9789127826915

JON HAUG

FOTO: PRIVAT

underlättar för dig som har diabetes. Insulinregleringen är en psykologisk utmaning som är oupplösligt förknippad med livet med diabetes. Alla mätningar, beräkningar och all oro tär på ens krafter, vilket Jon Haug kallar diabetesslitage.

Han betonar vikten av att stabilisera blodsockret inom vissa gränser, snarare än att fokusera på enskilda värden, kost och livsstil. Han visar hur du psykologiskt kan förhålla dig till oro och ilska – och påverka dina blodsockervärden. Du får ta del av gedigen psykologisk kunskap och forskning som hjälper dig Jon Haug är specialist i klinisk psykologi vid Psykosomatiska institutet i Oslo och verksam både som forskare och behandlare. Han har disputerat på bokens ämne och tilldelades 2018 den norska psykologföreningens pris för sitt bidrag till den

till ökad livskvalitet på dina villkor.

Boken är fackgranskad och anpassad till svenska förhållanden av Agneta Lindberg, specialistsjuksköterska inom diabetesvård och ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.

kliniska hälsopsykologin.

DIABETESPSYKOLOGI

I Diabetespsykologi förmedlas kunskap och insikter som

”Äntligen en bok om diabetes som kombinerar psykologisk kunskap med gediget kunnande om sjukdomen och vad livet med diabetes innebär. Till skillnad

JON HAUG

mot annan litteratur om psykologi och

DIABETESPSYKOLOGI

fram människors förmågor att klara av

för ökad livskvalitet

diabetes fokuserar Jon Haug inte på hinder och svårigheter utan på att lyfta utmaningar.”

Therese Anderbro Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare i KBT, med.dr ”Ett måste för alla med diabetes – både ny och erfaren – och för dig som har någon i din närhet med diabetes. Boken borde vara obligatorisk för alla vårdutbildningar inom diabetesområdet.

Varje individ måste utveckla sin egen strategi för att klara av alla utmaningar som livet med diabetes innebär – denna bok kan vara en hjälp på vägen.”

Agneta Lindberg Ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD)

ISBN 978-91-27-82691-5

9 789127 826915

NOK_HAUG_DIABETSPSYKOLOGI_OMSLAG.indd Alla sidor

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSILLUSTRATIONER: GOODSTUDIO /SHUTTERSTOCK

2020-02-03 15:01

Innehåll

Förord ��������������������������������������������������������������������������� 7 Inledning ��������������������������������������������������������������������� 11 När kroppen behöver din hjälp 12 Övergående sjukdomar 12 Diabetes är en kronisk sjukdom 13 Inbjudan 15 Den inre bilden 16 Tågresan 18 Diabetesexpressens stationer 19 Passagerarna 20

Avresestationen ����������������������������������������������������������� 23 Diabetesdiagnoserna 24 Typ 1-diabetes 24 Typ 2-diabetes 29 LADA (latent autoimmune diabetes in adults) 34 MODY (maturity onset diabetes of the young) 35 Omgivningens stöd 35

diabetespsykologi.indd 3

2020-01-24 16:58

På väg till den första stationen ������������������������������������� 42 Diabetes är inte ”sockersjuka” 51

Den första stationen – stabilitet och jämvikt ����������������� 54 Reglering och stabilisering 57 Matematik 62

Den andra stationen – diabetes i kropp och psyke ������� 64 Vad blev annorlunda? 65 Grunden 66 Sanning och ägande 67 Njut av maten 70 Sjukdomens personliga betydelse 72

Den tredje stationen – sjukdomsspecificitet ����������������� 78 Specificitetsteorin om diabetes 83 Psykologiska hjälpmedel 86 1. Regleringsförståelse 87 2. Inställning till insulin 87 3. Omgivningens stöd 88 Tekniska hjälpmedel 89 Diabetes och livet i övrigt 90 Mål och medel 93

diabetespsykologi.indd 4

2020-01-24 16:58

Den fjärde stationen – ett nytt regleringssystem ����������� 95 Regleringsuppgiften 97 Behandlingsmål 98 Det idealiska regleringssystemet 99 1. Det ska vara enkelt att förstå och enkelt att använda 99 2. Det ska vara anpassat till ditt liv 100 3. Det ska gå att förändra på ett enkelt sätt 100 4. Det behöver inte vara perfekt, men det ska ge tillfredsställande resultat 100 5. Det ska vara enkelt att förmedla till och dela med andra 100 Cybernetik 101 Jämvikt 103 Återkoppling 105 Regulator 107 Kalibrering 108

Den femte stationen – ett psykologiskt behov av insulin och en stabil blodsockernivå ����������������������� 110 Motivation som drivkraft 110 Yttre motivation 111 Inre motivation 114 Behov som drivkraft 116

Den sjätte stationen – oförutsedda blodsockersvängningar ����������������������������������������� 126 Oförutsägbarhet 127 Förebygga och reparera 129 Osäkerhet och otrygghet 132 Känningsrädsla 133 Regleringen och tiden 135

diabetespsykologi.indd 5

2020-01-24 16:58

Den sjunde stationen – komplikationer vid diabetes �� �� 139 Komplikationsspöket 141 Psykologiskt försvar 144 Den förebyggande betydelsen av blodsockermätning 145 Verkliga erfarenheter av komplikationer 147 Diabeteströtthet 147 Diabetesslitage 149 Slitage stimulerar livskraften 150 Slitage kräver rätt användning och bra underhåll 151 Slitage ger patina 151 Slitage ökar värdet 152 Slitage är inte detsamma som förfall 153 De vanligaste komplikationerna 154

Den åttonde stationen – skilj mellan din diabetes och livet i övrigt ��������������������������������������������������� 157 Vad ska jag välja? 158 Ambivalensen 160 Lösningen på problemen som min diabetes medför 161 Din bästa vän 164

Den nionde stationen – kraftpunkten ������������������������� 166 Förståelse 166 Kompetens 169 Drivkraft 171 Livet framöver 172

Ordlista ��������������������������������������������������������������������� 175 Register ��������������������������������������������������������������������� 179

diabetespsykologi.indd 6

2020-01-24 16:58

Förord

Det var helt okänd terräng jag gav mig in i för snart fyrtio år sedan. Jag hade varken karta eller kompass till hjälp för att orientera mig. Det fanns nästan ingen litteratur om sambandet mellan diabetes och psykologi, och kompassnålen som jag annars kanske skulle ha kunnat navigera efter pekade i alla riktningar.

Som praktiserande psykolog hade jag lärt mig en hel del inom ämnena fysiologi, neurologi och endokrinologi. Jag hade också studerat psykosomatik och psykofysiologi samt ”rena” psykologiska metoder med syfte att förändra tankemönster och hantera svåra känslor.

Vid mina första möten med människor som fått diabetes fokuserade jag därför av naturliga skäl mest på hur de hade reagerat på det som hänt. Och alla jag talade med hade reagerat. Inte nödvändigtvis på samma sätt, men det fanns ett stort hav att ösa ur när reaktionssätten hos barn, föräldrar, ungdomar, vuxna och äldre skulle beskrivas och förstås.

Det var under en period intressant att undersöka varför män reagerade på ett annat sätt än kvinnor eller varför barn ofta måste hållas fast när de skulle få sin spruta.

7

diabetespsykologi.indd 7

2020-01-24 16:58

Psykologens intåg på diabetesområdet blev därför som man kunde förvänta sig. Psykologens uppgift blev att kartlägga och diskutera diabetessjukdomens negativa konsekvenser för både tankar och känslor. Så var det i början, men jag kom gradvis att röra mig i en annan riktning.

I det okända landskap jag vandrade genom mötte jag så småningom vägvisare – jag träffade er som utförligt kunde berätta för mig hur terrängen faktiskt såg ut. Jag pratade med både dig och hundratals andra som levde med diabetes och förstod att ni varje dag hade samma svårigheter, även om ni var väldigt olika som människor.

Efterhand förstod jag att psykologin kopplad till diabetes inte först och främst rör negativa känslotillstånd som ska behandlas med positiv psykologi. De psykologiska utmaningarna är dock oupplösligt förknippade med den fysiska skada som uppstått, och de utmaningarna kan och bör beskrivas precist och noggrant. Då får vi en helhetsbeskrivning av diabetes, som omfattar både den medicinska och den psykologiska aspekten.

Det var också väldigt betydelsefullt när jag insåg att människans förmåga att tänka och förstå är själva grunden för hanteringen av de problem som rubbningen i insulinsystemet medför.

Då förstod jag att våra psykiska egenskaper är resurser, och inte ytterligare belastningar som kan behöva hanteras med hjälp av psykolog. Vår förmåga att tänka och förstå mognar och utvecklas genom erfarenhet. Vi har också nytta av våra känslor, när de påverkar våra handlingar i positiv riktning. Psykologin kopplad till diabetes innehåller därför både problem och lösningar.

8

diabetespsykologi.indd 8

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

Under de vandringar jag gjort tillsammans med er har jag därför efterhand fått kartan och terrängen att stämma överens.

Det är detta samband mellan kroppen och psyket och mellan medicin och psykologi som den här boken handlar om.

De av er som jag haft sällskap av på vägen kommer säkerligen att känna igen er, och för er kan det jag berättar om i boken påminna om upplevelsen man får när man läser i gästboken i en vandringsstuga. Gästboken innehåller berättelser och erfarenheter som nedtecknats under årens lopp. Jag kan tänka mig att ni skrattar gott när ni kommer till sidorna om ”sockersjukan”.

Då minns ni förmodligen att ni ett tag trodde att ni skulle få leva med försämrad hälsa för att ni var så förtjusta i mat och sötsaker.

Ni som inte har gått längs den här stigen tidigare kan använda kartan som andra har skapat, och då kommer ni att upptäcka att det blir lättare att hitta vägen ut ur den skog som ni nog tyckte verkade både mörk och kuslig i början.

Jag vill först och främst tacka alla er som jag har träffat under åren. Det är samtalen med er och era frågor och funderingar som har inspirerat mig och stimulerat mig till att lära mig mer.

Jag vill också tacka Norges Diabetesforbund för stödet och det positiva gensvaret, för det gav mig kraft att gå vidare med projektet.

Ett stort tack till Gyldendal Norsk Forlag, som tog sig an min bok, och särskilt till min redaktör Katharine Cecilia Williams, vars konstruktiva kritik var till stor hjälp under arbetets gång.

Och sist men inte minst vill jag tacka min hustru Sissel, som under långa perioder fick stå ut med att jag betedde mig frånvarande när de rätta orden inte ville infinna sig under skrivandet.

Förord

diabetespsykologi.indd 9

9

2020-01-24 16:58

Hennes villkorslösa stöd och kloka kommentarer har betytt oändligt mycket.

Under många år har mina diabetesvänner lärt mig att livet med diabetes är krävande, men jag har också sett att rätt hjälp och rätt inställning stärker förmågan att ta vara på livet trots de utmaningar som sjukdomen medför.

Jag hoppas att du kommer att ha nytta av det jag skrivit, för då tror jag att resan vi ska göra tillsammans kan bli både spännande och rolig.

Lycka till!

10

diabetespsykologi.indd 10

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

Inledning

Den 11 januari 1922 fick Leonard Thompson, en svårt sjuk fjortonårig pojke, den första insulinspruta som getts till en människa.

Blodsockret sjönk dramatiskt under de följande tjugofyra timmarna, han vaknade ur sin koma och hans liv räddades.

Därmed var typ 1-diabetes inte längre en dödlig sjukdom utan ett kroniskt tillstånd av insulinbrist.

Leonard fick en kraftig allergisk reaktion av insulinet han fick, eftersom det var orent. Under de följande dagarna fick han nya injektioner med renare insulin, och det tålde han bättre. Sedan dess har behandlingen av diabetes ständigt förbättrats. Kunskapen om diabetes har ökat och nya insulintyper och många avancerade tekniska hjälpmedel har utvecklats. De här viktiga framstegen har du stor nytta av när du ska leva med diabetes i vardagen.

När du har diabetes behöver kroppen din hjälp för att fungera bra. Den kan inte hålla blodsockret på en stabil nivå på egen hand och är därför beroende av att du tar hand om regleringen på ett så bra sätt som möjligt.

I den här boken ska du få lära dig hur du kan hantera den utmaningen.

11

diabetespsykologi.indd 11

2020-01-24 16:58

När kroppen behöver din hjälp Alla drabbas vi av sjukdom då och då. Från det att vi är riktigt små och under hela livet kan vi bli sjuka. Vi vet alla hur det är att vara sjuk. Vi kan berätta för varandra om erfarenheter av huvudvärk, feber, stela och ömmande muskler, illamående och smärta.

Vanligtvis tänker vi att sjukdom går över. Vi använder ordet sjuk när vi ska beskriva ett ögonblickstillstånd. I verkligheten är bilden mer komplex, med både övergående sjukdomsepisoder och kroniska tillstånd. Övergående sjukdomar

Akut sjukdom innebär att ditt vanliga och stabila tillstånd tillfälligt rubbas under kortare eller längre tid.

Du måste kanske ta mediciner, stanna hemma från skolan eller jobbet, ligga till sängs eller uppsöka läkare eller annan vårdpersonal för att bli frisk.

Du kan befinna dig i det här tillståndet av fysisk obalans ett tag, men det finns ändå ett tydligt samband mellan obalansen i kroppen och din upplevelse av att något är fel. Om du har feber, smärta eller stela muskler känner du att du är sjuk, och att det är övergående. Akuta sjukdomar kan därför upplevas som begripliga, även om det du känner i kroppen kan vara obehagligt.

Vi är bekanta med övergående eller akuta fysiska besvär, och vi tillägnar oss kunskaper och erfarenheter och använder nödvändiga hjälpmedel. Det här gör att vi vanligtvis blir friska igen utan att behöva söka vård.

12

diabetespsykologi.indd 12

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

Dina erfarenheter av vanliga övergående sjukdomar är därför ofta tillräckliga för att hantera dem så att besvären försvinner.

Du hittar tillbaka till ditt friska tillstånd, och kroppen fungerar som den ska igen.

Sjukdomar kan dock ha ett annat förlopp. Även om tillståndet uppstår spontant och akut och sedan diagnostiseras och behandlas med medicin så tillfrisknar du inte helt. Sådana sjukdomar försvinner inte. De har kommit för att stanna. Diabetes är en sådan kronisk sjukdom.

Diabetes är en kronisk sjukdom

Diabetes innebär en varaktig förändring av ditt liv. Innan du fick diabetes var alla de celler i kroppen som är beroende av ett stabilt blodsocker intakta, och du behövde inte tänka på det över huvud taget. Nu krävs din assistans för att upprätthålla de funktioner som blodsockret är kopplat till.

Din kropp behöver hjälp varje dag fastän du inte alltid får tydliga signaler som talar om det för dig. Du kan känna dig både frisk och pigg även om kroppen har behov av behandlingsåtgärder.

När kroppens signaler uteblir är det lätt hänt att du underskattar behovet av behandling. Då kan det uppstå ett glapp mellan det du känner att du borde göra och det som är nödvändigt att göra.

Låt mig ta ett konkret exempel. Ibland kan människor med typ 1-diabetes medvetet ta för lite insulin. Trots att de vet att de behöver mer insulin kanske de inte gör något åt det därför att de inte får tydliga signaler från kroppen. De får inte de uppfordrande meddelanden som skulle ha tvingat fram rätt åtgärder.

Inledning

diabetespsykologi.indd 13

13

2020-01-24 16:58

Uttryckt på ett annat sätt är kroppen och psyket inte samkörda, och det kan göra det svårt att uppnå och upprätthålla en stabil blodsockernivå.

Om du som har diabetes hade kunnat känna när kroppen behöver insulin och åtgärder som gör att insulinet fungerar mer effektivt hade det varit enklare att stabilisera blodsockret. Men det här behovet märker du bara när blodsockret ligger antingen för lågt eller för högt. Då känner du ofta ett fysiskt obehag, och det blir tydligare att du måste göra något för att återupprätta balansen.

Det här är tydligast när insulinnivån är för hög och sockerhalten i blodet är för låg. Då uppstår det vi kallar insulinkänning, känning eller hypoglykemi. Känning är en varning om att du behöver socker, och om du inte får det snabbt kan det leda till ett allvarligare tillstånd med kramper och medvetslöshet. Det kallas insulinkoma, och känningen är en viktig signal som hjälper dig att undvika det. Jag ska gå närmare in på både det här och oönskade blodsockersvängningar längre fram i boken.

Diabetes är både ett tillstånd som du måste hantera här och nu och en kronisk sjukdom som du måste behandla långsiktigt för att undvika både akuta och sena komplikationer.

I praktiken är flera av utmaningarna vid typ 1- och typ 2-diabetes desamma. Livsstilen står i fokus i båda fallen.

Behovet av förändringar påverkar inte bara den som har fått en diabetesdiagnos utan även människorna i hens omgivning. Jag tänker i första hand på föräldrar till barn med diabetes, syskon, partner och vänner.

14

diabetespsykologi.indd 14

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

Alla ställs inför utmaningar som de tillsammans måste hitta lösningar på. Genom samtal och praktiska åtgärder kan den nya ”följeslagaren” få en acceptabel plats i familjen och vänkretsen.

I bokens olika kapitel kommer jag att beskriva de utmaningar du ställs inför när du har diabetes och ge dig tips och råd om hur du kan hantera dem.

För att underlätta för dig som läser boken har jag lagt upp den som en tågresa, och jag ska börja med att förklara för dig varför jag har valt den modellen.

Inbjudan Kära läsare!

Du bjuds härmed in till att följa med på en resa. Vi reser mycket nuförtiden, och ofta färdas vi långt till fjärran destinationer.

Den här resan kommer att föra dig till en plats, och den platsen har fått namnet kraftpunkten. Platsen kan inte beskrivas utifrån sitt klimat, sin natur, sin kultur eller sin befolkning – den skapas genom den resa du gör när du läser boken.

Platsen du kommer att anlända till är mycket mer än en punkt, men ordet punkt rymmer själva kärnan i det du har skapat genom dina insikter och din kreativitet. När du befinner dig i kraftpunkten kan du på ett bra sätt beskriva hur du har ersatt det som kroppen har förlorat.

I kraftpunkten är dina resurser, både de fysiska och de psykiska, optimalt tillgängliga för dig så att du kan använda dem när du ska hantera din diabetes.

Inledning

diabetespsykologi.indd 15

15

2020-01-24 16:58

I kraftpunkten har du uppnått både en intellektuell förståelse och en genomgripande upplevelse av sambandet mellan den fysiska och den psykiska aspekten av diabetes. Mitt mål är att du ska nå fram till kraftpunkten under läsandet av den här boken.

Den inre bilden För det mesta tänker vi inte så mycket på vad som händer inuti vår kropp. Vi är vana vid olika slags signaler från magen. Vi känner också att hjärtat slår och att vi andas in luft i lungorna, men det som pågår i de inre organen, till exempel levern eller njurarna, har vi inte någon tydlig upplevelse av.

Nu har du fått veta att din bukspottkörtel, ett organ som producerar livsnödvändigt insulin, inte längre fungerar som den ska.

Du har fått diabetes.

För många är det en både skrämmande och märklig insikt att det pågår omfattande och invecklade processer inom oss hela tiden utan att vi är medvetna om det. Tidigare har du inte behövt tänka på det. Din kropp har skött det mesta på egen hand utan att du har behövt anstränga dig. Men nu när den inte längre kan göra det måste du hjälpa den.

Eftersom du inte tydligt kan uppfatta vad som händer och inte vet vad som krävs för att processerna ska fungera kan det verka svårt. Att de val du gör varje dag har direkt betydelse för vad som händer i din kropp kan vara en tankeväckande upptäckt.

Kanske har du också fått höra att de val du gör kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. För många kan det här vara en obehaglig insikt.

16

diabetespsykologi.indd 16

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

Nu har du fått veta att du antingen måste ta insulin för att kroppen ska fungera som den ska eller att du behöver förändra en del av dina inarbetade vanor eftersom vissa vanor kan medföra risker för din hälsa. Till exempel kan du inte längre utan vidare äta precis vad du har lust med.

Du måste bedöma hur din kropp kommer att ta emot det du väljer att stoppa i munnen. Därför kan diabetes också göra det svårt att njuta av maten.

Dessutom påverkas kroppen inte bara av det du äter utan också av din aktivitetsnivå, dina känslor och många andra faktorer.

Nästan allt du gör har fått en ny och direkt betydelse för din hälsa.

Du visste säkert redan att din livsstil påverkar hälsan, men då var det inte på ett så konkret sätt. Tidigare har du kanske kunnat äta allt i obegränsade mängder eftersom de skadliga effekterna är så diffusa och hypotetiska och ligger långt fram i tiden. Nu är det helt annorlunda.

Om du, som vid typ 1-diabetes, är beroende av insulintillförsel och tar en lite för hög dos insulin riskerar du att få känning med detsamma. Å andra sidan kan du bli både törstig och trött om du tar för lite insulin.

Om du har typ 2-diabetes kommer det du stoppar i munnen också att påverka blodsockret därför att insulineffekten är bristfällig. Från och med nu behöver du rikta uppmärksamheten mot kroppens inre och försöka föreställa dig vad som händer där.

Kanske skulle du önska att du med hjälp av synen kunde få en tydlig bild av det som händer när du tar insulin, när du äter och när du är fysiskt aktiv. Det är nämligen vår syn och de bilder vi ser som vanligtvis är våra viktigaste redskap när vi ska förhålla Inledning

diabetespsykologi.indd 17

17

2020-01-24 16:58

oss till något. Vi minns i bilder, och vi påverkas av de bilder omgivningen skapar åt oss.

Men våra inre bilder av insulin och blodsocker är suddiga och förvirrande. Du kan se insulinet i en spruta eller penna, och du kan se siffrorna på blodsockermätaren. Men det är svårt att skapa sig en bra bild av det som händer när insulinet kommer in i kroppen eller hur insulinet fungerar när du äter. Det kan vara väldigt frustrerande och skapa både oro och förtvivlan.

Om du hade tillgång till tydligare och mer nyanserade bilder av de här processerna skulle det vara till stor hjälp.

Tågresan I den här boken kommer du därför att få skapa bilder som du kan använda dig av. Tillsammans ska vi visualisera din situation. Som inramning har jag valt en tågresa med ett antal stationer.

Tågresor är något de allra flesta av oss har erfarenhet av. Vi bygger och leker med järnvägar när vi är små. Rälsen slingrar sig mellan stolsben och under bord och skåp. Passagerarvagnar och godsvagnar och röda och gula stationshus gör det hela verklighetstroget och levande.

Som barn har många av oss suttit och väntat på en bänk på en perrong med en trygg hand att hålla i. Vi såg fram emot att den stora stånkande ormen skulle rulla in och att människor skulle stiga av och på. Vi visste inte vilka de var eller vart de skulle, men vår fantasi hade inga fysiska gränser. Vi lekte med bilderna vi skapade. Han där med det långa skägget, han är nog lärare och

18

diabetespsykologi.indd 18

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

ska till skolan. Hon den unga med de glittrande ögonen, hon ska träffa sin älskling.

Det är något alldeles speciellt med tåg, och de förknippas ofta med avsked och möten. Det vinkas adjö och hälsas välkommen på järnvägsstationerna. Glada miner eller tårar symboliserar återseenden eller avsked. Att det ofta är en tågresa som visas på film när mellanmänskliga händelser ska skildras är ingen slump.

Jag har valt tåget och tågresan som ram för genomgången i den här boken eftersom det kan hjälpa dig att skapa användbara bilder av inre fysiska processer.

Med inspiration från populära och berömda tåglinjer som Orientexpressen, Glaciärexpressen och Berninaexpressen har jag kallat vår tågresa Diabetesexpressen.

Vi kommer att färdas genom ett omväxlande landskap och hela tiden göra uppehåll vid nya stationer.

Diabetesexpressens stationer

Stationerna vi kommer till är viktiga för alla som är med på tågresan eftersom vi på varje station ska ta upp en viss aspekt av sjukdomen.

Stationerna utgör stommen i bokens uppbyggnad och hänger ihop så att förståelsen av diabetes gradvis blir allt större. Under hela resan kommer vårt huvudfokus att vara psykologi. I det här sammanhanget syftar ”psykologi” på både utmaningar och resurser. Den här användningen av psykologi är central i boken.

I början av din diabeteskarriär visste du förmodligen inte så mycket om de problem du skulle behöva hantera. Du hade kanske hört att diabetes har något med insulin att göra, men vad innebär Inledning

diabetespsykologi.indd 19

19

2020-01-24 16:58

det att det har uppstått en störning i insulinproduktionen eller insulineffekten?

Det var förmodligen lätt för dig att hitta litteratur i ämnet, men det är väldigt stor skillnad mellan generella redogörelser för diabetes och den personliga betydelse det har fått för just dig.

Du behövde en ”objektiv” beskrivning av sjukdomen för att veta vad den krävde, och samtidigt var du tvungen att hitta resurserna inom dig när du skulle hantera alltsammans.

Du behövde därför en korrekt beskrivning av diabetes för att kunna ta itu med arbetet, och samtidigt behövde du stärka din förmåga när utmaningarna dök upp. Då talar vi om psykiska resurser och personlig kompetens.

Diabetesexpressen ska därför ta med dig till en rad stationer där vi ska ta upp olika teman och ända fram till slutstationen, som har fått namnet kraftpunkten.

När du har kommit fram till kraftpunkten har du fått viktiga insikter om vad diabetesen kräver av dig personligen. Bilderna som du kopplar till stationerna där vi ska göra uppehåll kommer att bli hjälpmedel som du kommer att ha nytta av senare.

Härmed bjuder jag in dig att följa med på resan.

Passagerarna

Men vem är du som ska följa med på resan?

Låt mig försöka gissa det.

Antingen har du ganska nyligen fått reda på att du har typ 1eller typ 2-diabetes eller också har du levt med sjukdomen ett tag.

Kanske har en eller flera av dina närstående också fått en sådan

20

diabetespsykologi.indd 20

Diabetespsykologi

2020-01-24 16:58

diabetespsykologi.indd 21

2020-01-24 16:58

JON HAUG

FOTO: PRIVAT

underlättar för dig som har diabetes. Insulinregleringen är en psykologisk utmaning som är oupplösligt förknippad med livet med diabetes. Alla mätningar, beräkningar och all oro tär på ens krafter, vilket Jon Haug kallar diabetesslitage.

Han betonar vikten av att stabilisera blodsockret inom vissa gränser, snarare än att fokusera på enskilda värden, kost och livsstil. Han visar hur du psykologiskt kan förhålla dig till oro och ilska – och påverka dina blodsockervärden. Du får ta del av gedigen psykologisk kunskap och forskning som hjälper dig Jon Haug är specialist i klinisk psykologi vid Psykosomatiska institutet i Oslo och verksam både som forskare och behandlare. Han har disputerat på bokens ämne och tilldelades 2018 den norska psykologföreningens pris för sitt bidrag till den

till ökad livskvalitet på dina villkor.

Boken är fackgranskad och anpassad till svenska förhållanden av Agneta Lindberg, specialistsjuksköterska inom diabetesvård och ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.

kliniska hälsopsykologin.

DIABETESPSYKOLOGI

I Diabetespsykologi förmedlas kunskap och insikter som

”Äntligen en bok om diabetes som kombinerar psykologisk kunskap med gediget kunnande om sjukdomen och vad livet med diabetes innebär. Till skillnad

JON HAUG

mot annan litteratur om psykologi och

DIABETESPSYKOLOGI

fram människors förmågor att klara av

för ökad livskvalitet

diabetes fokuserar Jon Haug inte på hinder och svårigheter utan på att lyfta utmaningar.”

Therese Anderbro Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare i KBT, med.dr ”Ett måste för alla med diabetes – både ny och erfaren – och för dig som har någon i din närhet med diabetes. Boken borde vara obligatorisk för alla vårdutbildningar inom diabetesområdet.

Varje individ måste utveckla sin egen strategi för att klara av alla utmaningar som livet med diabetes innebär – denna bok kan vara en hjälp på vägen.”

Agneta Lindberg Ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD)

ISBN 978-91-27-82691-5

9 789127 826915

NOK_HAUG_DIABETSPSYKOLOGI_OMSLAG.indd Alla sidor

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSILLUSTRATIONER: GOODSTUDIO /SHUTTERSTOCK

2020-02-03 15:01