ROBOTTJUVEN TVILLINGSPANARNA
TVILLINGSPANARNA
ROBOTTJUVEN
illustrerad av Anette Bengtsson Vargas
När föräldrarna ger sig ut på världsturné med sin magiska trollerishow flyttar Tim och Tina tillbaka till Gotland. Här bor de på sin morbror Hampus segelbåt, bara ett stenkast från mormor och alla hennes katter. Knappt har Tim och Tina stigit i land förrän äventyret börjar. Med hjälp av Hampus knasiga uppfinningar löser tvillingarna kluriga fall på ön!
KAPITEL 1
Det var augusti och sommaren led mot sitt slut.
Tim och Tina satt nere i kajutan och försökte
förstå vad Hampus höll på med. Framför sig hade han flera datorer kopplade till ett tangentbord och något som såg ut som en av mormors mindre kakburkar i randiga färger, en mikrofon som han hade trätt en strumpa över, en osthyvel och en rutten banan. Ibland var det svårt att veta vilka saker som hörde till experimentet och vilka som inte gjorde det.
− Är det en ny uppfinning som vi kan använda när vi spanar? frågade Tim.
Hmm, sa Hampus och satte ihop sitt långa hår till en hästsvans för att slippa få det i ögonen.
− Är det något nytt till appen Seagull translate? frågade Tina. Kan man använda den för att förstå vad fiskarna säger?
Hampus hade nyligen gjort en app som översätter djurspråk, precis som Google translate kan översätta människors språk.
− Nej, sa han och petade upp skyddsglasögonen som halkat ner på nästippen. Jag försökte, men fiskar pratar inte lika mycket som katter och fiskmåsar. Det kanske skulle fungera på delfiner, men på strömmingar fungerar det inte. Det jag gör nu är något helt annat.
− Vad är det då? sa Tim och lyfte upp och undersökte kakburken.
Då började den prata med robotröst.
− Hej, jag heter Nell, det rimmar på snäll.
Du är rolig, snygg och smart. Springer med fart.
Du är världsbäst. Det är dig jag gillar mest. Jag är en chatbot. Och du luktar gott.
− Det här är en robot som jag ska ta patent på, sa Hampus. Det betyder att ingen får sno min idé. Jag tror att den kan bli en storsäljare. Vem vill inte få lite beröm ibland? Man kan stoppa ner den i ryggsäcken och ha med den till jobbet eller till skolan om det är en tung dag och man behöver lite uppmuntran.
Skulle det inte vara bättre om den kunde prata med vanlig röst? föreslog Tina. Berömmet skulle låta mer äkta då.
− Bra idé! sa Hampus och sken upp. En rysligt bra idé. Egentligen är det bara att spela in röster och låta roboten lyssna på dem. Den lär sig jättesnabbt. Det räcker med tre sekunder så kan den låta som du gör.
− Hur menar du nu? frågade Tim. Skulle man alltså kunna välja vilken röst den ska prata med?
Absolut! Sen kan man koppla den till mobilen.
− Då skulle den kunna ringa upp kompisar man har i telefonboken och säga snälla saker, sa Tim.
Fast det kan man ju göra själv, sa Tina. Ringa upp folk och säga något snällt, alltså.
− Tack för hjälpen, men nu behöver jag jobba ifred, sa Hampus. Mormor Matilda väntar nog på er med maten. Har ni förresten hört något från era föräldrar?
− Vi hade ett videosamtal med dem igår, sa Tina. De visade bilder från sin magiska trollerishow. Det såg jättehäftigt ut!
Sa de något om när de kommer hem?
Tim skakade på huvudet.
De kommer nog inte förrän de har rest runt
i hela världen, och den är ju stor. Tur att vi har det så bra hos dig och mormor här på Gotland.
Hampus log och rufsade om tvillingarna i håret.
Tims och Tinas mormor bodde i ett litet hus innanför ringmuren. Från köksfönstret kunde man se och höra havet. Men det bästa med huset var att det var fullt av katter. Den svartvita skogskatten Fiffy hade fått ungar, som nu var så stora att de skulle flytta hemifrån till en annan familj.
Det var två kattungar kvar, en som mormor tänkte behålla och en som hon skulle sälja.
Det är mycket viktigt att mina katter får det bra när de flyttar, sa mormor när de satt vid köksbordet. Jag säljer dem inte till vem som helst.
Ikväll kommer en kille som heter Konrad och hans pappa för att hämta en katt. Konrad ska gå i er nya klass.
Hur vet du att kattungen får det bra hos dem? frågade Tim.
− Hampus och Konrads pappa Esbjörn känner varandra, sa mormor. De har varit kompisar länge, så Hampus har varit hos dem. Enligt
honom älskar de djur och har en stor trädgård där katterna kan klättra i träd. De hade också en katt förut.
Mormor tystnade och såg ut att tänka på något roligt.
− När de var små gjorde de experiment tillsammans i min källare, fortsatte hon. Jag fick ringa brandkåren mer än en gång. Esbjörn är också uppfinnare. Jag minns att de tävlade hela tiden, precis som ni gjorde när ni var mindre. De tävlade om vem som sprang fortast, hoppade längst och klättrade högst. Och frågan är om inte Hampus och Esbjörn fortfarande tävlar om vem som uppfinner smartast saker.
Tim och Tina hade aldrig i sin vildaste fantasi kunnat tro att deras första skoldag på mellanstadiet skulle bli så här händelserik. De vaknar upp till nyheten att morbror Hampus hemliga robot har blivit stulen och när de kommer till skolan är deras lärare borta! Tvillingarna bestämmer sig för att gå till botten med vem – eller vad – som ligger bakom.
Robottjuven är tredje delen i Anna Janssons pusseldeckarserie om Tvillingspanarna som löser kluriga fall på Gotland.