9789127826977

psykologi vid Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.

Hans forskning handlar främst om barns, ungdomars och unga vuxnas psykologiska utveckling.

BJÖRN NILSSON är beteendevetare och

Boken riktar sig till studerande och verksamma inom områden där kunskap om individens utveckling behövs såsom förskola, skola, hälso- och sjukvård, psykiatri och socialtjänst.

internationellt verksam med gruppoch ledarutveckling. Hans forskningsområden har varit socialpsykologi, samtalsanalys och social rättvisa.

De har skrivit flera uppskattade böcker om barns och ungas utveckling.

Utvecklingspsykologi

PHILIP HWANG är professor i tillämpad

Denna fjärde utgåva är kraftigt reviderad och uppdaterad bland annat med kunskap om olika typer av familjekonstellationer och kontexter, könsidentitet och nya rön inom neuropsykologi och genetik.

PHILIP HWANG BJÖRN NILSSON

Utvecklingspsykologi beskriver centrala aspekter av den fysiska, kognitiva och socioemotionella utvecklingen genom hela livet: från fostertiden, spädbarnsåren, förskoleåren, tidiga skolår, ungdomsåren och till vuxen ålder. Vardagsnära exempel och många illustrationer levandegör innehållet, skapar förståelse och visar hur kunskapen kan tillämpas.

FJÄRDE REVIDERADE UTGÅVAN

”Vad gör att vi blir som vi blir? Är tidiga eller senare erfarenheter viktigast? Sker utveckling gradvis eller i större språng? Vad kan man förvänta sig av ett barn utifrån ålder?

När är man egentligen vuxen?

I boken går vi in närmare på dessa frågor – och många andra.”

Philip Hwang och Björn Nilsson

PHILIP HWANG & BJÖRN NILSSON

Utvecklingspsykologi

Författarporträtt: Anna von Brömssen Omslag: Maria Ulaner

ISBN 978-91-27-82697-7

9 789127 826977

Utvecklingspsykologi_omslag.indd Alla sidor

2019-07-05 11:34

INNEHÅLL

FÖRORD 15 DEL I Vad är utvecklingspsykologi?

1 Utveckling 21 Vad är utveckling? 22

Aspekter av utvecklingen 24 Ålder – ett mångtydigt begrepp 25 Viktiga frågeställningar 27

Arv eller miljö? 27 Gradvis eller språngvis utveckling? 29 Är tidiga eller senare erfarenheter viktigast? 31 Utvecklingen – generell eller individuell? 32

Individen i ett sammanhang 34 Barndom och ungdom – exempel på en »social konstruktion« 37

2 Teoretiska perspektiv 39 Vetenskapliga teorier och vardagsteorier 39 Inlärningsperspektivet 43 Behaviorismen 43 Social inlärningsteori 48 »Relationsinramningsteori« – en modern inlärningsteori 50 Styrkor och svagheter 51

Det psykodynamiska perspektivet 52 Freud och psykoanalysen 52 Modern syn på Freuds teorier 57 Eriksons psykosociala teori 58 Bowlbys anknytningsteori 63 Styrkor och svagheter 65

Det kognitiva perspektivet 67 Jean Piaget 67

Utvecklingspsykologi 4.indb 5

2019-07-05 15:53

6 • INNEHÅLL

Vygotskij och den kulturhistoriska skolan 71 Styrkor och svagheter 75

Det interaktionistiska perspektivet 75 Styrkor och svagheter 78

Det utvecklingsekologiska perspektivet 78 Transaktionell modell 81 Styrkor och svagheter 82

Det socialkonstruktionistiska perspektivet 82 Styrkor och svagheter 83

Vilket perspektiv ska man välja? 84

3 att studera människor – tillvägagångssätt 87 Olika forskningsmetoder 89 Experiment 89 Test 91 Observationer 91 Intervjuer och enkäter 93 Fallstudier 94 Loggbok eller dagbok 94

Design 95 Kvantitativa och kvalitativa undersökningar 95 Metodproblem 96 Objektivt eller subjektivt? 97 Etiska frågor 97

DEL II Fostret blir barn

4 Arvet 101 Befruktningens biologi 101 Celler, gener, kromosomer och DNA 102 Den individuella genetiska uppsättningen 105 Genotyp och fenotyp, dominanta och recessiva gener 105 Polygent arv 106 Pojke eller flicka? 107 Större sårbarhet hos pojkar 108

Arv och miljö 108 Beteendegenetik 111 Sårbarhet 112 Medfödda förändringar 113 Fosterdiagnostik 116

Utvecklingspsykologi 4.indb 6

2019-07-05 15:53

I N N E H Å L L • 7

5 Utvecklingen under fostertiden 119 Från encellig varelse till färdigt foster 119 Den embryonala perioden 120 Fosterstadiet 121

Teratologi 124

6 Födelse och föräldraskap 127 Förlossningen 127 Föräldraskapet 128 Den blivande pappan 129 Föräldraskap – en kris? 131 Parrelationen 132 »Familjeprojektet« 134 För tidigt födda barn 136 Svårigheter i samband med för tidig födsel 137

Depression hos nyblivna föräldrar 138 Bindning – anknytning 140 Föräldraskap i olika kulturer 141 Papparollen i olika kulturer 142

DEL III Spädbarnsåren 0–2 år

7 Fysisk utveckling 147 Hjärnans tillväxt och mognad 147 Sömn och vakenhet 150 Motorisk utveckling 151 Reflexer 151 Grovmotorik 153 Finmotorik 156

Födan 157 Bröstet eller flaskan? 158 Undernäring 159

Plötslig spädbarnsdöd – SIDS 160

8 Kognitiv utveckling 161 Barnets upplevelsevärld 161 Syn 163 Djupuppfattning 165 Hörsel 166 Hur uppfattar spädbarn talat språk? 167

Utvecklingspsykologi 4.indb 7

2019-07-05 15:53

8 • INNEHÅLL

Lukt och smak 167 Känsel 168 Samordning av sinnen 168

Piagets teori: de första två åren 169 Delfaser under det sensori­-motoriska stadiet 170 Lek 174

Språklig utveckling 175 Från läte till ord 175 Kommunikation 176

Självbild och självmedvetande 178 Självmedvetande 179

9 Socioemotionell utveckling 181 Barns känslor 181 Temperament 183 Blyghet 184 »Besvärliga« barn 185 Känsloreglering 185

Socioemotionell utveckling – olika synsätt 187 Erikson 187 Bowlby 188 Stern 194

Individuella olikheter och brister i anknytningen 199 Separation och främlingsrädsla 202 Längre separationer 202

Risker och svårigheter 203

DEL IV Förskoleåren 3–6 år

10 Fysisk utveckling 209 Kroppens utveckling 210 Hjärnans tillväxt 210 Motorisk utveckling 211 Grovmotorik 211 Finmotorik 211 Övrigt 213

11 Kognitiv utveckling 215 Preoperationellt tänkande 215 Tidsuppfattning 222

Utvecklingspsykologi 4.indb 8

2019-07-05 15:53

I N N E H Å L L • 9

Förskolebarns tankar kring döden 222 Språklig utveckling 224 Språkutvecklingen – olika synsätt 224 Språkliga förändringar 226 Inre tal 229 Pragmatik 229 Individuella olikheter 230 Språk och tanke 230

»Theory of mind« – uppfattningen om vad och hur andra tänker 231 Barns teckningar 236

12 Socioemotionell utveckling 239 Känsloreglering 239 Självuppfattning 240 Blyghet 241 Lek 242 Vad är lek? 242 Lekteori 242 Lek i olika åldrar 243 Pojkars och flickors lek 245

Könsidentitet och könsroll 246 Barnuppfostran 248 Straff och kritik 249

Syskonrelationer 251 Sociala nätverk 252 Barnomsorg utanför hemmet 253 Internet och teve 255 Vad kännetecknar kommunikation på internet? 255 Hur påverkas barn av internet och teve? 256

Risker och svårigheter 259 Fantasier och fruktan 259 Barn som far illa 260

DEL V De tidiga skolåren 7–12 år

13 Fysisk utveckling 265 Kroppslig tillväxt 265 Hjärnans utveckling 266

Utvecklingspsykologi 4.indb 9

2019-07-05 15:53

10 • INNEHÅLL

Barn med funktionsnedsättningar 267 Koncentrationssvårigheter 269

14 Kognitiv utveckling 271 Konkret operationellt tänkande 271 Transitivitet 272 Matematik 273

Håller Piagets teori? 274 Området för »proximal utveckling« 275 Olika typer av kunskap 276 Hur-­kunskap 276 Vad­-kunskap 277 Metakunskap 277 Metakognition 278

Informationsbearbetning 279 Minnet 280 Minnets uppbyggnad 281 Falska minnen 282 Glömska 283

Språklig utveckling 284 Språket blir socialt 284 Pragmatik 285 Två-­och flerspråkighet 286

Läsinlärning 287 Läs­- och skrivsvårigheter 288

Intelligens 290 Vad är intelligens? 290 Hur mäter man intelligens? 290 Kritik av intelligenstest 291

Emotionell intelligens? 292

15 Socioemotionell utveckling 295 Teoretiska aspekter 296 Jämnåriga kamrater 297 Moralutveckling 298 Kohlbergs teori om moralutvecklingen 299 Kritik av Kohlbergs teori 301

Familjen 302 Nya familjekonstellationer 303 Skilsmässa och separationer 304 Vilka följder får en skilsmässa för barnen? 305

Utvecklingspsykologi 4.indb 10

2019-07-05 15:53

I N N E H Å L L • 11

Risker och svårigheter 308 Mobbning 308 Vem mobbar? 309 Rädslor och fobiska symtom 312

DEL VI Ungdomsåren 13–20 år

16 Fysisk utveckling 315 Hjärnans utveckling 315 Strukturella och funktionella förändringar 316

Puberteten 317 Hormoner 319 Könsmognad hos flickor 319 Könsmognad hos pojkar 319 Utvecklingen av sekundära könsdrag 320 Tillväxtspurten 321 Tidpunkt för puberteten 321

Kroppsuppfattning 322 Ätstörningar 323 Hur vanligt är det med ätstörningar? 325 Varför utvecklas ätstörningar? 325

17 Kognitiv utveckling 329 Den »sociala hjärnan« 329 Nya kognitiva färdigheter 330 Metakognition 332 Risktagande 333

Två synsätt på kognitiv utveckling 334 Piaget 335 Informationssynsättet 337

Språk och språkstil 339 Språkstil 339

18 Socioemotionell utveckling 341 Identitetsutveckling 341 Erikson 342 Marcia 344 Ziehe och Giddens 346 Social könsroll och könsidentitet 348 Etnisk identitet 349

Anknytning i tonåren 350 Relationer till jämnåriga 351

Utvecklingspsykologi 4.indb 11

2019-07-05 15:53

12 • INNEHÅLL

Närhet, intimitet och kärleksrelationer 352 Sexualitet 353 Attityder till sexualitet 354 Olika normer beroende på kön 355 Sexuella erfarenheter 356 Sexuell inriktning 357

Samhällsförändringar 358 Risker och svårigheter 358 Alkohol- och droganvändning 359 Tobak 359 Alkohol 359 Narkotika 361 Antisocialt beteende 361

DEL VII Tiden som vuxen

19 Vuxenåren 367 Vuxenblivandet 369 Identitetsutforskning 370 Instabilitet 370 Fokus på självet 371 Att vara »mitt emellan« 372 En tid av möjligheter 372

De tidiga vuxenåren 373 Fysisk utveckling 373 Kognitiv utveckling 374 Socioemotionell utveckling 375 Kärleksrelationer 378 Utbildning och yrke 379

De senare vuxenåren 379 Fysisk utveckling 382 Kognitiv utveckling 382 Socioemotionell utveckling 384

Risker och svårigheter 385 Den sista tiden 386

Slutord 389 om författarna 391 LITTERATUR OCH REFERENSER 392

Utvecklingspsykologi 4.indb 12

2019-07-05 15:53

I N N E H Å L L • 13

register 405 bildförteckning 419 Fotografier 419 Illustrationer 419 Källor 420

Utvecklingspsykologi 4.indb 13

2019-07-05 15:53

Utvecklingspsykologi 4.indb 14

2019-07-05 15:53

FÖRORD

Detta är den fjärde utgåvan av boken Utvecklingspsykologi och den är omarbetad för att ge plats åt den nya kunskap som har vuxit fram under senare år. Förutom en uppdatering av innehållet har stora förändringar gjorts i merparten av bokens kapitel. Utvecklingspsykologins vardagliga tillämpning har fått ökat utrymme och det gäller även de aspekter och sammanhang (kontexter) som vi menar är centrala för förståelsen av individens utveckling.

Utvecklingspsykologi beskriver individens utveckling från foster­ tiden till och med livets slut. Det är svårt eller nästan omöjligt att beskriva detta rakt upp och ned utan någon form av struktur. Vi följer därför en grov åldersindelning: fosterstadiet, spädbarnsåren (0–2 år), förskoleåren (3–6 år), de tidiga skolåren (7–12 år), ungdomsåren (13–20 år) och vuxenåren från cirka 21 år och uppåt. Dessutom bygger texten i huvudsak på olika aspekter av den fysiska, kognitiva och socioemotionella utvecklingen. Den här indelningen har vi gjort för att skapa en gripbar struktur i ett annars stort och komplext område. Det är förstås endast i teorin som det går att skilja olika åldrar och aspekter åt, i det verkliga livet överlappar de varandra på olika sätt.

Vi har haft några hållpunkter när vi har arbetat med tidigare utgåvor, och den nu aktuella utgåvan, som kan vara värda att nämna:

• Vi försöker förena flera olika teoretiska synsätt. Tanken att det finns ett »rätt« sätt att betrakta individens utveckling på är främmande för oss.

I stället menar vi att det finns många teorier som på olika sätt har bidragit till vår nuvarande kunskap om individens utveckling. Även om en viss teori kan förklara en viss aspekt av utvecklingen bättre än en annan, lyfter teorierna fram olika aspekter på utvecklingen. Vi menar kort sagt att den kunskap som flera teorier kan ge är nödvändig för att kunna förklara individers utveckling på ett bra sätt.

Utvecklingspsykologi 4.indb 15

2019-07-05 15:53

16 • FÖRORD

• Vi vill överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Utifrån många års under­v isningserfarenhet vet vi att en nyckel till förståelse har att göra med kopplingen mellan dessa två aspekter. En alltför teoretisk text utan koppling till praktiken, oavsett om den handlar om utvecklingspsykologi eller om något annat område, är svår eller omöjlig även för en van läsare att ta till sig. Vi har därför strävat efter att lägga in vardagsnära exempel som rör allt från individ, familj och skola till högre utbildning och arbetsliv. I vår ambition att överbrygga teori och praktik tar vi dessutom upp olika problem som har att göra med individens utveckling. Men det är ingen fullständig katalog över de risker och svårigheter som kan uppstå utan dessa ska ses som exempel på några av de vanligaste problemen.

• Vi vill beskriva individens utveckling i sitt sammanhang. En vanlig kritik av utvecklingspsykologin är att den inte alltid tar hänsyn till hur individens utveckling påverkas av samspelet med miljön och den omgivande kontexten. Vi, och många med oss, menar att en person inte är någon passiv mottagare av olika miljöer och att det inte går att beskriva en människas utveckling utan att ta hänsyn till det sociala och kulturella sammanhang som hon befinner sig i. Utvecklingen påverkas således av de egenskaper som hon besitter, men också av samspelet mellan dessa egenskaper och den miljö som hon befinner sig i.

• Vi har också försökt undvika alltför många facktermer och snåriga resonemang. För att inte förlora överblicken och för att inte spränga bokens ramar har vi sållat kraftigt i den stora mängden av teorier och forskningsresultat som finns inom detta område av psykologin.

• Vårt mål är att beskriva utvecklingen under hela livsspannet. Utvecklingspsykologi var under lång tid detsamma som barns och ungdomars utveckling – vi kan påstå att livet inom utvecklingspsykologin verkade ta slut vid omkring tjugo års ålder. De flesta som är äldre än tjugo vet att detta är en felaktig uppfattning – utvecklingen är en livslång process, från vaggan till graven. I boken tar vi fasta på detta och beskriver såväl vuxenblivandet som de tidigare och senare vuxenåren, det vill säga hela livsspannet.

Det är många som bidragit med goda råd och synpunkter på boken.

Dessa har vi mottagit från vitt skilda håll, bland annat från lärar­kolleger

Utvecklingspsykologi 4.indb 16

2019-07-05 15:53

F Ö R O R D • 17

och studenter men också från personer som i olika sammanhang har haft anledning att läsa en tidigare utgåva av boken, exempelvis gymnasielärare i Kalix, lärarutbildare i Trollhättan och Växjö, samt inte minst föräldrar med barn i olika åldrar. När det gäller synpunkter på denna utgåva av boken vill vi dock särskilt tacka fil. dr Sofia Berne, fil. dr Jonas Hallberg, professor Stefan Hansen, förskollärare/socialpedagog Andreas Karlsson, docent Carolina Lunde, professor Magnus Nordenskjöld, fil. dr Ylva Svensson och docent Maria Wängqvist. På förlaget vill vi tacka vår förläggare Åsa Norrman och vår redaktör Isabel Bjölstad Nordqvist för stöd och uppmuntran och hjälp att bli bättre skribenter. Philip Hwang vill också rikta ett varmt tack till Svenska Institutet i Rom, Svenska Institutet på Capri och Svenska Institutet i Paris.

Sist men inte minst vill vi tacka professor Ann Frisén vid Göteborgs universitet. Hennes kunskap i utvecklingspsykologi har varit till ovärderlig hjälp i skrivandet. Särskilt kapitlen 16 och 18 i boken möjlig­ gjordes tack vare henne.

Göteborg i juni 2019 Philip Hwang Björn Nilsson

Utvecklingspsykologi 4.indb 17

2019-07-05 15:53

Utvecklingspsykologi 4.indb 18

2019-07-05 15:53

DEL I

VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKOLOGI?

Utvecklingspsykologi 4.indb 19

2019-07-05 15:53

Utvecklingspsykologi 4.indb 20

2019-07-05 15:53

1 Utveckling

Av femtonhundra soluppgångar, av nätter och dagar har jag lärt mig så mycket; jag kan kombinera företeelserna så långt att jag lyckats sträcka mig upp över spiskanten med en skål fylld av bär. Under femtonhundra dagar har jag mottagit kärlek, irritation, oro. Jag har hört ord som Hitler, Norge, sett människor le mot varandra, känt händer över mitt hår, har hört räckor av samtal, som jag både förstått och inte förstått. Under femtonhundra dagar på jorden har jag lärt mig lystra till rop, att göra överväganden: akta dig för spisen, gå inte för nära vattnet. Jag har redan minnen av åsknedslag och höga stolar, av cykelturer och spöregn, av värme och kyla. Jag har triumfen av att ha lärt mig gå, äta, kissa, tala, göra inlägg i små debatter, bedöma maträtters smak och doft: åh jag vet bättre än någon annan vilken mat som sväller i munnen och aldrig vill ner, jag vet kort sagt hur världen ser ut.

Ur Prästungen av Göran Tunström

Det är förstås inte bara under de första åren som det händer mycket i en människas liv, utvecklingen är livslång, men kanske är det så att de mest omvälvande förändringarna sker i början – och i slutet – av livet.

Utvecklingspsykologins uppgift är dels att beskriva det som sker med en individ under hela livsspannet, dels att förklara varför »det blir som det blir«. I vissa fall är detta relativt lätt, som när det gäller att beskriva utvecklingsgången mellan att krypa, sitta, stå och gå. I andra fall är det betydligt svårare: Vad är det egentligen som sker då ett barn knyter an till en vuxen person? Hur ska vi beskriva vad identitetsutveckling är?

Hur påverkas minnet av åldrande?

Något som tycks självklart men som försvårar förståelsen av människans utveckling är att individer skiljer sig åt, exempelvis beträffande

Utvecklingspsykologi 4.indb 21

2019-07-05 15:53

22 • Del I Vad är utvecklingspsykologi?

utvecklingshastighet. Varför utvecklas en individ på ett visst sätt medan en annan utvecklas på ett helt annat? Vad kan anses normalt och finns det något som är normalt? Vilka är orsakerna bakom skillnader mellan individer? Går det att avgöra vad som beror på genetiska respektive samhälleliga faktorer och vad som beror på en samverkan mellan dem?

För att i utvecklingspsykologisk mening förstå en viss individ måste vi först och främst sätta oss in i vad det är som individen har haft med sig från början, det genetiska arvet, men också hur utvecklingen och mognaden har påverkats av den sociala och ekonomiska bakgrunden – och av hur förhållandet till bland andra föräldrar och vänner är och har varit. Det är kort sagt ett ömsesidigt samspel mellan en mängd olika faktorer som avgör den enskilda individens utveckling.

Vad är utveckling?

Under lång tid var som sagt utvecklingspsykologi detsamma som barns och ungdomars utveckling, men mot slutet av 1960-talet blev det vanligare att försöka beskriva utvecklingen från födsel till ålderdom – med utgångspunkten att utvecklingen fortsätter livet ut. En av de första att göra detta var den tyske psykologen Paul Baltes (1987; Baltes, Smith & Lindenberger, 2006; se även Lerner, 2014). Enligt honom har männi­ skans utveckling sju kännetecken:

• Utvecklingen är livslång. Utveckling är inte något som bara gäller barn och ungdomar, utan det handlar om en livslång process. Det betyder att utvecklingen inte tar slut vid någon speciell ålder.

• Utvecklingen kan gå åt flera olika håll. Förr tänkte man sig att utvecklingen hela tiden gick i riktning mot ökad mognad. I dag vet vi att fysisk, kognitiv och socioemotionell förmåga inte förändras på ett likartat sätt. Vid sextio års ålder kan exempelvis vissa kognitiva förmågor förbättras, inte förändras alls eller förändras i negativ riktning.

• Utvecklingen innebär både vinster och förluster. Man skulle kunna tro att allting under barn- och ungdomsåren successivt blir allt bättre och att det under de senare vuxenåren blir allt sämre. Men forskning visar att detta långt ifrån stämmer. I stället menar man att utvecklingen över livsspannet kan innebära både vinster och förluster. Varje gång

Utvecklingspsykologi 4.indb 22

2019-07-05 15:53

KA PI T E L 1 U t vec k lin g • 23

något blir bättre förloras också något. Baltes ger som exempel att när barn lär sig de språkljud som förekommer i deras egen omgivning så försämras samtidigt deras förmåga att uttala ljud som finns i andra språk än det egna. Ett annat exempel är att när barn blir bättre på att tänka logiskt så kan de också förlora delar av sitt kreativa tänkande, det som kallas fantasi.

• Utvecklingen är plastisk. Utvecklingen kan hindras av negativa erfarenheter och främjas av positiva erfarenheter. Detta innebär i bästa fall en återhämtningsförmåga eller att man kan förändras som en följd av positiva erfarenheter. Om till exempel en person på grund av en stroke har förlorat en kognitiv förmåga, kan denna i varje fall delvis återerövras med hjälp av träning. Forskningen har också visat att under de första månaderna och åren i ett barns liv är utvecklingen – på gott och ont – särskilt plastisk (Hartman & Belsky, 2015).

• Utvecklingen ingår i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Det betyder att en fyrtioåring i dag inte lever i samma samhälle som en fyrtio­ åring för femtio eller hundra år sedan – andra erfarenheter och andra krav påverkar utvecklingen. Det sociala sammanhanget, det vill säga kontexten, har också stor betydelse och samverkar med individens utveckling på olika sätt.

• Utvecklingen påverkas av många olika faktorer. Forskare som i dag studerar individens utveckling­menar att den är en följd av många olika orsaker som samverkar med varandra, orsaker som ligger såväl inom som utanför individen.

• Utvecklingen är flerdisciplinär. Den styrs av allt från biokemiska faktorer till historiska skeenden i samhället, och det innebär att den inte kan förklaras av en enda vetenskaplig disciplin. Det betyder att exempelvis pedagoger, sociologer, läkare, biologer, ekonomer, social­ antropologer och psykologer var och en har mycket att bidra med när det gäller vår förståelse av individens utveckling (Lerner, 2014).

En definition av utvecklingspsykologi kan utifrån dessa punkter se ut ungefär så här: Utvecklingspsykologi handlar om stabilitet och förändring i beteende och mentala processer som fortgår under hela livet och som sker i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang. Denna definition av utvecklingspsykologi ger tillsammans med Baltes sju

Utvecklingspsykologi 4.indb 23

2019-07-05 15:53

24 • Del I Vad är utvecklingspsykologi?

kännetecken för människans utveckling, som vi precis har beskrivit, en bra bild av hur komplex individens utveckling faktiskt är.

Aspekter av utvecklingen När man ska beskriva människans utveckling är det vanligt att utgå från dels kronologisk ålder, det vill säga en individs ålder räknat i dagar, månader och år, och dels olika aspekter av utvecklingen, det vill säga fysisk, kognitiv/perceptuell och socioemotionell utveckling.

• Den fysiska utvecklingen inkluderar både inre och yttre kroppsliga förändringar. Det handlar exempelvis om längd- och viktökning, förändringar i skelett, muskler, inre organ och nervsystem, inte minst hjärnans utveckling. Både grov- och finmotoriska färdigheter räknas in, som att lära sig krypa, sitta, gå, tala, skriva, simma och cykla. Kroppsliga avvikelser, sjukdomar och yttre skador faller också under denna kategori.

• Den kognitiva utvecklingen innefattar alla de mentala processer som vi använder för att få information om vår omgivning, för att ta fram kunskaper ur minnet och för att bli medvetna om oss själva och andra – processer som hela tiden syftar till att hjälpa oss att tolka världen och vår egen plats i den. Perception (varseblivning), fantasi, drömmar, värderingar, tolkningar, begrepp, inlärning, tänkande och problemlösning är exempel på sådant som man brukar hänföra till den kognitiva delen av utvecklingen.

• Den socioemotionella utvecklingen handlar om vår personlighetsutveckling, det vill säga hur vi utvecklas känslomässigt till unika individer och samtidigt socialt till samhällsvarelser. Även utvecklingen av identiteten och våra relationer till andra människor ingår i detta.

Hur vi lär oss yrkesroller och vad som går an i olika sociala situationer faller också under denna rubrik. Även om vi delar upp människans utveckling i dessa olika aspekter, utgör de alla tre delar av en helhet. Det är endast i tanken det går att skilja dessa områden eller aspekter åt; i det verkliga livet griper de in i och överlappar varandra på olika sätt och påverkar varandra – precis som fallet är med åldersindelningarna.

Alla tre aspekterna eller områdena är viktiga. För att till exempel

Utvecklingspsykologi 4.indb 24

2019-07-05 15:53

Fysisk utveckling

Kognitiv utveckling

Socioemotionell utveckling

längd

tankar

personlighet

vikt

språk

identitet

inre organ

symboler

roller

skelett

varseblivning

relationer

nervsystem

fantasi

anknytning

motorik

medvetande tolkningar

Tabell 1.1 Tre aspekter av människans utveckling.

förstå barn måste vi studera hur deras biologi och fysiologi fungerar, det vill säga hur de mår fysiskt. Vi måste också skaffa oss viss inblick i såväl barnens tankevärld, språkliga färdigheter och intellektuella förmåga som dess agens, känslan av att kunna påverka något i en önskad riktning, och grad av nyfikenhet. Vi måste dessutom ta hänsyn till vilka relationer, till föräldrar, syskon, släktingar, vänner och skolkamrater, barnen har haft och har.

Det som sker under barndomen och ungdomstiden har stor betydelse för hela livet, men det är under vuxenåren som människor gör något av det de har fått med sig från barndomen och ungdomen – det de har formats till. Under vuxenåren är förändringarna kanske inte lika omvälvande som under den tidiga barndomen; de kan till och med vara svåra att lägga märke till. Vuxenåren rymmer förstås också stora och livsavgörande händelser som man påverkas starkt av, till exempel ett barns födelse eller föräldrarnas bortgång.

Om livet inte längre bjuder på så stora förändringar kan det kännas som om tiden »flyter ihop« och ju äldre man blir, desto snabbare tycker man att åren passerar. I efterhand upplever människor vanligtvis att tiden mellan trettiofem och femtio har gått fortare än den mellan tjugo och trettiofem år.

Ålder – ett mångtydigt begrepp När det kommer till begreppet ålder går det att göra flera olika distinktioner. Det går till exempel att skilja mellan kronologisk, biologisk, psykologisk och social ålder för att beskriva en och samma människa.

Utvecklingspsykologi 4.indb 25

2019-07-05 15:53

26 • Del I Vad är utvecklingspsykologi?

Det är viktigt att skilja mellan dessa, eftersom en och samma person kan beskrivas på olika sätt med hjälp av dessa begrepp.

• Den kronologiska åldern innebär det antal dagar, månader och år som gått sedan en person föddes. Begreppet »kronologi« har att göra med kronos, det vill säga objektiv tid. Till skillnad från kronos finns kairos, det vill säga hur vi upplever tiden: ibland går den fort och ibland går den långsamt, som då vi har tråkigt. Oftast är det kronologisk ålder som vi menar när vi säger att en person är »gammal« eller »ung«.

• Den biologiska åldern säger något om hur gammal en person är när det gäller i första hand kroppslig hälsa, det vill säga hur »gammal« kroppen är i fysisk bemärkelse. Det kan ibland kännas som om kroppen är ung, medan den kronologiska åldern i själva verket säger något annat.

• Den psykologiska åldern handlar om hur ung eller gammal en person upplever sig vara, till exempel när det gäller att lära sig nya saker, hantera känslor och annat som har med psykologisk mognad att göra. Ett intressant fenomen är den så kallade »cross over«-effekten, det vill säga att en person går från att överskatta sin ålder till att underskatta den.

Fram till tjugofem års ålder uppfattar sig personen som äldre än vad den är och därefter verkar samma person tycka att den i själva verket är yngre än så (Galambos, Turner & Tilton-Weaver, 2005).

• Den sociala åldern slutligen handlar om de sociala roller personer har i olika åldrar och de förväntningar som omgivningen har på dessa personer. Hur gammal förväntas exempelvis en förälder vara som får sitt första barn – tjugo, trettio eller fyrtio år? En mor- eller farförälder – fyrtio, femtio eller sextio år? Den sociala åldern är beroende av tid och rum och den påverkas med andra ord av den tid och det samhälle en person lever i.

För att få en allsidig bild av en individ skulle vi egentligen behöva ha tillgång till en åldersprofil där samtliga av dessa fyra åldersbegrepp ingår. Här är ett exempel på en man vars kronologiska ålder är femtio år: biologisk ålder fyrtio år – inga sjukdomar, röker inte, ingen övervikt; psykologisk ålder sextio år – nyligen arbetslös, nedstämd, tror inte det går att få ett nytt arbete; och social ålder sextiosju år – ledig hela dagarna och farfar. Frågan vi kan ställa oss är om alla fyra åldrarna är

Utvecklingspsykologi 4.indb 26

2019-07-05 15:53

KA PI T E L 1 U t vec k lin g • 27

korrekta eller om det är någon av dem som bättre kan fånga mannens »riktiga« ålder.

Viktiga frågeställningar Det finns ett antal viktiga och ibland kontroversiella frågeställningar inom utvecklingspsykologin som alla har en lång historia: Vad är viktigast för individens utveckling? En fråga som har diskuterats länge inom bland annat psykologin är om arvet eller miljön har störst betydelse för till exempel en individs inlärningsförmåga, psykiska balans och fysiska prestationer. Det har också diskuterats om utvecklingen sker kontinuerligt eller diskontinuerligt, det vill säga sker den gradvis eller språngvis? Är det fråga om en jämn och fortlöpande förändring eller finns det avgränsade stadier i utvecklingen? Vad är vidare viktigast under utvecklingen – tidiga eller senare erfarenheter? Är de erfarenheter vi får under de första åren i livet viktigast, eller är det som händer senare i livet, till exempel under ungdomsåren, av större betydelse? Är utvecklingen lika för alla, alltså generell, eller dominerar individuella skillnader? Är det en viss form av utveckling som är den för alla »enda rätta«, eller kan utvecklingen ta många olika vägar? Vi ska i det följande gå in lite närmare på dessa frågeställningar.

Arv eller miljö? Är det biologin, det vill säga arvet, eller faktorer i omgivningen, det vill säga miljön, som bestämmer hur en människa blir den hon blir?

Den som betonar arvet menar att en individ genetiskt har fått med sig egenskaper, möjligheter och begränsningar från föräldrarna. Uppenbara exempel är ögonfärg, kroppslängd och ärftligt betingade sjukdomar. Men om vi i stället talar om minnesförmåga, intelligens och det som kallas social kompetens blir det hela betydligt svårare.

I dag har vi inte längre samma tendens som tidigare att tänka i relativt enkla termer av orsak och verkan när det gäller arv och miljö.

I den moderna utvecklingspsykologin är det till exempel sällsynt att anse att en viss gen entydigt och nödvändigtvis ger upphov till ett visst tillstånd. Vanligtvis är det ett mycket komplicerat samband mellan ärftliga och miljömässiga faktorer, exempel på det är kriminalitet eller alkoholism. På samma sätt finns det få barndomserfarenheter som

Utvecklingspsykologi 4.indb 27

2019-07-05 15:53

28 • Del I Vad är utvecklingspsykologi?

oundvikligen leder till problem av det slaget. Forskningen visar snarare att olika ärftliga respektive miljöbetingade orsaker kan göra vissa beteenden mer eller mindre sannolika eller bidra till att styra utvecklingen i en viss riktning.

Miljöns påverkan på individen innefattar allt det som individen utsätts för av omgivningen efter befruktningen. I denna påverkan ingår även andra människors direkta och indirekta agerande gentemot individen. Allt som en person har lärt sig och alla de erfarenheter som den personen har inhämtat från yttervärlden inryms i denna miljömässiga påverkan.

Det är lätt att se detta som en fråga om ett »antingen–eller«, det vill säga att en viss egenskap skulle vara antingen bestämd av arvet eller styrd av miljön. Men det finns som sagt sällan sådana enkla och entydiga svar – det avgörande är samspelet mellan arv och miljö. Vad diskussionen numera handlar om är det inbördes förhållandet mellan arvsanlag och miljöfaktorer. Det mesta är resultatet av ett samspel som rymmer stora individuella variationer vad beträffar arvets respektive miljöns inverkan. Individens utveckling är alltså en komplicerad följd av en mängd faktorer som har både med biologi och med yttre påverkan att göra. »Både–och« är därför det bästa svaret och utmaningen ligger snarare i att ta reda på hur arv och miljö samverkar under utvecklingen.

Ibland får frågan en speciell betydelse. Till exempel gick det att se i skolan fram till ungefär 1990-talet att flickor var bättre i läsförståelse, medan pojkar hade ett visst försprång i matematik. Nu har flickorna snart kommit ifatt i matematik och avståndet i fråga om läsförståelse har blivit större (Delegationen för jämställdhet i skolan, 2010). Handlar det här om en nedärvd egenskap som utvecklas olika hos pojkar och flickor? Varför i så fall? Finns det könsskillnader som kommer till uttryck och som gör att flickor är bättre än pojkar på läsförståelse, eller att pojkarna klarar av att hantera matematiska operationer och matematiska begrepp bättre? Eller handlar det om att föräldrar och lärare tränar och uppmuntrar pojkar och flickor på olika sätt? Är pojkarnas självbild, som med största sannolikhet påverkas av omgivningen, sådan att läsförståelse inte riktigt »passar in«? Eller är flickor helt enkelt mer ambitiösa än pojkar? Utvecklar pojkar ett slags »anti-pluggkultur« i tonåren? Frågorna kan mångfaldigas.

Förväntningar kan lätt utvecklas till så kallade självuppfyllande pro-

Utvecklingspsykologi 4.indb 28

2019-07-05 15:53

KA PI T E L 1 U t vec k lin g • 2 9

fetior. Våra förväntningar blir då sanna för att de har formulerats och för att vi beter oss på ett sätt som överensstämmer med dem. Vi kan till exempel tro att flickor inte är bra på matematik eller att pojkar inte är lika intresserade av att ta hand om barn. Vi handlar då förmodligen utifrån våra förutfattade meningar och visar misstro mot flickornas och pojkarnas försök att bryta mot förväntningar. Om dessa förutfattade meningar skiner igenom hos oss som till exempel är föräldrar eller lärare kan detta skapa osäkerhet hos barnen då de anar sig till våra förväntningar på dem. Både flickar och pojkar kan då uppleva att tanken blir trögare och handlingen klumpigare på det område där det finns misstro mot deras förmåga. När vi ser detta tänker vi »Precis vad jag trodde«, och därmed kan vår från början felaktiga uppfattning bli riktig, just för att vi har agerat som om den vore sann.

Individens utveckling kan sammanfattningsvis ses som ett dynamiskt och dubbelriktat skeende. Varken barn eller vuxna tar passivt emot en påverkan utifrån. De gör en aktiv tolkning och förvandlar den sedan till något för dem själva speciellt, allt utifrån läggning, temperament, egenskaper och erfarenheter. Det går till och med att påstå att individen bidrar till att forma och skapa sin omgivning genom sitt sätt att reagera på omvärlden.

Gradvis eller språngvis utveckling?

Sker individens utveckling gradvis eller språngvis? Vilken bild passar bäst, den av plantan som växer och efterhand utvecklas till ett träd – en stadig och kontinuerlig tillväxt, årsring för årsring. Eller stämmer den bättre med bilden av den grå larven som utvecklas till en färgskimrande fjäril – en tillväxt där så plötsliga och stora förändringar sker att man knappt kan förstå hur ett nytt stadium har kunnat uppstå ur det föregående?

Många hävdar att utvecklingen sker gradvis, att människans liv utgör en välbalanserad utvecklingsgång från och med det första andetaget till det sista. De menar att stora förändringar, till exempel det första ordet som ett barn formar eller det första steget som ett barn tar, vid en första anblick kan verka vara plötsliga förändringar men i själva verket är ett resultat av en lång och successiv utveckling och träning.

Andra menar däremot att utvecklingen sker språngvis, i åtskilda stadier, och att varje stadium har sina speciella egenheter och karakteristiska

Utvecklingspsykologi 4.indb 29

2019-07-05 15:53

30 • Del I Vad är utvecklingspsykologi?

drag. Utvecklingen, menar dessa, är som att gå i en trappa. En individ befinner sig en tid på ett trappsteg och så tar denne ett kliv och kommer med ens ett steg högre. Varje steg innebär en tydlig förändring av individen och leder till nya mönster när det gäller tankar, känslor, beteenden och relationer. Vad som sker med individen medan hon står på ett trappsteg och liksom väntar, tas i det här fallet inte med i beräkningen. I stället koncentrerar man sig utifrån detta synsätt på själva kliven framåt och beskriver utvecklingen som sker när individen går från ett visst steg till ett annat. Liknande tankegångar kan man möta när det gäller olika avgränsade perioder i livet, exempelvis »trotsålder«, tonår och så kallad »mittlivskris« eller »medelålderskris«, och det innebär då att det handlar om avgränsade perioder i livet. I vilken utsträckning det faktiskt finns sådana generella perioder i livet återkommer vi till längre fram.

Språngvis utveckling

Mognad

Mognad

Gradvis utveckling

Ålder

Ålder

Figur 1.1 Skillnaden mellan gradvis och språngvis utveckling.

Tanken att individens utveckling sker språngvis och framskrider i bestämda, avgränsade stadier har under 1900-talet varit dominerande.

Det finns också en del som talar för detta, till exempel att barn i samma kronologiska ålder uppvisar likheter, oberoende av sina erfarenheter.

De flesta små barn börjar till exempel gå vid i stort sett samma ålder, och förskolebarnets förmåga att förstå ungefär hur andra människor tänker uppträder vid i stort sett samma tid.

All utveckling sker emellertid inte språngvis. Ett exempel på gradvis utveckling är puberteten. För en utomstående kan den uppträda relativt plötsligt, men i själva verket är den följden av en förhållandevis lång och gradvis process. Inte heller här är det fråga om ett »antingen–eller«.

Utvecklingspsykologi 4.indb 30

2019-07-05 15:53

KA PI T E L 1 U t vec k lin g • 31

Utvecklingen är komplex – både språngvis och gradvis. Alla barn i samma kronologiska ålder är olika i sin utvecklingsgång. Några tycks stå stilla en längre tid på ett trappsteg för att sedan plötsligt ta flera kliv uppåt i sin utveckling, medan andra verkar ha en jämnare gång. I båda fallen sker det hela tiden något i utvecklingen.

Är tidiga eller senare erfarenheter viktigast?

Vad är viktigast, livets tidiga eller senare erfarenheter? Det är en fråga som ofta ställs inom utvecklingspsykologin. Den amerikanske psykologen Jerome Kagan menar att upplevelser tidigt i livet är mindre viktiga. Han jämför våra erfarenheter med en ljudinspelning. Barnets beteende samt positiva och negativa erfarenheter »spelas in« i minnet.

Inspelningsknappen hos barnet är emellertid alltid nedtryckt. Om erfarenheterna i nuet stämmer överens med tidigare erfarenheter händer det inte särskilt mycket med ljudmaterialet. Men om det som sker i nuet inte stämmer med vad som hänt tidigare raderas det tidigare ljudmaterialet, och nytt material spelas in i stället. Kagan menar alltså att erfarenheter tidigt i livet bara är betydelsefulla om de stämmer överens med det som händer längre fram. Är det exempelvis så att en persons uppväxtvillkor inte har präglats av värme och kärlek, förväntar sig den personen inte heller detta från en partner i vuxen ålder, men om personen möter detta i en vuxen relation kan de tidiga erfarenheterna korrigeras (»spelas över«) (Kagan, 1984; Kagan & Herschkowitz, 2005).

Andra forskare som studerar individens utveckling hävdar att de tidiga erfarenheterna är av avgörande betydelse och menar att varje stadium i utvecklingen bygger på det närmast föregående. Om utvecklingen har varit på ett visst sätt under ett stadium, kommer även de kommande stadierna att påverkas av detta. Det handlar dock inte om att en person skulle kunna »misslyckas« på ett visst stadium i utvecklingen utan om att alla individer på något sätt löser de konflikter som stadiet inrymmer, och att detta kan ske på både bättre och sämre sätt. Använder vi liknelsen med ljudinspelningen skulle det betyda att det som finns inspelat på bandet påverkar det som sker i nuet – inte tvärtom.

John Bowlby (1907–1990), vars anknytningsteori vi beskriver lite längre fram i boken, intar en mellanställning: Tidiga erfarenheter är viktiga, senare faser påverkas av de tidigare och det som har gått snett kan rättas till längre fram i livet. Bowlby (1994) anser att individen kan

Utvecklingspsykologi 4.indb 31

2019-07-05 15:53

psykologi vid Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.

Hans forskning handlar främst om barns, ungdomars och unga vuxnas psykologiska utveckling.

BJÖRN NILSSON är beteendevetare och

Boken riktar sig till studerande och verksamma inom områden där kunskap om individens utveckling behövs såsom förskola, skola, hälso- och sjukvård, psykiatri och socialtjänst.

internationellt verksam med gruppoch ledarutveckling. Hans forskningsområden har varit socialpsykologi, samtalsanalys och social rättvisa.

De har skrivit flera uppskattade böcker om barns och ungas utveckling.

Utvecklingspsykologi

PHILIP HWANG är professor i tillämpad

Denna fjärde utgåva är kraftigt reviderad och uppdaterad bland annat med kunskap om olika typer av familjekonstellationer och kontexter, könsidentitet och nya rön inom neuropsykologi och genetik.

PHILIP HWANG BJÖRN NILSSON

Utvecklingspsykologi beskriver centrala aspekter av den fysiska, kognitiva och socioemotionella utvecklingen genom hela livet: från fostertiden, spädbarnsåren, förskoleåren, tidiga skolår, ungdomsåren och till vuxen ålder. Vardagsnära exempel och många illustrationer levandegör innehållet, skapar förståelse och visar hur kunskapen kan tillämpas.

FJÄRDE REVIDERADE UTGÅVAN

”Vad gör att vi blir som vi blir? Är tidiga eller senare erfarenheter viktigast? Sker utveckling gradvis eller i större språng? Vad kan man förvänta sig av ett barn utifrån ålder?

När är man egentligen vuxen?

I boken går vi in närmare på dessa frågor – och många andra.”

Philip Hwang och Björn Nilsson

PHILIP HWANG & BJÖRN NILSSON

Utvecklingspsykologi

Författarporträtt: Anna von Brömssen Omslag: Maria Ulaner

ISBN 978-91-27-82697-7

9 789127 826977

Utvecklingspsykologi_omslag.indd Alla sidor

2019-07-05 11:34