9789144094144 by Smakprov Media AB

Perspektiv pĂĽ empati

Jan Arlebrink

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37858 ISBN 978-91-44-09414-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Joakim Öhlén Formgivning inlaga: Helena Jansson Formgivning Omslagslayout: Helena Jansson Formgivning Omslagsbild: Cultura Creative/Johnér Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Förord 9 Inledning 11 1 Empatins evolutionära ursprung 17 2 Existentiellt perspektiv 27 Livsåskådningar och deras relation till existentiella frågor 32 Vad är en livsåskådning? 34 3 Empatins relation till moral och dess etiska förankring 39 Relationen empati–moral 39 Empatins relation till etisk teori 40 Utilitarism 41 Deontologiska teorier 47 Kontextorienterade teorier 49 Principorienterad etik 52 Prioriteringsutredningen 54 Etisk plattform 55 Prioriteringsgrupper 56 Dygdetik samt etikens grundvillkor 57 Vad är en dygd? 57 Historiskt perspektiv 59 Platon och Aristoteles 59 Kontexten 62

Innehåll

Nutida dygdetiska teorier 62 En teori för vårdetiken som inkluderar ett empatiskt förhållningssätt 65 Kontextuella dygder 68 Grundläggande förutsättningar för det mänskliga livet 74 Interdependens 74 Makt och beroende 80 LPT 83 LVM 85 Det etiska kravet 89 Spontana och instängda livsyttringar 95 Autonomi och integritet 114 Autonomi 114 Integritet 121 4 Psykologiskt perspektiv 129 Anknytning 129 Fysiologiska aspekter 136 Tillstånd i avsaknad av empatisk förmåga 138 Psykopati 138 Andra tillstånd i avsaknad av eller med låg empatisk förmåga 143 Empati i relation till placebo 146 Empati i relation till bemötande 148 Kulturellt perspektiv på placebo i relation till empati 155 Empati i relation till psykoterapi 158 5 Den svårt sjuka och döende människan 163 Att överlämna svåra besked vid allvarlig sjukdom eller dödsfall 166 Livets slut 172 Eutanasi 174 Att avsluta eller att inte påbörja behandling 178 Assisterat och läkarassisterat självmord 179 Palliativ sedering 183

Innehåll

Empati i relation till lidandet 186 Att se en mening med lidandet 191 Suicid 197 6 Personalens situation 203 Kommunikation 203 Samtalet 204 Relationens betydelse 209 Referenser 215 Register 223

Boken tillĂ¤gnas min hustru Cecilia

Förord

Empati har en nära relation till flera andra företeelser inom hälso- och sjukvården. Det övergripande syftet med föreliggande bok är att peka på olika aspekter av empati som är av betydelse för patientarbetet samt att visa att ett empatiskt förhållningssätt från personalens sida är en viktig del i patientens återvinnande av hälsa. Boken är tänkt att vara ett medel för studenter och personal inom hälso- och sjukvården i syfte att reflektera över och diskutera de viktiga frågorna kring empati. Och som en konsekvens av detta att reflektera över relationen till de människor man har eller kommer att ha i sin vård. Boken innehåller även ett antal fallbeskrivningar som också, i en del fall, problematiserar den text de utgår från. Ett par avsnitt i boken är bearbetningar av några kapitel i två av mina tidigare böcker. Jag vill tacka sjuksköterska Christina Juhlin och doktor Per Juhlin som läst delar av manuskriptet för att granska det medicinska innehållet. Jag vill även tacka docent Lars-Olle Armgard som givit inspiration till flera avsnitt i boken och som jag under många år haft fruktbara diskussioner med kring de frågor boken tar upp. Jag vill till sist tacka professor Joakim Öhlén som läst manuskriptet och kommit med konstruktiva kommentarer. Malmö i september 2018 Jan Arlebrink

3 mpatins relation E till moral och dess etiska förankring

Relationen empati–moral De två begreppen empati och moral är nära sammanhängande. Skälet för detta är att om man har ett empatiskt förhållningssätt är det också sannolikt att man handlar på ett moraliskt ansvarsfullt sätt. Att definiera begreppet moral är inte helt lätt, men Harald Ofstad (1982) menar att moral innebär: att ta det allvarliga på allvar. Vad som är allvarligt i tillvaron redogör han inte för, utan det är en fråga som var och en måste reflektera över. Detta kan säkert de flesta människor göra, men det finns en grupp människor som inte har den förmågan, till exempel personer med vissa allvarliga funktionshinder. Om moral innebär att ta det allvarliga på allvar, så kan man säga att empati, i en mening, innebär att ta andra människor på allvar. Enligt Holm (2009:88) gör man detta genom att fånga upp och förstå en annan människas känslor och att vägledas av den förståelsen i kontakten med andra människor. Den som har ett empatiskt förhållningssätt tar då andra människor på allvar, och om man tar andra människor på allvar, så handlar man utifrån ett empatiskt förhållningssätt. Moralen och det empatiska förhållningssättet är, kan man säga, det kitt som håller samman människor utan att begränsa den enskildes autonomi eller kränka dennes integritet.

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

I ET T R ADIOPROGR AM BER ÄT TADE EN ung man att han aldrig gick ut och dansade och inte heller gick han på bio. Han kunde inte, på programledarens fråga, riktigt ange varför han inte gjorde något av detta. Han sade sig först ha en gammalmodig uppfattning. Då han blev uppmanad att precisera sig, svarade han att föräldrarna alltid hade tyckt så och att han själv tyckte likadant. Hans uppfattning, baserad på föräldrarnas, var att han upplevde det syndigt att dansa och att gå på bio. Den moraluppfattning han hade var i grunden inte hans egen. Han hade inte själv reflekterat över varför han hade den uppfattningen.

Inte sällan gör människor just så: vi övertar någon annans uppfattning, och när man börjar arbeta övertar man kanske de äldre kollegornas moraluppfattningar. Med jämna mellanrum förekommer det i pressen uppgifter, ofta gällande äldreboenden, om att viss eller all personal behandlar de äldre inneboende på ett icke människovärdigt sätt. Detta beror på att det ut arbetats en speciell arbetssituation med en perverterad moraluppfattning, vilket som konsekvens får att de boende behandlas på ett icke-empatiskt sätt. Ofta är det så att ny personal skolas in i det arbetssätt som den äldre personalen arbetar i enlighet med. Emellertid förekommer det ibland att någon inte accepterar sättet att arbeta på, utan slår larm. Den som gör det menar då att de gamla behandlas på ett sätt som strider mot all rimlig moral samt att de behandlas på ett synnerligen icke-empatiskt sätt.

Empatins relation till etisk teori Moral handlar, som vi sett, om att ta det allvarliga på allvar, och etik handlar om reflektionen över moralen. Etik är moralens teori. När etisk teori har presenterats som grund för reflektion kring etiska problem inom vård och omsorg har det av tradition varit konsekvensetik och deontologisk etik som varit de vanliga teoribildningarna. Som konkurrent till dessa presenterade Tom Beauchamp och James Childress 1979 en principorienterad teori i sin bok Principles of Biomedical Ethics, som nu kommit ut i flera upplagor. De principer – autonomi, godhet, icke-skada samt rättvisa – som presenterades i boken blev så småningom normgivande.

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

Utilitarism En av de teorier som försöker besvara frågan om vad som är moraliskt rätt eller fel kallas utilitarism, som är en konsekvensetisk teori. Vad man enligt denna teori eftersträvar är att handlingen ska få maximalt goda konsekvenser, vilket kan formuleras på följande sätt: en handling är rätt, om och endast om den medför sådana konsekvenser för mänskligheten i stort som är bättre än konsekvenserna av andra möjliga handlingsalternativ. Det innebär att om det finns flera alternativa handlingsmöjligheter i en viss situation, så ska man använda sig av det alternativ som ger största möjliga överskott av eftersträvade värden. Intentionen är med andra ord att handla rätt och göra gott för så många som möjligt; en empatisk person tänker på fler än sig själv, medan egoisten eller psykopaten enbart har sig själv i tankarna när han eller hon handlar. Jeremy Bentham (1748–1832), som var en av de första företrädarna för denna teori, försökte utarbeta en kvantitativ beräkningsgrund för gott (lust) och ont (olust). Han menade att dessa värden ska omfatta så många människor som möjligt eller mänskligheten i stort. John Stuart Mill (1806–1873) menade däremot att man skulle göra både en kvantita tiv och kvalitativ beräkning av en handlings konsekvenser. Benthams och Mills utilitarism är grundad i den hedonistiska värdeteorin, vilket innebär att den rätta handlingen är den som bättre än andra möjliga handlingar, i en given situation, leder till maximering av nyttan, det vill säga förverkligandet av det högsta goda: lust eller lycka, vilket är det enda egenvärdet för hedonisten. En svensk nutida representant för hedonistisk utilitarism är Torbjörn Tännsjö, professor em. i praktisk filosofi i Stockholm. Han har i många böcker och artiklar argumenterat utifrån denna teori (se t.ex. Tännsjö, 1991, 2015). Han har bland annat framfört uppfattningen att alla gravida kvinnor bör genomgå fosterdiagnostik. Skälet för detta är att man där igenom ska kunna fatta beslut om abort eller ej utifrån de föreställningar man har om vilket barn man önskar. Detta gäller inte enbart sjukdomar utan även olika egenskaper som är möjliga att spåra på fosterstadiet. Om man finner något, för föräldrarna, icke önskvärt är abort en rimlig utväg, eftersom det är viktigt att man får det barn man önskar. Detta utgör nämligen grunden för familjens gemensamma lycka. Han har vidare pläderat för inrättandet av självmordskliniker, i den meningen att samhället bör

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

ta ansvar för en person som vill ta sitt liv genom att tillhandahålla möjligheten att genomföra det på ett värdigt sätt. Han är även förespråkare för aktiv eutanasi (aktiv dödshjälp). Det finns även andra utformningar av utilitarism. En kallas handlingsutilitarism, och en handlingsutilitarist gör en konsekvensbedömning för varje handling och frågar sig vilka konsekvenser den enskilda handlingen leder till. Han är inte intresserad av vilka konsekvenser det blir om alla handlade så som han har för avsikt att göra, alltså att man följer vissa handlingsregler. Hans intresse fokuseras enbart på den aktuella handlingen, således inte på sådana handlingar i allmänhet. Detta får till följd att man inom ramen för denna teori faktiskt kan utföra handlingar som innehåller inslag som vi normalt uppfattar som felaktiga. Att undanhålla sanningen för en patient med en svår och livshotande sjukdom har inte varit ovanligt, och är fortfarande praxis i vissa länder. Motivet för detta handlande är, menar man, att det är mest skonsamt för patienten att hållas ovetande om sin situation. Konsekvenserna av detta förhållningssätt, menar förespråkarna för det, blir maximalt goda, då vetskapen om sjukdomen skulle kunna skada patienten; hon skulle bli upprörd, utsättas för onödig plåga och så vidare. Man menar sig därmed att handla utifrån ett empatiskt förhållningssätt; man jämställer därmed en lögn med empati. Det är, enligt handlingsutilitarismen, lättare att handla på ett svekfullt sätt eftersom man inte behöver ta ställning till vad som skulle hända om alla handlade på detta sätt. Normen för ens handling behöver sålunda inte bli allmängiltig lag, då den ju enbart är giltig i den speciella situationen. Det finns alltså inget inbyggt i teorin som motsäger sådana beteenden vi normalt uppfattar som felaktiga. Utgångspunkten är att göra gott, vilket utgår från ett empatiskt förhållningssätt. Emellertid är ju frågan huruvida man handlar empatiskt om man ljuger, även om man upplever syftet som gott. En annan utformning kallas regelutilitarism, vilken i stället för att betona den enskilda handlingen isolerat, fokuserar intresset på frågan om vad som händer om alla handlar på det sätt man har för avsikt att göra. Inom denna teori har regler en central ställning, och frågan gäller inte vilken handling som kan få maximalt goda konsekvenser, utan vilken regel man handlar utifrån, som får maximalt goda konsekvenser. De regler vi då bör följa, är de som kommer att främja det största allmänna goda för 42

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

alla. I enskilda fall kan det dock hända, om man konsekvent följer olika regler för olika situationer, att konsekvenserna inte blir maximalt goda. Emellertid ger denna teori uttryck för att det ändå är rätt att följa regeln, därför att det är värdefullt att ha den, även om det ibland, i enskilda fall, inte leder till maximalt goda konsekvenser.

I slutet av år 1911 pågick en kapplöpning mellan en engelsk expedition under ledning av Robert Scott, och en norsk expedition under ledning av Roald Amundsen om vem som skulle komma först till Sydpolen. Amundsen nådde fram i december 1911 och Scott i januari 1912. När Scotts expedition, bestående av fyra man, skulle återvända fick man problem, då två av medlemmarna hade förfrusit sina fötter. Vintern var i antågande, vilket gjorde att man var tvungen att ta sig därifrån så fort som möjligt. Provianten började dessutom att sina. Hur skulle nu Scott hantera denna situation? Om alla fyra höll ihop skulle med all säkerhet de med förfrysta fötter göra så att de blev försenade. Då var risken stor att provianten skulle ta slut, vilket skulle medföra att samtliga sannolikt skulle frysa ihjäl. Om däremot de båda utan fysiska problem övergav de två andra, skulle dessa sannolikt klara sig, medan de senare helt säkert skulle duka under (Arlebrink (1013:56). En handlingsutilitarist skulle kunna handla på flera olika sätt. Man skulle kunna göra en kvantitativ beräkning och komma fram till att det medför maximalt goda konsekvenser om de två med friska fötter försöker sätta sig i säkerhet, då det är bättre om två överlever än om kanske alla fyra dukar under. Men man skulle också kunna ta kvalitativa hänsyn med i beräkningen, genom att fundera över vilka konsekvenser det själsligen skulle kunna få för de överlevande, om de överger sina kamrater. Därför kan det i detta fall medföra bästa konsekvenser om alla håller ihop. Denna bedömning kan som grund uppfatta kamratskap som ett egenvärde. En regelutilitarist skulle kunna gå till väga på följande sätt: Han kan formulera en regel som lyder, att det medför maximalt goda konsekvenser om man håller samman, även i lägen då livet står på spel. Händer det sedan, i det enskilda fallet, att alla dör – som var fallet med Scotts expedition – är det av underordnat intresse; det viktiga är ändå att följa regeln.

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

Allmänt kan man säga om den utilitaristiska teorin att man aldrig i förväg vet om en handling är rätt – att konsekvenserna blir maximalt goda. När det gäller handlingsutilitarismen måste man handla utifrån vad som sannolikt medför maximalt goda konsekvenser. Säker är man dock först när man har facit i hand. En regelutilitarist handlar utifrån en regel, som i det enskilda fallet inte alltid medför maximalt goda konsekvenser. Och om två regler skulle komma i konflikt med varandra finns det inget inbyggt i teorin som avgör hur en sådan konflikt ska lösas. Det kan också uppstå en konflikt när det gäller frågan huruvida det är rätt att offra ett fåtal för att rädda ett flertal eller främja ett flertals lycka. Denna fråga illustreras här med nedanstående berättelse. Vilken av följande valmöjligheter är den rätta?

Under andra världskriget var konvojfart nödvändig för att på bästa sätt skydda allierade handelsfartyg mot det tyska ubåtshotet. Vid ett tillfälle, i Medelhavet, får man på ett engelskt eskortfartyg indikationer om att en tysk ubåt finns ganska nära fartyget. Detta händer medan man är på väg att plocka upp ett trettiotal överlevande från ett sänkt handelsfartyg. Kaptenen står då i en valsituation. Han kan antingen rädda sina landsmän som befinner sig i vattnet, och därefter försöka sänka ubåten. Om han väljer detta alternativ finns möjligheten att själv bli sänkt av ubåten, varvid många fler än de trettio som finns i vattnet kan gå förlorade. Dessutom kan ubåten därefter sänka ännu fler fartyg och släcka ytterligare liv. En annan möjlighet för honom är att försöka sänka ubåten omedelbart, varvid de överlevande i vattnet kommer att dö, eftersom de befinner sig för nära explosionerna från sjunkbomberna. Handlar han på detta sätt kommer ett antal, de i vattnet, att dö, men om han lyckas sänka ubåten kan ett större antal, i ett längre perspektiv, räddas, eftersom ubåten då inte ges möjlighet till ytterligare sänkningar av allierade fartyg. Men det kan också hända att de trettio dör utan att han lyckas sänka ubåten (Arlebrink, 2013:57). Kan man tala om begrepp som empati i detta fall? I krigssituationer är det mycket svårt att göra det. Hur man än gör är det troligt att människor kommer att dö. Om man handlar utifrån ett känslomässigt perspektiv är det sannolikt att man försöker rädda sina landsmän som ligger i vattnet, 44

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

och som man kan se framför sig. Man kan uppfatta det som en empatisk handling, men frågan är ändå om det är en rätt handling. I ett längre perspektiv kan många fler än de som räddas bli dödade av ubåten om man inte lyckas sänka den. Och om man gör det kommer fler än de som låg i vattnet att dö. I Dostojevskijs roman Brott och straff skildras hur den fattige studenten Raskolnikov dödar en rik och sniken procenterska, som pressar pengar ur dem som står i skuld till henne. Hans motiv är att hennes pengar kan komma till nytta för många människor. Raskolnikov menar att om han slår ihjäl kvinnan och tar hennes pengar tjänar det mänskligheten, och själva brottet uppvägs av de goda konsekvenserna. Handlade Raskolnikov rätt, eller finns det handlingar som, oavsett goda konsekvenser, är förbjudna att utföra? Om man ser till hur de som blev utsatta för hennes utpressning upplevde det, så kan man förstå att de skulle bli lättade om kvinnan dog. De skulle då slippa hennes utpressning. Utifrån de utpressades perspektiv, med tanke på att dessa personer säkert mådde mycket dåligt, kan man säga att det var en empatisk handling från Raskolnikovs sida att döda kvinnan, men frågan är ändå om det är moraliskt rätt att döda en människa för att tillfredsställa andras önskemål och behov. Rachels (2007:91f.) berättar om en läkare som arbetat som röntgen läkare i mer än trettio år:

Som en konsekvens av detta arbete, med för mycket röntgenexponering, hade han fått cancer och förlorat delar av sin haka, sin överläpp, sin näsa och sin högra hand. Han var också blind på sitt högra öga. Hans läkare berättade att han hade omkring ett år kvar att leva. Han hade också konstanta smärtor. Hans liv var en stor plåga och han ville inte leva på det sättet ytterligare ett år. Han bad därför sina tre bröder att de skulle döda honom. Två av dem vägrade, men en, den yngste brodern gjorde det inte. Denne tog med sig en pistol till sjukhuset och sköt honom. Rachels (2007:8f.) berättar också om en annan händelse, vilken ägde rum i Kanada:

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

Den handlar om en 12 år gammal CP-skadad flicka som dödades av sin far. En söndagförmiddag när mannens hustru och de andra barnen var i kyrkan satte han flickan i bilen och ledde in avgaserna i kupén tills hon dog. När flickan dog vägde hon mindre än tjugo kilo och beskrevs som fungerande på den mentala nivån för en tre månader gammal baby. Mannens hustru berättade att hon kände lättnad när hon kom hem från kyrkan och fann dottern död. Hon menade att hon själv inte hade mod att göra det. Pappan blev åtalad för mord, men varken domaren eller juryn ville döma honom hårt. Han blev dömd till fängelse i ett år. Emellertid överklagades domen och Kanadas högsta domstol dömde honom till fängelse i 25 år. I båda dessa fall, som Rachels nämner, handlade det om att döda en annan människa, men kan det någonsin vara rätt att döda en annan människa och kan det någonsin vara en empatisk och barmhärtig handling att göra det? I fallet med läkaren upplever han helt säkert att det är en empatisk och barmhärtig gärning att bli dödad i stället för att plågas ytterligare ett år. I relationer är det mer än en person inblandad. Brodern som sköt gjorde det säkert genom att uppleva handlingen på samma sätt som den sjuke brodern. Om man ser handlingen utifrån den sjukes sida medförde den de bästa konsekvenserna för honom, men kanske inte från broderns perspektiv. Att döda en annan människa, även om denne är svårt sjuk och det sker på dennes begäran, är en handling som rimligen efterlämnar spår hos den som gör det; det är aldrig lätt att döda någon annan. För brodern som utför gärningen kan man säga att det empatiska förhållningssättet kan komma i konflikt med en utilitaristisk utgångspunkt. Det är inte säkert att brodern upplever sin handling som enbart positiv. I fallet med den CP-skadade flickan, som själv inte kunde ge uttryck för någon uppfattning om huruvida hon ville leva eller dö, är det annorlunda än fallet med den sjuke läkaren. Här är det en annan person, pappan, som avgör huruvida hon ska leva eller dö. Han menar rimligen att det är en barmhärtig och empatisk gärning att döda henne. För att en handling ska vara empatisk är en förutsättning att den handlande personen handlar utifrån en förståelse för hur den andre upplever sin situation. I fallet med flickan vet vi inte hur hon upplevde sitt liv, utan pappan, vilket mamman höll med honom om, menade uppenbarligen att hon egentligen inte hade något liv. De utgick från sina föreställningar om livskvalitet. 46

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

Ett problem med begreppet livskvalitet är att det är svårt i vissa fall att avgöra för en annan människas räkning vilken livskvalitet den personen har. Röntgenläkaren kunde själv berätta hur han upplevde livet, men den lilla flickan kunde det inte. Ibland är det uppenbart att en person lider av sitt tillstånd, även om denne inte själv kan ge uttryck för det. Det enda man kan göra i en sådan situation är att utgå från sig själv och göra en bedömning kring vad som kan vara ett empatiskt och barmhärtigt förhållningssätt. Det finns en relation mellan empati och utilitarism i den meningen att utilitarismens utgångspunkt är att en handling ska resultera i något positivt för en eller flera människor, och för att handlingen ska ha det som utgångspunkt krävs det, av den som handlar, att den personen handlar utifrån ett empatiskt förhållningssätt. En person med en allvarlig funktionsnedsättning, som psykopati eller narcissism, skulle inte reflektera över vad som är bäst för andra, utan enbart över vad som är bäst för honom eller henne själv. Ett problem med utilitarismen är emellertid att man aldrig vet vilka konsekvenserna blir förrän man väl har handlat. Även om man handlar utifrån en empatisk utgångspunkt kan konsekvensen bli något helt annat än det förväntade. Ett annat problem med utilitarismen och etiska teorier överhuvudtaget är att teorin och ett empatiskt förhållningssätt kan komma i konflikt med varandra.

Deontologiska teorier En annan grupp av etiska teorier kallas deontologiska teorier. Enligt deontologiska teorier karaktäriseras en rätt handling av något annat än dess konsekvenser. Detta ”något annat” uppfattas på olika sätt av olika deontologiska etiker. En del menar att kriteriet för en rätt handling ligger i själva handlingens egenskaper. Det finns alltså vissa handlingar man bör eller inte bör utföra. Det som utifrån denna tanke styr våra handlingar är vissa plikter. Dessa pliktetiska teorier finns i olika utformningar. En annan deontologisk teori går ut på att moralen motiveras utifrån ett kontrakt. Ytterligare en teori, som också brukar räknas till den deontologiska familjen, utgår från den situation man befinner sig i när man bedömer hur man bör handla.

3 E m p at i n s r e l at i o n t i l l m o r a l o c h d e s s e t i s k a f ö r a n k r i n g

En av filosofihistoriens mest kända gestalter är Immanuel Kant (1724–1804). Han var en utpräglad pliktetiker och menade att man inte kunde göra några undantag från de plikter man formulerat. Han motiJan Arlebrink är forskare vid Kliniskt centrum för hälsofrämjande verar vård, sitt val av plikterfakulteten, som det som skauniversitet styra handlingarna med att utgå Medicinska Lunds samt universitetslektor från tanken att vårt handlande styrs både av känslor och förnuft. För att em. vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. kunnaHan handla moraliskt måste vi frigöra oss från känslorna och i stället har lång erfarenhet av undervisning på flera utbildningar inom följa förnuftet. Närhälsovi väljer teologi samt ochförnuftet sjukvård.handlar vi i enlighet med, vad Kant kallar för, den moraliska lagen, och när vi handlar i enlighet med den moraliska lagen gör vi valet att följa moraliska plikter. Enligt Kant styrs då vårt handlande av en god vilja, vilket är det enda som har egenvärde. Nu är det inte så att vi kan handla på vilket sätt som helst och säga att vi handlar i enlighet med en plikt, utan Kant menar att den princip som liggerEmpati till grund förbegrepp handlingen kunna upphöjas allmän är ett somska ofta används inom till vården, ochlag. Det begreppet har en nära relation till flera andra företeelser inom innebär att det man själv vill göra också ska kunna utföras av alla andra hälso- vilket och sjukvården. inledsska med en beskrivning avallmän människor, innebär attBoken handlingen kunna upphöjas till evolutionära ursprung. Därefter sätts empati i relation lag förempatins ett moraliskt handlande: det kategoriska imperativet. till existentiella och etiska frågor. Det psykologiska perspektivet En plikt, som alltså bör upphöjas till allmän lag, är till exempel att tas också upp och diskuteras tillsammans med frågor kring tanke, den alltid tala sanning. Inom sjukvården uppfattades emellertid denna patienten samtI personalens situation. undersvårt långsjuka tid, inte som plikt. Sverige uppfattas det av de flesta inom

Perspektiv på empati

sjukvården i dag som ensyftet plikt att tala sanning. länder uppfattas Det övergripande med boken är attI många belysa olika aspekter fortfarande tystnaden eller lögnen gentemot patienten som en plikt. En av empati som är av betydelse för ett personcentrerat arbete viktigsamt tanke Kant är också att man aldrig ska behandla en människa atthos visa att ett empatiskt förhållningssätt från personalens som medel utan som ett mål i sig (Höffe, 2004). sida är en viktig del i patientens återvinnande av hälsa. I det tidigare exemplet hämtat från Dostojevskij skulle Kant menat att Boken vänder sig moraliskt till studerande Raskolnikov handlade fel, dåoch det,redan enligtyrkesverksamma Kant, alltid är fel att inom olika delar av hälsooch sjukvården. attempatiska, boken döda en annan människa. Man kan uppfatta KantsTanken tankar är som och inspirera till reflektion kring relationen till då detska är ge lättkunskap att uppfatta att den man handlar gentemot står i centrum. patienten utifrån ett empatiskt perspektiv. Emellertid är det inte människan som står i centrum, utan det är en regel som är det primära.

Under Nazitiden i Tyskland var en man och hans bäste vän motståndare till regimen. Den gode vännen var tvungen att fly då han blev eftersökt av Gestapo. Mannen visste var den gode vännen fanns, och han blev uppsökt av Gestapo som ville veta var han befann sig (Arlebrink, 2013). Art.nr 37858

studentlitteratur.se