.1 Lärarens erfarenheter av olika undervisningsformer kan till exempel illustreras i ett tårtdiagram.

utvecklingsprojekt eller pedagogisk försöksverksamhet, författande av pedagogiska och didaktiska rapporter och forskningsartiklar, deltagande i pedagogiska konferenser, lärarutbyte eller studieresor eller engagemang i internationella, nationella, interna eller externa uppdrag som har anknytning till utbildningsfrågor. Det är din sak att förklara på vilket sätt aktiviteten har lett till pedagogisk förnyelse.

Om du väljer att beskriva ett konkret exempel från denna verksamhet kan dokumentationen bestå av exempel från de nya kurserna och utbildningarna, projektbeskrivningar, ansökningar om ekonomiska utvecklingsmedel, intyg, konferensprogram, rapporter, utvärderingar och utredningar, publicerade artiklar, omdömen från referenspersoner och andra konkreta bevis för att styrka resultaten av utvecklingsarbetet.

© F Ö R F A T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Administration av utbildning Ibland får lärare utbildningsadministrativa uppdrag inom sin lärartjänst.

Det är en verksamhet som tar mycket tid men sällan uppfattas som en pedagogisk merit. Det är synd, för utan bra planering och fungerande administration riskerar genomförandet att inte bli fullt så lyckat. I detta sammanhang kan det vara bra att komma ihåg att även olika typer av ledningsgruppsverksamhet, nämnd- eller förtroendeuppdrag kan vara intressanta att uppmärksamma ur ett pedagogiskt perspektiv. Antingen för att uppdraget har en pedagogisk inriktning eller för att det kräver olika former av pedagogisk skicklighet i genomförandet.

Meriterna under denna rubrik handlar ofta om olika typer av peda­ gogiskt ledarskap. Det kan vara bra att benämna dem på det här sättet och att tydligt beskriva det ansvar och de förväntningar som följer med uppdragen samt vilka resultat du har nått. Följande dokumentation kan vara användbar när du beskriver ett konkret exempel från denna verksamhet:

• Egenproducerat material som kommenteras ur ett p­ edagogiskt ­perspektiv, till exempel kursplaner, utbildningsplaner eller rapporter.

• Kvalitativt material som belyser ditt uppdrag som kursansvarig, studierektor, studievägledare eller liknande.

Kapitel 3 Portföljens innehåll

63

Katarina Winka är universitetslektor i biologi. Hon är även pedagogisk utvecklare vid den högskolepedagogiska utvecklingsenheten vid Umeå universitet. Åsa Ryegård är universitetslektor i didaktik med inriktning mot högskolepedagogik/högskoledidaktik. Hon är även ämneslärare och chef för vuxenpedagogik och den högskolepedagogiska utvecklingsenheten vid Mälardalens högskola.

PEDAGOGISK PORTFÖLJ – för karriär och utveckling Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling ger fakta, råd och inspiration till dem som vill dokumentera sina pedagogiska meriter i en högkvalitativ pedagogisk portfölj. Genom sitt innehåll är boken också lämpad för dem som ska bedöma pedagogisk skicklighet med hjälp av sådan dokumentation.

Boken består av teoretiska beskrivningar, autentiska exempel och tips på hur pedagogisk skicklighet kan beskrivas, dokumenteras och bedömas. Författarna är utförliga kring alla de perspektiv som är nödvändiga i en portfölj, oavsett syfte och portföljmodell: lärarens pedagogiska ställningstaganden, lärarens redogörelse för sin pedagogiska verksamhet och andras värderingar av dessa.

Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling vänder sig till högskolans lärare och andra som vill utveckla en pedagogisk portfölj, antingen för framtida karriärsteg eller för egen pedagogisk utveckling. Den vänder sig även till blivande eller erfarna pedagogiskt sakkunniga som vill ha stöd vid sina bedömningar. Boken är väl lämpad som kurslitteratur i portföljutbildningar.

Andra upplagan innehåller flera nya exempel, en uppdaterad nationell och internationell utblick samt fördjupade avsnitt om vad pedagogisk skicklighet är, hur den kan dokumenteras och hur den kan bedömas.

Andra upplagan Art.nr 35817 ISBN 978-91-44-12176-5

studentlitteratur.se

9 789144 121765