9789127827257

Lotta Borg Skoglund

ISBN 978-91-27-82725-7

9 789127 827257

NOK_SKOGLUND_FRAN_DUKTIG_FLICKA_TILL_UTBRAND_MORSA.indd 1-3,5

ADHD – FRÅN DUKTIG FLICKA TILL UTBRÄND KVINNA

LOTTA BORG SKOGLUND är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri vid SMART Psykiatri och lektor vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör samsjuklighet, som är vanlig vid neuropsykiatriska diagnoser, och spänner från tidiga insatser vid tecken på psykisk ohälsa hos barn och ungdomar till skadligt bruk av alkohol och droger hos ungdomar och vuxna.

Hon är en flitigt anlitad föreläsare och samhällsdebattör med förtroendeuppdrag inom flera samhällsorganisationer, och författare till Lyssnar din tonåring? tillsammans med Liria Ortiz.

”Under mina år som läkare har jag träffat många flickor och kvinnor med odiagnostiserad adhd som har kämpat så hjärtskärande hårt för att få ihop sina liv. Tyvärr har varken forskningen eller vården haft särskilt stort intresse för flickors och kvinnors unika utmaningar vid adhd och kunskapen är fortfarande skrämmande låg. Den här boken är till er.”

LOTTA BORG SKOGLUND

När vi talar om adhd handlar det inte om att helt plötsligt hamna på botten, gå in i väggen eller tappa greppet. Det handlar istället oftare om hela liv i konstant motvind och med ständiga grundstötningar.

Vi vet idag, tack vare forskning och lång klinisk erfarenhet, att adhd tar sig olika uttryck hos olika individer. Vi vet också att biologiska skillnader mellan könen spelar roll, och vi vet mycket om vad som ligger bakom problemen vid adhd.

Men vad vi ännu inte vet så mycket om är vad som är unikt hos flickor och kvinnor. Vi missar flickorna med adhd när vi letar efter symtom som är vanligare hos pojkar.

LOTTA BORG SKOGLUND

ADHD DUKTIG FLICKA TILL UTBRÄND KVINNA FRÅN

”Problemet är att jag liksom aldrig kan göra något lagom. Och det är inte det att jag inte vet vad jag ska göra, det är bara det att det inte blir gjort.” ”Vad är jag för en mamma egentligen?” ”Alla de som försökt förstå och hjälpa har sagt samma sak: Du har så bra självinsikt, du vet ju redan vad du behöver göra, du har redan kommit så långt på vägen. Men de har fel, det blir aldrig någon förändring. Jag går på samma minor varenda eviga gång.”

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN FÖRFATTARPORTRÄTT: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE

2020-01-22 14:00

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 2

2020-02-04 11:30

Innehåll Förord 10 Motvind och grundstötningar

13

1. Bakgrunden

19

2. Hjärnan och adhd

43

Samhällsstrukturer 19 Biologi 21 Historien bakom adhd 24 Adhd eller ADD? 25 Hur vanligt är adhd?

28 Vad är adhd?

30 Så vad är adhd – egentligen?

32 Adhd-utredningen 35 Screening och självskattningar 37 Adhd-språket – ett fraslexikon 38 Om hjärnan Pannloberna – det är ju en dag i morgon också Belöningssystemen – njutning till varje pris Basala ganglier – hjärnans autopilot Lillhjärnan – inte mindre viktig Konnektivitet – hjärnans elledningar Dopamin – en central spelare Medvetandet – hur vi förhåller oss till oss själva och världen Exekutiva funktioner – hjärnans flygledartorn Så hur hänger allt ihop?

S och den dåliga servon

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 5

43 44 45 46 47 48 49

51 51 55 57

2020-02-04 11:30

3. Hormonerna

60

4. De bortglömda flickorna

74

A och de återkommande aggressionerna 60 Kvinnliga könshormoner och hjärnan 62 Barndomen 63 Pubertet och tonårstid 64 Menscykeln 66 Pms eller pmds 67 Graviditet 69 Förlossning och spädbarnstid 70 Klimakterium och åldrande 71 Sexualitet och relationer 72

Självkänsla och relationer O och det oproblematiska i att vara annorlunda Förväntningar – ”The messy purse girl” Hur kan vi bli bättre på att hitta flickorna i tid?

Vad händer med flickorna vi inte ser?

76 78 80 81 85

5. Känslorna

88

6. Samsjukligheten

96

E och känslokylan R och den rastlösa långtråkigheten Skammen och livshemligheten H och hushållskassan

90 91 93 94

Samsjuklighet och resan genom psykiatrin 96 Adhd, ångest och depression 97 M och det stora mörkret 99 Adhd eller emotionell instabilitet?

101 Adhd eller autism?

102 Social fobi, OCD eller GAD? 104 Adhd, ätstörningar och kroppsuppfattning 105

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 6

2020-02-04 11:30

H och den stora hungern Skadligt bruk och beroende av alkohol och droger V och vinet C och cannabisen Allt är kanske inte adhd:s fel?

7. Att leva ett liv med adhd

N och nystarterna T och det typiskt kvinnliga Intryckskänslighet och perception Sömnsvårigheter – att behöva gå upp när man precis somnat J och hjärnan som aldrig ville sova Prokrastinering – Varför göra idag det jag kan skjuta upp till imorgon?

D och de växande diskhögarna Rutiner som bygger nya stängsel Tvivlet – den ständiga följeslagaren

8. Familjeliv och relationer

Arv eller miljö?

Att vara förälder med adhd T – tigermamman Det förhatliga livspusslet Kärleken – att älska någon med adhd B och den svåra balansgången Att vara barn till någon med adhd A-M och adhd-mamman

9. Arbetslivet

F och flygplatsen Om konsten att dagdrömma vid fel tidpunkt K och karriären

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 7

108 110 111 112 114

116

116 117 121

123 124 126 127 129 130

131

131 132 134 136 137 140 142 143

146

147 149 150

2020-02-04 11:30

10. Prestation versus funktion

153

11. Åren går, adhd består

161

12. Bemötande och behandling

166

Avslutande ord

176

Tack

179

Skillnaden mellan funktion och prestation Metakognition – tankarna om det egna tänkandet O och tänkandet om tänkandet Adhd och livsklokskap Ä och ältandet Adhd och ensamheten genom livet Adhd, demens eller både och? Ö och önskan att bli nedsövd B-M och bemötandet Livsstilsrelaterade faktorer som kan förbättra adhd Läkemedel Historien bakom adhd-läkemedel Modern läkemedelsbehandling vid adhd L och adhd-läkemedel Drogar vi våra patienter?

153 155 157 158 159

161 162 164

166 168 169 170 171 172 173

Lästips 181 Referenser 182

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 8

2020-02-04 11:30

Jag har levt ett helt liv med vetskapen om att jag inte är som alla andra. Ändå har jag alltid trott på omgivningens förklaringar. Att jag bara inbillar mig att mina upplevelser, mina svårigheter och mitt känsloregister är annorlunda.

Jag har försökt, gett upp, startat om, testat nytt så många gånger. Alltid med känslan av att om jag bara försöker tillräckligt mycket så måste det ju gå. Att bli normal. Alla andra klarar ju det.

Jag har aldrig förstått varför jag är så dum och lat. Varför jag inte bara gör rätt direkt eller lär mig av mina misstag. Och ändå är jag inte lat, jag känner ingen som har kämpat hårdare än vad jag gjort.

Det var först när jag fick min diagnos och rätt behandling som jag förstod att man kan vara trött utan att vara ledsen. Att man kan vara ledsen utan att vara hungrig och att man kan vara uttråkad utan att det är livsfarligt.

Nu vet jag att jag inte är dum, inte lat och inte hopplös. Min diagnos har gett mig en djup och innerlig kärlek till mig själv och en stor ödmjukhet inför livet. Nu kan jag ta hand om mig själv och dessutom vara en mycket bättre mamma, vän, partner och kollega.

Det är konstigt det där egentligen. Att ju bättre man blir på att ta hand om sig själv, ju mer energi blir det över till andra.

Det är inte så att alla moln skingrats och jag är en annan ­människa nu efter diagnosen. Jag är fortfarande samma person med perioder av kaos i känslolivet, svackor i självförtroendet, lättutlöst stress och ångest. Skillnaden är att jag inte är rädd för mig själv längre.

Jag vet att det är stormar som passerar och jag tränar hela tiden på att våga sitta still i båten när det blåser och rycka tag i årorna och ro när det är stiltje. Men det är himla mycket lättare att ta ansvar för och jobba med sig själv när man förstår hur man fungerar, att det handlar om biologi och inte om ett val man har.

Min diagnos har gett en win-win-win-win situation. För mig, för min familj, för mina arbetskamrater och för samhället i stort.

Nu kan jag ta ansvar för min egen del i detta, ta hand om mig själv och leva ett rikt, hälsosamt och värdigt liv.

9

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 9

2020-02-04 11:30

Förord De flesta tänker nog fortfarande på en stökig eller busig kille när man nämner adhd – pojkars mer utåtagerande beteende hörs och syns på sätt som få missar. Flickors och kvinnors svårigheter och specifika behov hamnar lätt i skymundan då de ofta yttrar sig på andra sätt. Orsakerna kring detta är inte fullständigt kända, det kan till exempel bero på kvinnliga könshormoner eller omgivningens hårdare krav på flickors sociala kompetens. Adhd hos flickor och kvinnor upptäcks ofta senare än hos pojkar, vilket innebär onödigt lidande och i vissa fall allvarliga konsekvenser för dem. Verkligheten bakom dessa dystra fakta tas upp i denna bok, som jag därför läst med stor nyfikenhet.

Tidigt i läsningen stod det klart att Lotta Borg Skoglund fyller en kunskapslucka kring hur det är att som flicka och kvinna leva med adhd. Hon går på ett föredömligt sätt bortom diagnos­ kriterier och symtombeskrivningar, även om dessa också nämns.

En styrka i boken är de många livsberättelser som bygger upp en genuin förståelse för vilka utmaningar som kvinnorna brottats med under sina liv. Just förståelse och igenkänning är värdefullt, inte minst för dem som försöker få hjälp och stöd.

Min erfarenhet är att många har svårt att tro att någon som på ytan verkar så välfungerande skulle kunna brottas med ett inre kaos som gör det svårt att klara det som andra fixar så lätt. Oförmåga tolkas alltför ofta som ovilja. Den som söker hjälp riskerar att inte bli tagen på allvar, vilket förstärker känslan av att vara misslyckad.

Lotta ger också svar på tal när det gäller den förenklade allmänna debatten om adhd. I denna lyfter man gärna onyanserat fram styrkor som påstås följa av diagnosen. Man brukar då nämna sådant som kreativitet, mod, nytänkande, nyfikenhet och förmåga 10

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 10

2020-02-04 11:30

Förord

att se det andra inte ser. Vissa kallar det till och med för en superkraft. Sanningen är ofta en helt annan. I boken får vi möta kvinnor som kämpat väldigt hårt för att klara sin vardag, utan att veta varför allt blir så jobbigt för just dem.

För flickor och kvinnor är förväntningarna på hur man bör vara och bete sig fortfarande i många sammanhang extra höga, vilket innebär att med adhd måste man anstränga sig orimligt mycket för att bli accepterad. Att inte gå i land med det som andra­ verkar ha så lätt för, leder till ständig stress och en sjunkande självkänsla. En bit in i vuxenlivet, när man förväntas klara både arbete och familj, brister det för många. Sjukskrivning för depression och/eller utmattning drabbar alldeles för ofta unga kvinnor idag och vägen tillbaka blir tyvärr ofta lång.

Att sprida fakta och öka förståelsen för vilka svårigheter adhd medför är ett viktigt led i att förbättra stödet för denna stora grupp.

För stöd behöver de, för att motverka de negativa konsekvenser som adhd ofta innebär för hälsan, möjligheten att få och behålla ett arbete, relationerna till andra och försörjningsförmågan.

Jag har hört personer till och med inom vården beskriva adhd som ”lättpsykiatri”. Naturligtvis finns det stora individuella skillnader när det gäller svårighetsgrad. Man ska dock ha klart för sig att många med adhd lever mer påfrestande liv än andra. Data från olika studier visar tydligt på en märkbart förhöjd risk – på gruppnivå – för stora vårdbehov, sjukskrivning, arbetslöshet, skilsmässa, kortare livslängd och självmord.

Givetvis finns en oerhört stor, och för varje enskild person unik, potential hos dem med adhd – men för att frigöra denna krävs bättre förutsättningar än vad samhället idag erbjuder: stöd i skolan, bra vård utan långa köer och en välkomnande och an­ passad arbetsmiljö.

Den här boken ger en grundlig beskrivning av vad vi idag vet om hjärnan vid adhd, könsskillnadernas betydelse, hur det är att leva ett liv med adhd och vilken hjälp som rekommenderas.

Den ger en insyn i mångas hårda verklighet men innehåller också 11

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 11

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

hopp, kunskap och vittnesmål om verkningsfulla behandlingar.

Prognosen för att må bättre och att kunna hantera tillvaron är god – om man söker och får stöd.

Avslutningsvis förs ett resonemang om hur framtiden kommer att se på denna grupp. Lotta delar organisationen Attentions förhoppning om att vi på sikt kommer att förstå och bättre bemöta flickor och kvinnor med adhd utifrån de unika utmaningar som både naturen och våra samhällsstrukturer ställer på dem. Boken kan därmed bli ett viktigt verktyg för att skapa ett mer fördomsfritt och accepterande samhälle där individer tillåts vara sig själva utan krav på att passa in i snäva normer och mallar.

Jag hoppas att den når en bred läsekrets: kvinnorna själva, deras anhöriga, de som yrkesmässigt möter denna grupp och alla vi andra som vill fördjupa vår kunskap om adhd.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Riksförbundet Attention

12

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 12

2020-02-04 11:30

Motvind och grundstötningar Jag är allmänläkare och psykiater, specialiserad inom adhd och olika former av samsjuklighet vilket är särskilt vanligt vid neuro­ psykiatriska tillstånd. Under mina år som läkare har jag träffat många flickor och kvinnor som kämpat så hjärtskärande hårt för att få ihop sina liv. Trots intelligens, trots begåvning och livsklokskap, trots vita knogar och ständiga omstarter berättar de för mig att de bara inte får livet att fungera. Tyvärr har vare sig forskningen eller vården haft ett särskilt stort intresse för flickors och kvinnors unika utmaningar vid adhd och kunskapen om den här stora gruppen av kämpande människor är fortfarande skrämmande låg.

Den här boken är till er.

Egentligen hade jag tänkt skriva en bok som sammanfattar forskningen rörande det som är unikt vid adhd hos flickor och kvinnor. Det visade sig att det inte skulle ha blivit någon särskilt tjock bok. Snarare en folder, eller på sin höjd en broschyr. Efter en djupdykning i litteraturen konstaterade jag att den kvinnliga sidan av kunskapspoolen om adhd är farligt grund. Man ska ­absolut inte dyka där. Så om inte adhd-forskarna har tyckt att det är viktigt att studera eventuella skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män med adhd varför hävdar jag då, som adhd-läkare och forskare, ändå att denna aspekt måste lyftas? Varför är det egentligen alls viktigt att diskutera skillnader mellan könen? Ska vi inte alla behandlas lika oavsett kön eller diagnos? Nja, i en ­utopisk värld vore det naturligtvis en självklarhet att vi bemöts och behandlas uteslutande utifrån våra individuella egenskaper och behov.­Dessvärre är vi inte där. Än. Och det finns faktiskt viktiga biologiska skillnader mellan män och kvinnor på gruppnivå, vare sig vi vill att det ska vara så eller inte.

Frågan blir snarare om det är särskilt rättvist eller ens jämlikt 13

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 13

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

att vi som nu behandlar alla med adhd utifrån en manlig måttstock? Jag tror inte det. Och jag tror att brister i grundläggande kunskap kring hur mäns och kvinnors kroppar och hjärnor är uppbyggda får konsekvenser för dem som behöver anpassa sig efter den givna normen. Vi missar flickorna med adhd för att vi letar efter symtom som är vanliga hos pojkar. Vi tappar flickor och unga kvinnor ur effektiv behandling för att de flesta läkemedelsstudier på preparat och doser är gjorda på pojkar och män.

Adhd är samma tillstånd hos båda könen, men som vi kommer att förstå utifrån berättelserna i den här boken, kan det ta sig mycket olika uttryck. Både biologiska skillnader och ett samhälle som fortfarande har andra sociala och kulturella förväntningar på flickor och pojkar, kvinnor och män, bidrar till detta.

Berättelserna i den här boken har jag själv fått ta del av genom åren. Alla flickor och kvinnor som beskrivs i boken finns i verkligheten, även om avgörande personliga detaljer har ändrats för att ingen ska kunna identifieras. Alla som beskrivs har gett sitt godkännande till att jag skriver deras berättelser. Ja, många har faktiskt själva uppmanat mig att sprida dem. Deras förhoppning är att andra flickor och kvinnor ska känna gemenskap och förtröstan i sina livsöden och livskamper.

Dessa flickor och kvinnor har mycket att lära oss. De har alla hittat vägar genom eller runt sin adhd och de svårigheter den medfört. Smarta och fiffiga lösningar som har hjälpt dem och som de gärna vill dela med sig av.

Det här är ingen bok med färdiga lösningar utifrån evidensbase­ rade behandlingsmanualer. Mot bakgrund av min kunskap om vad som rekommenderas i stöd- och behandlingsväg tycker jag ändå att dessa tips och trix är bra som komplement. Antagligen passar inte allt för alla, men förhoppningsvis kan de fungera som inspiration och vägledning för många.

Jag vet inte om du som läser håller med mig, men har vi inte de senaste åren känt lite väl krassa ”ta dig i kragen”-vindar blåsa genom media och debattklimat när det rört sig om psykisk ohälsa­ 14

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 14

2020-02-04 11:30

Motvind och grundstötningar

och barnuppfostran? Jag tycker mig skönja allt fler mer eller mind­re sofistikerade åsikter och teorier om ”slappa och självupptagna föräldrar”, ”skärmberoende barn”, ”nutidsmänniskans oförmåga att anpassa sig till sociala medier” och självsäkra berättelser om ”kicking the habit” med femtioelvatusen armhävningar och havre­grynsgröt klockan 04.30. Ja, är det inte så att ”varenda motgång ska förklaras med en diagnos nuförtiden”? Och att ”det är alldeles för lätt att få piller för allt möjligt”? Och: ”har inte psykisk ohälsa förvridits till någon sorts överdriven ursäkt för att inte vilja ta tag i sitt liv”? Inte sällan rör sig klagomålen kring ”adhd och andra bokstavskombinationer”.

När vi talar om adhd handlar det inte om barn, ungdomar och vuxna som helt plötsligt ”hamnar på botten”, ”går in i väggen” eller ”tappar greppet”. Det handlar istället oftare om hela liv i konstant motvind och med ständiga grundstötningar. Ofta utan någon diagnos­över huvud taget. Eller med många många diagnoser. Men ingen som faktiskt sätter fingret på problemet.

Välvilliga gissningar, upprepade och misslyckade medicineringsförsök och timmar, veckor och år i missriktad samtalsterapi.

Otaliga är berättelserna om flickor som under dessa kostsamma timmar fått värdelösa förslag som att ”lita på din magkänsla”, ”säg vad du tänker” eller ”säg ifrån om du blir arg”. Inte särskilt fruktbara råd för den som vuxit upp utan att veta vad magkänsla betyder.

Det är nämligen ofta det som händer med en människa som inte får rätt förklaringsmodell. När man alltid får råd av den majo­ ritet av mänskligheten vars hjärnor inte har adhd.

Dessa flickor och kvinnor berättar att de så länge de kan minnas levt med ständiga tvivel och eviga skavsår i skallen. De har inte sällan själva från tidig ålder vetat att ”det är något som inte stämmer”. De har famlat sig fram genom livet, tacksamma offer för diverse självhjälpskurer och välmenande men oförstående medmänniskor. Kanske har de undrat varför den inre motorn aldrig stannar, och hur de ska få någon ordning på alla de parallella­ 15

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 15

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

tanke­spåren i hjärnan? Eller varför startmotorn inte tänder till trots att de vill och vet att viktiga saker måste bli gjorda? Varför de inte bara kan tänka efter före, eller varför de påbörjar en sak, tappar en annan, snubblar över en tredje och lämnar en fjärde oavslutad? Varför det är så svårt att stanna kvar i stunden och lyssna, trots att de vet att det är både artigt och viktigt, och varför är tankarna alltid på väg någon annanstans?

Adhd tar sig olika uttryck hos olika människor. Några av berättelserna i den här boken handlar om att inte kunna prioritera, ­organisera eller strukturera trots att kaos på utsidan bara gör ­kaoset på insidan ännu värre. Andra berättelser handlar om att säga för mycket, fel eller­opassande saker. Flera beskriver frustra­ tionen i att inte kunna räkna med sig själv eftersom man är pigg och uppfylld av livet en dag, men apatisk, hjärntrött och helt obrukbar nästa – utan att någonsin kunna förstå vad det är som styr eller hur man ska kunna förutsäga sina kraftiga energi- och humörsvängningar. Berättelserna handlar om att vara så rastlös att ingenting fastnar, att aldrig kunna slå sig till ro. Att så lätt bli uttråkad att man till och med tröttnar på sina närmsta och viktigaste relationer. Att förvandla anställningar, grannrelationer, föräldramöten och sjukvårdskontakter till regelrätta skyttegravskrig. Att misslyckas med, och avsluta, relationer. Att känna sig bannlyst, som paria, och att aldrig passa in. Och att kanske till slut känna sig mycket, mycket ensam.

Vi vet idag, tack vare forskning och lång klinisk erfarenhet, att adhd är ett utvecklingsrelaterat biologiskt tillstånd där vissa av hjärnans funktioner är kraftigt försenade i sin mognad. Ibland växer eller mognar de aldrig i kapp och man lever ett helt liv med svårigheter med sådant som de flesta andra kan förvänta sig att uppnå och lära sig behärska tidigt i livet. Vi vet idag mycket om vad som ligger bakom de problem man har vid adhd. Att då, mot bakgrund av all den vetenskap som finns, hävda att adhd är en påhittad diagnos eller en ursäkt för slarvigt beteende är att ge uttryck­ för en häpnadsväckande okunskap och arrogans.

16

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 16

2020-02-04 11:30

Motvind och grundstötningar

För mig ter sig talet om att ”ta sig i kragen”, eller att ”alla väl har en släng av adhd nuförtiden”, inte bara djupt kränkande utan också helt meningslöst för alla dessa flickor och kvinnor. När de till slut, kanske lite väl sent i livet, får sin diagnos – bör de inte då slippa att få den ifrågasatt av självutnämnda förståsigpåare?

Vad vi ofta glömmer är att det också är farligt att få fel för­ kla­ringsmodell och fel behandling. Vissa behandlingar kan förvärra adhd-symtomen. Missriktade psykologiska insatser kan få fatala­konsekvenser och lämnar dessutom ofta människor med en kvalmig­känsla av att man är ett hopplöst fall.

Hur kan det då komma sig att en diagnos som är så vanlig och välkänd ändå är så kontroversiell och omdiskuterad? Och hur kan det för många nästan gå ett helt liv innan man kommer på att det nog är ens adhd som har lett till ett mönster av svårigheter, misslyckanden och motgångar i livet? En del av förklaringen är att adhd kan ta sig mycket olika uttryck hos olika människor.

Vi ser idag adhd som en dimensionell diagnos, med drag vi alla har i olika grad. De personer som får en adhd-diagnos har en väldigt hög grad/nivå av dessa drag kopplat till problem och utpräglad funktionsnedsättning.1 Dessutom vet vi att det bakom adhd finns ett så kallat multifaktoriellt orsakssamband där genetiska och miljöfaktorer samverkar i en, för varje enskild individ, unik sårbarhetsmodell.

Vi bär alla på genetiska varianter kopplade till adhd-drag och kommer alla – i större eller mindre utsträckning – att utsättas för miljöfaktorer som ökar eller minskar vår individuella risk. Ingen enskild gen eller faktor är nödvändig eller tillräcklig och personer med adhd är inte kvalitativt eller distinkt annorlunda än de utan diagnos.2 Adhd-diagnosen, precis som andra psykiatriska diagnoser, är i grunden en beskrivning av en mängd olika symtom, beteenden och svårigheter i en människas liv. Det finns inga blodprover, röntgen­ undersökningar eller tester som entydigt visar om du har adhd eller inte. När det gäller adhd talar vi om att man har svårigheter inom 17

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 17

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

två kärnområden: ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. För att som barn diagnostiseras med adhd ska man ha minst sex av nio kriterier inom ett eller båda av dessa områden. Den som är matematiskt begåvad kan räkna ut att genom att kombinera dessa 18 kriterier på olika sätt får man 43 894 085 760 sätt som adhd kan yttra sig på hos en unik individ. Så om du berättar för mig att du har adhd vet jag mycket långt ifrån allt om dig.

I den här boken vill jag gå utanför dessa diagnoskriterier och istället beskriva hur det kan vara att leva med adhd, som flicka och kvinna, i olika faser av livet. Jag kommer att översiktligt beskriva hur vi, utifrån modern hjärnforskning, tänker att hjärnan fungerar när man har adhd. Jag kommer också på ett populär­ vetenskapligt och förhoppningsvis lättbegripligt sätt beskriva vad man idag vet om de bakomliggande orsakerna till adhd, med särskilt fokus på hur det kan ta sig uttryck och upplevas hos flickor och kvinnor. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att det som här beskrivs är baserat på det bästa tillgängliga kunskapsläget idag. Vi är fortfarande mycket långt ifrån att förstå exakt hur vår komplexa hjärna fungerar och vad som händer när något fungerar på ett mindre ändamålsenligt sätt.

En annan viktig förutsättning är att de symtom, svårigheter och eventuella konsekvenser av att ha adhd samt skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, som diskuteras i boken gäller på gruppnivå. Denna kunskap säger alltså mycket lite om en enskild individ.

För den som är intresserad av att fördjupa sina kunskaper har jag lagt in referenser och lästips sist i boken.

noter Larsson et al., 2012 Larsson et al., 2013

1 2

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 18

2020-02-04 11:30

1. Bakgrunden Samhällsstrukturer Dessvärre är det många som fortfarande har olika förväntningar på flickors och pojkars beteenden både i skolan och på fritiden.

Vad som anses acceptabelt och normalt är också ofta olika för kvinnor och män. Kanske har vi mer överseende med att farfar inte vet när barnbarnen fyller år än att mormor glömmer deras födelse­dagar? Och kanske tycker vi att det är charmigare när pappa återigen packat fel gympakläder än när mamma missar matsäcken till skolutflykten för andra gången den här terminen?

Ytterligare en skillnad mellan adhd hos pojkar/män och flickor/ kvinnor är att våra diagnostiska redskap inte ger oss särskilt bra vägledning i på vilket sätt kön och kulturella skillnader påverkar hur adhd-symtom uttrycks och tolkas av omgivningen.

Kanske är detta ett resultat av att majoriteten av de barn som man ursprungligen undersökt, och baserat diagnoskriterierna på, varit unga europeiska och amerikanska pojkar? Kanske beror det på det dystra budskapet forskningen antyder: att vuxenvärlden helt enkelt har en mer negativ syn på flickor som inte passar in i ­normen?

Redan 1999 startade det så kallade Flickprojektet av en framstående grupp forskare i Göteborg. Flickor i åldrarna 3–18 år med olika former av neuropsykiatriska svårigheter, inklusive adhd, följdes under flera år. Rapporten visade att även om föräldrar tidigt ser och är medvetna om sina döttrars svårigheter, kommer majoriteten av flickorna med adhd inte att uppmärksammas i skolan.

Först flera år efter att föräldrarna sökt hjälp första gången får flickorna med adhd rätt förklaringsmodell till sina svårigheter och rätt diagnos.

19

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 19

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

Man kunde även se att flickorna, även om vi inte ser dem, inte på något sätt har mindre lidande eller svårigheter till följd av sin adhd. Tvärtom har de flera andra psykiatriska diagnoser och i många fall mycket allvarliga funktionsnedsättningar.1 Den dystra sanningen är att flickor både får mindre uppmärksamhet än pojkar och är mindre populära bland lärare jämfört med pojkar. Så det paradoxala inträffar att flickor med adhd, som av lärarna själva beskrivits ha stora inlärningssvårigheter, får mindre hjälp än pojkar, trots att dessa inte har lika stora svårigheter.

En annan viktig anledning till att flickor och kvinnor med adhd blir förbisedda och oftare får fel förklaringsmodell till sina svårigheter är att de, på gruppnivå, inte passar in i den klassiska adhd-stereotypen av den hyperaktiva pojken. Till skillnad från ”störande” pojkar, kan flickor med adhd istället uppfattas som blyga, återhållsamma och följsamma. Deras ständiga kamp för att passa in kan paradoxalt nog vara ett hinder för dem att få rätt dia­ gnos. Omgivningen ser framförallt den duktiga flickan och hon upp­visar oftast inte de störande och impulsiva beteenden som vi förväntar oss av någon med adhd.

Många flickor och kvinnor beskriver dock att de tidigt insett att något är annorlunda med dem. Ibland söker de hjälp men oftare kämpar de med näbbar och klor för att passa in i samhällets förväntningar och för att verka normala. De vänder sina känslor av otillräcklighet inåt vilket ofta leder till skam- och skuldkänslor. Och klarar man bara av skolan, utan att ställa till med alltför mycket oreda för andra, är det osannolikt att man hänvisas till ­utredning eller får någon behandling. Men precis som för pojkarna innebär varje år som går utan diagnos och rätt förklaringsmodell en ökad risk för att misslyckas i skolan, känslomässiga problem, relationssvårigheter och upplevelser av otillräcklighet och utanförskap. Vad som också är anmärkningsvärt är att intellektuellt begåvade flickor med adhd verkar ha ännu mindre chans att få rätt diagnos.2 20

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 20

2020-02-04 11:30

1. Bakgrunden

I en adhd-utredning utforskar läkare och psykologer om det finns ett mönster av problem i skolan, högre studier, utåt­agerande och impulsiva beteenden. Detta är mindre typiskt för flickor som oftare klarar sig längre, tills studierna och kraven på självständighet blir högre. De söker kanske istället hjälp på grund av ångest och nedstämdhet när deras tidigare strategier inte längre räcker till för att dölja svårigheterna. Flickor är också som grupp tidigare utvecklade än pojkar, vilket gör det än viktigare att vi jämför dem med jämnåriga flickor och inte med pojkar.

I takt med att vi blir bättre på att känna igen och beskriva adhd får allt fler en diagnos. Vuxna kvinnor är den grupp som ökar mest. Vad beror detta på? Är det en ny epidemi vi ser? Eller kan det vara så att vi tittat på adhd utifrån ett skevt genusperspektiv?

Finns det anledning att tro att det, återigen på gruppnivå, finns olikheter i hur adhd tar sig uttryck hos män och kvinnor?

Så verkar det faktiskt vara. Vi vet idag att adhd inte är en dia­ gnos som växer bort: forskning visar att upp emot sjuttiofem procent av barn med adhd har kvar funktionsnedsättningar som innebär problem för dem även i vuxen ålder.3 Trots att det fortfarande är många gånger vanligare att pojkar diagnostiseras med adhd, har skillnaderna i förekomst mellan könen jämnats ut när vi tittar på hur många män och kvinnor som har diagnosen i vuxen ålder.

Biologi Det finns skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

Vi är olika utifrån hur våra kroppar och dess organ är uppbyggda, hjärnan är inget undantag. För att på allvar kunna omfamna tanken att kvinnor inte bara är lite mindre män, behöver vi förstå hur dessa könsskillnader uppstår och vad de får för konsekvenser för vad vi gör, tänker och behöver. För självfallet är vi olika, inte minst på gruppnivå.

21

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 21

2020-02-04 11:30

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

I befruktningsögonblicket bestäms vårt biologiska kön av den lyckosamma x- eller y-kromosombärande spermie som först lyckas ta sig igenom äggcellens membran. Ganska snart efter befruktningen organiserar det växande flick- eller pojkembryot sina celler i olika grupper som ska bli kroppens olika organ. Här finns, bland mycket annat, förstadier till de kvinnliga och manliga könskörtlarna. Den manliga y-kromosomen producerar ett protein som påverkar könscellerna hos pojkembryot att bilda ­testosteron.

I avsaknad av y-kromosom utvecklas dessa celler istället till östro­ genproducerande follikelceller som dirigerar bildning av äggstockar, livmoder och de övriga kvinnliga könsorganen.

De två olika könshormonerna testosteron och östrogen kommer i embryots, barnets och den vuxna människans liv att ha stor påverkan på hur kroppen och dess olika organ byggs upp och fungerar. Vid förekomsten av testosteron utvecklas en pojke, i avsaknad av detta hormon följer naturen sin grundplan och en flicka blir till.

I princip parallellt med att vår könstillhörighet etableras, börjar utvecklingen av det som ska bli vårt nervsystem. Även det framväxande nervsystemet påverkas och utvecklas olika beroende på vilken av de två övergripande hormonsystemen som satts igång – eller inte satts igång när det gäller flickembryot. Hos flickor krävs inga hormonella signaler för att fortsätta i enlighet med grundplanen och äggstockarna är vilande tills de i puberteten får signaler att dra igång sin hormonproduktion.

För flickor utvecklas alltså hjärnan i frånvaro av testosteron vilket gör att den på många avgörande sätt kommer att organiseras annorlunda än för pojkar. Till att börja med är mäns hjärnor på gruppnivå cirka tio procent större än kvinnors. Vi säger ibland att storleken inte spelar någon roll och när det gäller hjärnan är det särskilt sant. Idag tror vi inte att storleksskillnaderna i hjärn­ volym är den viktigaste orsaken till de skillnader i beteenden, muskelstyrka och risk för olika sjukdomar som vi på gruppnivå kan konstatera mellan män och kvinnor. Däremot vet vi att det 22

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 22

2020-02-04 11:30

1. Bakgrunden

finns andra tydliga skillnader, återigen på gruppnivå, mellan hur kopplingarna inom och mellan hjärnans olika delar och strukturer är uppbyggda hos män respektive kvinnor.4 Några av dessa strukturella skillnader tycks hänga ihop med motsvarande könsskillnader i dessa hjärnområdens funktion.5 Män har till exempel mer utvecklade kopplingar inom respektive hjärnhalva (mellan de bakre och främre delarna av varje hjärn­halva), medan kvinnor har starkare kopplingar mellan de två hjärnhalvorna. Generellt sett är den manliga hjärnan tidigare­ bättre på att hantera rumslig (spatial) information, vilket gör att pojkar oftare har lättare än jämnåriga flickor att koordinera sina rörelser som svar på olika sinnesintryck. Rikliga kopplingar hjärnhalvorna emellan gör däremot att flickor som grupp har ­lättare att tidigt i livet förstå och hantera komplexa sammanhang och helheter, som till exempel att anpassa sitt beteende utifrån olika sociala situationer.

I genomsnitt är flickor och kvinnor alltså bättre på uppgifter som kräver språkliga och sociala funktioner.6 Dessa tidigare och mer avancerade sociala funktioner kan paradoxalt nog vara en av förklaringarna till att vi missar flickor med adhd, eftersom de har lättare att tidigt förstå och anpassa sig till vad som förväntas av dem socialt.

Sammantaget finns det alltså avgörande skillnader mellan hur manliga och kvinnliga hjärnor är uppbyggda och fungerar. Sedan är det ju naturligtvis aldrig så enkelt som att en viss hjärna alltid beter sig på ett visst sätt. Alla de komplicerade psykologiska funktioner som utgör en viss människas beteende i en viss given situation är en kombination av individuella biologiska förutsättningar, tidigare erfarenheter, kulturella influenser, sociala förväntningar och mycket, mycket mer än vad vi idag kan mäta och förstå. För en alldeles utmärkt och grundlig genomgång av detta spännande område rekommenderas professor Markus Heiligs bok Hon, han och hjärnan.7 23

19-59 N&K Adhd 4 feb.indd 23

2020-02-04 11:30

Lotta Borg Skoglund

ISBN 978-91-27-82725-7

9 789127 827257

NOK_SKOGLUND_FRAN_DUKTIG_FLICKA_TILL_UTBRAND_MORSA.indd 1-3,5

ADHD – FRÅN DUKTIG FLICKA TILL UTBRÄND KVINNA

LOTTA BORG SKOGLUND är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri vid SMART Psykiatri och lektor vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör samsjuklighet, som är vanlig vid neuropsykiatriska diagnoser, och spänner från tidiga insatser vid tecken på psykisk ohälsa hos barn och ungdomar till skadligt bruk av alkohol och droger hos ungdomar och vuxna.

Hon är en flitigt anlitad föreläsare och samhällsdebattör med förtroendeuppdrag inom flera samhällsorganisationer, och författare till Lyssnar din tonåring? tillsammans med Liria Ortiz.

”Under mina år som läkare har jag träffat många flickor och kvinnor med odiagnostiserad adhd som har kämpat så hjärtskärande hårt för att få ihop sina liv. Tyvärr har varken forskningen eller vården haft särskilt stort intresse för flickors och kvinnors unika utmaningar vid adhd och kunskapen är fortfarande skrämmande låg. Den här boken är till er.”

LOTTA BORG SKOGLUND

När vi talar om adhd handlar det inte om att helt plötsligt hamna på botten, gå in i väggen eller tappa greppet. Det handlar istället oftare om hela liv i konstant motvind och med ständiga grundstötningar.

Vi vet idag, tack vare forskning och lång klinisk erfarenhet, att adhd tar sig olika uttryck hos olika individer. Vi vet också att biologiska skillnader mellan könen spelar roll, och vi vet mycket om vad som ligger bakom problemen vid adhd.

Men vad vi ännu inte vet så mycket om är vad som är unikt hos flickor och kvinnor. Vi missar flickorna med adhd när vi letar efter symtom som är vanligare hos pojkar.

LOTTA BORG SKOGLUND

ADHD DUKTIG FLICKA TILL UTBRÄND KVINNA FRÅN

”Problemet är att jag liksom aldrig kan göra något lagom. Och det är inte det att jag inte vet vad jag ska göra, det är bara det att det inte blir gjort.” ”Vad är jag för en mamma egentligen?” ”Alla de som försökt förstå och hjälpa har sagt samma sak: Du har så bra självinsikt, du vet ju redan vad du behöver göra, du har redan kommit så långt på vägen. Men de har fel, det blir aldrig någon förändring. Jag går på samma minor varenda eviga gång.”

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN FÖRFATTARPORTRÄTT: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE

2020-01-22 14:00