Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, under visning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv. Boken innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om: • skolans bildningsuppdrag • ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete • olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker • didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Foto: Severus Tenenbaum
Malin Tväråna är lektor i samhällskunskapsdidaktik vid Uppsala universitet.
Ingrid Carlgren är professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet.
Foto: Anneli Larsson
Foto: Christina Knowles
Gabriel Bladh är professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.
Foto: Klara A. Nyberg
Maria Andrée är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
Maria Andrée | Gabriel Bladh | Ingrid Carlgren | Malin Tväråna (red.) ÄMNESLÄRARENS ARBETE
Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstude rande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.
ämneslärArens arbetE didaktiska perspektiv (RED.) MARIA ANDRÉE
INGRID CARLGREN
GABRIEL BLADH
MALIN TVÄRÅNA
ISBN 978-91-27-82890-2
9 789127 828902
NOK_CARLGREN_TVARANA_ANDREE_BLADH_AMNESLARARENS_ARBETE.indd Alla sidor
2021-09-09 11:35
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 2
2021-09-10 14:30
INNEHÅLL
Medverkande författare 7 Förord 11 KAPITEL 1
En skoldag 13 Malin Tväråna
KAPITEL 2
Skolan och lärares arbete 37 Ingrid Carlgren
KAPITEL 3
Didaktik och didaktiska traditioner 67 Maria Andrée & Gabriel Bladh
KAPITEL 4
Bildning och kunskap 113 Ingrid Carlgren
KAPITEL 5
Högstadium och gymnasieskola – den svenska sekundärskolan i ett historiskt ljus 147 Martin Stolare
KAPITEL 6
Läroplansteori och didaktik 195 Gabriel Bladh
KAPITEL 7
Lärandeteorier 229 Magnus Hultén
KAPITEL 8
Undervisning som praktik – om undervisningens innehåll som konstituerat i skolä mnespraktiker 261 Maria Andrée & Gunn Nyberg
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 5
2021-09-10 14:30
KAPITEL 9
Literacypraktiker och ämnesspråk 295 Caroline Liberg
KAPITEL 10
Ämneslärarens didaktiska ledarskap 321 Malin Tväråna
KAPITEL 11
Ett ämnesdidaktiskt perspektiv på specialpedagogik 353 Diana Berthén & Inger Eriksson
KAPITEL 12
Bedömning – tolkning, interaktion och urskiljande 379 Camilla Gåfvels & Enni Paul
KAPITEL 13
Betyg och betygssystem förr och nu 409 Viveca Lindberg & Inger Eriksson
KAPITEL 14
Ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete 449 Maria Andrée, Ingrid Carlgren, Ann-Sofie Jägerskog & Malin Tväråna
Bildförteckning 492
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 6
2021-09-10 14:30
Medverkande författare
Maria Andrée är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar framför allt om relationen mellan undervisning och lärande och vad det innebär att utveckla kunskap i naturvetenskapliga ämnen. Hon är också verksam som vetenskaplig ledare vid Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning som involverar verksamma lärare. Diana Berthén är lektor i specialpedagogik och prefekt vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse rör läs- och skrivutveckling, bedömning och vilket lärande som möjliggörs i olika lärandepraktiker. Hon har också under drygt 30 år handlett elever och studenter som stött på problem i sina utbildningar. Tillsammans med Mimmi Waermö har hon utvecklat bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundsärskolans årskurs 7–9 och varit projektledare inom Skolverkets kompetensutvecklingssatsning Läslyftet. Diana är också delaktig i skolutvecklingsuppdrag inom Samverkan för bästa skola (SBS). Gabriel Bladh är professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet. Han har mångårig erfarenhet som lärarutbildare och bedriver forskning kring ämnesdidaktik, där han är särskilt intresserad av skolämnet geografi och hur geografiska kunskaper och perspektiv utvecklas och används i skola, vetenskap och vardag. Gabriel är docent i kulturgeografi, och hans forskning har också behandlat landskapsforskning, skogsfinnarnas historia och kultur samt geografisk idéhistoria. Ingrid Carlgren är professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon har i sin forskning studerat lärares arbete, yrkeskunskaper och utbildning samt frågor om undervisning och kunskap. Har tidigare bland annat varit rektor för Lärarhögskolan i Stockholm samt drivit frågor om praktiknära forskning och |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 7
7
2021-09-10 14:30
forskarskolor för lärare. Detta arbete har bland annat omfattat utvecklingen av plattformen STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies), ämnesdidaktiska forskarskolor för lärare och utvecklingen av ForskUL (Forskning om undervisning och lärande) – en vetenskaplig tidskrift för praktiknära forskning. Inger Eriksson är professor i pedagogik. Hennes forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Ett didaktiskt ledarskap, där fokus ligger på att planera, leda och driva undervisningsutvecklande lokala projekt, är också ett av hennes intresseområden. Camilla Gåfvels är lektor vid institutionen för bild- och slöjdpedagogik vid Konstfack i Stockholm. Hennes forskningsintressen är centrerade kring yrkeskunnande respektive områden kopplade till bedömning, i skola såväl som i arbetsliv. Därtill hyser hon ett stort intresse för undervisningsutvecklande forskning i praktisk estetiska ämnen. Magnus Hultén är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Hans forskningsintresse rör förutom ämnesdidaktik skolreformer, bedömning och läroplansutveckling. I sin senaste bok Striden om den goda skolan: Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt (2019) skriver han om 1990-talets skolreformer. Frågor som rör inlärning och lärandeteorier har intresserat Magnus sedan slutet av 1990-talet, och var en stor anledning till att han bytte bana, från ingenjör till pedagog. Ann-Sofie Jägerskog är fil.dr i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen och är verksam som lektor vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet som gymnasielärare och är aktiv inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS), där hon leder och koordinerar undervisningsutvecklande ämnesdidaktiska forskningsprojekt. Hennes forskningsintressen rör bland annat samhällskunskapsdidaktik och lärande genom visuella representationer.
8 |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 8
2021-09-10 14:30
Caroline Liberg är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på. Viveca Lindberg är docent i didaktik och arbetar som lektor i komparativ ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. En stor del av hennes arbete berör lärares bedömningspraktiker, till exempel som koordinator för Nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning och Nätverket pedagogisk bedömning samt i forskningsprojekt där hon ansvarat för frågor relaterade till lärares bedömningspraktiker. En annan del av hennes arbete är kopplat till gymnasial yrkesutbildning och professionsutbildningar. Gunn Nyberg är lektor i utbildningsvetenskap med inriktning praktiska kunskapstraditioner och docent i idrotts- och hälsovetenskap med inriktning pedagogik. Hon är verksam vid Högskolan Dalarna och starkt engagerad i lärarutbildningen, i undervisning såväl som i ledningen. Gunns forskning fokuserar kunskap, kunnande, undervisning och lärande i olika ämnen, men främst i ämnet idrott och hälsa. Tidigare har hon under många år arbetat som lärare i idrott och hälsa samt svenska i grundskolan såväl som på gymnasiet. Enni Paul är lektor på Specialpedagogiska institutionen och postdoktor på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om litteracitetspraktiker, gymnasial yrkesutbildning och möjligheter att lära i olika miljöer. Martin Stolare är professor i historia och forskare vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet. Hans forskning rör främst undervisning i SO, med särskilt fokus mot historieundervisning i skolans tidigare år. Han bedriver också historisk och utbildningshistorisk forskning kring folkbildningens roll i lokala sammanhang.
|
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 9
9
2021-09-10 14:30
Malin Tväråna är universitetslektor i ämnesdidaktik vid Uppsala universitet och gymnasielärare i samhällskunskap, svenska och filosofi. Hon undervisar och forskar om samhällskunskapsdidaktik och om didaktiskt ledarskap. Hennes forskningsintressen berör särskilt kritiskt tänkande, visuella representationer, rättvisefrågor och undervisningsutveckling inom samhällsvetenskapliga ämnen.
10 |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 10
2021-09-10 14:30
Förord
Den här boken är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan forskare i didaktik vid fem olika lärarutbildningar/lärosäten. Bakgrunden till projektet är ett växande behov av att få en sammanhållen introduktion till ämneslärares arbete och de didaktiska frågor som knyter an till de utbildningsvetenskapliga kärnområdena, det vill säga det innehåll som är gemensamt för alla blivande lärare och som spänner över olika kunskapsområden som är viktiga för lärare att vara orienterade i. I boken introduceras de olika kärnområdena samtidigt som de knyts till didaktiska frågor. På längre sikt är syftet att boken kan bidra till att lärarutbildningen kan utvecklas till en akademisk professionsutbildning som är både forskningsgrundad och yrkesinriktad. Detta genom att didaktik utgör det självklara innehåll som knyter ihop ämne och pedagogiska frågor med frågor om barns och ungas bildningsprocesser. En utgångspunkt i boken är att blivande lärare har olika ämnestillhörigheter som en grund att stå på i sin yrkesutövning. Ambitionen har varit att skapa en gemensam text för lärare med olika ämnesinriktningar som är både ämnesspecifik och generell. I stället för ett allmändidaktiskt perspektiv präglas boken av ett så kallat komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv med exempel från olika ämnesområden. Avsikten är både att ge inblick i olika ämnesspecifika frågor och att genom kontraster och komparationer tydliggöra såväl ämnesspecifika som generella aspekter av lärares professionella arbete. Genom att ge inblickar inom andra ämnesområden än det egna skapas möjligheter till fördjupade reflektioner över det egna ämnesområdet. Till skillnad från ett allmändidaktiskt perspektiv, som utgår från det allmänna, innebär ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv det omvända; att utifrån specifika exempel och jämförelser identifiera allmänna aspekter i det särskilda. Genom att studera exempel från andra ämnesområden än det egna |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 11
11
2021-09-10 14:30
kan upptäckten av både skillnader och likheter fördjupa förståelsen av de ämnesdidaktiska frågorna. Boken ger också en översikt över didaktik och olika didaktiska traditioner samt hur didaktiska begrepp och perspektiv kan användas för analys och reflektion inom de olika kärnområdena. En utbildning där didaktik utgör huvudområdet lägger en grund för den professionella yrkesutvecklingen samtidigt som vägar till fortsatta studier inklusive forskarutbildning kan erbjudas. augusti 2021 Maria Andrée, Gabriel Bladh, Ingrid Carlgren, Malin Tväråna
12 |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 12
2021-09-10 14:30
K APITEL 1
En skoldag Malin Tväråna
Den här boken handlar om lärares arbete i skolan. Men huvudpersonerna i skolan, och i lärares arbete, är eleverna. I det här inledande kapitlet följer vi därför några elevers skoldag i en klass på Comeniusskolan. Både skolan och eleverna är fiktiva, men lektionerna som återges bygger på undervisning som observerats i verkligheten. De är varken exempel på särskilt utmärkt eller särskilt dålig undervisning, utan innehåller både vanliga och helt unika inslag. Elevers och lärares funderingar bygger på samtal med elever, lärare och lärarstudenter, och på lärares diskussioner kring ämnesundervisning i offentliga sociala medier. Det finns olika sätt att läsa kapitlet. En genomläsning av alla lektioner ger en bild av vad en typisk skoldag i årskurs 9 kan innehålla. Genom att följa med Agnes, Ahmed och några av deras klasskamrater under en skoldag kan vi påminnas om hur skoldagar kan se ut för elever. Det är väldigt mycket som sägs och sker under varje lektion. Som elev, blivande lärare eller erfaren lärare lägger man märke till olika saker. Efter varje lektionsutsnitt får vi även en kort inblick i de olika lärarnas funderingar kring sitt arbete. De enskilda lektionerna är exempel på hur undervisningen kan se ut i ett visst ämne, men lika mycket exempel på hur olika lektioner liknar varandra och skiljer sig åt. Undervisningen som återges kan också användas som underlag för seminariediskussioner. Vad är det som gör att en lektion blir som den blir? Hur mycket går att planera i förväg? Hur vet vi vad som händer hos eleverna? Hur skiljer sig elevernas uppfattningar av vad som pågår i skolan från lärarnas uppfattningar av samma sak? Vad kan vi säga om undervisningsdesignen och undervisningens genomförande? |
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 13
13
2021-09-10 14:30
TORSDAG
Torsdagens skoldag börjar klockan 8.30 för klass 9B på Comeniusskolan, där Agnes och Ahmed går.
Utdrag från schema för klass 9B. Schemat är fi ktivt men bygger på hur ett normalt schema för en klass i årskurs 9 kan se ut. Schemaläggare: Alexander Johan Skytte.
14 | ämneslärarens arbete
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 14
2021-09-10 14:30
Klockan 8.30–9.45 Svenska med Lisa Lisa nickar som hälsning till eleverna när de kommer in i klassrummet. Idag säger hon till Agnes att sätta sig bredvid Jonathan, så att det inte blir någon som sitter ensam, för både Elsie och Micha är borta. På andra lektioner får man sitta var man vill, men Lisa är noga med att alla sitter parvis. ”Hör ni, så här gör vi idag”, säger Lisa när alla har satt sig. ”Idag arbetar vi ju utan datorer så idag får ni fundera i skrivboken. Vi ska avsluta avsnittet om att skriva krönikor med att jag går igenom några vanliga misstag som feedback, och vi ska läsa en till krönika gemensamt och sen göra några uppgifter. Men först vill jag att vi diskuterar lite kring det vi såg på engelskan, om Anne Franks styvsyster.” Lisa har klassen i engelska också. På lektionen igår såg de ett avsnitt av en dokumentär där Anne Franks styvsyster berättade om sina upplevelser från förintelseläger. Sedan hade de slutat ganska precis när avsnittet var klart. ”Det blev ju lite snabbt avslut där, jag hörde nån sen som sa att det här hemska liksom bara dumpades på er och sen slutade ni. Så jag tänkte att vi ska diskutera det lite nu, bara vilka tankar ni har. Vad tänkte ni, har ni något ni vill säga om hur det kändes att se filmen?” ”Det gav ett ganska stort obehag, liksom”, säger Agnes. ”Alltså inte som att man blev rädd eller ledsen utan lite som när man drömmer en mardröm. När hon berättade hur de inte bryr sig och inte förklarar nånting när de klär av sig.” ”Ja”, säger Lisa ”det var ju en mardrömslik upplevelse, det som Eva Schloss berättade om. Vad tänker du på Marjam?” ”Hela situationen är så surrealistisk. Jag kan knappt förstå, man kan inte sätta sig in i det”, svarar Marjam. ”Hon sa ju såhär”, säger Lisa ”’det här är ju civiliserade människor’. Det här var vanliga människor som gjorde det här.” ”Ja”, säger Melvin ”hon sa att det här var ju unga killar som hon skulle ha tyckt var snygga vanligtvis och nu skämtade de om att judarna skulle dö. Det är så sjukt att de visste men inte brydde sig.” ”Någon annan som har någonting att säga?” frågar Lisa. ”Det kanske är lite svårt”, fortsätter hon när ingen svarar. ”Jag tänkte att vi måste bara säga någonting för som du sa Erik så blev det lite obearbetat.” ”Jag har varit i Auschwitz”, säger Emelie. ”Man fick se håret som de använde att göra saker av. De användes som djur.” ”Oj, du har varit i Auschwitz”, säger Lisa. ”Någon annan som …? Nej. Som En skoldag | 15
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 15
2021-09-10 14:30
K APITEL 2
Skolan och lärares arbete Ingrid Carlgren
Den här boken behandlar ett antal kunskapsområden som är viktiga i och för lärares arbete. I detta introducerande kapitel är syftet att beskriva skolan som platsen för lärares didaktiska arbete. Kapitlet börjar med en beskrivning av skolan och skolans uppdrag. Det är viktigt att förstå skolan som det sammanhang där läraren ska bedriva undervisning och stötta elevernas utveckling. Det omfattar specifika praktiska verksamheter som ger villkor och förutsättningar för lärares arbete. Samtidigt är det ett sammanhang som har en lång historia och som styrs genom politiska beslut omvandlade till föreskrifter. I kapitlet beskrivs olika aspekter av lärares arbete och vad som krävs för att yrket ska utvecklas som en profession. Kapitlet avslutas med en kort presentation av två perspektiv som präglar flera av bokens kapitel. Ett praktikteoretiskt perspektiv innebär att didaktiska frågor om exempelvis kunnande, lärande och undervisning måste förstås i relation till den praktik de ingår i. Ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv innebär att de didaktiska frågorna måste relateras till ett konkret ämnesinnehåll inom såväl det egna som andra ämnesområden.
SKOLANS VÄRLD(AR)
Det kanske mest slående i beskrivningen av Agnes och Ahmeds skoldag i det förra kapitlet är hur många olika innehåll och ämnesområden de möter och arbetar med under en dag; alltifrån den språkliga strukturen i en krönika till orsaken till att det blir krig. Det som för ämnesläraren Lisa och hennes Skolan och lärares arbete | 37
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 37
2021-09-10 14:30
kollegor är frågor och kunskaper som de hela tiden arbetar med och utvecklar, är för eleverna en bit i en mosaik av olika ämnen och uppgifter. Eleverna kommer från något och ska vidare till något annat. Det gäller för läraren att snabbt etablera en ämnesmässig didaktisk situation (jfr Andrée & Bladh, kapitel 3) som knyter an till en tidigare lektion som kanske genomfördes för en vecka sedan. Lärarna möter hela tiden nya elever och börjar nya lektioner som ska fungera som både egna helheter och delar i en längre ämnesmässig resa. Eleverna, däremot, rör sig mellan olika lärare och ämnen; in till och ut från lektioner samtidigt som de är tillsammans med sina klasskamrater hela dagen. För läraren utgör uppgiften att identifiera den språkliga strukturen i en krönika en del av ett innehåll som behandlar olika språkliga genrer, medan det för eleverna kan framstå som ett tillfälligt avbrott i ett annat samtal. Samma händelse kan på så vis te sig helt olika ur ett elev- jämfört med ett lärarperspektiv. Lärare behöver därför ett dubbelt perspektiv. Även de mest välplanerade och förberedda lektionerna kan misslyckas om läraren inte är lyhörd för elevperspektivet. En av de mest utmanande uppgifterna i lärarens arbete är att skapa situationer som får eleverna intresserade av det innehåll som läraren planerat att lektionen ska handla om. Skolan är den plats där eleverna tillbringar större delen av sin vakna tid under många år. Där möter de jämnåriga i stor mängd – på gott och ont. Tillsammans med en massa andra rör de sig mellan klassrum, i korridorer, till och från matsalen, in i och ut ur skolbyggnaden. Ibland är trängseln stor och ljudnivån hög och det är inte lätt att hitta en vrå för sig själv. Skolan är i stor utsträckning en egen värld med egna regler och bestämmelser. Eleverna måste lära sig navigera mellan olika grupper och kulturer, och risken för utstötning och trakasserier finns hela tiden. Skolan är en social och kulturell mötesplats. Här möts olika generationer, olika sociala grupper och olika ungdomskulturer. Beroende på varifrån eleverna kommer (t.ex. deras socioekonomiska bakgrund) är skolkulturen mer eller mindre främmande för dem. Det finns stora likheter mellan det som pågår på de olika lektionerna. När lektionen ska börja kommer eleverna in i klassrummet och går till sina platser. Läraren talar om vad lektionen ska handla om och vad eleverna ska göra. Ofta börjar hen med en genomgång av innehållet som ska behandlas och därefter får eleverna arbeta individuellt eller i grupp med olika uppgifter. 38 | ämneslärarens arbete
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 38
2021-09-10 14:30
Genomgången kan ibland vara en monologisk föreläsning och ibland i form av ett ”samtal” mellan läraren och eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever följer då ofta ett likartat mönster: läraren ställer en fråga, varpå en del elever räcker upp handen och läraren väljer vem som ska svara. Läraren värderar svaret och kan antingen själv utveckla det vidare eller låta flera elever svara. Detta för klassrummet typiska sätt att kommunicera har kallats för recitation eller IRE (Initiation, Response, Evaluation) och är en del av den specifika praktik/verksamhet som kännetecknar skolan. Kommunikationsmönstret speglar villkoren för verksamheten. Att få en grupp på 25–30 elever att samtidigt ta sig igenom en kurs är en balansakt. IRE har vuxit fram som ett effektivt sätt att klara det.1 Det är ett exempel på hur det i skolan har utvecklats särskilda praktiker2 som så att säga sätter ramarna för vad som går att göra där. Andra aspekter av detta är hur dagen är indelad i lektioner och raster, terminer som börjar och slutar, att arbetet styrs av ett schema, läxor, prov, betyg, utvecklingssamtal, årskurser och så vidare. Men det finns också stora skillnader mellan de olika skolämnena. Ett exempel på det fick Peter Fensham3 erfara då han under sin lärarutbildning tog in en cykel i matematikundervisningen. Det skapade stor förvirring bland eleverna och starka reaktioner från hans handledare. En cykel i fysikundervisningen hade däremot uppfattats som mer relevant. Skillnaderna mellan undervisningen i olika ämnen gäller alltså inte endast vad man talar om utan också hur och med hjälp av vilka redskap. Ämnen består på så vis inte endast av en uppsättning färdiga kunskaper utan också av specifika redskap liksom sätt att tala och bete sig; det kan gälla hur frågor och problem formuleras och besvaras, vad som uppfattas som kunskap, hur den värderas och hur den 1. Redan för femtio år sedan ställdes frågan hur det kan komma sig att detta sätt att kommunicera som så länge har utsatts för kritik ändå upprätthålls (Hoetker & Ahlbrand, 1969). År 1985 svarade Martyn Denscombe: ”Recitation fortsätter att användas eftersom det gör det möjligt att samtidigt kontrollera klassen och gå igenom ett innehåll” (Denscombe, 1985, s. 103, min övers.). 2. I Skolan som en särskild slags praktik (Carlgren, 1999) beskrivs dessa som ett arbete som i stor utsträckning handlar om texter och hur man på olika sätt arbetar med texter i olika ämnen. 3. Professor Peter Fensham var rektor för lärarutbildningen vid Monash University i Australien. Innan han tillträdde som rektor bestämde han sig för att själv gå igenom den lärarutbildning han skulle leda.
Skolan och lärares arbete | 39
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 39
2021-09-10 14:30
K APITEL 3
Didaktik och didaktiska traditioner Maria Andrée & Gabriel Bladh
Det här kapitlet ger en översiktlig introduktion till didaktik idag, didaktikens historia och olika traditioner samt didaktikens centrala begrepp och modeller för planering och analys av undervisning. Didaktik kan beskrivas som lärares professionsvetenskap och används ofta som ett samlingsbegrepp för lärares arbete med undervisning och lärande – på motsvarande sätt som medicin betecknar läkares arbete. Didaktik som professionsfält behandlar, i likhet med medicin, både vetenskap och praktik. Den didaktiska vetenskapen och praktiken är specifikt riktade mot att skapa förutsättningar för att få någon att lära sig något specifikt. En sammanfattande definition av begreppet didaktik som vi använder här är didaktik som undervisningens och lärandets teori och praktik. Den didaktiska triangeln (figur 3.1) ger ett grundläggande perspektiv på didaktikfältet, där relationerna mellan innehåll, lärare och elev utgör bärande element i en undervisningssituation. I beskrivningarna av lektionerna på Comeniusskolan i kapitel 1 framträder olika sådana didaktiska relationer mellan undervisningsinnehåll, elever och lärare tydligt. I den didaktiska triangeln synliggörs dessa relationer och triangeln kan betraktas som en konstituerande referensram och modell för didaktiken.1 1. Den didaktiska triangeln är en schematisk förenkling som inte fångar den komplexitet i lärares arbete som har att göra med undervisningens sociala och institutionella sammanhang, där läraren möter en klass av elever i ett särskilt skolsammanhang (jfr kapitel 2 resp. kapitel 6 kring den utvidgade didaktiska triangeln).
Didaktik och didaktiska traditioner | 67
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 67
2021-09-10 14:30
Innehåll
Lärare
Elev
Figur 3.1. Den didaktiska triangeln.
Didaktiken omfattar hela processen från planering och genomförande till bedömning och uppföljning av undervisning. De didaktiska grundfrågor som brukar nämnas är: Vad ska undervisningen handla om? Hur ska undervisningen läggas upp? Och varför görs dessa val? Ibland görs olika tillägg såsom vem är det som ska lära sig, med vem, när och var. All undervisning innebär att ställningstaganden görs i de didaktiska grundfrågorna oavsett om ställningstagandena har grundats i en didaktisk analys vid planering av undervisningen eller inte. Didaktikens uppgift är att utveckla resurser som kan stödja undervisning och lärande både genom att ge läraren praktiskt användbar handlingskunskap och genom att utveckla teoretiska redskap som ger förutsättningar för att reflektera kring genomförda och möjliga didaktiska val. Olika typer av didaktiska modeller används ofta för att konkretisera didaktisk teori och de kan användas för olika former av didaktiska analyser (jfr Wickman, Hamza & Lundegård, 2018). Att genomföra didaktiska analyser är centralt såväl för lärarens didaktiska val i undervisningspraktiken som för utvecklingen av didaktisk teori och didaktik som ett vetenskapligt fält. Didaktiska modeller hjälper till att formulera frågor och ger begrepp och perspektiv för undervisningsutveckling och forskning. Modellerna är användbara för lärare i planering, genomförande och utvärdering av lektioner. Med hjälp av didaktiska modeller kan lärare resonera om och argumentera 68 | ämneslärarens arbete
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 68
2021-09-10 14:30
för olika didaktiska val. I kapitlet kommer vi särskilt att behandla didaktiska modeller från den tyska och franska didaktiken som utgör viktiga bidrag till den didaktiska traditionen.
ETT FÄLT MED FOKUS PÅ UNDERVISNINGENS INNEHÅLL
Företeelsen och begreppet didaktik har en mångfacetterad mångtydig och komplex historia. Didaktik är del av en europeisk kontinental tradition som också i hög grad är kopplad till en bildningstradition. Didaktiken i de nordiska länderna har historiskt varit starkt influerad av tysk didaktik i sina grundläggande perspektiv. I den tyska traditionen har det sedan långt tillbaka gjorts skillnad på allmän didaktik, det vill säga didaktik som allmän undervisningslära, och ämnesdidaktik. Allmän didaktik behandlar överordnade teorier om bildning och innehållsval och bygger i hög grad på en idé om att undervisningsperspektiv kan ses som generella. Själva grundförutsättningen för didaktik är dock att det finns ett ämnesinnehåll som undervisningen behandlar. Det vill säga, undervisning handlar alltid om något specifikt innehåll. Denna premiss delas inom såväl allmän didaktik som ämnesdidaktik. Den som inte är närmare bekant med skola och lärares arbete med undervisning kan ibland ge uttryck för föreställningar om att undervisningens innehåll är givet. Visserligen anges syften och innehåll för olika skolämnen i läro- och kursplaner men dessa förändras över tid och dessutom måste syften och innehåll i styrdokument och läromedel transformeras av läraren i planering och genomförande av undervisning. Den första didaktiska grundfrågan, Vad ska undervisningen handla om?, fokuserar lärarens didaktiska arbete att ta ställning till vilket innehåll som är viktigt, lämpligt för en viss grupp elever och på vilket sätt innehållet ska hanteras i undervisningen. Med innehåll avses här innehåll i vid bemärkelse, i form av de kunskaper och kunnanden som eleverna ska utveckla (jfr Carlgren, kapitel 4). Ett exempel kan vara en lektion om tematiken sex och samlevnad för elever på olika gymnasieprogram. På det estetiska programmet sker denna undervisning framför allt inom ämnet naturkunskap, medan den på det Didaktik och didaktiska traditioner | 69
Ämnesläraren_ORIG_JE.indd 69
2021-09-10 14:30
Ämneslärarens arbete – didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar. Exempel på olika undervisningsämnen på högstadiet och gymnasiet används för att behandla bildning, kunskap, lärande, under visning och bedömning i ett komparativt ämnesdidaktiskt perspektiv. Boken innehåller översikter över didaktik, läroplansteori, betygssystem och sekundärskolans historiska utveckling samt belyser frågor om: • skolans bildningsuppdrag • ledarskap, bedömning och specialpedagogik som en del av lärares didaktiska arbete • olika undervisningstraditioner och språkliga praktiker • didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Foto: Severus Tenenbaum
Malin Tväråna är lektor i samhällskunskapsdidaktik vid Uppsala universitet.
Ingrid Carlgren är professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet.
Foto: Anneli Larsson
Foto: Christina Knowles
Gabriel Bladh är professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.
Foto: Klara A. Nyberg
Maria Andrée är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
Maria Andrée | Gabriel Bladh | Ingrid Carlgren | Malin Tväråna (red.) ÄMNESLÄRARENS ARBETE
Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstude rande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.
ämneslärArens arbetE didaktiska perspektiv (RED.) MARIA ANDRÉE
INGRID CARLGREN
GABRIEL BLADH
MALIN TVÄRÅNA
ISBN 978-91-27-82890-2
9 789127 828902
NOK_CARLGREN_TVARANA_ANDREE_BLADH_AMNESLARARENS_ARBETE.indd Alla sidor
2021-09-09 11:35