9789140661142

LÄRARHANDLEDNING

Idrott och hälsa Dan Andersson Johan Ekengren Karl-Axel Tedman Rasmus Tornberg

Idrott och hälsa

Med CD

INNEHÅLL Så här kan du arbeta med övningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Kapitel 1 Du är gjord för att röra på dig! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 15 18 20 21 25

Kapitel 2 Din kropp, den enda du har! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

26 28 38 40 42

Kapitel 3 Så lyckas du med din träning! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

47 48 51 55 56 63

Kapitel 4 Träningslära – optimera träningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

64 65 69 71 74

Kapitel 5 Spelar det någon roll vad vi äter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

80 81 87 90 96

Kapitel 6 Droger – inget att leka med! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

100 101 105 108 109

Kapitel 7 Förebygg skador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

110 111 114 115 118

5

Kapitel 8 Utveckla ditt ledarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

InstuderingsfrĂĽgor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda pĂĽ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda Üvningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

119 121 125 130 132

Kapitel 9 Ut i naturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

InstuderingsfrĂĽgor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda pĂĽ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova pĂĽ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

144 145 149 150 151

Kapitel 10 Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

InstuderingsfrĂĽgor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fundera och diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ta reda pĂĽ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prova pĂĽ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärarledda Üvningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

155 156 161 164 166 170

Kapitel 11 Olika idrotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FrĂĽgor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Facit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

173 174 198

Litteraturtips

223

..........................................................................

InnehĂĽll 1. StretchĂśvningar (PowerPoint) 2. StyrkeĂśvningar (PowerPoint)

N KE

Ă´% ON

6

F¢R RGôO TERô CHô' GHE ôR³TTI LEERUPS ô5TBILDNINGô!" ô!LLA

ô) S ô LLE H² BE

Idrott oc och hälsa

GR EN

Ă´4 ED MA N Ă´ 4OR NBE

RSS DE Ă´!N

Úô

3. Anatomi (PowerPoint)

.Ă´ 3"

4. Idrottsplaner (PowerPoint) 5. Olika idrotter – frügor (Pdf )

KAPITEL 1

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

IDROT T OCH HÄLSA

Du är gjord för att röra på dig!

Att vi regelbundet måste röra på oss i någon form, varje dag, är något som blir mer och mer påtagligt för allt fler människor. Våra kroppar är gjorda för att vara i rörelse och mår således inte bra av att vara stilla. Syftet med det första kapitlet är att hjälpa eleverna att bli medvetna om vikten av fysisk aktivitet och samtidigt ge dem kunskap om hur begreppen motion och fysisk aktivitet hänger ihop med god hälsa.

I kapitlet får vi reda på att vi har fantastiska och unika anatomiska egenskaper som gör att vi bland annat är lämpade för löpning. Kapitlet tar upp hur vi praktiskt taget kan leva utan att fysiskt anstränga oss, tack vare alla tekniska hjälpmedel som finns. Vilka följder får detta för vår kropp? I detta kapitel får eleverna reda på vad som händer i kroppen när vi rör på oss och varför detta är bra för vår hälsa. Övningarna är instuderingsfrågor, ta reda på frågor, fundera och diskutera frågor samt prova på uppgifter. Prova på uppgifterna syftar till att inventera och hitta lösningar på hur elever kan ändra sina vanor och rutiner för att bli mer aktiva.

Kapitlet behandlar följande: 1. Om rörelse 2. Kroppen strävar efter anpassning 3. Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden?

4. En titt bakåt 5. Born to run!

6. Det moderna samhället 7. Vad händer när du rör på dig?

14

IDROT T OCH HÄLSA

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

INSTUDERINGSFRÅGOR 1.

Förklara skillnaden mellan begreppen fysisk aktivitet och motion.

Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Med motion avses en mer strukturerad, schemalagd verksamhet, ofta utförd i ett bestämt syfte, t ex att träna regelbundet för att kunna åka Vasaloppet eller springa Tjejmilen.

2.

Varför mår vi bra av att röra på kroppen?

Du mår bra av fysisk aktivitet! När du rör på dig händer en mängd saker i kroppen.

Regelbunden fysisk aktivitet ger positiva effekter på hälsan, för alla, i alla åldrar. Fysisk aktivitet påverkar de flesta organ och vävnader i kroppen positivt och minskar risken att dö i förtid.

3.

När uppstod Homo, människans släkte?

För ca 2,5 miljoner år sedan.

4.

Vår anatomiska uppbyggnad har gjort oss särskilt anpassade för löpning. Förklara varför det är så.

Vi har extremt kraftiga hälsenor och en väl utvecklad sätesmuskulatur, som behövs för att kunna hålla kroppen upprätt under löpning. Nackligamentet, vars uppgift är att fixera huvudet under löpning, är en annan anatomisk detalj som människan har gemensam med djur som är goda långdistanslöpare.

5.

Ge exempel på vad som kan hända med din kropp om du är fysiskt inaktiv för länge.

Utan regelbunden belastning förtvinar musklerna, rörligheten minskar och blodflödet försämras.

6. a) Varför tror du att FN:s världshälsoorganisation, WHO, rekommenderar läkare att ge råd om fysisk aktivitet/motion?

Fysisk inaktivitet är, tillsammans med dåliga matvanor och rökning, den livsstilsvana som påverkar vår hälsa mest. Att röra på sig har alltså stor betydelse för hur vi mår! b) Ge exempel på vad som kan förskrivas i ett sådant recept.

Se bild på sid 15 i faktaboken. Vid begynnande diabetes kan promenad förskrivas.

Motionen ökar insulinkänsligheten och sockret transporteras snabbare och lättare in till musklerna, där det kan användas för att ge energi. Efter en rask promenad på en halvtimma är insulinkänsligheten förbättrad i upp till två dygn.

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

INSTUDERINGSFRÅGOR

15

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

7.

IDROT T OCH HÄLSA

Hur länge bör du föra på dig varje dag för att må bra?

Du bör röra på dig i 60 minuter per dag. Intensiteten bör vara måttlig eller högre. Det behöver inte vara en sammanhängande timme, utan kan bestå av t ex tre 20-minuterspass.

För att motionen ska bli allsidig bör du träna på olika sätt.

8.

Förklara vad begreppet Dos-respons innebär.

Ju mer du rör dig desto större hälsofördelar får du. Det kallas dos-respons. Dosen, mängden fysisk aktivitet påverkar hur stor responsen, hälsovinsten blir. De som är minst tränade kan göra de största vinsterna. Så småningom planar responsen ut eftersom det finns en övre gräns för hur mycket kroppen kan utvecklas.

9. a) Nämn 10 saker som förbättras genom regelbunden fysisk aktivitet.

Regelbunden fysisk aktivitet leder bl a till: • • • • • • • • • •

Starkare muskler Bättre kondition Starkare skelett Bättre balans och koordination Starkare immunsystem Bättre mental hälsa Bättre hälsa under graviditet för både mamma och foster Mindre risk att drabbas av övervikt Mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom Mindre risk att drabbas av typ 2-diabetes

b) Förklara varför de förbättras.

Starkare muskler, samspelet mellan nerver och muskler förfinas och leder så småningom till att musklerna utvecklas och blir större och ännu starkare.

Bättre kondition, syretransporten och energiproduktionen blir effektivare, du får större blodvolym och fler röda blodkroppar, fler kapillärer och större energilager. Hjärtat blir starkare och orkar pumpa runt mer blod.

Starkare skelett, träning som innebär att skelettet belastas med stor kraft, från olika håll, verkar vara det som bäst stärker kvaliteten på benmassan.

Bättre balans och koordination, när din kondition och din styrka förbättrats kommer också balansen och koordinationen att få sig en skjuts i rätt riktning.

Starkare immunsystem, regelbunden fysisk aktivitet leder till att det sker positiva förändringar i immunsystemets celler som hjälper till att skydda kroppen och bekämpa virus och bakterier.

Bättre mental hälsa, positiva effekter kan bl a förklaras med att nybildningen av nervceller i hjärnan ökar och att produktionen av så kallade endorfiner ökar. Dessutom påverkas signalsubstanserna i hjärnan, vilket har stor betydelse för ditt humör.

16

INSTUDERINGSFRÅGOR

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

IDROT T OCH HÄLSA

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

Bättre hälsa under graviditet för både mamma och foster, för mamman är det viktigt att bevara konditionen och motverka trötthet. De mödrar som varit fysiskt aktiva under graviditeten brukar ha en snabbare förlossning samtidigt som de ofta upplever den som mindre påfrestande.

Mindre risk att drabbas av övervikt, om du med jämna mellanrum rör på dig t ex tränar eller på andra sätt är fysisk aktiv kommer du att få effektivare fettförbränning och högre ämnesomsättning, vilket hjälper dig att hålla vikten.

Mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, hjärtat blir starkare och behöver färre sammandragningar för att pumpa ut en given mängd blod. Blodet rinner lättare genom ådrorna och belastningen på hjärtat minskar.

Mindre risk att drabbas av typ 2-diabetes, om du lever ett fysiskt aktivt liv så ökar insulinkänsligheten och musklerna kan ta upp mer glukos (socker) från blodet.

10. a) Vilken är den vanligaste orsaken till övervikt och fetma? Övervikt beror på att vi stoppar i oss för mycket energi i förhållande till vad vi gör av med. b) Hur kan övervikt och fetma förebyggas?

Om du med jämna mellanrum rör på dig t ex tränar eller på andra sätt är fysisk aktiv kommer du att få effektivare fettförbränning och högre ämnesomsättning, vilket hjälper dig att hålla vikten.

11.

Vilken är den vanligaste dödsorsaken i Sverige?

Hjärt- och kärlsjukdomar.

12.

Vilka är de två vanligaste folksjukdomarna i Sverige?

Hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes.

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

INSTUDERINGSFRÅGOR

17

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

IDROT T OCH HÄLSA

FUNDERA OCH DISKUTERA 1.

Människan är extremt anpassningsbar a) Varför tror du att hon har utvecklats till att bli så anpassningsbar?

• För att vi ska överleva. Vi gör det vi behöver!

• Arv och miljö b) Kan du ge exempel på naturgeografiska miljöer på jorden som ställer extra stora krav på oss?

• • • • • •

Öken Vatten Extrem kyla Djungel Bergsbyar Extrem värme

c) Vilken, anser du, är den perfekta miljön för människan att leva i? Varför?

Egen lösning 2.

Det moderna samhället a) Många människor utnyttjar inte en bråkdel av den fysiska kapacitet som de förfogar över. Varför tror du att det är så?

• Idag behöver vi inte det, vi har hjälpmedel till det mesta.

• Det beror på var i världen du bor. För vissa går dagen rent fysiskt åt till att skaffa mat medan andra kan köpa färdig mat i affärer. b) Vilka konsekvenser drabbas kroppen av – på kort och lång sikt – om vi inte använder muskler, leder och senor?

• Vi blir svaga, stela, musklerna förtvinas mm.

• Vi blir sjuka. c) Undersökningar har visat att utbildningsnivå, boendeort och kön har betydelse för människors motionsvanor. Varför tror du det är så?

• • • • • • •

18

Tradition Tillgänglighet (måste föräldrar skjutsa etc) Det är olika fysiska förutsättningar för olika jobb Sociala skäl Ekonomiska aspekter Tidsaspekt Det finns motionsformer som domineras av killar och motionsformer som domineras av tjejer.

FUNDERA OCH DISKUTERA

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

IDROT T OCH HÄLSA

3.

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

Kroppen mår bra av att röra på sig. a) Vad anser du om att läkare skriver ut recept på motion?

Egen lösning b) Kan det vara ett bra sätt att få människor att må bättre och i så fall varför?

• • • • •

4.

Bättre än att ta tabletter Ja, om det följs upp på rätt sätt Om det ges stöd ekonomiskt Viktigt med information om varför motionen är bra för mig Slippa biverkningar av medicinen

Vi bör röra på oss ca 60 minuter om dagen! a) Hur många dagar i veckan rör du dig 60 minuter eller mer?

Egen lösning b) På vilket sätt rör du på dig då?

Egen lösning c) Fundera ut några tips som skulle kunna få människor att röra på sig mer.

• • • • • • •

Gå eller cykla till skolan/jobbet Ta trappor istället för hiss Skapa struktur så människor ser att de har tid till träning eller promenader.

Börja i olika nybörjargrupper inriktade på olika träningsformer Lägg in det i arbetstiden Mer idrott i skolan Visa på de positiva effekterna av träning

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

FUNDERA OCH DISKUTERA

19

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

IDROT T OCH HÄLSA

TA REDA PÅ Hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och hjärtsvikt är exempel på hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns flera sorters diabetes varav de vanligaste är diabetes typ-1 och diabetes typ-2.

1.

Välj ut en hjärt- och kärlsjukdom eller en diabetestyp och ta reda på mer om sjukdomen, till exempel: Vilka symtom ger sjukdomen?

Vilka kända orsaker finns till sjukdomen?

Vilka insatser kan göras för att förebygga sjukdomen?

Vilka konsekvenser ger sjukdomen?

Egen lösning

2.

Alla nu levande människor tillhör arten Homo Sapiens och släktet Homo.

Ta reda på något om människans utveckling, till exempel: Hur länge har arten respektive släktet funnits?

Hur har arten utvecklats och varifrån härstammar vi?

Finns det andra medlemmar som tillhör släktet Homo och vilka var eller är deras typiska egenskaper?

Egen lösning

20

TA R E D A PÅ

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

IDROT T OCH HÄLSA

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

PROVA PÅ 1.

Hur mycket motionerar du?

Människor som motionerar regelbundet är friskare än människor som inte gör det.

Lagom intensiv och regelbunden motion som gärna genomförs utomhus är positivt för hälsan. Både strukturerad träning och så kallad vardagsmotion ger bra effekt. Exempel på vardagsmotion är att du tar trapporna istället för hissen eller cykeln istället för bussen.

I följande övning ska du tänka efter i vilken utsträckning du själv motionerar under en vecka. Skriv i schemat på vilket sätt och hur länge du motionerade under förra veckan.

Veckodag

Hur tog du dig till skolan?

Hur tog du dig från skolan?

Fysisk aktivitet under dagen.

Tid för aktiviteten.

Hur tog du dig till och från aktiviteten?

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Studera schemat. Ser din vecka ut så som du vill att den ska se ut? Finns det andra alternativ? Kan du gå eller cykla mer? Kan du ta bussen till skolan och sedan gå hem? Kan du cykla till skolan tre gånger i veckan och ta bussen två gånger? Kan du gå av en hållplats tidigare och promenera sista biten? Använder du trappor i stället för hiss?

Frågorna är många och alternativen likaså.

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

P R O VA PÅ

21

D U Ä R G J O R D F Ö R AT T R Ö R A PÅ D I G !

IDROT T OCH HÄLSA

Gör nu om samma schema. Denna gång skriver du hur din vecka bör se ut för att du ska få en lagom mängd motion och på så sätt må bra, orka mer, bli piggare och få starkare muskler och leder.

Veckodag

Hur tog du dig till skolan?

Hur tog du dig från skolan?

Fysisk aktivitet under dagen.

Tid för aktiviteten.

Hur tog du dig till och från aktiviteten?

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Kommentar Övningen syftar till att inventera hur mycket eleverna rör på sig idag och hur de kan förändra sina vanor för att få en mer aktiv vardag. Det är lämpligt att klassen diskuterar olika förslag på hur de kan ändra på sina vanor och rutiner för att röra på sig mer. Det är även viktigt att de själva inser varför de mår bättre om de rör på sig mer.

22

P R O VA PÅ

Får kopieras! © Författarna och Gleerups Utbildning AB.