9789127823983 by Smakprov Media AB

riktar sig främst till skolledare, rektorer och utvecklingsledare i grundskolan. SKOLUTVECKLING OCH JÄMSTÄLLDHET

omslag: john eyre författarfoto: elisabeth ohlson wallin

Skolutveckling och jämställdhet

är biträdande professor i pedagogik och arbetar som forskningsledare vid Åbo Akademi. Hon är även sedan länge verksam vid Mälardalens högskola. Mia driver ﬂera forskningsprojekt och är ﬂitigt anlitad som föreläsare. Hon har också arbetat på Skolverket och Regeringskansliet, samt gjort utredningar och rapporter till en rad olika samhällsaktörer. MIA HEIKKILÄ

MIA HEIKKILÄ

har sedan länge varit tydligt i läroplanen, vilket ställer krav på skolors aktiva jämställdhetsarbete. Trots det arbetar de ﬂesta skolor endast med enskilda insatser som inte ger hållbar jämställdhet. Detta blev tydligt inte minst i samband med metoo-rörelsen som letade sig långt in i skolans värld. Ska förändring ske på riktigt behövs ett långsiktigt jämställdhetsarbete utifrån ett skolutvecklande organisationsperspektiv, vilket är precis vad den här boken hjälper dig att genomföra. Varje kapitel går konkret igenom hur skolor kan arbeta med jämställdhet och skolutveckling utifrån bland annat undervisning, kollegialt lärande och sociala relationer. Resultatet blir en förändringsprocess i form av ett pussel där hela skolan – från ledningsnivå till klassrumsnivå – är involverad. En förändring som är nödvändig om vi på allvar vill att skolan ska bli en plats på lika villkor för alla barn. JÄMSTÄLLDHETSUPPDRAGET

MIA HEIKKILÄ

Skolutveckling och jämställdhet

» Brist på jämställdhet och

förekomst av trakasserier beror på att människors lika värde inte respekteras i praktiken. Och det är ett stort problem i en demokrati, med en skola som har som centralt uppdrag att fostra demokratiska medborgare. « ur bokens förord

ISBN 978-91-27-82398-3

9 789127 823983

Heikkilä_omslag.indd Alla sidor

2019-08-09 10:18

Innehåll

FÖRORD 8 1. INLEDNING 12 Jämställdhet är en kärnfråga för skolutveckling 13 Jämställdhetsarbete är inte ett projekt 15 Vetenskaplighet i boken 18 Bokens upplägg 19

2. VAD VI MENAR NÄR VI PRATAR OM JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN 22 Jämställdhet är föränderligt 23 Barnsyn som grund 25 Orden vi använder när vi pratar om jämställdhet 26 Tvåkönsnormens upprepningar 29 Att inte behöva vara likadan, att inte förväntas vara likadan 31 Jämställdhetsarbete handlar om att skapa balanserad maktfördelning 33 Kombinationen av genus och klass – en särskilt viktig del av jämställdhetsarbetet i skolan 34 Sammanfattning och reflektionsfrågor 36

Heikkilä inlaga korr 4.indd 3

2019-08-08 14:20

4 s ko lu t v eck l i ng o c h jä m stä l l dh e t

3. LÄROPLANENS JÄMSTÄLLDHETSUPPDRAG TILL SKOLOR 37 Den reviderade läroplanen tydliggör jämställdhetsarbetet 37 Läroplanens övergripande jämställdhetsuppdrag till skolor 40 Lärande, val och utveckling som jämställdhetsbegrepp 41 Tillsammansskap som jämställdhetsbegrepp 42 Gestalta och förmedla 44 Rektors ansvar 46 Mål och riktlinjer för jämställdhet 47 Skolans mål 47 Lärarens mål 50 Studie- och yrkesval och genus 52 Sammanfattning och reflektionsfrågor 53

4. VETENSKAPLIGHET OCH BEPRÖVAD ERFARENHET I ARBETET MED JÄMSTÄLLDHET 54 Vetenskaplighet 55 Beprövad erfarenhet 56 Arbete med att formulera beprövad erfarenhet – ett systematiskt jämställdhetsarbete! 58 Beprövad erfarenhet – ett exempel 59 Sammanfattning och reflektionsfrågor 61

5. ETT SYSTEMATISKT ARBETE FÖR ÖKAD JÄMSTÄLLDHET 62 Förändring är en process 63 Att arbeta för ökad jämställdhet innebär att förändra 65 Systematiskt arbete är inte alltid linjärt 65 Punktinsats och process 69 I ”mellanrummen” mellan de olika processerna 71 Analyserna som en viktig del av processen 73 Kvalitetsarbete och förändringsarbete – givet samma? 76

Heikkilä inlaga korr 4.indd 4

2019-08-08 14:20

in n e h åll 5

Exempel – pågående arbete i en kommun 77 Husmodellen 79 Utvecklingsklimat 80 Organisation 81 Målformulering 81 Ledningsstöd 82 Kunskapssyn 82 Kort exempel – pågående arbete i en kommun 83 Systematiskt hållbart arbete över tid – jämställdhet som kvalitetsstämpel för en verksamhet 84 Sammanfattning och reflektionsfrågor 87

6. REKTOR SKAPAR OCH LEDER EN ORGANISATION 88 Organisationens värderingar 89 Lokal organisation med uppdrag 90 Vems ansvar? 93 Rektors roll i att organisera och leda 95 Förändringsledarskap 96 Tidsanvändning 98 Relationell handlingsberedskap 99 Gränsområde för aktörskap 102 Teamlärande 103 Olika sätt att organisera jämställdhetsarbete 104 Exempel – olika sätt att organisera förändring 106 Sexuella kränkningar i skolmiljö som ett symptom på en icke fungerande skolorganisation 107 Sammanfattning och reflektionsfrågor 112

7. LÄRARES KOLLEGIALA LÄRANDE FÖR OCH OM JÄMSTÄLLDHET 113 Lärarnas uppfattningar om genus och jämställdhet 114 Lärarnas egna genusgörande 117

Heikkilä inlaga korr 4.indd 5

2019-08-08 14:20

6 s ko lu t v ec k l i ng o c h jä m stä l l dh e t

Kollegialt lärande som systematiskt kvalitetsarbete 117 Att utveckla relationskompetens 119 En modell för kollegialt lärande med fokus på jämställdhet 123 Lyssnande 125 Samtalande 126 Utforskande 127 Prövande 127 Det kollegiala lärandets fyra beståndsdelar i praktiken 128 Skapa förutsättningar för professionellt och kollegialt lärande för jämställdhet 130 Forskning som relaterar till kollegiala processer och en gemensam riktning kring jämställdhetsfrågor 131 Sammanfattning och reflektionsfrågor 135

8. DIDAKTIK OCH UNDERVISNING 136 Skillnader skapas i klassrummet 137 Skolprestationer och jämställdhet 139 Lärarnas förståelse påverkar jämställdhetsarbetet i klassrummet 141 Påverkansfaktorer för undervisningens organiserande 144 Normer i klassrummet 145 Lärares kön 148 Talutrymme i klassrummet 149 Pojkar i klassrummet 151 Pojknormer i praktiken 153 Genus och klass i undervisningen 158 Pojkar, social klass och läsning 161 Genusdidaktik eller genusmedveten undervisning 164 Undervisa om genus 166 Sammanfattning och reflektionsfrågor 169

Heikkilä inlaga korr 4.indd 6

2019-08-08 14:20

in n e h åll 7

9. TILLIT TILL OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ ELEVERNA 170 Närhet eller distans? 171 Tillit 174 Höga förväntningar 176 Om betyg och bedömning som värdering 176 Elevinflytande – en fråga om att dela makt 178 Exempel på hur elevinflytande kan utvecklas med genusnormer i åtanke 179 Kollegialt lärande tillsammans med eleverna 181 Sammanfattning och reflektionsfrågor 183

10. VÅRDNADSHAVARNA OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETET 184 Vårdnadshavare ska ha möjlighet till inflytande 185 Att prata om jämställdhet – formella och informella möten 186 Kritiska röster – formella möten 187 Att kommunicera jämställdhetsarbetet till vårdnadshavare – formella möten 189 Kritiska röster – informella möten 190 Kristiska röster – vårdnadshavare får informera skolan om nödvändig genuskunskap 192 Motstånd mot jämställdhetsarbetet 194 Temat psykisk hälsa hos barn och unga 196 Sammanfattning och reflektionsfrågor 197

11. OCH NU DÅ? AVSLUTANDE REFLEKTIONER 198 TACK! 205 REFERENSER 207

Heikkilä inlaga korr 4.indd 7

2019-08-08 14:20

Förord Under hösten 2017 dominerades nyhetsrapporteringen av berättelser om sexuella trakasserier i form av #metoo-upproret och en våg av något som skulle kunna beskrivas som chock följde. I hashtaggarna #tystiklassen och #ickegodkänt framkom starka berättelser som på alla sätt och vis visade på oacceptabla beteenden och händelsekedjor i skolan, i klassrum och i lärarrum. Det var stundtals fruktansvärd läsning, värre än många hade anat. Jag, som arbetat länge med forskning om jämställdhet i skolan, visste mycket väl att oegentligheter förekom mot flickors och kvinnors (och pojkars och mäns) kroppar i skolan, men att det fanns ett sådant oprofessionellt bemötande från skolors sida var jag inte beredd på. Jag blev så arg och upprörd! Trots flera tusen höjda röster om situationer som inte får förekomma i skolans värld stod många av skolorna, i de allra flesta fall, handfallna och tysta. Tystnaden är en sak, även om det i den kan ligga en ovilja gömd. Men att öppet inte vilja eller orka engagera sig är ännu värre. Behovet av att uppmärksamma och aktivt förebygga sexuella kränkningar såg vi redan i arbetet inom Delegationen för jämställdhet i skolan1. Här föreslogs bland annat en lagändring om att till1 Delegationen

för jämställdhet i skolan var en statlig utredning som fanns 2008-2010 och som hade dåvarande regeringens uppdrag att utreda situationen gällande jämställdheten i skolan. Delegationen, även kallad DEJA, publicerade ett tiotal kunskapssammanställningar på olika tematik kring området jämställdhet i skolan, och ett delbetänkande (SOU 2009:64) och ett slutbetänkande för delegationens arbete (SOU 2010:99).

Heikkilä inlaga korr 4.indd 8

2019-08-08 14:20

fö ro r d 9

synen för skolornas jämställdhetsarbete helt och hållet skulle vara Skolinspektionens ansvar. Det verkar nu åratal senare bli av. Saker tar tid. Skolinspektionen kan nu äntligen börja ta ett helhetsgrepp om kränkningar i skolan, och på riktigt sätta in sexuella trakasserier i kränkningsbegreppet, och också på riktigt se sambandet mellan detta och bristen på jämställdhet. Berättelserna, upplevelserna, förstörd skoltid, kroppar som besudlas, flickor, kvinnor och också pojkar och män som görs rädda i skolan, kan vi inte på något sätt acceptera. Skolan ska vara en plats där alla ryms, den ska vara en plats där vi låter människor vara olika och unika. Det är också skolans uppdrag. Vi behöver påminna oss om att även om vi nu samstämmigt fördömer beteenden som är sexuella trakasserier och ibland också människorna som utsatt andra för trakasserier, kommer vi inte åt problemet enbart genom verbala fördömanden. Vi måste se till att beteenden ändras och vi behöver också förstå att bakom dessa handlingar finns en människosyn, en kvinnosyn, en syn på män och en syn på vad som är tillåtet i skolan. Det är därför synen på medmänniskor behöver bli mer rimlig och relevant, i linje med styrdokumentens intentioner. Skolan är ett sammanhang där barn är ”tvingade” att vara. Det har sagts förr och jag vill säga det igen – i skolan måste alla barn vistas på grund av lagstiftad skolplikt. Det är därför helt orimligt att skolan är en plats där många barn blir utsatta för kränkningar och trakasserier. Det finns en sådan stark brist på logik i att skolor inte proaktivt arbetar för att skolan på alla nivåer ska vara en trygg och inspirerande plats, att en del fortsätter att tänka att bara barnen får kunskap så löser sig det mesta. Den berättelse om skolan som vi låtit dominera skoldebatten handlar om skolresultat, som om det vore hela sanningen om skolan. Vi har gått rakt in i en så kallad new public management-debatt om skolan,

Heikkilä inlaga korr 4.indd 9

2019-08-08 14:20

10 s ko lu t v ec k l i ng o c h jä m stä l l dh e t

och ser i många fall det mätbara som den enda berättelsen om skolan. Skolframgång, och framgång senare i livet är däremot så mycket mer än skolresultat, visar forskning (se t.ex. Francis, Read & Skelton, 2012). Skolan är en social institution där relationer byggs tillsammans med en plats där kunskap utvecklas. Det går inte att sära på dessa mekanismer. När skola och jämställdhet kommer på tal läggs det ofta in en bisats som ett slags försvar om att det brister i hur man arbetar för att förstärka jämställdheten, ”men att det finns många skolor som arbetar väldigt bra”. Jag har sökt, jag har rest och jag har pratat med så många i det här landet och jag har inte hittat den skola eller den kommun som skulle vara den som jobbar bra på alla nivåer och i linje med skolans jämställdhetsuppdrag och samtidigt långsiktigt för att förhindra kränkningar. Faktiskt inte en enda. Men jag hoppas givetvis att jag har fel. Det finns projekt, det finns pengar att söka, det finns idéer, det finns eldsjälar, men var finns den långsiktiga systematiken? Var finns den skola som år efter år står fast vid att vara en skola fri från kränkningar och där jämställdhet utgör en tydlig linje som visar att det idag är det viktigaste uppdraget tillsammans med att barn ska få med sig kunskaper? En skola som står fast vid att elever, lärare, barn och vuxna behöver visa varandra respekt för att man ska kunna lära sig, våga visa sig nyfiken, våga vara öppen med vad man kan och inte kan. Ingen kan det i en skolmiljö där kränkningar riskerar att slå till, när som helst och från vem som helst. Det går till och med att säga att Sveriges tillväxt och entreprenörsanda står och faller med om vi lyckas hindra kränkningar och trakasserier i skolan. Efter metoo-revolutionen är det dags för skolor, kommuner och fristående skolhuvudmän att förstå konsekvenserna av att INTE se detta som ett av de stora strukturproblemen i svensk skola idag. Vilka elever kan blomma i denna typ av skola? Vilka vågar lära? Var finns empatin för andra människor? Vilka vill jobba i denna miljö?

Heikkilä inlaga korr 4.indd 10

2019-08-08 14:20

fö ro r d 11

Det är en slags domedagskänsla, ja. Men redskapen finns att förändra. I grunden är detta en optimistisk bok som inte ska läsas med dramatik eller tidningsrubriker i bakhuvudet. Jag vill att du läser med ditt eget tänkande och med fokus på allt du faktiskt kan göra bara du bestämmer dig för det. Det är inte heller särskilt svårt att förändra. Men det krävs tid, tålamod och uthållighet. Och det krävs ett klokt ledarskap som inte vacklar när det gungar. För i ett förändringsarbete finns aldrig enbart lyckade stunder, utan också motgång och motstånd. Vi måste förändra läget i skolorna och det nu. Som forskare och föreläsare om dessa frågor blir mitt bidrag till förändringen att forska och skriva om ämnet. Den här boken innehåller inga mirakelmediciner. Mycket som jag skriver om har du säkert läst förr till och med. Boken innehåller ingen quick-fix, för det finns verkligen inte. Brist på jämställdhet och förekomst av trakasserier beror på att människors lika värde inte respekteras i praktiken. Och det är ett stort problem i en demokrati, med en skola som har som centralt uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Det här arbetet handlar om att förändra människors tankar och beteenden och det går inte snabbt. Det kräver systematik, ett stegvist arbete och en tro på att förändring behövs. Det kräver att någon går först och visar vägen, och berättar tryggt och lugnt hur förändringen kan göras. Det har du som rektor, förstelärare, skolledare eller skolutvecklare möjlighet att bidra med. Mia Heikkilä

Heikkilä inlaga korr 4.indd 11

2019-08-08 14:20

1. Inledning Skolan är idag en plats där man fortfarande gör skillnad på barn (jfr Reay, 2017). Ändå är det så att i alltför många skolor och kommuner betraktas jämställdhetsfrågan, och frågor som berör värderingar och normer, ännu som en särfråga, det vill säga något som man behandlar vid sidan av det man ”egentligen” ska göra. Skolans tydliga jämställdhetsuppdrag kopplas alltså alltför sällan samman med övergripande skolutveckling. Jag vill så här inledningsvis lyfta fram ett citat från en forskningsartikel där forskarna på ett intressant sätt formulerar att jämställdhet och genus är komplext, men också att det handlar om att utveckla alla de olika vardagskontexter som barn finns i för att nå resultat som betyder något.

Alla insatser som görs för att stödja och främja genus och jämställdhet måste vara medvetna om både komplexa sociokulturella mönster och de skiftande och motsägelsefulla sätten som genusfrågor framträder hos barn och ungdomar. (Bragg, Renold, Ringrose & Jackson, 2018, s. 431)

Heikkilä inlaga korr 4.indd 12

2019-08-08 14:20

in le dn in g 13

Skolutveckling och jämställdhetsarbete behöver således samverka för att de komplexa mönster som Bragg med flera pekar på ska uppmärksammas i högre grad i skolors kärnverksamhet. Bokens titel, Skolutveckling och jämställdhet, antyder också det. ”Och:et” signalerar att skolutveckling och jämställdhet går hand i hand och förutsätter varandra. Skolutveckling och jämställdhet visar att det finns en ömsesidighet i dessa begrepp. Att utveckla en skola, undervisningen och de delar som verksamheten består av, kan självfallet göras på en rad olika sätt. Det finns inte någon forskare eller konsult som kan formulera hur det ska göras så att det passar alla skolor och alla skolors behov. Men både erfarenhet och studier har visat att vissa grundläggande principer behövs som utgångspunkt, för att sedan rektor, skolledning eller kommunens skolchef ska kunna organisera och skapa processer som leder till skolutveckling. De bärande principerna för skolutveckling är till exempel organisatorisk vilja, målsättning med utvecklingen, resurser och tid till förändring samt ett relevant ledarskap.

Jämställdhet är en kärnfråga för skolutveckling Jämställdhet kan sägas innebära processer av relationer mellan flickor, pojkar, kvinnor, män och icke-binära barn och vuxna. Processer som ständigt är i förändring, ständigt i rörelse. Vi skapar och förhandlar genus dagligen, avgör vad det ska betyda och hur det ska vara. Så småningom blir innebörden och formerna för genus lite annorlunda än igår. Nya mönster skapas och därmed olika villkor för och möjlighet till makt och inflytande. Det sociala i människan, där kön och genus är en del, är kunskapsbärande. Vi skapar alltså kunskap och

Heikkilä inlaga korr 4.indd 13

2019-08-08 14:20

14 s ko lu t v eck l i ng o c h jä m stä l l dh e t

förhandlar också vilken kunskap som är mest giltig för dagen. Jämställdhetsarbetet, och därmed skolutvecklingsarbetet, handlar om varje möte med elever, varje möte med föräldrar, varje möte mellan lärare, varje veckobrev och månadsbrev, kick-offer inför läsårsstart och konferenser under terminerna, i läromedel, ja alla kommunikativa handlingar som sker i skolmiljön. Det är väldigt många sådana som sker varje dag. Varje tillfälle där en person möter en annan person och dennes perspektiv och idéer innebär en möjlighet att bekräfta en idé om jämställdhet eller förkasta den, genom att i mötet visa upp vår människosyn, vår kvinnosyn och vår manssyn. Hur då? Jo, i kommunikation kan vi bestämma oss för att lyssna in, avfärda eller utöva inflytande, och beroende på vilket bemötande vi väljer kan vi gestalta och förmedla vår syn på den andra på väldigt olika sätt. Poängen är att i kommunikativa situationer utövas makt och inflytande på en rad olika sätt. Jämställdhet, eller bristen på jämställdhet som vi känner den, handlar om maktutövning i stort och smått, i både mikro- och makrohandlingar. Det är inget man ”blir klar med” utan är en pågående samhällelig process. Och pågår den i samhället så pågår den också i skolan. I skolan är makten och inflytandet formellt fördelad olika mellan elever och lärare, och mellan lärare och rektorer. Som alla människor skapar eleverna också informella maktstrukturer i sin sociala samvaro. Dessa maktstrukturer får konsekvenser för vilka som blir lyssnade till och vilka som blir tystade. Här vet vi utifrån forskning att både inom flick- och pojkgrupper finns sådana maktstrukturer som får stor betydelse för flickor och pojkar i skolan. Skolan är inte en fristad från sådana maktstrukturer. Men skapandet av maktobalans sker inte på samma sätt hela tiden utan mönster av ojämställdhet beroende på hur makten är distribuerad ser delvis olika ut i olika sammanhang.

Heikkilä inlaga korr 4.indd 14

2019-08-08 14:20

in le dn in g 15

Jämställdhetsarbete är inte ett projekt Trots att skolutveckling och jämställdhetsarbete behöver ske som ett samarbete för att arbetet ska bli hållbart och ge effekt, drivs jämställdhetsarbete nästan ändå alltid som projekt idag. Så har det varit ungefär de senaste tio åren, men alltmer arbetar skolor och kommuner på andra sätt. Flera av dessa finns som exempel i boken. Ändå är det så att projektmedel för jämställdhetsprojekt fortsätter att utlysas, förskolor och skolor startar entusiastiskt jämställdhetsprojekt för att ta tag i något eller för att sätta igång arbete som kanske legat i träda länge. Det är som om ordet projekt för med sig en kraft, ett krav eller en tydligare förväntan än om man tänker att ett arbete pågår kontinuerligt i en process. I projektets art finns också en förväntan om att man ska vara ”klar” med ett synligt resultat och en synlig effekt när projekttiden och pengarna är slut. Det verkar i det närmaste omöjligt att undvika när det gäller jämställdhetsområdet eftersom bristen på jämställdhet förekommer i så olika former och skepnader, och eftersom det i mångt och mycket handlar om att förändra människors synsätt, beteenden och handlingsmönster – och sådant tar lång tid. Men jämställdhetsarbete är inte ett projekt till sin karaktär, det går inte att lösa eller hantera som ett projekt. Det finns vissa kriterier för ett projekt, som att det innebär en tidsbegränsning där något börjar för att sedan avslutas. Så är inte ett jämställdhetsarbete, återigen. För människor pågår jämställdhet, eller brist på jämställdhet, ständigt. Det finns inget tidsbegränsat, det finns inte något slutfört. Jämställdhet eller brist på jämställdhet är vår ständigt pågående upplevelse av de möten och de relationer vi har i våra liv. För barn och ungdomar pågår det i allra högsta grad i skolan. Det pågår hela tiden eftersom det är så nära förknippat med identitetsutveckling och sker intensivt som barn och ung. Att vara och bli ”flicka” eller ”pojke” är en sådan

Heikkilä inlaga korr 4.indd 15

2019-08-08 14:20

16 s ko lut v ec k l i ng o c h jä m stä l l dh e t

viktig del av vilka vi är, och en del av vad vi lär oss och den kunskap vi utvecklar, eftersom vi i samhället fortsätter att tillskriva det stor betydelse. Därför behöver skolutveckling och jämställdhetsarbete samskapas. Skolutveckling och jämställdhetsarbete handlar också om att hitta processer för hur detta ska göras på just vår skola, i vår kommun eller i vår region. Skolutveckling och jämställdhetsarbete är att utforska och testa processer – inte att leta efter en enhetlig metod som passar alla, för den metoden finns inte (jfr t.ex. Björkman & Bromseth, 2019 som påpekar hur arbete med att granska normer i skolan behöver ses som processer). Många arbetssätt behöver kombineras i skolutvecklande jämställdhetsprocesser. Olika dimensioner av och karaktäristika på hur sådana kan se ut kommer att presenteras, problematiseras och granskas i boken. Mycket av jämställdhetsarbetet har hållit sig på en metod- och ”checklistenivå” men för att få en bestående och hållbar förändring för skolan, i riktning mot jämställdhet i praktiken, behöver man rikta blicken mot skolstrukturen och skolorganisationen. Övergripande arbetssätt, processer och rutiner behöver utforskas med fokus på jämställdhet. Skolutveckling och jämställdhet genomsyrar hela den här boken och kapitlen nyanserar och reflekterar kring ett sådant arbetes olika delar. Forskning om skolutveckling som relateras till jämställdhet lyfts fram och tillsammans med tidigare erfarenheter och forskning om jämställdhetsarbete läggs dessa samman till ett slags ”pussel”. Det kan ge en riktning till en skolhuvudman eller skola som både vill utveckla skolan och utveckla en jämställd skola om vilka delar som då behöver inkluderas i arbetet. Pusslet illustrerar utvecklingsarbetets olika delar och dessa diskuteras i bokens samtliga kapitel: Vetenskaplighet och beprövad erfarenhet, Orga-

Heikkilä inlaga korr 4.indd 16

2019-08-08 14:20

in le dn in g

vetenskaplighet och beprövad erfarenhet

didaktik och undervisning

organisation kollegialt lärande

tillit och förväntningar

vårdnadshavare och hemmet

nisation, Kollegialt lärande, Didaktik och undervisning, Tillit och förväntningar och Vårdnadshavare och hemmet. Flera av bokens kapitel är uppdelade efter modellen även om kapitelrubrikerna då delvis har andra benämningar. Även om bilden av pusslet kan verka göra anspråk på någon slags allmängiltig lösning är det inte tanken. Idén är i stället att strukturera upp innehållsliga delar i ett skolutvecklande jämställdhetsarbete så att de olika delarna ska kunna användas där de passar och där det finns ett behov. Erfarenheter och tidigare forskning pekar mot att alla delarna behövs i en hållbar skolutveckling, men alla skolor eller kommuner kanske redan har vissa av delarna på plats. Då kan man fokusera på det som inte fungerar. Bilden kan därför vara

Heikkilä inlaga korr 4.indd 17

2019-08-08 14:20

18 s ko lu t v eck l i ng o c h jä m stä l l dh e t

ett sätt att reflektera kring huruvida alla dessa delar inkluderas i praktiken i ett pågående arbete. En del av dessa delar ter sig kanske självklara om man arbetat en del med skolutveckling eller jämställdhet. Då är det bara att hoppa över dem.

Vetenskaplighet i boken De vetenskapliga texter och den beprövade erfarenheten som inkluderas i boken är tänkta att fungera som redskap för de skolledare som har som intention att deras skola ska bli mer jämställd – på flera olika strukturella plan och med ett långsiktigt förändringstänkande. Kunskapen, i form av forskning som presenteras kan betraktas utifrån två huvudteman. De temana framkom under arbetet med att hitta den senaste internationella forskningen om jämställdhet och genusmönster i skolan, i kombination med att ha lyssnat in frågor och funderingar under de senaste årens möten med lärare, skolledare och rektorer. Dessa teman har jag här benämnt Sociala relationer och Undervisningen. I båda dessa, som självfallet är överlappande, är barns och vuxnas identiteter, lärandeprocesser och idéer och drömmar om livet ständigt närvarande. De två temana bygger på bland annat tillit, förtroenden och omsorg – sådant där respekt för människor är avgörande. Inom både sociala relationer och i undervisning behöver de vuxna som leder ha en vilja att möta den andra, förstå den andra och ha insikt om att personen jag möter är så mycket mer än jag ser just nu. Alla identiteter bär vi med oss och relationen mellan våra olika identiteter är ett ständigt internt förhandlande: när ska jag visa vad och när får jag visa vad, och använda mig av den erfarenhet som det givit mig. I skolan kan man tänka sig att relationerna mellan människor ska bygga

Heikkilä inlaga korr 4.indd 18

2019-08-08 14:20

in le dn in g 19

på att alla identiteter ska få synas och värderas som något positivt. Avsikten med temana Sociala relationer och Undervisning, är att pröva två huvudsakliga perspektiv att sätta på genus och jämställdhet i skolan och hur det framträder på olika sätt i olika sammanhang. En enkel bild kan vara att framför sig se raster, skolgården, korridorer, väntan, lunchen och strax utanför skolgården. Vad händer där? Hur görs genus där? Vad behöver lärare och rektorer ha kunskap om gällande genus där? Ganska snabbt kan man få en uppfattning vad som sker på dessa platser, hur genus görs och på vilket sätt, givetvis i viss mån beroende på barnens ålder. De två huvudtemana kan alltså vara ett sätt att betrakta hur och i vilka sammanhang genusmönster i skolan uppkommer och i vilka sammanhang man i skolan särskilt behöver uppmärksamma frågor om genus och jämställdhet.

Bokens upplägg Den här boken vill visa varför och hur jämställdhet och skolutveckling måste gå hand i hand för att en förändring av våra barns skolmiljö ska ske. Den riktas främst till er som kan förändra ramarna för skolans verksamhet – ni som leder skolor: rektorer, skolledare och skolpolitiker. Ni har mandat att: ྲྲ förändra och initiera förändring ྲྲ leda och också hålla i förändringsarbete ྲྲ se till att de styrdokument som skolan har som uppdrag att uppfylla också uppfylls

Heikkilä inlaga korr 4.indd 19

2019-08-08 14:20

20 s ko lu t v ec k l i ng o c h jä m stä l l dh e t

ྲྲ genom läroplaner, skollag och diskrimineringslag förhindra trakasserier och brist på jämställdhet och se till att skolan är jämställd ྲྲ se till att alla flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande i klassrummen. Jag har valt att disponera boken på följande sätt: Efter detta inledande kapitel följer KAPITEL 2, Vad vi menar när vi pratar om jämställdhet i skolan, som resonerar om de bärande principerna för jämställdhet i skolan. Här presenteras också de första argumenten för varför genus alltid ska ses i relation till social klass. KAPITEL 3, Läroplanens jämställdhetsuppdrag till skolor, handlar om vad styrdokument och lagstiftning skriver om skolans åtaganden och uppgift för jämställdhet. KAPITEL 4, Vetenskaplighet och beprövad erfarenhet i arbetet med jämställdhet, lyfter fram dessa två begrepp och hur de kan förstås i ett jämställdhetssammanhang. KAPITEL 5, Ett systematiskt arbete för ökad jämställdhet, handlar om varför arbetet med jämställdhet behöver ske systematiskt och hur det kan göras på en rad olika sätt. Det finns inte en allenarådande metod för skolans kvalitetsarbeten utan kombinationer av olika arbetssätt behöver användas. KAPITEL 6, Rektor skapar och leder en organisation, lyfter fram rektors avgörande ansvar för att leda och styra jämställdhetsarbetet och i det finns också vikten av att ha organiserat arbetet för att det ska få betydelse. KAPITEL 7, Lärares kollegiala lärande för och om jämställdhet, lyfter fram läraren och det kollegiala samtalets nödvändighet i ett systematiskt förändringsarbete. KAPITEL 8, Didaktik och undervisning, handlar också om läraren som varje dag träffar eleverna och har den största praktiska påverkan för jämställdhet. Här resoneras om betydelsen av jämställdhetstänkande i de didaktiska valen i undervisningen. KAPI-

Heikkilä inlaga korr 4.indd 20

2019-08-08 14:20

in le dn in g 21

TEL 9,

Tillit till och höga förväntningar på eleven, behandlar dessa två förhållningsätt till eleverna som viktiga delar att problematisera och diskutera gällande jämställdhet i skolan. Vilket inflytande har eleven på sin skolsituation? Här diskuteras också de värderande betyg och bedömningar som eleven får. KAPITEL 10, Vårdnadshavarna och jämställdhetsarbetet, diskuterar vårdnadshavarnas roll i skolans jämställdhetsarbete, och KAPITEL 11, Och nu då?, är en avslutning och innehåller sammanfattande reflektioner. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och reflektionsfrågor.

Heikkilä inlaga korr 4.indd 21

2019-08-08 14:20

riktar sig främst till skolledare, rektorer och utvecklingsledare i grundskolan. SKOLUTVECKLING OCH JÄMSTÄLLDHET

omslag: john eyre författarfoto: elisabeth ohlson wallin

Skolutveckling och jämställdhet

MIA HEIKKILÄ

Skolutveckling och jämställdhet

» Brist på jämställdhet och

ISBN 978-91-27-82398-3

9 789127 823983

Heikkilä_omslag.indd Alla sidor

2019-08-09 10:18