9789144051864

LIKA OCH UNIKA Om mening, värde och tro Religionskunskap 1 och 2

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

LIKA OCH UNIKA Elevpaket – Digitalt + Tryckt Lika och unika är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

ELEVBOK I läromedlet diskuteras och problematiseras grundläggande etiska och existentiella frågor. Här presenteras viktiga perspektiv på mening och värde, frågor som hör hemma inom etikens område och ett antal religioner och religiösa traditioner. Förslag på uppgifter som bjuder in till reflektion, analys och ställningstagande ingår i varje kapitel.

DIGITALT LÄROMEDEL Faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar och webbquests (uppdrag på nätet) gör det möjligt för eleverna att arbeta självständigt och flexibelt.

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Faktafördjupningar, kapitel­ sammanfattningar, webb­ quests …

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33193 ISBN 978-91-44-05186-4 Upplaga 1:5 © Författaren och Studentlitteratur 2011 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Formgivning och omslag: Werner Schmidt Webbquests: Ulf Nilsson Bildredaktörer: Ingela Lindqvist, Ylva Strömberg Omslagsbild: Shutterstock Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2016

Till boken hör även en webbdel!

På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets webbdel.

I webbdelen finns faktafördjupningar, fler uppgifter och kapitelsammanfattningar. Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! på sidan, betyder det När du ser en liten symbol att det finns något i webbdelen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Innehåll

FÖRORD 5

MENING

VÄRDE

1 Att fånga en mening 7

5 Moral och natur 85

Carpe diem – memento mori 8 Meningen med livet – i livet 10 Egen frihet – och andras 12 Livssituationens betydelse 13 I ett sammanhang 15 Religionens roll 16 Ansvaret att göra något av sitt liv 17 Valfrihet – på gott och ont 18 Ta det onda med det goda? 20 Fokus på det lustfyllda? 23

Från tanke till handling 86 Hur har moralen uppkommit? 88 Vår moral bygger på egoism? 88 Vår moral har sina rötter i naturen? 90 Naturligt och onaturligt 93 Normalt och onormalt 95 Beteckningar som stänger inne 98 Är och bör inte samma sak 99 Vår moral har sin grund i Guds vilja? 101 Gemensam moral med djuren? 102

2 Mening utan religion 29

6 Lika och unika 105

Gud är död – ta makten över ditt liv 30 Gud är död – allt är tillåtet 33 Psykologiska invändningar mot religiös tro 35 Etiska invändningar mot religiös tro 38 Vetenskapliga invändningar mot religiös tro 41

Vi har alla ett ansvar 106 Livet är inte rättvist 106 Eller påverkar karma? 108 ”Det kunde lika gärna vara jag” 109 Den Andre 109 Den starkares ansvar 112 Utan över- och underordning 113 Rätten att tycka olika 117 Vårt ansvar utöver lagen 118 Antingen – eller? 121 Olika slags kränkningar 123 Har den kränkte ett ansvar? 125

3 Tro, värde och etik 49 Bör inte blandas ihop 50 Handlar om fundamentalism? 51 Kan någon bestämma vad som är rätt? 55 Olika typer av etikmodeller 57 4 Att behandla människor väl 69 Vi är sammansatta 70 Träna en moralisk observans? 70 Eller tjänar vi på att vara egoistiska? 71 Individen och samhället 72 Medborgarskap och egen identitet 72 Ger lagen vägledning? 75 Den demokratiska värdegrunden 77 ALLAS rätt till respekt 79

7 Livets gränser 127 Friheten att leva sitt liv – eller låta bli 128 Aktiv och passiv dödshjälp 129 Låta ”naturen ha sin gång”? 130 Individens egen önskan 131 Självmord då? 134 Dödsstraff 136 Abort 143 Alla levande varelser rätt? 149 Vikten av medvetna val 149

8 Den globala människan 151

12 Judar 221

Ansvar bara för dem som finns nära …? 152 Hållbar utveckling 154 Jorden tillhör ingen 155 FN:s millenniemål 158 Har världen krympt? 160 Olika slags rättvisa? 160 Olika tolkningar 161 Delaktighet och ömsesidighet 165 Hur hantera olika uppfattningar? 166

Ursprung 223 Urkunder och skrifter 229 Gudsbegrepp 230 Människosyn 231 Etik 232 Samhälle 235 Traditioner 237 Judar i Sverige 244 13 Kristna 247

Se mönster utan att generalisera 172 Vad skiljer och vad är gemensamt? 173 Olika metoder att söka kunskap 173 Teori och praktik 174 Kapitlens uppläggning 174

Ursprung 249 Urkunder och skrifter 254 Gudsbegrepp 258 Människosyn 261 Etik 264 Samhälle 267 Traditioner 269 Kristna i Sverige 271

10 Hinduer 175

14 Muslimer 275

Ursprung 177 Urkunder och skrifter 180 Gudsbegrepp 182 Människosyn 184 Etik 186 Samhälle 187 Traditioner 189 Hinduer i Sverige 192

Ursprung 277 Urkunder och skrifter 279 Gudsbegrepp 281 Människosyn 284 Etik 287 Samhälle 290 Traditioner 291 Muslimer i Sverige 293

11 Buddhister 197

15 Nyreligiösa rörelser 297

Ursprung 199 Urkunder och skrifter 203 Gudsbegrepp 203 Människosyn 205 Etik 209 Samhälle 212 Traditioner 214 Buddhister i Sverige 217

Nyreligiositet 299 Jesu Kristi Kyrka 301 Jehovas Vittnen 303 Scientologikyrkan 304 Krishnarörelsen 306 Trosrörelsen 307 New Age 309 Begreppet privatreligiositet 311

TRO 9 Att studera religioner 171

R E G I S T E R 315

5

Förord

Det här är en bok i religionskunskap. Det betyder dock inte att du nu läser i något slags facit – att du här kommer att hitta alla tänkbara sanningar om religion eller religiös tro.

En fråga om urval och eget sökande För det första finns det så väldigt mycket att lära om hur människors tankar och livsmönster tar sig uttryck, att ingen bok kan säga sig göra dem alla rättvisa. Det måste alltid bli fråga om ett urval som skildras och diskuteras.

För det andra är det svårt att förstå vad det skulle innebära att här tala om ”ett facit”. Visst finns det många frågor om religionernas värld som kan besvaras genom att man pekar på hur saker och ting faktiskt förhåller sig.

Man kan till exempel söka rätt på statistik över hur många aktiva utövare av islam eller kristendom som beräknas leva i Sverige. Man kan ta reda på hur bestämda uppfattningar om en andlig tillvaro eller om liv efter döden har vuxit fram och tolkats i olika religiösa traditioner, eller studera vad som sägs om detta i ”heliga skrifter”.

Men en lärobok är inte en ”helig skrift”. Den är tänkt att vara en utgångspunkt för ditt sökande efter kunskap: den kan ge redskap för den som vill veta mer om ett visst ämne. Och det är viktigt att du som läser den ställer frågor, lyfter fram perspektiv som du tycker är väsentliga att se närmare på – och att du låter ditt sökande knyta an till de erfarenheter som du har. Att söka kunskap om religion är, precis som vilket kunskapssökande som helst, en process där egna frågor och egna erfarenheter samspelar med andra människors frågor och erfarenheter. Genom att ta del av hur andra tänker och resonerar om frågor som rör tro, värde och mening, kan man själv lära sig att både förstå andra och utveckla sitt eget tänkande och resonerande.

Det finns inga säkra svar Det här leder över till ett tredje skäl mot att betrakta en lärobok i religionskunskap som ”ett facit”. De frågor som hör hemma i religionskunskapen är helt enkelt inte möjliga att besvara på något säkert och otvivelaktigt sätt.

En och annan tänkare har genom historien menat sig kunna bevisa att Gud finns, och det finns andra som har ansett sig kunna bevisa motsatsen. Men ingen av dem har presenterat en argumentation som kan sägas ha blivit allmänt accepterad. Så är det också med andra frågor i ämnet religionskunskap: de kan inte visas ha några slutgiltiga och definitiva svar.

6

En utgångspunkt för samtal och egen reflektion Om det nu är på det här viset kan man förstås undra vilken poäng det är med att studera religion och religiös tro: ska inte sådana studier leda till bestämda resultat och klara slutsatser? Varför ska man annars ägna tid och uppmärksamhet åt sådana studier?

Ett svar är att det viktiga med att studera religionskunskapens frågor inte är att komma fram till ett givet svar på dem, utan att lära sig hur det är möjligt att tänka och argumentera om dem. Uppenbarligen har religiös tro ett stort – ja, ofta grundläggande – värde i många människors liv. Samtidigt tänker de inte alla på ett och samma sätt om en andlig dimension, om liv efter döden, om frågor som rör rätt och orätt. Just därför att det är så olika hur människor uppfattar frågor som har med tro och värde att göra, är det viktigt att man försöker förstå hur dessa olika uppfattningar ser ut, hur de har utvecklats och hur de kan relateras till varandra.

Det här har också att göra med hur vårt samhälle ser ut. I en samhällsgemenskap som den svenska, där många olika religiösa och icke religiösa traditioner lever sida vid sida, är det viktigt att vi lär oss lyssna till varandra, och försöker förstå hur andra tänker och resonerar. Eftersom tro ofta spelar en betydelsefull roll i många människors liv, är det väsentligt att försöka sätta sig in i dess olika uttrycksformer och reflektera över dem. Att handla på det sättet är inte bara att visa respekt för andras övertygelser. Det kan också innebära att man får inspiration till egna ställningstaganden.

Upplägget i detta läromedel Boken innehåller tre delar. Den första presenterar några viktiga perspektiv på mening som kan vara användbara vid studiet av religion och religiös tro.

I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område.

Det handlar till exempel om rättvisefrågor, om frågor rörande jämställdhet mellan människor av olika kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, om etiska perspektiv på frågor om liv och död och så vidare. Dessutom förklaras varför sådana etiska frågor har en plats i religionskunskapen.

I den tredje och avslutande delen presenteras ett antal religioner och religiösa traditioner. Där finns också ett antal intervjuer med företrädare för olika uppfattningar och övertygelser.

I varje kapitel finns förslag på uppgifter av olika slag som bjuder in till reflektion, analys och ställningstaganden. Det finns även några webbquests, som tar dig med ut på nätet för att med hjälp olika slags källor lösa ett problem eller en situation.

I läromedlets webbdel hittar du dessutom faktafördjupningar och kapitelvisa sammanfattningar.

Olof Franck

ATT FÅNGA EN MENING Har du någon gång funderat över hur du skulle reagera om du fick veta att du hade bara en kort tid – säg en månad – kvar att leva? Vad skulle du göra? På vilket sätt skulle ett sådant besked förändra ditt sätt att se på livet? Skulle du fortsätta att leva så som du hittills gjort eller skulle du bestämma dig för att helt ägna dig åt sådant som du inte prövat på?

1

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

8

MENING

MÅLET FÖR STUDIERNA I DETTA KAPITEL ÄR ATT DU SKA

•

FÖRSTÅ centrala ord i kapitlet som mening, valfrihet, ansvar, behov, sammanhang, lust och kärlek • KÄNNA TILL och reflektera över olika sätt att tolka och möta frågor som har med mening att göra, och själv kunna formulera sådana frågor • KUNNA SE hur olika tolkningar av och uttryck för mening kan uppfattas i ett samhälle som är präglat av mångfald • KUNNA DISKUTERA olika perspektiv på mening i relation till olika livsstilar och livsåskådningar

Carpe diem – memento mori Teolog = person som yrkesmässigt arbetar med vetenskapen om kristen tro

Carpe diem, memento mori – fånga dagen, kom ihåg döden … Kan tankar på döden få oss att leva ett rikare och bättre liv?

Det finns människor som har fått besked om att de till följd av någon allvarlig sjukdom förväntas dö mycket snart, men som sedan, tack vare en effektiv behandling, tillfrisknat på ett sådant sätt att döden tycks mycket längre bort än tidigare. En person som har upplevt detta är teologen och författaren Steve Sjöquist.

I mitten av 1980-talet smittades Steve av hiv och efter några år blev han allt sjukare. 1996 var Steve sängliggande och mycket svag, och han fick stora doser morfin mot sina smärtor. Vid den här tiden hade dock forskningen nått dithän att bromsmediciner började användas med framgång. Många hiv-smittade som varit mycket sjuka, däribland Steve, återfick krafter och kunde börja leva ett någorlunda normalt liv. Bromsmedicinerna tar inte bort viruset i kroppen, men de hämmar effekterna av det. Biverkningarna av behandlingen kan vara jobbiga att leva med, men det är ändå möjligt att leva ett till stora delar normalt liv om man regelbundet tar sina mediciner.

Hur tänker den som först varit mycket sjuk och trott att hon eller han snart skulle dö, och sedan tack vare en behandling återfår krafter, tillräckliga för att återigen se att livet har en framtid? På nästa sida ger Steve följande bilder ur sin livsberättelse.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

Steve Sjöquist: När livet tar helt nya vägar …

När jag fick mitt hivbesked i november 1987 kommer jag ihåg att jag tänkte under de följande dagarna: Nu dör jag!

Snart uppstod dock ett lugn när jag insåg att jag inte skulle dö alldeles nu.

Möjligt att leva trots vetskap om tidig död Mina tankar landade ganska snabbt i den erfarenhet jag hade av att i mer än fem år ha arbetat med barn och ungdomar med handikapp. Några av dem var födda med en muskelsjukdom som tog livet ifrån dem redan som tonåringar.

Att ha levt nära dessa ungdomar som var medvetna om att de aldrig skulle bli vuxna gjorde att jag snart kunde orientera mig. Jag hade ju dagar och år av dagliga erfarenheter av att det var möjligt att leva trots vetskapen om en tidig död. Denna upplevelse känns lika verklig efter 23 år med hiv.

Jag har många gånger undrat hur mitt liv hade sett ut utan dessa upplevelser och erfarenheter. Hade jag levt idag? I den efterkonstruktion som livet alltid är, kan jag se hur jag under åren utan bromsmediciner och ända tills jag blev svårt sjuk i min hivinfektion sprang snabbt och fort genom engagemang och hårt arbete. Jag ville aldrig ta aktiv del i mina laboratoriesvar om blodprover som tydligt visade på en försämring av mitt immunförsvar. Det var en strategi som mina behandlande läkare accepterade och respekterade. Om jag kände mig bra vid provtagningstillfället så lät jag det vara så.

Samtidigt såg jag med egna ögon människor, som jag lärde känna i mitt engagemang på Noaks Ark, insjukna och dö. Det gavs mycket tröst från sjukvårdspersonalens sida.

Jag vet att jag formulerade mig så att jag inte aktivt skulle medverka till att avsluta mitt liv och att den rädsla jag bar fick komma till uttryck genom

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

att jag var tillsammans med förstående och inkännande vänner.

1994 träffade jag min livskamrat Bengt som också var hivpositiv, och det blev en avgörande kraftkälla – att kunna dela en kamp mot svår sjukdom och död. Vi delade ofta tankar om att vi inte hade så långa tidsplaner för våra liv och att vi efter en kvälls samvaro med andra människor kände oss lite utanför i samtal om ämnen som ”när jag slutat arbeta” eller pensionssparande eller stigande bostadsrättspriser i Stockholm.

Ord blir viktiga i detta sammanhang. ”Obotlig” eller ”kronisk” sjukdom är samma sak men orden är mycket värdeladdade, och det på olika sätt!

Här har det långvariga, påtagliga hot som en sådan sjukdom innebär stor betydelse.

Vändningen – mer en process än en kullerbytta Efter flera år av många och långa sjukhusvistelser och med olika svårbemästrade sjukdomstillstånd som ett utslaget immunförsvar innebär, kom vändningen i min livsbild när jag fick tillgång till en kombinationsbehandling med bromsmediciner under 1996.

Sedan tog det flera år att komma tillbaka till ett aktivt liv. Där går tid och skeenden in i varandra och det är svårt att urskilja när förändringar har skett.

Många har uttryckt det jag varit med om som en kullerbytta – och då kan det låta som om man är med om något som sker från en dag till en annan. Riktigt så är det inte, eftersom det alltid är fråga om en process med ett mer eller mindre uttalat accepterande av ens livssituation.

Jag har starka upplevelser av att det tog en halv dag att komma upp ur sängen och att jag med stapplande steg sjönk ner på en soffa i Vasaparken. Efter en kort stund och andhämtning tog jag

ytterligare kraft för att komma tillbaka till lägenheten. Trött, men ändå nöjd.

Vi människor har en sällsynt förmåga att anpassa oss efter omständigheterna och man är fullt upptagen av att leva i det som sker för stunden.

Den mätbara tiden av att ha levt 20 år med en sjukdom sätter sina spår av att under lång tid ha brottats med alla dess svårigheter. Längden av tid, mätt i år, ger konsekvenser av att i backspegeln förstå att sjukdom kan ta både kropp och själ. Jag fick mina bromsmediciner i elfte timmen och jag har aldrig svårt att ta dem eftersom de är livgivare. Jag fick mitt hivbesked när jag var 31 år och nu är jag snart 54. Det betyder att jag har levt länge, att jag blivit äldre och att jag inte orkar lika mycket som när jag var 25. Och så är det ju för var och en, oavsett om man lever med en sjukdom eller inte. * Hur mycket vet du om på vilka sätt hiv smittar? Har du fått en bra undervisning om könssjukdomar i allmänhet och om hiv i synnerhet? Vad skulle du behöva veta mer om?

STIFTELSEN NOAKS ARK har länge arbetat med att sprida kunskap om hur dessa sjukdomar kan förebyggas och med att hjälpa människor som har smittats. Gå in på stiftelsens hemsida (www.noaksark. org) och sök information om hur hiv smittar och på vilka sätt man kan minska risken att smittas. Sök gärna motsvarande information rörande andra könssjukdomar!

9

10

MENING

1:1 Hur skulle du reagera?

Hur tänker du när du läser Steves berättelse? Kan du leva dig in i den? Hur tror du att du skulle reagera om du var i hans situation, eller om du upplevde sjukdom och en närhet till döden på något annat sätt?

Vad skulle du göra, hur skulle du fundera? Skulle tankar som rör mening och mål i livet kanske kännas annorlunda mot vad de gjorde förr, och kanske angelägna på ett sätt som de inte tidigare gjort?

1:2 Rita din livslinje

W EB B Q U EST

Hur planerar du ditt liv? Gå till webbdelen och testa dig fram i uppgiften Livsviktiga beslut.

Rita din livslinje: Skriv ditt födelsedatum till vänster på ett papper och rita sedan en linje som får bli så lång som du önskar. Utmed linjen skriver du sedan sådant som du anser vara viktigt för dig att få uppleva i ditt liv: erfarenheter, tankar och kunskaper som du känner är betydelsefulla för att du ska kunna uppleva mening i livet. Finns det några som är viktigare än andra? Varför då?

Diskutera gärna din livslinje och de ”meningsgivare” som du har angett tillsammans med en eller flera kamrater i klassen.

Meningen med livet – i livet

Spännande utmaningar – meningen i livet?

Frågor som rör livets mening har i alla tider inspirerat människor att reflektera och söka efter svar. Sådana frågor kallas ibland ”eviga” just därför att de inte tycks kunna besvaras på något allmänt eller säkert sätt och därför att de har att formuleras på nytt av människor i olika tider och i olika situationer.

I religioner och religiösa traditioner har frågan om mening ibland knutits till en gudomlig viljas mål och syfte med att skapa människan och världen, eller till en andlig dimension som är närvarande i livet och tillvaron. Ibland har nog ett mål bortom livet och döden tänkts vara det som gör livet värt att leva.

Men religiösa företrädare har också många gånger satt fokus på att förverkliga gudomliga mål och syften här och nu, till exempel genom kamp för demokrati, rättvisa och solidaritet.

Ibland har man försökt beskriva detta förhållande genom att skilja mellan två perspektiv: Ett som har att göra med en mening med livet och ett som är riktat mot en mening i livet.

Detta att var och en har att fundera över vilken mening hon eller han kan se för sin egen del skulle då handla om att söka en mening i livet. Det finns inte någon allmänt given mening som gäller för alla människor, utan varje människa måste själva komma fram till vilken mening hon kan och vill ge sitt liv.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

11

Hur skulle du vilja svara på frågan om livet har en mening? ”Klart att livet har en mening. Vi alla människor på jorden är skapade med någon form av syfte. Alla är vi olika och har olika kunskaper i livet som gör oss till de människor vi framstår som. Om livet inte hade haft mening skulle vi nog inte från början existerat över huvud taget. Jag tycker att varje människa ska ha en egen mening.”

Emma

Om man istället diskuterar frågan om det finns en mening med livet handlar detta om att försöka finna just en sådan mening som inte står och faller med vad enskilda människor kommer fram till. Man kanske tänker sig att en gudomlig makt har skapat livet och att detta på något sätt också ger en grund för en allmängiltig mening som omfattar alla människor. Eller också kanske man finner en allmänt giltig mening i naturen, dess liv och utveckling. En mening med livet kunde då vara att medverka till ett gott liv och till att få barn, det vill säga föra släktet vidare.

RELIGIONERNAS SYN PÅ MENING

Kan man på något enkelt sätt ange hur olika religioner möter och besvarar frågor som rör livets mening? Förmodligen inte. Dels är religioner omfattande och rymmer många varierande sätt att tänka. Dels tolkas de tankegångar och uppfattningar som hör hemma i religionernas värld på många sätt av dem som omfattar en religiös tro.

En del skulle kanske mena att det bland hinduer är en spridd tanke att ett grundläggande mål i livet är att sträva mot att utvecklas till det slutliga målet, moksha eller frälsning. Andra kanske hävdar att de allra flesta kristna bekännare skulle säga att ett av livets viktiga mål är att förverkliga Guds skapelse och kärlek. Alla sådana här formuleringar är dock rätt så allmänt hållna och säkert tolkas de på varierande sätt. Det betyder inte att de är felaktiga eller säger någonting som inte stämmer. Men man bör ändå vara varsam med att hävda att ett visst syfte eller mål skulle vara på något enkelt sätt knutet till en viss religion.

Går att kombinera Naturligtvis kan de två perspektiven mening i livet och mening med livet förenas. Den som tror att det finns en ”naturlig” eller en ”religiös” mening med livet, kommer förmodligen inte att dra slutsatsen att hon eller han därför kan förhålla sig helt passiv till vad som händer och sker. Även om man tänker sig att naturen eller Gud ger vissa grundförutsättningar för ett meningsfullt liv, känner man säkert att man har ett ansvar för att också själv ta vara på och forma denna mening. Kanske är det rentav så att de flesta människor finner ett sätt att kombinera en tro på en mening med livet med en vilja att aktivt påverka denna mening i sina liv.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

12

MENING

DEN STORA PLANEN – I DEN ENSKILDES LIV

Låt säga att en person har en övertygelse om att Gud har en bestämd plan för hans eller hennes liv eller att det finns en i naturen grundad mening för livet. Den övertygelsen kan knappast av sig själv i detalj motivera hur man väljer att leva eller handla i livet. Man måste också ställa frågan: Vad innebär en sådan plan för just mitt liv? Man måste tolka och konkretisera hur man önskar leva och handla i olika situationer och sammanhang.

Vissa tänkare har resonerat ungefär som så att det är först när vi människor blir medvetna om att våra liv inte kommer att vara för evigt som vi på allvar kan förstå värdet av att ta ansvar för det. Den som tror att man alltid kommer att finnas till, kan förledas att tro att det finns all tid i världen att göra något av sitt liv. Men när man inser att det faktiskt finns en gräns för hur länge livet varar kan man inspireras till att bli aktiv, ta initiativet och forma sitt liv på det sätt man önskar. I den välkända filmen Döda poeters sällskap är ett tema just Carpe diem, som betyder Fånga dagen. Det faller tillbaka på ett gammalt talesätt: ”Carpe diem, memento mori”, som är latin för ”Fånga dagen, kom ihåg döden”. Det är när vi blir medvetna om döden som oundviklig gränssättare för oss alla, som vi inser att vi måste ta vara på livet och dess möjligheter, det vill säga ”fånga dagen”.

Egen frihet – och andras Social = som har att göra med samhället och andra människor

Det är alltså viktigt att var och en av oss inser att vi själva har ansvar för att ta vara på våra liv. Samtidigt bör vi komma ihåg att detta ansvar också har en social aspekt. Vår individuella frihet att välja väg i livet måste ställas i relation till andra människors motsvarande frihet.

I ett samhälle som präglas av ömsesidig respekt kan inte vissa människor ges en större rätt att utnyttja sin frihet att välja livsväg än vad andra får.

När vi väljer hur vi önskar leva våra liv, vad vi vill göra av det och hur vi vill utveckla det, måste vi tänka på att inte inkräkta på andra människors val och drömmar. Vi har ett ansvar för att andra människor på motsvarande sätt ska kunna ta vara på sina liv och sina möjligheter. Ofta innebär det att vi av och till måste kompromissa med andra människor, eftersom alla sällan kan få sin vilja fram.

Här kan man tala om en ”universell rätt” att forma sitt liv så som man önskar. Var och en har rätt att välja hur man önskar forma och utveckla sitt liv, så länge de val man gör inte kränker andras motsvarande rätt.

VARIERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL RELIGIÖSA REGLER

En vanlig bild av religioner är att de har omfattande och strikta system av regler och förbud som gäller hur människor ska handla i förhållande till andra. Tio Guds bud i Gamla Testamentet och Den åttafaldiga vägen i buddhismen kan ses som några exempel på det.

Det är naturligtvis riktigt att det ingår regelverk i religioner, som många gånger kan

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

13

vara både omfattande och svåra att tolka. Men man får inte glömma att det i religiösa traditioner vanligtvis också poängteras att det är den enskilda människan som i slutänden själv måste bestämma sig för hur hon ska förhålla sig till sådana regelverk. Här finns en hel skala av tolkningar av hur självständig människan kan tillåtas vara när det kommer till att välja hur hon vill leva: Alltifrån att människan får och måste ta ställning själv till att individuellt självbestämmande uppfattas som orimligt och kanske också hotfullt.

Livssituationens betydelse Denna bild av att varje människa har rätt att forma sitt liv kompliceras av att vi människor föds i tider och situationer som ser väldigt olika ut. Att födas i en rik och välmående familj ger förstås andra möjligheter i livet än att födas i en familj som lever i fattigdom och utsatthet.

Alla har rätt att forma sitt liv som de önskar – men vi kan inte välja vilken tid eller familj vi föds i.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

14

MENING

Existentiell = avgörande för människans existens, dvs. liv

Det här betyder givetvis inte att den som föds i en familj som har det bättre ställt med automatik skulle leva ett mer meningsfullt liv än den som föds i en familj som har det sämre ställt. Helt klart är det dock att de omständigheter som vi föds till, som hälsa, välstånd och social omsorg, påverkar våra liv och vår upplevelse av mening på mer eller mindre avgörande sätt. När vi väljer hur vi vill leva, vilka vägar vi vill gå och vilka val vi vill göra, påverkas vi förstås av de villkor vi har fått i livet. Människor kan tolka livets mening och möjligheter mycket olika beroende på vilka erfarenheter de har, på hur de vuxit upp och på vad som har hänt och skett på vägen.

Betyder då detta att det inte finns någonting som är gemensamt för alla människor när det handlar om att söka en mening i livet och en plats i tillvaron? Nej, vissa grundläggande mänskliga behov måste förstås vara tillfredsställda för att man ska uppleva tillvaron som meningsfull och lockande. Den amerikanske psykologen Abraham Maslow (1908–1970) är känd för den ”behovspyramid” han konstruerade för att visa hur olika mänskliga behov hänger samman och bildar en helhet (se figuren nedan).

För att anknyta till frågan om livets mening skulle man kunna säga att upplevelsen av mening, utifrån Maslows synsätt, förutsätter en tillfredsställelse av grundläggande behov som hunger och törst, trygghet och kärlek.

Också detta att uppleva sig vara accepterad och att kunna utöva ett självbestämmande över sin livssituation är viktiga steg på vägen mot ett självförverkligande. En sådan tolkning av mänskliga behov diskuteras vanligtvis i psykologin, men eftersom frågan om mening inte enbart är psykologisk utan existentiell, är den relevant även för diskussioner i religionskunskap.

Att nå självförverkligande, ta till vara på egna kunskaper, ha egna drömmar Att bli sedd, dvs. att ha en egen identitet De olika behoven bygger på varandra och de som återfinns längre ned är starkare än dem som återfinns högre upp. Självförverkligande är det mål som behoven så att säga strävar mot.

Sociala behov, umgänge, vänner, kollegor Känna säkerhet i form av trygghet och skydd Grundläggande fysiska behov som mat och sömn

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

15

1:3 I Maslows behovspyramid?

Här öppnar sig intressanta perspektiv för den som vill diskutera var frågan om livets mening kommer in i bilden. Om en upplevelse av mening till exempel förutsätter att vi känner oss trygga och att vi har möjlighet att påverka vår livssituation, hur kan en religiös tro tänkas spela roll för en människa som söker en mening?

I ett sammanhang Sociologi = läran om hur människor beter sig i grupp, i ett socialt samspel

En annan tänkare som har reflekterat över vad som kan ge människor förmåga att uppleva mening är den israeliske professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923–1994). Med Antonovsky är begreppet KASAM förknippat. KASAM står för ”känsla av sammanhang” och syftar på att den enskilda människans välbefinnande har att göra med i vilken mån hon kan se en struktur och en ordning i det som händer i och runt hennes liv. Den som upplever att det som sker i livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt har en stark känsla av sammanhang, vilket också leder till en bättre hälsa.

1:4 Begripligt, hanterbart och meningsfullt Prova Antonovskys teori om KASAM på något som du gör i skolan eller i en annan verksamhet.

• Är uppgiften begriplig, det vill säga förstår du hur du ska göra?

• Är den hanterbar, det vill säga klarar du av att göra den på utsatt tid, med den hjälp du får osv.?

• Känns den meningsfull; har du eller någon annan nytta av att du gör den?

Att finnas i ett socialt sammanhang är viktigt för alla.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

16

MENING

I ett samhälle där individen har ett stort mått av frihet och den enskildes självförverkligande lyfts fram som eftersträvansvärda ideal kan det vara särskilt viktigt att betona vikten av sammanhang.

Individuell frihet är förstås något som de flesta av oss ser som något gott och värdefullt, men denna frihet utesluter inte behovet av gemenskap och samhörighet med andra. ”Ensam är stark” heter ett gammalt ordspråk, men tänker man på att vi alla är sociala varelser som skulle ha svårt att klara oss utan närheten till andra människor framstår nog det ordspråket som långtifrån alltid sant. Det är visserligen viktigt att ha friheten att välja sin väg i livet och att inte bli hindrad av förväntningar och krav som omvärlden lägger på en. Men samtidigt behöver var och en av oss medmänniskors närhet och stöttning när vi formar våra liv och tar oss fram på de vägar som möter. Här har vi ett ansvar inte bara för att göra något av våra egna liv, utan också när det gäller att hjälpa och stödja andra människor i deras vägval.

1:5 En fast punkt?

För många människor kan den egna familjen vara den fasta punkt där individen upplever sig ha en plats och vara del av ett sammanhang som ger trygghet. Klassen i skolan, kompisarna i bandet, idrottslaget eller arbetskamrater är andra exempel på grupper som kan ska skapa positiva sammanhang.

Kan du känna att du hittar en plats och en trygghet någonstans? Var känner du att du är del av ett sammanhang som ger styrka och bär dig?

Religionens roll Var kommer då religion och religiös tro in i bilden? Som vi senare ska se finns det vissa tänkare som har menat att religiöst sökande ofta är ett uttryck för ett behov av tröst i en osäker värld. De menar att tron på en hjälpande gudomlig makt eller kraft kan fylla detta behov på ett sätt som inte medmänniskor kan.

Det är säkert så att de som lever i en religiös tro och tradition därigenom får stöd för att tolka det som händer i livet så att det framstår som mer begripligt än vad det kanske annars skulle göra. Dessutom kan nog en troende genom sin religiösa hållning få både kraft och inspiration att möta livets skeenden på ett sätt som skänker värde och mening. Att säga detta är dock inte detsamma som att påstå att ett religiöst inriktat sökande efter mening och sammanhang skulle vara uttryck för en hallucination eller ett önsketänkande. Det skulle krävas mycket mer av analys och argumentation för att kunna visa på att ett sådant påstående skulle vara sant och rimligt.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

Religion – ett uttryck för vårt behov av tröst i en osäker värld?

17

Ansvaret att göra något av sitt liv Oavsett vilken inställning en människa har till frågan om huruvida religion kan bidra till att ge mening åt livet, måste hon själv ta ansvar för hur hennes liv ska formas. I filosofins värld har just människans ansvar och hennes frihet varit viktiga teman för många tänkare, inte minst existentialisterna. En av dem, författaren Jean-Paul Sartre (1905–1980), poängterar i sina böcker den enskildes ansvar för att göra något av sitt liv. Det här ansvaret kan inte, enligt Sartre, läggas över på någon annan: vänner, älskare, föräldrar – eller Gud! Det är alltid man själv som måste göra något av sitt liv efter de förutsättningar som ges. Man kan inte ”skylla på” någon annan för hur det går och utvecklas. Oavsett vilka prövningar och svårigheter som möter på vägen finns det ett ansvar hos människan att förhålla sig till dessa – det går inte att som det lilla barnet lägga sig ned på golvet och skrika ”jag vill inte” när livet går en emot.

Existentialismen behandlas i ämnet filosofi, men dess grundtankar har också relevans för religionskunskapen i det att den tar upp en rad frågor om mening, om ansvar och om frihet i en människas liv.

Det viktiga är att fatta beslut – och göra val – som uttrycker ett aktivt ansvar i livet. Ett sådant ansvar är absolut i den meningen att det inte kan läggas över på någon annan. Det gäller också en människa som har en religiös förankring i livet. I det avseendet, säger Sartre, spelar det inte någon

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

18

MENING

roll om Gud finns eller ej: Oavsett om han gör det eller inte måste ändå människan ta sitt ansvar för det egna livet och för sin relation till andra!

Valfrihet – på gott och ont I ett samhälle där ansvaret för att skapa mening mer eller mindre medvetet läggs på den enskilde medborgaren, finns det alltid en risk att människor kommer att uppleva en ensamhet. På samma gång som det kan vara befriande att känna att man själv bär på ansvaret för att livet ska utvecklas till något gott, kan en sådan frihet upplevas som skrämmande.

Existentialisterna talade om den ångest en människa kan uppleva när hon upptäcker att hela ansvaret för att livet ska fyllas med ett innehåll ligger på henne själv. Och en nutida amerikansk professor i psykologi, Barry Schwarz (född 1946), har i sin bok Valfrihetens tyranni gjort gällande att en människa som ställs inför många alternativ att välja mellan inte nödvändigtvis blir lyckligare än en som ställs inför färre. Schwarz menar att valfrihet är någonting gott och positivt men att alltför många valalternativ att ta ställning till kan leda till oro, stress och bristande tillfredsställelse.

De flesta av oss har säkert upplevt något liknande. Vi står inför en rad valmöjligheter som leder till olika sätt att leva och handla. Det kan vara vardagsnära val som vad vi ska äta, hur vi ska klä oss, vad vi ska göra efter jobbet eller skolan och så vidare. Men det kan också vara mer allvarliga och långtgående val det handlar om, till exempel hur vi vill leva våra liv, om vi vill leva tillsammans med någon annan eller på egen hand, om vi ska satsa på en bestämd utbildning eller ett visst arbete eller låta bli.

Integritet = självständighet, frihet från inblandning

Andra kan ge stöd De långtgående valen kan vara svåra att göra och ofta kräver de att man funderar ordentligt. Ingen av oss kommer dock ifrån dem och det är viktigt att vi verkligen tar oss an dem på allvar, för de har stor betydelse för hur vi kommer att leva – och uppleva – våra liv. Men det kan förstås vara av stor betydelse att vi, innan vi fattar våra beslut, får möjlighet att fundera och samtala tillsammans med andra. En personlig frihet utesluter inte nära kontakter med andra människor. Visserligen måste vi fatta våra grundläggande val i livet ensamma, men vi har allt att vinna på att låta dessa beslut föregås av diskussioner och samtal med familjemedlemmar, vänner och andra människor. Om man tillåter sig att lyssna på andra kan man kanske se en fråga på ett bredare och mer sammansatt sätt. Då kan det kanske vara lättare att fatta ett beslut som är tillfredsställande och väl förankrat.

Här är det dock viktigt att betona skillnaden mellan att lyssna till andra människor och att låta dem styra ens beslut. Den personliga friheten är viktig och det är också den personliga integriteten.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

19

1:6 Hur ser din valfrihet ut? a) Fundera över inom vilka områden som du upplever att du har frihet att välja och ge några exempel. b) Hur gör du när du ska välja mellan olika alternativ i någon viktig fråga? Tar du stöd av andra eller bestämmer du dig helt på egen hand?

Möjligt att kompromissa?

Det finns säkert en rad frågor där man kan vara villig att kompromissa utan att känna sig kränkt eller berövad sin frihet. Eller vad säger du, går världen under om du inte får den maträtt du önskar till kvällsmat därför att någon i din familj inte tycker om den? Eller om din flickvän ber dig vänta med att spela din musik tills hon gått hem till sig, eftersom hon inte gillar hårdrock? I ett demokratiskt förhållningssätt ingår att man måste vara beredd att förhandla och kompromissa och att inte alla kan få sin vilja igenom precis på det sätt de skulle önska.

Det finns dock val och förhållningssätt i livet som ligger bortom möjligheten att förhandla och kompromissa. När det handlar om frågor som rör hur vi som individer vill leva våra liv är detta något som, förutsatt att vi inte kränker andras motsvarande rätt, ingen annan människa har rätt att hindra oss från.

FRIHET ATT VÄLJA SITT LIV

Har en person en viss religiös tro och vill leva i enlighet med vad hon eller han uppfattar vara rätt väg enligt den, måste den personen naturligtvis i det demokratiska samhället få göra det.

På samma sätt måste den som är ateist eller tvivlar på religionens förmåga att säga något sant och riktigt, få göra de vägval som hon eller han finner vara rimliga och angelägna.

Om du är man och vill leva ditt liv med en annan man eller är kvinna och väljer en kvinnlig livspartner är detta ett personligt beslut som ingen har rätt att lägga sig i eller försöka hindra, lika lite som den som väljer ett liv i en samkönad relation har rätt att motsätta sig att tvåkönade par har rätt till sin kärlek.

Moral = uppfattning om rätt och orätt

Rätten att själv få ta ansvar för sitt liv är grundläggande för en människa. I en demokrati är den rätten avgörande att vårda och den anses värd att skydda både i lagen och av moraliska skäl. Vi ska senare återkomma till detta.

Att möta andras val Denna typ av olikheter i livsval och livsmönster berikar ett samhälle därför att vi lär oss av varandra. Om en person som är övertygad ateist möter en övertygad muslim, så har båda en intressant samvaro tillsammans framför sig – om de bara öppnar upp och vill lyssna till varandra. Men att lära av en annan är förstås inte nödvändigtvis detsamma som att vilja ha det som den andre har det.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

20

MENING

MYCKET KLÄDER ELLER LITE KLÄDER – ETT MÖTE MELLAN OLIKA VÄRDERINGAR

Här blir det också intressant att diskutera vilka värderingar som man själv har och relatera dem till andras.

Ta till exempel frågan om bruket av huvudduk. Om du är kvinna och känner att det är positivt för dig att bära huvudduk så är kanske denna känsla uttryck för mer än bara en vana. Du kanske vill markera något med att bära huvudduk och signalera en identitet eller en tillhörighet genom detta val. På samma sätt kan den som väljer att inte bära huvudduk signalera någonting särskilt med det.

När man diskuterar bruket av huvudduk kommer man ofta att tala om mer än bara vanor och vardagsbruk, eftersom det också kan handla om identitet, personligt ställningstagande och tillhörighet.

I detta sammanhang har ibland följande fråga ställts om hur kvinnoförtryck ska tolkas: Är det den som förväntas ha väldigt mycket eller den som förväntas ha väldigt lite kläder på sig som är svårast utsatt för andras försök att styra och ta makten över dem?

Hur man besvarar denna fråga har att göra med vilka värderingar som accepteras när det gäller synen på kvinnors och mäns roller. Reklam med mer eller mindre avklädda modeller kan kanske på ett sätt verka frigjord och förhålla sig naturligt till nakenhet och hud. Den kan också skapa förväntningar på hur både kvinnor och män bör se ut för att hålla måttet, vara attraktiva och vackra. Sådana förväntningar kan bli till en börda för den som inte tycker sig kunna, eller inte vill leva upp till de kroppsliga ideal som odlas.

Och den som av ett eller annat skäl istället finner sig vara styrd till att dölja så mycket som möjligt av sin kropp, men som egentligen gärna skulle vilja ha en annan och mindre påklädd stil, kan också uppleva att den egna friheten och integriteten inte respekteras.

1:7 Vilka ideal har du? a) Vad tror du det är som driver en människa att utveckla sin kropp enligt ett bestämt ideal? Vad kommer sådana ideal ifrån? Ska de betraktas som positiva eller negativa – eller kan de kanske fungera på båda sätt? b) Har du ett ideal för hur du bör se ut och för hur du bör leva?

Ta det onda med det goda?

Relatera = sätta i samband med

Samtidigt som rätten till självbestämmande är grundläggande när vi talar om människors förutsättningar att forma en mening i livet måste man komma ihåg att vårt beroende av medmänniskor är en tillgång som också är grundläggande att vårda. Vi sade tidigare att individuell frihet och ömsesidighet i mänskliga relationer inte utesluter varandra, utan kan vara mycket utvecklande när de samverkar. Livet kan vara svårt att leva och det är långtifrån alltid enkelt att bestämma sig för vad man ska göra av den tid och de möjligheter man har. Då kan det vara betydelsefullt att befinna sig nära andra människor, uppleva saker tillsammans och samtala om livets både enklare och svårare sidor.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

Hur viktigt är det att se vältränad ut?

Vad för träning ägnar du dig åt – och hur mycket tränar du?

För tillfället blir det inte så mycket träning, målen är i och för sig högre men mer än 2 ggr i veckan blir det inte. Jag tränar lite allt möjligt. Har alltid tyckt om att gå till gymmet med kompisar, såväl pass som styrketräning.

När jag inte vill ha en bestämd tid och inte är helt säker på att jag är sugen, så är det enklare att göra armhävningar/ situps med lite hopprep hemma.

Försöker även att få in lite racketsporter då jag tycker det är ett väldigt lätt sätt att få upp konditionen på.

Vilka motiv och mål har du med din träning?

De starkaste motiven för min träning är två. Det första är att jag vill må bra.

När jag har kommit igång med att träna efter ett uppehåll förstår jag aldrig hur jag kunde ta en paus eller låta det gå så lång tid sedan sist. Jag mår bra

Stoicism = en filosofisk riktning, som bl.a. betonar vikten av att inte vara känslostyrd

både fysiskt och psykiskt av träningen.

Sedan har vi ju fåfängan, jag vill se bra ut. Jag tycker det är viktigt att kunna vara stolt över hur jag ser ut. Är man nöjd med hur man ser ut så stärker det såklart ens självförtroende, vilket sedan leder till att man mår bättre och har enklare att hantera vardagen.

Sedan tycker jag ju såklart att det är kul. Visst, stå en halvtimme med ett hopprep kanske jag inte skulle kalla

21

mycket nöje, men man får pusha sig och känna sig duktig. Resterande är däremot riktigt kul, vilket kanske är varför jag gör just de ”övningarna”.

I vilken utsträckning påverkas dina ideal om kropp och utseende av reklam och media?

Denna fråga är väldigt svår att svara på… Jag har som alla andra i min ålder ständigt varit utsatt för reklam med perfekta kroppar. Det är inte samma sak för killarna som för tjejerna då deras ”ideal” är hälsoskadligt. Det har heller inte varit samma hysteri kring det för killar, men det påverkar ändå.

Tror du att man blir en lyckligare människa om man känner sig snygg och vältränad?

Ja, jag tror man kan bli en lyckligare människa om man känner sig snygg, eftersom det kan ge ett bättre självförtroende. Vältränad brukar vara en faktor för att man ska känna sig snygg, så jag tror därmed att det påverkar ens ”lycka”.

Sebastian, 20 år

Om man funderar över hur man vill leva sitt liv kan det säkert vara lätt att måla upp en vision som enbart rymmer sådant som är positivt, vackert och roligt. Men alla vet att ingen av oss kommer att leva ett liv helt utan sorger och motgångar. Därför kan det ha ett värde att vara realist när man tänker över sitt liv och dess möjligheter. ”Life is a roller coaster” sjöng den irländske sångaren Ronan Keating i en av sina hits, och vi förstår nog alla vad han menar med det.

En grupp antika tänkare som kallas stoiker resonerade på följande sätt om tillvarons sammansatta natur: Gott och ont i livet balanseras av logos, ett styrande världsförnuft av gudomlig natur. Det bästa förhållningssättet enligt stoikerna är att vara förberedd på att livet har uppgångar likaväl som nedgångar, och att inte kämpa mot dessa, utan ta emot dem och lära sig möta dem sansat och med klokhet. Det är ett sådant förhållningssätt som avses när man talar om ”ett stoiskt lugn”.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

22

MENING

1:8 Bra med både-och?

Hur gör du för att möta livets uppgångar och nedgångar? Går det att formulera ett allmänt recept för hur livets ljusare och mörkare sidor bör balanseras mot varandra, eller är detta något som varje människa själv måste lära sig att hantera?

Måste nedgångar vara negativa och uppgångar positiva?

Kanske kan man tycka att det ”stoiska lugnet” verkar vara svårt att följa i ett omväxlande liv – och kanske inte heller verkar särskilt lockande. För den som söker mening är det dock betydelsefullt att fundera över hur man ska förhålla sig till livets ljusa och mörka sidor och deras inbördes relationer.

Man kan se hur tänkare genom historien – både religiösa och icke religiösa – har funderat i banor som inte är helt olika stoikernas. Det har ibland sagts att gott förutsätter ont. Den som inte varit ledsen kan inte heller vara glad, den som inte har upplevt sorg och saknad kan inte fullt ut glädja sig över det hon eller han har i sin närhet.

Life is a roller coaster – en blandning av både gott och ont, sorg och glädjeämnen …

En pendling mellan ljus och mörker Man kan argumentera mycket kring denna inställning att gott förutsätter ont och det finns mycket att säga i anslutning till den. En lärdom att dra är dock att detta att fundera över livets mening inte måste innebära att allting betraktas som ljust och positivt. Vi människor pendlar mellan ljus och mörker och det betyder att vi, trots de drömmar och visioner vi kan ha, på något sätt måste lära oss att förhålla oss till detta att livet är sammansatt och komplicerat. Att fånga en mening i livet är möjligt för oss alla, oavsett vilka vi är och hur vi lever. Mening kan se ut på olika sätt och det är inte så att upplevelse av mening bara är möjlig om allt i livet är ljust och glatt. Mening är ett djupare begrepp än så.

LIVETS MENING I FÖRHÅLLANDE TILL HÄLSA OCH OHÄLSA

Ta till exempel upplevelser av hälsa och ohälsa! Saken är ju inte så enkel som att den som är frisk upplever livet som meningsfullt, medan den som är sjuk upplever det som meningslöst. Snarare är upplevelsen av mening något som visserligen kan påverkas av hur en människa upplever både hälsa och ohälsa, men som inte avgörs av det.

I början av det här kapitlet berättade Steve Sjöquist om hur frågor om mening kan vara både väsentliga och positiva att fundera över för den som lever med en svår sjukdom. Den som är sjuk kan uppleva livet på ett annat sätt än den som är frisk. Alla sjuka upplever dock inte livet på ett och samma sätt, lika litet som alla friska gör det.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

23

Vilken betydelse har din kropp för din känsla av mening?

Dessutom är begreppen frisk och sjuk inte helt entydiga, och ibland är det inte självklart att det går att dra någon tydlig gräns mellan dem och hur den i så fall ser ut.

Svaret på frågan om livet har mening kan därför knappast vara så enkelt uttryckt som att ”ja, om den som lever det är frisk”. Det finns mycket som spelar roll för upplevelsen av mening, och hälsa är säkert för många människor betydelsefullt i sammanhanget, men den betyder inte allt. Det finns mycket som är viktigt att ta hänsyn till när frågan om livets mening diskuteras och här kan människor ha många och varierande inställningar.

Fokus på det lustfyllda?

En annan antik uppfattning är den som brukar kallas hedonistisk.

Beteckningen kommer av ett grekiskt ord som betyder lust eller lycka.

Enligt denna uppfattning bör en människa inrikta sig på det som kan vara lustfyllt och ge upplevelser av välbehag för att leva ett gott liv.

Det här kan låta som om det var enbart den egna lustupplevelsen som stod i centrum och att det var en hängiven fullblodsegoism som förespråkades – och så har nog det hedonistiska idealet tolkats av en och annan.

Men den hedonistiska skolans grundare Aristippos (som levde på 400-talet före vår tideräkning) avsåg något mindre begränsat än så. Det är inte bara den egna utan också andras njutning och välbefinnande som bör styra hur man handlar och beter sig i livet. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

24

MENING

Är lust, lycka, hängivenhet meningen i livet?

Dessutom är begreppen lust och lycka komplicerade. Naturligtvis kan de handla om den kroppsliga tillfredsställelse som god mat eller bra sex kan ge – och det kan vara nog så viktigt. Men lust och lycka kan också syfta på det man upplever i förhållande till konst eller musik som tilltalar, spännande intellektuella utmaningar som engagerar och berör och mycket annat.

1:9 Lust eller lycka? a) Hur tänker du om lust och lycka? Är det någon skillnad mellan dessa två ord? b) Om du måste välja mellan att sträva efter i första hand lust eller i första hand lycka – vilket väljer du? Varför?

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

25

Denna sammansatta bild av det som upplevs som lust och lycka kan vara viktig att tänka på när man funderar över frågor som rör livets mening. Om man tänker sig att ett liv innehåller både det som står för ljus och det som står för mörker, och att det som upplevs tillhöra livets ljusa sidor – som lust och lycka – kan se mycket olika ut och uppfattas på varierande sätt, så kan man också utifrån detta nog dra slutsatsen att frågor om mening med och mening i livet kan besvaras väldigt olika av olika människor. De erfarenheter och bakgrunder vi har varierar, vilket påverkar hur vi uppfattar ett begrepp som mening.

Kärlek på olika sätt Återigen, denna variation i tolkning av mening betyder inte att vi inte skulle kunna finna vissa grundläggande och gemensamma mänskliga behov som vi alla önskar få tillfredsställda. Vi talade tidigare om Maslows behovspyramid. Där är ett framträdande behov riktat mot kontakt och kärlek.

Det är motiverat att betrakta detta som ett allmänmänskligt behov, men det betyder inte att vi alla i vår strävan att tillfredsställa det handlar på ett och samma sätt. Det finns olika slag av kärlek och gemenskap – den man delar med sin familj, med sina föräldrar och syskon, den som vänner kan ge och ta emot, den som upplevs tillsammans med någon man är förälskad i och så vidare.

Alla de här olika slagen av kärlek har sina viktiga platser i en människas liv, och de är uttryck för behov som alla människor delar. Samtidigt kan de komma till uttryck på mycket olika sätt. Ett exempel är förhållandet kärlek – sex. Vissa människor vill att sex och kärlek ska gå hand i hand, andra menar att det är fråga om två olika saker. En del anser att sex är någonting som två människor som älskar varandra bör dela enbart tillsammans, medan andra uppfattar sex som positivt och tillfredsställande också när man har det med någon som man inte är förälskad i eller har i övrigt djupare känslor för.

Rätten att forma sitt liv i frihet innebär också att var och har en rätt att söka sin väg för att uttrycka och tillfredsställa behovet av kontakt och kärlek. Så länge ingen tar skada eller kränks av det förhållningssätt man väljer, är man fri att gå denna väg på det sätt man önskar. Som när det handlar om andra typer av val i livet är friheten förenad med ett ansvar för sig själv och för andra – det finns en ömsesidighet i det.

Det är spännande och kan vara mycket utvecklande att tillsammans med andra fundera och diskutera hur olika kontakt- och kärleksbehov kan ta sig uttryck. Här är inte den främsta uppgiften att kritisera eller moralisera över val och livsvägar som man själv inte förstår eller föredrar. Det är viktigare att lära sig att människor är mycket olika och att det finns mycket att lyssna in och ta del av för den som vill skaffa sig en mer sammansatt och bred kunskap om vad det är att vara människa, i sig själv och i relation till andra. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

26

MENING

När värderingar om livets mening krockar I kapitlet har du kunnat läsa på flera ställen om hur vår individuella frihet att välja väg i livet måste ställas i relation till andra människors motsvarande frihet. Ibland krockar olika synsätt och värderingar.

Heder kontra skam Inte minst under senare år har det som beskrivits som ”hedersrelaterat våld” uppmärksammats i media. I juni 1999 mördades Pela Atroshi, i januari 2002 Fadime Sahindal och i november 2005 Abbas Rezai. Alla tre fallen har varit föremål för åtskilliga artiklar och reportage och i centrum för upp-

märksamheten har stått begreppen heder och skam. Vad är det som gör att föräldrar, familj och släkt kan känna sig så vanärad av att en dotter eller son väljer en egen väg i livet, sitt eget sätt att älska och utveckla en relation, att de är beredda att skada och döda henne eller honom?

Begreppen heder och skam har på många håll i världen en lång historia.

Att värna den egna familjens heder genom att inte gå utanför rådande normer och böja sig för de sociala och moraliska regelverk som håller samman en viss grupp eller gemenskap, har ansetts grundläggande för att göra sig förtjänt av att få vara kvar i denna grupp eller gemenskap. Det kan

handla om att en dotter som ska gifta sig måste vara oskuld eller att kärleksrelationer inte inleds med människor som inte delar den egna gruppens gemenskap, tro och värderingar. Det kan också handla om att en son eller dotter håller sig till normaliserade och accepterade sexuella handlingar, och inte lever i exempelvis homo- eller bisexuella relationer.

Ofta tänker vi nog att begreppen heder och skam enbart hör hemma i andra kulturer och inte i ett västerländskt land som Sverige. Som forskaren Eva Reimers visar, kan det dock finnas anledning att ställa frågan om vi inte också kan se spår av dessa begrepp i det moderna svenska samhället.

Pernilla Ouis: Om heder och skam Hur skulle du vilja förklara begreppen heder och skam?

Jag brukar använda mig av definitionen att heder är varje människas krav på att få känna respekt och stolthet i sina medmänniskors ögon. Jag betraktar detta som en universell, mänsklig egenskap. Det som däremot är kulturellt bundet, och därmed varierande, är vad som definieras som hedersamt.

I en del kulturer handlar hedern om att kontrollera de kvinnliga medlemmarnas sexualitet. Med dessa hedersnormer följer en patriarkal ordning och upprätthållandet av heteronormativitet och särskilda könsroller. Så har det varit i vår egen kultur också, men efter den sexuella revolutionen och med en ökad individualism är kontrollen av

kvinnlig sexualitet inte längre så central för vår uppfattning om vad som utgör heder i det svenska samhället.

Skam är för mig frånvaron av heder och ett tillstånd som man genast måste försöka ta sig ur. I en hederskultur kan det göras genom att den familjemedlem som dragit skam över gruppen bestraffas med våld eller uteslutning ur gruppen. Eftersom hedern bärs kollektivt av gruppen, är det gruppens ansvar att hedern återupprättas. I det svenska samhället kan man (som individ) exempelvis förlora sin heder och befinna sig i ett tillstånd av skam om man fuskat med skatten eller haft svart hemhjälp. Då kan man som svensk göra en ”pudel” eller ursäkta sig på annat sätt för att återfå hedern.

Patriarkat = från det latinska ordet pater som betyder fader. Står för att det är äldre män som har makten inom både familjen och samhället

Heteronormativitet = när heterosexualitet ses som norm (rättesnöre) för människors sexualitet

Pernilla Ouis är fil.dr. i humanekologi och universitetslektor vid Malmö högskola. Hon konverterade till islam som 21-åring och forskar bland annat om modernisering och islamisering i Mellanöstern.

Läs i webbdelen resten av intervjun med Pernilla Ouis om heder och skam.

Humanekologi = studiet av förhållande mellan människa och natur i olika kulturer

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

1 AT T FÅNGA EN MENING

Eva Reimers: Om manligt våld mot kvinnor Eva Reimers är lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet

Läs mer i webbdelen om Eva Reimers tankar om manligt våld mot kvinnor.

Du har ju studerat hur hedersrelaterat våld skildras i svensk press.

Vilka är dina slutsatser av detta?

Jag har funnit att användningen av termen” hedersrelaterat våld” inte sällan leder till att de hot och det våld som vissa kvinnor utsätts för kommer att framstå som något icke-svenskt och väldigt annorlunda än annat – mer vanligt förekommande – manligt våld

27

mot kvinnor. Det presenteras som ett kulturellt fenomen, vilket inte då blir fallet med annat manligt våld mot kvinnor. Detta framställs istället som handlingar av mer eller mindre störda individer.

Detta riskerar att leda till att ”ickesvenska” män i allmänhet stämplas som våldsamma mot kvinnor på grund av sin kulturella bakgrund, medan ”svenska” män förstås som jämställda.

De våldsamma ”svenskarna” framställs ju oftast som undantag.

1:10 Kärlek och sex a) Hur ser du på förhållandet mellan kärlek och sex? Är det viktigt att vara kär i den man har sex med? Vad är det i så fall som saknas i en sexuell relation där parterna inte är kära? b) När människor har sex och är riktigt nära varandra betyder det att det är viktigt att de visar varandra respekt – och det gäller förstås oavsett om de är kära i varandra eller inte. Ge exempel på hur ömsesidig respekt bör få komma till uttryck i sexuella relationer och handlingar! Vad är det man bör tänka på både för att ge och för att få respekt i förhållande till den man har sex med?

Det är förstås betydelsefullt att odla en varsamhet i förhållande till både sig själv och andra. Livet är inte enkelt och var och en måste göra sina val – utan att alltid kunna veta riktigt säkert vad som kommer ut av dem. Så är det med kärlek och relationer, så är det också när det gäller det sociala livet i övrigt och frågor som rör skola, utbildning, arbete och fritid. ”Livet måste levas på förhand men kan förstås först i efterhand”: ungefär så formulerade sig den danske tänkaren Søren Kierkegaard (1813–1855).

Vi har var och en ett ansvar för hur vårt liv kommer att se ut och hur det formar sig. Det går inte att passivt betrakta det och tro att det då kommer att skänka tillfredsställelse och mening. Att fånga en mening i livet är möjligt för den som lever det aktivt, som fattar beslut och gör de val som lockar och verkar önskvärda. Det finns inte endast ett sätt att fånga en sådan mening – utan många! Att det förhåller sig så gör livet särskilt spännande att leva tillsammans med andra.

I det här kapitlet har vi diskuterat hur frågor som rör mening och mål i livet kan uppfattas – inte minst i religionens värld. I nästa kapitel ska vi se närmare på hur denna typ av frågor kan tolkas utanför religioners och religiösa traditioners sammanhang. © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

28

MENING

1:11 Analysera en film Det finns många filmer där frågor om livets mening kommer till uttryck. En sådan film är Livet är underbart, en annan är Döda poeters sällskap.

Skriv en analys av någon av dessa eller en annan film, där du försöker formulera hur frågor om livets mening gestaltas. Ge också en kommentar till hur du uppfattar det budskap som filmen förmedlar: Tycker du att det är ett budskap som övertygar dig eller skulle du ha utformat filmen annorlunda för att ge en annan syn på mening i livet?

I webbdelen hittar du en sammanfattning av kapitlet.

© FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

FoTogRuppen, SkövDe

Olof Franck är docent och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Tidigare har han arbetat som gymnasielektor i religionskunskap och filosofi. Han har skrivit ett flertal läromedel och varit verksam som ämnesexpert för Skolverket i arbetet med Lgr11, Gy11 och Gymnasiesärskolans reform.

Lika och unika Om mening, värde och tro Religionskunskap är ett ämne med särskild betydelse i ett samhälle som präglas av mångfald. Det sätter fokus på frågor som rör människors tro, deras vägar att gå för att söka mening och deras sätt att värna om viktiga värden.

I Lika och unika presenteras mångfalden av dessa frågor utifrån olika infallsvinklar. Det är ett läromedel som med sina resonerande texter och engagerande uppgifter vill fungera som en inspiration till eleven att söka vidare, tänka efter, fundera på egen hand och tillsammans med andra.

I bokens första del presenteras viktiga perspektiv på mening och värde.

I den andra delen behandlas frågor som hör hemma på etikens område, till exempel frågor om rättvisa, om jämställdhet mellan människor av olika kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, och om etiska perspektiv på liv och död. I den tredje och avslutande delen presenteras världsreligionerna tillsammans med andra religiösa traditioner.

Till läromedlet hör en digital del med en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupande texter och uppgifter samt kapitelvisa sammanfattningar.

Lika och unika är skriven för kurserna Religionskunskap 1 och 2.

Art.nr 33193

www.studentlitteratur.se