TANDKALASET
Läs mer om Elin Johansson och Hanna Granlund på rabensjogren.se
© Text: Elin Johansson 2024
© Bild: Hanna Granlund 2024
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2024
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland isbn 978-91-29-74686-0
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Elin Johansson Hanna GranlundTANDKALASET
Mitt i ritstunden räcker Salma upp handen.
– Ska vi inte ha det där kalaset snart?
Fröken ser förvirrad ut.
– Vilket kalas? frågar hon.
– Tandkalaset, såklart.
– Just det, tandkalaset, då ska jag bara kolla först.
Fröken tar upp en lista och läser tyst vad som står på den. Sen tittar hon på mig. Jag skakar på huvudet. – Vi får vänta lite till, säger fröken glatt, men det känns som om hela klassen suckar.
När alla i klassen har tappat sin första tand ska vi ha tandkalas. Det var Pontus som fick idén, direkt efter att han tappat sin första tand, och sen tjatade hela klassen tills fröken sa okej. Det var i höstas, när löven började trilla av träden. Nu är det nästan vår och alla har tappat minst en tand. Pontus har till och med tappat sju.
Det är bara en i klassen som inte tappat en enda tand och det är jag. Mina är inte ens lösa. Hur jag än vickar sitter de stenhårt fast.
Pappa står vid spisen och kokar makaroner.
– Kan jag få okokta? säger jag.
– Varför då? undrar pappa.
Jag förklarar att om jag tuggar på något riktigt hårt kanske jag tappar en tand. Då säger pappa att han också fick vänta länge på sin första lösa tand.
– Men jag behöver tappa en nu!
– Hm, säger pappa och slevar upp alldeles mjuka makaroner på min tallrik.
På natten ligger Frassen med nosen mot min kind. Tänk om jag också var en hund, då skulle jag ha tappat tjugoåtta tänder nu. Hundar tappar alla sina mjölktänder när de är pyttesmå.
Tjugoåtta tänder, det är väldigt många. Plötsligt får jag en idé. Jag kramar Frassen hårt i mörkret.
– Nu vet jag hur jag ska göra, viskar jag i hans öra, du får se imorgon.
Nästa morgon klappar fröken Frassen på huvudet.
– Tillsammans har vi tappat tjugoåtta tänder, säger jag, så nu kan vi ha tandkalaset.
– Minsann, säger fröken, hur många av dem har Frassen tappat då?
– Tjugoåtta, svarar jag tyst.
– Och du?
Jag ser ner på mina fötter.
– Noll, säger jag ännu tystare.
– Vet du, säger fröken och ler, det är ingen brådska med kalaset. Det blir när det blir.
– Det är visst bråttom, säger jag, tänk om jag inte hinner tappa någon innan sommarlovet ens.
Fröken tittar länge på mig. Hon ser ut att tänka på nåt.
– Okej, säger hon till sist, jag ska se vad jag kan göra.
När alla i klassen har tappat sin första tand ska vi ha ett tandkalas, det har fröken lovat. Det finns bara en som inte har tappat en enda tand och det är jag. Frassen, min gosedjurshund, har tappat alla sina 28! Mina är inte ens lösa. Hur jag än vickar sitter de stenhårt fast. Då säger fröken att hon har en idé!
Läs också:
Gosedjursfesten
Pyjamaspartyt