9789127829480 by Smakprov Media AB

Foto: Kjell Pihlgren

utbildare, förskole- och skolutvecklare i flera kommuner samt forskningsledare vid Ignite Resarch Institute. Hon har arbetat som rektor, förvalt ningschef och kvalitetsutvecklare för skola och förskola. Pihlgren har bidragit med texter inom Skolverkets läslyft och också deltagit i fram tagandet av den nya läroplansdelen för fritidshem.

SPRÅKDIDAKTIK I FRITIDSHEMMET – språkundervisning medan livet levs

ANN S. PIHLGREN är fil.dr, lärar-

Språkdidaktik i fritidshemmet ger den teoretiska grund och praktiska fördjupning som behövs för att kunna planera, utvärdera och utveckla det språkliga lärandet hos alla elever. Utifrån centrala områden som exempelvis samtal, berättande, högläsning, ord och begrepp, bokcirklar och biblioteksbesök, drama och egen produktion i form av dagböcker, tidningar, böcker, poddar och film, så inspirerar boken till en språkundervisning som pågår medan livet levs. Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga ämnesområden, men även för att skapa gemenskap. Att kunna lyssna på andra, framföra sina tankar, förhandla och kompromissa är viktiga ingredienser för goda relationer och ett demokratiskt förhållningssätt. Det här är en bok för fritidshemspersonal och rektorer samt till blivande lärare i fritidshem.

ANN S. PIHLGREN

på språkutveckling underlättar Ann S. Pihlgren med den här boken för fritidshemmets kompensatoriska uppdrag – att ge alla elever förutsättningar att lära och utvecklas så att de kan ta sig an livet och framtiden. ED ETT RENODLAT FOKUS

ANN S. PIHLGREN

Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga områden som läroplanen omfattar.

Språkdidaktik i fritidshemmet

g n i n s i v r e d n – språku medan livet levs

Fritidshemmet har andra ingångar till elevernas lärande än de grundskolan har. På fritidshemmet ska eleverna få uppleva språket och samtidigt utmanas att använda och praktisera det i autentiska situationer – en språkutveckling medan

livet levs!

ISBN 978-91-27-82948-0

9 789127 829480

språkdidaktik i fritidshemmet oms.indd 4-5

2021-11-18 15:55

INNEHÅLL PROLOG

1. INLEDNING

Språkutvecklingens betydelse

En holistisk syn

Fritidshemmets utmaningar

Om boken

Uppföljning av prologen

Målgrupp och intention

Om författaren

2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER FRITIDSHEMSÅLDERN

Fritidshemmets roll i elevens språkutveckling

Språkets viktiga delar

Grundläggande språkutveckling

Grammatisk kunskap

Läroplanen om språkliga förmågor

Metaspråklig uppmärksamhet

3. SPRÅKUTVECKLANDE DIDAKTIK

Didaktik 36 Utgå från intressen, behov och erfarenheter

Fritidshemmets språkdidaktik

4. PLANERA, UTVÄRDERA OCH UTVECKLA SPRÅKUNDERVISNINGEN 44 Planering i dagens fritidshem

Inventera behov, intressen och erfarenheter

Planera för språkutveckling på fritidshemmet

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 4

2021-11-18 16:19

5. ORDFÖRRÅDET OCH SPRÅKET I OLIKA SITUATIONER

Det viktiga ordförrådet

Begrepp sätter handtag på verkligheten

Språket i olika sammanhang

Utveckla ord och begrepp

6. SAMTAL OM VIKTIGA SAKER

Fritidshemmets lärgemenskap

Gemensamma överenskommelser

Konflikter i vardagen

7. SKRIVA OCH PRODUCERA SJÄLV

Literacy 92 Skrivutvecklingens delar

Utveckla skrivandet i undervisningen

Sagoskrivande bland de yngre eleverna

104

Utveckla de äldre elevernas berättande

105

Utbilda varandra

113

8. PUBLICERA OCH HITTA EN PUBLIK

116

En autentisk mottagare

118

Bearbetning av texter med autentisk mottagare

121

Valet av kanal är viktigt

121

Texten som dramatisering

122

Texten som bok

128

Texten som tidning

134

Texten i dialogforum

137

Några frågor att beakta

139

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 5

2021-11-18 16:19

9. LÄSA OCH BERÄTTA

144

Engageras i läsning och berättande

146

Vägen till läsutveckling

146

Arbetsformer för undervisning i läsande

149

Ett vidgat textbegrepp

150

Förebilder i läsandet

151

Biblioteksbesök och skriva recensioner

151

Högläsningen 153 Textens föreställningsvärldar

155

Välja bok

158

Våga läsa och diskutera svåra områden

159

Sagans förtrollande värld

161

Lära genom berättelser i sagoform

167

10. LÄSA OCH FÖRSTÅ TILLSAMMANS

170

Eftertänksamma dialoger

172

Dialogisk högläsning

178

Sokratiska samtal

178

Forskarcirkeln – att läsa sakprosa tillsammans

180

11. DRAMATISERA OCH FANTISERA

186

Leken och dramat

188

Dorothy Heathcotes pedagogiska drama

190

Forumteater 194 Projektinriktade arbetsformer

195

Äventyrspedagogik 196

EPILOG

202

BILAGA

205

REFERENSER 223 INDEX

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 6

231

2021-11-18 16:19

PROLOG

I denna prolog presenteras tre korta ögonblicksbilder från tre fritidshemsverksamheter som visar på några balanspunkter att ta hänsyn till i det språkutvecklande arbetet på fritidshem. Sysslinge fritidshem har en egen skolträdgård i ett närliggande kolonilottsområde. På den lilla lotten finns en stuga med en vedeldad kamin. Förskoleklassgruppen går varje vecka till skolträdgården med fritidshemmets personal. Syftet är att ge eleverna praktiska erfarenheter av odling, natur och annat som de inte kan få i det höghusområde där de bor. Besöken varar runt två timmar. Eleverna planterar, odlar och eldar i kaminen för att tillaga varm choklad. Här kan de uppleva den svenska naturen, som kan vara ny för de som är födda i andra länder. De kan se årstidsväxlingarna genom att observera nederbörd, växter och flyttfåglarna som kommer och flyger sin väg igen, de kan undersöka larver och insekter samt upptäcka att vedpinnen som just lagts i kaminen ger upphov till rök i skorstenen. Hur gick det till? I Vårdalens skola har samtlig personal introducerats i ett arbetssätt, parsamtal, som går ut på att barnen samtalar med varandra om ett område. Parsamtalen är till för att stärka elevernas inflytande och delaktighet i lärandet. Lärargruppen ställde sig tveksamma till att använda arbetssättet eftersom de ansåg att eleverna i klasserna F-1 var för unga för att klara av att lyssna till varandra på ett sådant ingående sätt. Men fritidshemspersonalen, som just skulle påbörja en ny projektperiod i fritidshemmet, beslöt trots lärarnas motstånd att prova arbetssättet. PROLOG

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 7

2021-11-18 16:19

Två och två fick eleverna lyssna på och berätta för varandra vad de skulle vilja göra på fritidshemmet. De idéer som framkom samlades in i storgrupp och synliggjordes i en gemensam tankekarta. Många av elevernas tankar rörde djur och djurhållning, men vid närmare analys såg personalen att de flesta av de framkomna intressena snarare berörde olika yrkesval och framtidsmöjligheter, en del av dem om att arbeta med djur och djurhållning men andra om annat. När fritidshemspersonalen presenterade inventeringen och analysen för lärargruppen, visade på kopplingar till läroplanen och hur yrkesvalen påverkas av den om givande sociala miljön, blev lärarna överraskade av det rika resultat som elevernas parsamtal visade. Tillsammans beslöt man att genomföra ett projekt: ”Vad vill du bli när du blir stor?” Man gjorde en ansvarsfördelning över vad som skulle göras i klassrummet och vad som skulle göras på fritidshemmet. På fritidshemmet innebar aktiviteterna i projektet bland annat studiebesök i närsamhället med intervjuer av olika yrkesutövare. Fritidshemsprojektet kom också att kretsa kring högläsning om olika yrken med efterföljande gruppdiskussioner. Eleverna förde egna anteckningar i en särskild anteckningsbok om vad de ansåg vara viktigt. I utvärderingarna framkom det att eleverna särskilt uppskattat högläsningen och dialogen om olika yrken. Lärarna lyfte särskilt fram parsamtalen och kontakten med skolbibliotekarien, och fritidshemspersonalen betonade att eleverna hade utökat sina begrepp om yrken och om framtidsplaner. I Nejlikelundens fritidshem har det uppstått en konflikt mellan två av eleverna, Rashid och Kevin. Det uppstår rätt många konflikter under fritidshemmets eftermiddag, så detta är inget ovanligt, ofta beror de på hur eleverna uttrycker sig. Det blir lätt svärord och könsord när resten av vokabulären tryter. Rashid vänder sig till Ella, en i personalen, med sina klagomål på Kevin. Kevin kommer strax springande, han har också klagomål på Rashid. Ella lyssnar och säger sedan: Vi skriver upp det här på dagordningen, eller vad säger ni? Pojkarna håller med och kan släppa frågan för tillfället, då de nu känner sig säkra på att konflikten kommer att behandlas. De återvänder till sin tidigare lek utan ytterligare konflikter.

P R OLO G

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 8

2021-11-18 16:19

Senare på dagen, i stormötet, behandlas olika klagomål som kommit in under dagen. Rashid, som är den som först har klagat, berättar att Kevin kallat honom ”Jävla fitta” när Rashid inte ville låta honom ta en specifik legobit. Kevin å sin sida menar att Rashid alltid håller de bästa bitarna för sig och att Kevin faktiskt ledsnade på det till sist. Därför sa han som han sa. Ella, som leder stormötet idag, vänder sig till alla elever: ”Hur kan det här lösas, tänker ni?” ”De kan säga förlåt” , säger en elev. ”Skulle det verkligen lösa problemet? Kan man veta att det inte uppkommer igen?” frågar Ella gruppen. Flera skakar på huvudet. ”Jag håller med Kevin, Rashid tar de bästa bitarna”, säger en annan elev. ”Så vi har två problem att lösa: 1. Vad skulle man kunna säga eller göra istället för att säga ’Jävla fitta’ när man blir arg och 2. Vad bör man göra om någon inte delar med sig i leken? Stämmer det?” Ella ser frågande på eleverna: ”Vem vill föreslå en lösning på något av problemen?”

Reflektionsfrågor • Tal- och språkutveckling är den process där barn tillägnar sig sitt första talade språk, sitt modersmål. I vilket/vilka av fritidshemmen har man troligen en genomtänkt modell för språkutveckling? Vilka tecken tyder på det? • Hur ser språkutvecklingsplanen ut på ert fritidshem?

PROLOG

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 9

2021-11-18 16:19

INLEDNING I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, del 4, s. 22)

D E L I - TEORIER OM UNDERVISNING OCH L Ä R A N D E

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 10

2021-11-18 16:19

Språkutveckling är ett av huvudområdena i läroplanen för grundskolan. Det omfattar något mer än att bara lära sig det som står i skolans kursplaner för svenska eller för modersmål. Språkutvecklingen har en särställning bland alla ämnesområden i läroplanen och poängteras också tydligt i fritidshemmets läroplansdel, som i citatet ovan, liksom i alla kursplaner. I bokens titel har jag använt begreppet språkdidaktik, det vill säga hur undervisning i språk kan byggas upp. Undertiteln – medan livet levs – vill förmedla att språkundervisning på fritidshemmet sker medan eleverna utvecklar sina intressen och erfarenheter på andra områden. Den här inledningen beskriver kortfattat varför språkutveckling är en viktig del av undervisningen i fritidshem samt hur läget ser ut för närvarande. Här beskrivs också bokens innehåll och upplägg.

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 11

2021-11-18 16:19

Språkutvecklingens betydelse Det finns flera skäl till språkutvecklingens särställning. Språket är en förutsättning för ett mer avancerat analytiskt tänkande, liksom för problemlösning och kreativitet. Vi kan helt enkelt inte tänka, annat än om basala sinnesförnimmelser och händelser här och nu, om vi saknar ett språk. Språket hjälper oss att tänka om sådant som har hänt och att dra slutsatser om hur vi kan göra i framtiden, det hjälper oss att utvärdera och göra allt bättre val i livet, att bedöma risker och möjligheter. Språk och tanke hör intimt samman. Språket är alltså nyckeln till att utveckla förmågor på samtliga områden som läroplanen omfattar. För att förstå matematiska problem eller för att kunna uttrycka sig estetiskt kommer språket att behövas för att analysera, reflektera och skapa nytt. Att kunna lyssna på andra, framföra sina tankar, förhandla och kompromissa är viktiga språkliga kompetenser för att kunna skapa goda relationer till andra. Vi är beroende av språket för att kunna uttrycka tankar och behov och för att förstå och känna empati för andra. Det innebär i sin tur att språket också är viktigt för att kunna förstå och delta i demokratin, ett av de viktigaste målen i läroplanens värdegrund. Det finns också ett annat skäl till att språkutvecklingen är viktig på fritidshemmet. Fritidshemmet har genom skollagen ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att se till att alla elever får med sig förutsättningar för att lära sig och utvecklas så att de kan ta sig an livet och lärandet framöver. Varje elev har alltså rätt att från fritidshemmet få med sig det som läroplanens del 1, 2 och framför allt 4 anger. Språk utvecklingen är en nödvändig grund för att detta ska kunna vara möjligt. Man kan förstås fråga sig varför fritidshemmet ska arbeta språk utvecklande när grundskolan undervisar i svenska och modersmål och när alla kursplaner innehåller språkutvecklande delar. För att förstå det kan man behöva se närmare på fritidshemmet särskilda uppdrag i skolsystemet såsom det uttrycks i skollagen (SFS 2010:800, 14 §):

1. IN LEDNING

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 12

2021-11-18 16:19

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

En holistisk syn Fritidshemmet har andra ingångar till elevernas lärande än de som grundskolan har under den timplanebundna tiden. Verksamheten på fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Lärandet och utvecklingen ska också omfatta elevens meningsfulla fritid och rekreation. Fritidshemmet har utifrån läroplanens del 4 ett särskilt uppdrag att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och behov för att sedan utmana till ytterligare kunskap. Så hur kan då språkdidaktiken utformas på fritidshemmet? Det är ett utforskande, problemlösande och skapande arbetssätt som beskrivs: på fritidshemmet ska kunskaperna komma till liv så att lärandet blir upplevelsebaserat. Läroplanen trycker också på vikten av att fritidshemmets didaktik är grupporienterat. Det här beskrivna arbetssättet på fritidshemmet blir särskilt intressant i språk utvecklingen, där eleverna kommer att uppleva språket och samtidigt utmanas att använda och praktisera det i autentiska situationer. I prologens sista exempel från Nejlikelundens fritidshem ser vi ett tydligt exempel på hur språkutvecklingen kan kopplas till konfliktlösning i de verkliga konflikter som har uppkommit i leken. Andra exempel skulle kunna vara att Sysslinge fritidshem arbetar med språk och begrepp i samband med besöket på kolonilotten eller med förmågan att uttrycka tankar och idéer och att lyssna på andra i parsamtalen som man gör i Vårdalens fritidshem. På fritidshemmet kommer språket till liv i användning när man gör annat – leker, odlar, utforskar sina intressen eller löser konflikter. Det är samtidigt lätt att ta språkutveckling för given – som något som bara inträffar om man pratar med varandra. Det är också ett svar som jag kan få lite då och då när jag i forskning och utvecklingsarbeten intervjuar personal på fritidshem och frågar om de arbetar språkutvecklande: ”Jodå, vi pratar hela tiden med barnen.” Men att enbart prata räcker 1 . IN L E D N IN G

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 13

2021-11-18 16:19

inte. För att språkutveckling ska ske krävs en modell med systematik och en medvetenhet hos personalen om att språket faktiskt utvecklas över tid, och att man därför hela tiden tar de tillfällen som ges under dagens alla moment att exempelvis uppmärksamma eleverna på särskilda ord och begrepp och att man ställer frågor och uppmuntrar till samtal om den höglästa texten.

Fritidshemmets utmaningar Hur ser läget då ut på fritidshemmen i Sverige i stort? Skolinspektionen (2018) visade i en större inspektion om fritidshemmens undervisning utifrån läroplanens del 4 att flera fritidshem har påbörjat en utveckling, även om alla ännu inte hade gjort det. Man menade att det språk utvecklande arbetet varierade mycket mellan de olika verksamheterna och konstaterade att det fanns en stor utvecklingspotential över lag. Även på de fritidshem som hade kommit en bit på väg i utvecklingen menade Skolinspektionen att man i större utsträckning skulle behöva ge eleverna ”möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser” (Skolinspektionen, 2018, s. 6). Skolinspektionen saknade bland annat lärmiljöer för läsning, lyssnande och samtal om det man läst på flera fritidshem. I två tredjedelar saknades också digitala verktyg för språkutveckling och kommunikation. På vissa håll, där man exempelvis skapat läshörnor, fanns dessa i korridorer eller i andra miljöer som var stökiga eller högljudda, något som motverkade språkutvecklingen. Även om det fanns tillgång till litteratur på vissa ställen innebar det inte alltid att eleverna gavs utrymme för att läsa, lyssna eller diskutera det lästa. De digitala möjligheterna användes inte på de flesta håll för språkutveckling utan reducerades snarare till diskussioner om vilka spel som eleverna fick spela. Några skäl till att det saknades en medveten språkutveckling, menade Skolinspektionen, var att eleverna helt fick välja själva eller att personalen betonade deras behov av rörelse före exempelvis läsning. En annan förklaring som angavs var brist på personal. På vissa håll ansåg också personal och rektorer att användningen av de digitala verktygen borde begränsas. 14

1. IN LEDNING

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 14

2021-11-18 16:19

Skolinspektionen såg också vissa exempel på hur fritidshem lyckades med att främja elevernas språkutveckling genom rik tillgång till böcker, läs- och bibliotekshörnor, samtal om texter, surfplattor som användes för dokumentation eller utforskande, drama och skapande samt genom kontakter med bibliotek. Vi kan alltså konstatera att det finns en del att utveckla för att de flesta fritidshem ska kunna nå upp till det innehåll som lyfts fram i Lpfö 11, del 4. Fritidshemmet.

Om boken Den här boken heter Språkdidaktik i fritidshemmet eftersom den visar hur undervisningen på olika språkutvecklande områden kan gå till. Undertitelns ”medan livet levs” visar på att språkutvecklingen på fritidshemmet händer i de vardagliga situationerna, genom att fånga, väcka och utveckla elevernas intressen och erfarenheter. Det är alltså inte fråga om att erbjuda språkutvecklande lektionstillfällen utan om att använda språket för att uppnå andra mål – språket som redskap för att utvecklas, samarbeta och tänka. Samtidigt som livet pågår på fritidshemmet utvecklas och stärks elevernas språk. Boken ger en teoretisk grund för hur elevernas språkförmågor kan utvecklas med stöd i fritidshemmets didaktiska uppdrag. Den belyser också de förmågor och kunskaper som lärare i fritidshem och fritidshemspersonal behöver ha för att utveckla det språkliga lärandet hos alla elever. Det innebär att bokens första delar (kapitel 1–4) omfattar en teoretisk genomgång som ligger till grund för de efterföljande kapitlens praktiska didaktiska fördjupning (kapitel 5–11). Dessa innehåller exempel på praktiska arbetsformer, på några utvalda områden i fritidshemmets arbetsområde: samtal i vardagen och eftertänksamma samtal, högläsning, bokcirklar och biblioteksbesök, sagoberättande, dramatisering och egen produktion i form av dagböcker, tidningar, böcker, poddar, film och liknande. Varje kapitel inleds med en guidande introduktion och avslutas med reflektionsfrågor som kan bearbetas på egen hand eller i grupp. De är 1 . IN L E D N IN G

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 15

2021-11-18 16:19

uppdelade i reflektionsfrågor som är mer öppna och tolkande till sin karaktär, och kontrollfrågor som har som funktion att repetera huvuddrag i textens innehåll. Forskning visar att en sådan minnestest direkt efter att man har inhämtat nya kunskaper leder till ett starkare lärande och till att man minns det man har läst bättre (Jonsson & Nyberg, 2020). I slutet av varje kapitel finns också förslag på en uppgift som kan genomföras i verksamheten för att stärka lärande och förståelse på det område som kapitlet behandlar. Att prova det som man har läst om är ett viktigt inslag för att skapa en fördjupad insikt. I slutet av kapitlet finns också exempel på hur man kan utveckla sin kunskap på området vidare genom fördjupad läsning. Reflektionsfrågorna, uppgifterna att prova i verksamheten samt den fördjupade läsningen innebär att boken kan användas i kollegialt lärande över tid på ett fritidshem eller en fritidshemsavdelning, exempelvis under ledning av rektor, förste fritidshemslärare, fritidslärare eller fritidspedagog.

Uppföljning av prologen I prologens reflektionsfråga bad jag läsaren att fundera över vilka av de korta beskrivningarna av tre fritidshem som tydde på att de hade en genomtänkt modell för språkutveckling. De tre situationerna är kortfattat återgivna, vi saknar en hel del information och det är därför inte helt enkelt att kunna dra några korrekta slutsatser. Genom att tyda vissa tecken som beskrivs i texten kan man ändå göra vissa reflektioner: I Sysslinge fritidshem används kolonilotten som ett återkommande inslag i fritidshemmets undervisning. Stunden innebär ett erfarenhetsskapande som eleverna annars troligen inte skulle ha fått del av. Erfarenheter på fritidshemmet handlar om att som elev mötas med respekt för sina erfarenheter på ett område och att få utveckla, fördjupa och utvidga sin förståelse och därmed sina erfarenheter för att finna sin unika egenart. Erfarenheter kan också innebära att få möjlighet att prova och lära av sina misstag, något som är minst lika viktigt (Dewey, 1997a). Det är alltså på flera sätt en kvalitativ aktivitet, men vi skulle behöva se mer specifi16

1. IN LEDNING

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 16

2021-11-18 16:19

cerade exempel på hur personalen planerat för de begrepp och ord som eleverna ska få med sig för att konstatera om det också är en språkutvecklande aktivitet. Balanspunkten för Sysslinge fritidshem kommer att handla om att låta eleverna själva utforska och lära sig av den öppna miljön, samtidigt som man med systematik tränar ordförråd och begreppsanvändande. Ordförråd och begrepp behandlas närmare i kapitel 5. I Vårdalens fritidshem genomförs parsamtal som en inventering inför kommande projekt på fritidshemmet. Det resulterar i ett gemensamt projekt med skolan som omfattar högläsning med efterföljande dialoger om yrken och yrkens villkor. Eleverna antecknar också för egen del det som de anser som viktigt. De får också möjlighet att intervjua yrkesverksamma i närområdet. Såväl parsamtalen, högläsningen med dialog efteråt, intervjuerna och de egna reflektionerna tyder på ett genomtänkt förhållningssätt hos personalen när det gäller språkutveckling. Man kan också konstatera att fritidshemmets personal i början av projektet såg eleverna som aktörer och bjöd in dem att ha inflytande på verksamhetens innehåll genom parsamtalen. Lärarna var däremot tveksamma till att eleverna skulle klara av detta men tycks ha förändrat sin elevsyn under projektet. När parsamtalen senare introduceras i klassrummet kommer eleverna att kunna arbetsformen eftersom de mött den på fritidshemmet, något som också kommer att underlätta lärandet på andra ämnesområden. En balanspunkt för personalen på Vårdalens fritidshem kommer att vara att bejaka elevernas intressen och erfarenheter under projektet, så att man inte hamnar i aktiviteter som alltför mycket liknar den timplanebundna tidens mer styrda innehåll. Hur parsamtalen genomförs beskrivs närmare i kapitel 6. I Nejlikelundens fritidshem kommer vi rakt in i en konflikt. Personalen på fritidshemmet har valt en modell för konfliktlösning som är öppen – alla elever deltar för att tillsammans lösa konflikterna och för att utveckla den gemensamma lärgemenskapen. Genom ett sådant förhållningssätt kommer eleverna att lära sig att förhandla, kompromissa och göra gemensamma överenskommelser. De kommer också att lära sig ett sätt att utvecklas genom konfliktlösning som de kan använda själva i livet. Samtidigt tränas viktiga språkutvecklande förmågor genom det gemensamma utforskandet efter hållbara lösningar. Balanspunkten 1 . IN L E D N IN G

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 17

2021-11-18 16:19

för Nejlikelundens fritidshem kommer att handla om att öva den öppna konfliktlösningen och samtidigt värna om elevernas egenvärde, självuppfattning och integritet.

Målgrupp och intention Boken vänder sig i första hand till dig som blivande lärare i fritidshem, fritidshemspersonal samt rektorer med ansvar för fritidshemsverksamhet. Den kan också fylla en funktion i fritidshemmets eller huvudmannens utvecklingsarbete med syfte att utveckla språkutvecklingen på fritidshem. Min förhoppning med boken är att den ska ge dig stöd i att utveckla din förståelse för hur språkutveckling och kommunikation sker och för hur dina arbetsformer kan utvecklas i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet är en plats för elevens utforskande och utveckling och kan därför ge alla elever en chans att använda och stärka sitt språk inför framtiden i de vardagliga och lekfulla situationer som uppstår.

Om författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr, lärarutbildare, förskole- och skolutvecklare samt forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för förskola, fritidshem och grundskola samt som lärarutbildare och studierektor, bland annat för Stockholms universitets fritidslärarutbildning. Ann S. Pihlgren är aktuell med bidrag i Skolverkets Läslyft och webbkurser för fritidshem och har bland annat deltagit i att ta fram den nya läroplans delen för fritidshem. Hon är 2020 års mottagare av Läromedelsförfattarnas pris i kategorin kurslitteratur.

1. IN LEDNING

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 18

2021-11-18 16:19

Reflektionsfrågor • Inom vilka olika typer av områden arbetar ni med språkutveckling? Skulle arbetet kunna breddas till fler områden? Vilka? • Vilka tankar har du om utveckling av ert arbetssätt efter att ha läst inledningen av boken? Hängde du med? – Kontrollfrågor • Varför har språkutveckling en särställning i läroplanen? Ange tre skäl. • Varför är det viktigt att just fritidshemmet arbetar språkutvecklande? Prova i verksamheten I den här uppgiften arbetar ni tillsammans med att göra en kartläggning av er språkundervisning idag. Gradera i tre nivåer: 1. Lite eller inte alls, 2. På en del områden, 3. I stort sett heltäckande. Syftet är att ni ska synliggöra vad ni arbetar med idag och vad som kan behöva utvecklas av de språkutvecklande områden som boken kommer att ta upp. Följande lista kan vara ett stöd: • Ordförråd och begrepp • Skriva, producera och publicera • Högläsa och berätta • Samtala om det lästa, berättade • Läsa faktaböcker och söka information (exempelvis i projekt eller på intresseområden) • Källkritik och etikett på nätet (netikett) • Arbetsformer som innebär att eleverna diskuterar och utvecklar sitt lärande gemensamt • Öppen konfliktlösning • Dramatisera och fantisera

FÖRDJUPAD LÄSNING

Frank, E. & Herrlin, K. (2018). Fritidshem: Språkutvecklande aktiviteter – en idébank. Stockholm: Natur & Kultur.

1 . IN L E D N IN G

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 19

2021-11-18 16:19

SPRÅKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER FRITIDSHEMSÅLDERN Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, • kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, del 4, s. 23)

D E L I - TEORIER OM UNDERVISNING OC H L Ä R A N D E

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 20

2021-11-18 16:19

Den amerikanske filosofen Mortimer J. Adler (1982) menade att skolväsendets viktigaste uppgifter är att ge eleverna möjlighet till att skaffa sig en framtida utkomst, ett lyckligt liv och förmåga att verka i demokratin. Citatet från läroplanen visar att det i fritidshemmet bland annat handlar om att få undersöka och skapa men också att få uttrycka sig och kommunicera. För att det ska kunna bli en realitet är språkutvecklingen grundläggande, eftersom den påverkar tänkandet och förståelsen på alla ämnesområden, möjligheter till att utveckla socialt umgänge och djupare relationer samt färdigheter och förmågor som krävs för att ta sig an demokratiska processer som exempelvis att lyssna, säga sin åsikt, förhandla och kompromissa. Det här kapitlet beskriver några av de språkutvecklings områden som elever i fritidshemsålder kan genomgå om de får undervisning. Det är viktig baskunskap för fritidshemspersonal för att kunna avläsa elevernas nuvarande kunskaper och kommande behov av stöttning.

PEDAGOGISKA T E O R IE R I F Ö R S K O L A N S P R A K T IK

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 21

2021-11-18 16:19

Fritidshemmets roll i elevens språkutveckling Fritidshemmets verksamhet riktar sig till elever från förskoleklass till och med årskurs 6. Det är en relativt lång tidsperiod, sju år av elevernas tid i skolan. Även om många elever avslutar fritidshemstiden efter årskurs 3, eller kanske går vidare till en fritidsklubb, kommer de att tillbringa ansenlig tid på fritidshemmet. För de yngre eleverna kan halva delen av skoldagen eller mer tillbringas på fritidshemmet, eftersom den obligatoriska skoltiden är relativt kort. Fritidshemstiden utgör alltså en mycket stor del av elevens samlade skoltid. Den språkutveckling som kan ske där har därför stor betydelse för elevens fortsatta möjligheter i livet, något som också lyfts fram bland förmågorna i läroplanens del 4. Fritidshemmet. Alla de sju förmågor som särskilt poängteras i punktform i syftesdelen handlar om eller förutsätter språkutveckling. Av dessa sju förmågor är de tre som återges i citatet i början av det här kapitlet direkt kopplade till språklig förmåga. Vissa förutsättningar för språklig förmåga finns med som en del av människans genuppsättning, som att kunna använda hörsel, munmotorik och strupens stämband. Största delen av språkförmågan utvecklas dock i samspel med andra människor. Läroplanen Lgr 11 bygger också på en sådan syn på lärande, en sociokognitiv teoretisk grund, som innebär att lärande sker i en kontext, i samspel med andra människor och med omgivningen (jfr Vygotsky, 1978). Elevens uppfattning av världen formas i dialog med andra. Det är alltså i mötet med andra som vi lär oss att förstå och forma ord, sätta samman dem till meningar och använda språket på olika sätt som kan påverka omgivningen och det egna tänkandet. Den språkliga miljö som eleven kommer att möta under fritidshemstiden kommer i bästa fall att ha avgörande betydelse för språkutvecklingen. Det kräver dock både medvetenhet och systematik i undervisningen. Många fritidshem saknar en sådan medveten och strukturerad språkutveckling, visar Skolinspektionen (2018). Det saknas dessutom forskning om lärandet och undervisningens kvalitet på fritidshemmet (Håkansson & Sundberg, 2012; Skolinspektionen, 2018). Det gör det naturligtvis svårare för fritidshemspersonalen att utveckla denna medvetenhet och systematik i undervisningen. Men det är inte 22

2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER F R IT ID S H E M S Å L D E R N

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 22

2021-11-18 16:19

omöjligt. I boken kommer jag också att använda mig av mer generell forskning om språkutveckling och didaktisk forskning för förskola och skola för att komplettera hur fritidshemmet kan bidra till elevernas språkutveckling. Ett systematiskt angreppssätt på språkundervisning kräver kunskap om hur språk utvecklas och vad som är viktigt att tänka på för att stödja elevernas utveckling. Det räcker inte med att prata med eleverna, det leder inte automatiskt till språkutveckling. Att enbart läsa högt leder inte heller till att språket automatiskt utvecklas, visar forskning (Pihlgren, 2020a). Istället är det dialogen om det lästa eller om det som man upplever som kommer att ha effekt på språkutvecklingen i elevgruppen, liksom personalens sätt att ställa frågor, visa på ords och begrepps betydelse och hur personalen stöttar läs- och skrivutvecklingen. I det här kapitlet ska vi se närmare på några grundförutsättningar för barns språkutveckling med fokus på den utveckling som bör ske i anslutning till att eleverna börjar på fritidshemmet. Det är viktig baskunskap för att fritidshemspersonalen ska kunna avläsa elevernas nuvarande kunskaper och kommande behov av stöttning.

Språkets viktiga delar Språket utvecklas alltså i ett sammanhang och har som funktion att användas tillsammans med andra eller för att tänka på egen hand. Det växer fram genom viljan att kommunicera. Eftersom språket bygger på ett gemensamt användande så utvecklas det ständigt. Vid nya behov att uttrycka saker tillkommer nya ord och uttryckssätt. Språket har både en teknisk sida, som exempelvis handlar om hur ord och meningar byggs upp, och en kommunikativ sida, som handlar om hur språket kan användas för att nå olika syften. När man kan använda språket tänker man oftast inte på de här delarna av språket – orden sägs utan tanke på vilka ljud som ingår, och budskapet formas automatiskt beroende på vem man talar med och vad man vill åstadkomma. Eleven använder troligen automatiskt ett sätt att samtala när hen är tillsammans med sina kamrater och ett annat tilltal när hen pratar med läraren. Det här intu2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OC H UN D E R F R IT ID S H E M S Å L D E R N

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 23

2021-11-18 16:19

itiva sättet att språka kan göra att det också är svårt att urskilja de olika språkliga verktyg som man i själva verket använder, även som vuxen och fritidshemspersonal – man tänker helt enkelt inte på hur man gör, språkandet sker utan att man tänker på formen. När man ska planera för andras lärande kan det dock vara bra att ha några baskunskaper om språkets olika delar. Det rör sig om kunskaper om: • grundläggande språkutveckling • metaspråklig uppmärksamhet • läs- och skrivutveckling. Det handlar alltså om baskunskaper som du som fritidshemspersonal kan ha nytta av i språkandet på fritidshemmet.

Grundläggande språkutveckling Grundläggande språkutveckling handlar alltså om grunderna för att kunna använda språket – främst språkförståelse och ordförståelse. Det här är de allra första och mest grundläggande beståndsdelarna i språkutvecklingen och barnet får oftast med sig dessa i förskoleåldern. Språk- och ordförståelse är en förutsättning för fortsatt läs- och skrivutveckling och för det fortsatta lärandet även på andra områden. En viktig del av utvecklingen är den så kallade ”ordförrådsspurten”, som för de flesta barn inträffar runt 3-årsåldern. Då skaffar sig barnet ett rikare ordförråd och en syntaktisk förmåga för utvecklade meningar (Fridolfsson, 2020). Under gynnsamma förutsättningar kan barn i den åldern lägga till upp till tio ord om dagen i sitt ordförråd! Elever som senare får problem i sin språkliga utveckling saknar ofta den här viktiga grunden. Det kan exempelvis bero på att eleven inte har mött svenska i tillräckligt hög grad för att utveckla språket helt eller att något stört eller försenat utvecklingen av olika skäl. Även om grunden för de flesta elever redan lagts innan de börjar på fritidshemmet kan det alltså finnas skäl att veta lite mer om hur man kan utveckla den vidare för att stötta de elever som kan behöva stöd.

2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER F R IT ID S H E M S Å L D E R N

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 24

2021-11-18 16:19

En av de viktigaste delarna i den grundläggande språkutvecklingen är ordförrådet (Sandell Ring, 2020). Ett rikt ordförråd är en förutsättning för att kunna uttrycka sig och förstå. Ordförrådet kommer i sin tur att påverka andra språkliga färdigheter, som att förstå lästa texter och att kunna skriva utvecklat. För de allra flesta barn utvecklas ordförrådet gradvis genom att man möter språket i vardagen. I grunden består språket av symboler för fenomen och företeelser av olika slag (Jansson, 2019). Bokstäverna symboliserar olika ljud som kan sättas samman till ord som i sin tur symboliserar olika betydelser. Att lära sig språket handlar alltså om att förstå vad tecken, ord och meningar symboliserar och betyder. Man måste behärska vissa grundläggande färdigheter för att kunna kommunicera på ett funktionellt sätt (Sandell Ring, 2020): • Grammatisk kunskap: Förutom att kunna många ord behöver man också kunna uttala ljuden och sätta samman orden till meningsfulla yttranden, det som kallas grammatisk kunskap. När eleven har utvecklat ett sådant kunnande kan hen exempelvis berätta en historia i ordningsföljd eller ge en instruktion med flera steg. • Praktisk kunskap: Man behöver också förstå hur man ska använda språket på ett funktionellt sätt tillsammans med andra, till exempel kunna anpassa språket efter vad man vill ha sagt. Det kan handla om att förstå hur man uttrycker önskningar, ställer frågor, informerar eller uppmanar till något och hur man bör anpassa språket efter mottagaren. Det innebär i praktiken att man behöver utveckla flera olika språkliga förmågor. • Strategisk kunskap: Man behöver också utveckla strategier för hur man ska göra för att ersätta ord med andra ord eller med gester och kroppsspråk ifall ordkunskapen brister eller om den man kommunicerar med inte förstår. Den praktiska kunskapen, att kunna använda sig av språket i sampel, handlar om att förstå hur olika språkhandlingar som att påstå, fråga, uppmana eller erbjuda fungerar. Språkhandlingen innebär att det också finns en förväntan på att mottagaren ska svara med en viss typ av respons. Efter en fråga finns en förväntan på ett svar, efter en uppmaning 2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OC H UN D E R F R IT ID S H E M S Å L D E R N

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 25

2021-11-18 16:19

finns en förväntan att den andra ska göra på ett visst sätt och så vidare. Just det här samspelet mellan olika språkhandlingar och responser bildar själva mönstret när vi kommunicerar med varandra.

Grammatisk kunskap Även om grammatik knappast är en del av just fritidshemmets undervisningsuppdrag finns det en del grammatiska färdigheter som det kan löna sig att känna till för att som fritidshemspersonal kunna vara en språklig förebild. En sådan sak är rak och omvänd ordföljd. I rak ordföljd uttrycker man sig med följande ordning: ”Jag bygger med lego.” I stort sett samma mening kan också uttryckas genom omvänd ordföljd: ”Snart bygger jag med lego.” De allra flesta barn lär sig behärska de här olika ordföljderna i förskoleåldern, men för exempelvis elever med annat modersmål, där de grammatiska reglerna skiljer sig, kan det vara svårt att lära sig. Det kanske istället blir: ”Snart jag bygger med lego.” Andra svårigheter kan uppstå för elever med annat modersmål än svenska, exempelvis i samband med negationer som ”inte”. I meningarna ”Jag lägger inte pärlplattan” och ”Jag ser att du inte lägger pärlplattan” hamnar negationen på olika ställen i förhållande till verbet ”lägger”. Det kan därför felaktigt bli ”Jag inte lägger pärlplattan”. Att skilja på om det ska vara ”en” eller ”ett” cykel kan vara en annan svårighet, liksom att hålla rätt på ändelserna: ”cykel, cyklar, cykelns”, och så vidare. Prepositioner kan också vara krångliga – jag sätter mig i bilen men stiger på bussen. En utförligare beskrivning av sådana svårigheter och hur de kan mötas i undervisningen finns i boken Mångfaldens förskola, se Fördjupad läsning i slutet av kapitlet. Som fritidshemspersonal handlar den grammatiska kunskapen snarare om att uppmärksamma hur man själv använder sitt språk för att berika de språkliga uttrycken hos eleverna. Det kan handla om att använda olika sätt att uttrycka samma sak. Det kan också handla om att använda indirekt rättning, det vill säga att svara eleven med det korrekta sättet. Om eleven säger: ”Otto springde” kanske personalen svarar med ”Jaså, Otto sprang!” eller genom att fråga ”Sprang Otto?” 26

2. SPRÅKUTVECKLING FÖRE OCH UNDER F R IT ID S H E M S Å L D E R N

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 26

2021-11-18 16:19

978-91-27-82948-0_språkdidaktik inlaga.indd 27

2021-11-18 16:19

Foto: Kjell Pihlgren

SPRÅKDIDAKTIK I FRITIDSHEMMET – språkundervisning medan livet levs

ANN S. PIHLGREN är fil.dr, lärar-

ANN S. PIHLGREN

Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga områden som läroplanen omfattar.

Språkdidaktik i fritidshemmet

g n i n s i v r e d n – språku medan livet levs

livet levs!

ISBN 978-91-27-82948-0

9 789127 829480

språkdidaktik i fritidshemmet oms.indd 4-5

2021-11-18 15:55