Page 1

F O TO : A P P E N D I X F O TO G R A F I

INTERKULTURELL MEDVETENHET består av fem pelare: Kunskap ger förståelse för människors kulturella sammanhang och hur vi alla tolkar nya situationer utifrån våra tidigare erfarenheter. Självkännedom gör det möjligt att hantera sina egna känslor och tankar. Acceptans handlar om att utveckla ett tillåtande förhållningssätt både till personen man möter och till sina egna känslor. Nyfikenhet hjälper till att skapa goda relationer.

SOROUSH SHOURI är leg. psykolog med mångårig erfarenhet av att handleda, utbilda och föreläsa för olika personalgrupper som arbetar med flyktingar, bland annat inom jour- och familjehem, boenden för ensamkommande barn och ungdomar, samt för polisen och socialtjänsten.

Välvilja innebär att väcka och bibehålla sin empati och att fokusera på sina medmänniskors behov. Rikligt med exempel och reflektionsövningar hjälper dig att omsätta kunskapen i praktiken och gör innehållet tillgängligt. Metoden som presenteras bygger på ACT och motiverande samtal. INTERKULTURELL MEDVETENHET vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom vård, omsorg och elevhälsa, samt till personal vid anläggningsboenden och statliga och kommunala myndigheter.

SOROUSH SHOURI INTERKULTURELL MEDVETENHET

Att förstå kulturella skillnader och likheter minskar rädslor och den mänskliga tendensen att stänga ute det som upplevs som annorlunda. Denna bok ger kunskap och konkret vägledning så att du kan skapa tillitsfulla samtal med människor från olika kulturer.

SOROUSH SHOURI INTERKULTURELL MEDVETENHET MED KUNSKAP,

”Varje människa är både en unik individ och en produkt av sin kultur. Vi behöver därför sträva efter att samtidigt se kulturella mönster och individuella variationer hos personen vi möter.”

SJÄLVKÄNNEDOM, ACCEPTANS, NYFIKENHET OCH VÄLVILJA

ISBN 978-91-27-82364-8

9 789127 823648

Interkulturell_flikomslag_OK.indd All Pages

04/06/19 09:45


Interkulturell_inlaga.indd 2

2019-06-04 15:19


Innehåll

Förord av Barry Kerzin  9 Inledning 11 Vikten av interkulturell medvetenhet  12

1. Kunskap  16 Kollektivet och individen  18 Direkt och indirekt kommunikation  21 Kontrollfokus 22 Att bara se individen  24 Att bara se kulturen  26 Alternativet: sträva efter ett balanserat förhållningssätt  29 Sammanfattning 34

2. Självkännedom  36 Vikten av självkännedom  38 Självkännedom kontra självbild  39 Lär känna din hjärna  40 Lär känna dina känslor  45 Lär känna din kultur  47 Sammanfattning 52

Interkulturell_inlaga.indd 5

2019-06-04 15:19


3. Acceptans  54 Upplevda svårigheter som kan påverka samtalet  56 Reaktionsmönster hos den vi möter  65 Reaktionsmönster hos oss  70 Vad vi kan göra  75 Sammanfattning 85

4. Nyfikenhet  86 Vikten av nyfikenhet  87 När nyfikenheten blockeras  88 Vart kan vi rikta vår nyfikenhet?  90 Att gömma sig bakom kulturskillnader  93 Cynism – motsatsen till nyfikenhet  94 Aktivera nyfikenheten  96 Nyfikenhet som väg till reflektion  99 Sammanfattning 104

5. Välvilja  106 Välvilja i professionella samtal  107 Olika typer av välvilja  108 Relationsskapande och allians  115 Tålamod 116 Tre typer av lyssnande  120 Genom övning kan vi utveckla välvilja  122 Sammanfattning 123 Efterord – gör alltid ditt bästa  125 Tack 127 Referenser 128 Register 132

Interkulturell_inlaga.indd 6

2019-06-04 15:19


»Om vi ska överleva som art på denna planet, måste vi omfamna synsätt och trossystem som inkluderar andra.« Dr Alireza Nurbakhsh, Mästare av Nimatullahi Sufi-orden

Interkulturell_inlaga.indd 7

2019-06-04 15:19


Interkulturell_inlaga.indd 8

2019-06-04 15:19


Förord av Barry Kerzin Likhet med utrymme för skillnader

I våra dagliga liv lägger vi ofta märke till andra människor, och dömer dem, utifrån skillnader som vi uppfattar. Vi jämför oss med andra. Det kan vara utifrån kön, etnicitet, accent, språk, sexuell läggning, beteende, socioekonomisk status, utbildning, ålder, hudfärg, kläder, frisyr, vilken stadsdel någon kommer ifrån och så vidare. Vi skapar gränser. Gränser blir väggar. Väggarna blir exkluderande. Vi gör detta på grund av rädsla för det okända. Det blir en norm att stänga ute. Vi skapar en värld av »vi« mot »dem«. Vi är bra på det här, att placera människor i fack, att skapa väggar och att bygga en värld av »vi« mot »dem«. Detta rigida och oför­ änderliga sätt att tänka gör oss rädda, och kan leda till våld. Men på en djupare nivå är vi alla likadana. Vi vill alla vara lyckliga och vi vill alla undvika lidande. Denna djupare önskan delar vi med hela mänskligheten, och även med djuren. Vi vill må bra. Varje gång du möter en annan människa, tänk: »Precis som jag vill hen vara lycklig och inte bli sårad.« Med den attityden kommer vi närmare andra människor, alla andra. Skillnader bleknar bort. När rädslan för den andre försvinner rase­  | 9

Interkulturell_inlaga.indd 9

2019-06-04 15:19


ras väggarna som står mellan oss. När vi kommer närmare den andre le­ der detta naturligtvis till respekt och förtroende, vilket i sin tur öppnar för både kärlek och medkänsla. Vi inser att alla levande varelser är en enda stor familj, som alla letar efter samma sak – lycka. Sverige har haft stor invandring den senaste tiden och måste hantera att gå från att vara en homogen befolkning, till att nu också inbegripa nyanlända från olika kulturer, som talar olika språk. Soroush Shouris bok handlar om interkulturell medvetenhet, ett verktyg för att förstå andra människor bättre. Interkulturell medvetenhet är en väg till att inse just att vi, på en dju­ pare nivå, trots allt är likadana. I grunden vill vi alla vara lyckliga och inte bli sårade. Att förstå kulturella och språkliga skillnader minskar rädslor och behovet av att stänga ute dem som är annorlunda än vi själva. Här lär vi oss att välkomna mångfalden, att förstå att den berikar vår egen kultur och vårt land, och gör oss starkare. Mångfald breddar vår kultur och låter den omfatta även kulturer från andra delar av världen. Nya sätt att se på gamla problem kan bli som ett ljus i ett envist mörker. Jag blir rörd av tanken på att det nu finns en bok som utifrån med­ känsla vill hjälpa människor att förstå vad mångfald är och hur den kom­ mer att berika alla våra kulturer. Denna bok behövs i en värld som ser skillnader som potentiella hot. Vi är ju alla på sätt och vis flyktingar. En tanke som vi så lätt glömmer. Barry Kerzin, M.D. Buddhistmunk och grundare av Altruism in Medicine Institute https://altruismmedicine.org/

10 | INTERKULTURELL MEDVETENHET

Interkulturell_inlaga.indd 10

2019-06-04 15:19


Inledning Hålla två tankar i huvudet samtidigt

Hur olika varandra är vi människor egentligen? Hur mycket präglar kultur och social inlärning oss? Dessa frågor kommer vi att bemöta ur olika vinklar i den här boken, som riktar sig till studerande och yrkes­ verksamma psykologer, socionomer, sjuksköterskor, läkare och alla andra som i sitt yrke möter och vårdar människor från olika kulturer. Målet med modellen som boken presenterar, är att den ska underlätta för oss att hjälpa personen vi möter på bästa möjliga sätt. I förlängningen stöttar detta oss i vårt uppdrag att minska andras lidande. I den här boken kommer jag ofta att utgå från nyanlända (personer som levt i Sverige i upp till 24 månader) och flyktingar (personer som flytt från förföljelse eller väpnad konflikt) i mina beskrivningar. Detta beror på att de flesta yrkesverksamma som jag handleder arbetar med just dessa grupper. Vissa resonemang är också mer relevanta för personer som flytt hit eller som är helt nya i det svenska samhället. Men modellen som pre­ senteras i boken går i stort att applicera på en mycket bredare grupp än så, nämligen människor från andra kulturer än majoritetskulturen. Du  

Interkulturell_inlaga.indd 11

 |  11

2019-06-04 15:19


som arbetar med människor som levt i Sverige under längre tid eller har kommit hit under andra omständigheter än flykt, kommer alltså också att ha behållning av modellen. Exempel som ges i boken är avidentifierade verkliga exempel som jag stött på i mitt arbete som psykolog och handledare.

Vikten av interkulturell medvetenhet Människor från andra kulturer upplever ofta en ansträngd relation i mö­ tet med det svenska samhället och det är inte ovanligt med misstänksam­ het gentemot myndigheter. Samtidigt finns det ett stort behov av att bli sedd och hörd i denna grupp. Även de från majoritetssamhället som i sin yrkesroll träffar människor från andra kulturer kan känna osäkerhet vid dessa möten. Osäkerheten har lett till att det idag finns en stor efterfrågan och övertro på vad vi kan kalla faktabaserad kunskap. Det kan exempelvis handla om skillnaden mellan kulturer eller religioner, som vi försöker förstå utifrån fakta. Det är fullt begripligt att professionella inom vården bättre vill förstå det som skapar osäkerhet. Det finns dock risker med att fokusera för mycket på faktabaserad kunskap och endast se behovet av att öka just denna. Faran ligger i att vi, när vi väl fått den faktabaserade kunskapen, kan överskatta vår förmåga att bemöta flyktingar. Vi kan lätt få för oss att vi besitter all den kunskap som behövs för att ge ett bra bemötande. Tyvärr är det inte så enkelt. En annan risk är att vi istället underskattar vår förmåga att be­ möta flyktingar just för att vi inte behärskar den faktabaserade kunskap om en viss grupp som vi tycker att vi behöver. Det är också lätt hänt att vi skapar en förenklad bild av personen vi möter och antingen ser hen som helt och hållet en representant för sin kultur, eller, tvärtom, bara betraktar hen utifrån ett individuellt perspek­ tiv. Båda dessa positioner är problematiska. Med den här boken vill jag ge 12 | INTERKULTURELL MEDVETENHET

Interkulturell_inlaga.indd 12

2019-06-04 15:19


verktyg för att utveckla ett balanserat synsätt som låter oss se både kultu­ rella mönster och individuella variationer hos den vi möter. Modellen jag använder mig av kallar jag för interkulturell medvetenhet. Den bygger på tekniker från motiverande samtal (MI) och acceptance and commitment therapy (ACT), som jag har applicerat specifikt på inter­ kulturella möten utifrån min erfarenhet. Modellen för interkulturell med­ vetenhet består av fem pelare. Dessa är: kunskap, självkännedom, accep­ tans, nyfikenhet och välvilja. De presenteras i korthet här, och vi kommer sedan att gå igenom var och en av dem i detalj i bokens fem kapitel.

Kunskap Den faktabaserade kunskapen är den första pelaren i modellen. Som jag just tog upp finns det vissa risker med att endast fokusera på faktabaserad kunskap om grupper av människor. Vi vet att den mänskliga hjärnan gil­ lar att förenkla information och generalisera och det är därför som vi samtidigt behöver arbeta med de andra pelarna i modellen. Exakt vilken typ av kunskap som behövs i yrkesrollen beror på vilken verksamhet man jobbar inom. Det finns dock viss faktabaserad kunskap som är viktig att ha med sig i alla typer av möten med människor från andra kulturer. En sådan central kunskap är förståelsen för människors kulturella kontext. Min erfarenhet är att vi många gånger är osäkra på vilka kulturella skillnader som finns, samt hur dessa skillnader påverkar individen. Alla människor tolkar nya situationer utifrån sina egna erfarenheter. Detta sker ofta omedvetet. Våra tidigare erfarenheter har dock lärt oss vad som är normalt, tillåtet och vad som förväntas. Genom att vara medvetna om detta kan vi, istället för att döma vissa människors beteenden och för­ hållningssätt som obegripliga och gåtfulla, nyfiket utforska vad orsaken är.

Inledning  | 13

Interkulturell_inlaga.indd 13

2019-06-04 15:19


Självkännedom Mötet med personer från andra kulturer kan väcka en mängd känslor inom oss, som förvirring, osäkerhet och rädsla. Dessa känslor kan hindra oss i kontakten och bli ett störande moment för den typ av samtal vi vill ha. Endast om vi blir medvetna om våra egna känslomässiga reaktioner kan vi hantera dem så att de inte styr vårt beteende. För att möjliggöra detta bör vi sträva efter att ha en pågående medvetenhet om våra egna känslomässiga reaktioner i mötet. Det är detta som är modellens andra pelare: självkännedom.

Acceptans Acceptans, den tredje pelaren, handlar inom interkulturell medvetenhet om att ha ett tillåtande förhållningssätt i mötet. Vi behöver självfallet ett grundläggande accepterande förhållningssätt till personen vi möter, men vi behöver även acceptera våra egna känslor. Vi får känna osäkerhet, irri­ tation, uppgivenhet och rädsla. När vi tillåter oss att ha dessa känslor skapas nya förutsättningar att mötas.

Nyfikenhet En viktig nyckel i mötet med personer från andra kulturer är vår förmåga att känna nyfikenhet. Nyfikenheten ökar sannolikheten att vi ska lyckas bygga relationer, och relationer ökar sannolikheten för att skapa trygg­ het. Vi har lätt att gömma oss bakom kulturskillnader – ibland så till den grad att vi kastar in handduken i samtalet, därför att vi utgår ifrån att vi ändå inte kommer kunna förstå varandra på grund av dessa skillnader. I sådana lägen är vi tyvärr långt ifrån att känna nyfikenhet. Att vara nyfi­ ken är ett val vi behöver göra om och om och om igen. Hur du odlar din 14 | INTERKULTURELL MEDVETENHET

Interkulturell_inlaga.indd 14

2019-06-04 15:19


nyfikenhet och håller den vid liv, beskrivs i kapitlet om denna fjärde pe­ lare.

Välvilja Välviljan i modellen för interkulturell medvetenhet handlar om att bibe­ hålla sin empati, fokusera på personens behov och att alltid försöka göra det bästa för den andre, oavsett vilka känslor som mötet kan väcka. Den­ na förmåga blir extra viktig när vi känner stress, irritation och uppgiven­ het. Till välviljan hör också att vi ibland kan behöva hitta en balans mellan att visa tålamod och våga sätta en gräns. När vi sätter en gräns bör vi göra det med välvilja – genom att bekräfta den andra personens perspektiv och behov, och samtidigt förmedla att det finns en gräns som vi behöver hålla oss till. Vid gränssättning ska vi undvika att skuldbelägga personens be­ hov och känslor. Det är viktigt att påpeka att välvilja inte handlar om det konkreta utfallet av samtalet. Läsaren kommer i varje kapitel få reflektionsövningar och verktyg för att utveckla sin förmåga inom de fem pelarna. Det jag vill visa med min modell är att vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt: Vi är alla både unika individer och samtidigt en pro­ dukt av vår kultur. Min förhoppning är att boken ska stimulera läsaren att, med större medvetenhet och kunskap i bagaget, mötas i samtalet med personer från olika kulturer. Soroush Shouri Stockholm, juni 2019

Inledning  | 15

Interkulturell_inlaga.indd 15

2019-06-04 15:19


KAPITEL 1 KUNSKAP

Interkulturell_inlaga.indd 16

2019-06-04 15:19


Alla individer befinner sig i ett sammanhang. Ett sätt att fördjupa förståelsen för en enskild människa är därför att höja blicken och försöka greppa hens kontext. Syftet med detta kapitel är att ge en faktabaserad förståelse för de sammanhang som många människor från åtminstone vissa andra kulturer kommer ifrån. Förhoppningen är att ökad kunskap om detta kan leda till ett bemötande som är mer anpassat till behoven hos dem vi möter. Återigen måste detta påpekas: Om vi inte har ett flexibelt förhållnings­ sätt till informationen är risken att vi blint styrs av den och per automatik tillskriver personer egenskaper utifrån grupptillhörighet och bakgrund. Vi går då istället miste om individen bakom kulturen. Jag kommer här att betona vikten av att hitta en balans mellan att ta hänsyn till den kultu­ rella bakgrunden och till de individuella behoven i mötet. Detta innebär att vi behöver vara medvetna om att personen inte endast är en represen­ tant för sin kultur och inte heller endast en individ som inte har påverkats av någon kultur. En person är både en unik individ och en produkt av sin kultur. Som jag skrev i inledningen måste vi hålla båda dessa tankar i hu­ vudet samtidigt, och sträva efter att se både kulturella mönster och indivi­ duella variationer hos den vi möter. Vi behöver alltså förhålla oss flexibelt till modellen som presenteras i denna bok och framför allt till innehållet i detta kapitel.

 |  17

Interkulturell_inlaga.indd 17

2019-06-04 15:19


Kollektivet och individen Forskningsnätverket World Values Survey har tagit fram en kulturkarta som visar hur olika länders värderingar skiljer sig åt och vad som är vik­ tigast för ett lands medborgare (se figuren på nästa sida). Länder som hamnar långt till vänster längs den horisontella axeln (som visar om invå­ narna lägger mest vikt vid överlevnad eller självförverkligande) brukar vara fattiga länder där medborgarna ofta har fullt upp med att till­godose basala behov, som mat och rent vatten. I dessa länder behöver man bland annat på grund av fattigdom ha nära band till familj och släkt som man förlitar sig på för sin överlevnad. Ju längre till höger ett land hamnar i diagrammet, desto högre värderas individualism, frihet att styra över det egna livet och självförverkligande. Den vertikala axeln mäter hur traditionellt (religiöst) respektive sekulärt ett land är. Ju högre upp på denna axel ett land är placerat, desto starkare sekulära värderingar råder. Vi hittar Sverige högst upp till höger i diagrammet. Det innebär att Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna, har de starkaste sekulära och individualistiska värderingarna i världen. Dessa framkom­ mer bland annat i synen att individen har rätt att göra egna val, samt i de möjligheter en individ har att göra sin röst hörd och påverka omgivning­ en (till exempel den egna arbetsplatsen och regeringen i landet). Vidare prioriteras individens frihet, vilket bland annat uttrycks i synen på jäm­ ställdhet och barns rättigheter. De nordiska länderna rankas högst i värl­ den när det gäller rätten att välja sin partner och rätten att få utrycka den egna sexuella läggningen. Vidare utgör de nordiska länderna den del av världen där medborgarna har högst tillit till staten. I Sverige har vi även en hög grad av tillit generellt, både till den egna gruppen och till männi­ skor som vi inte känner. Vi har också hög tilltro till demokrati och jäm­ ställdhet. 18 | INTERKULTURELL MEDVETENHET

Interkulturell_inlaga.indd 18

2019-06-04 15:19


KAPITEL 1  •  Kunskap  | 

Interkulturell_inlaga.indd 19

19

2019-06-04 15:19

Kulturkarta från World Values Survey. Källa: www.iffs.se/world-values-survey/


F O TO : A P P E N D I X F O TO G R A F I

INTERKULTURELL MEDVETENHET består av fem pelare: Kunskap ger förståelse för människors kulturella sammanhang och hur vi alla tolkar nya situationer utifrån våra tidigare erfarenheter. Självkännedom gör det möjligt att hantera sina egna känslor och tankar. Acceptans handlar om att utveckla ett tillåtande förhållningssätt både till personen man möter och till sina egna känslor. Nyfikenhet hjälper till att skapa goda relationer.

SOROUSH SHOURI är leg. psykolog med mångårig erfarenhet av att handleda, utbilda och föreläsa för olika personalgrupper som arbetar med flyktingar, bland annat inom jour- och familjehem, boenden för ensamkommande barn och ungdomar, samt för polisen och socialtjänsten.

Välvilja innebär att väcka och bibehålla sin empati och att fokusera på sina medmänniskors behov. Rikligt med exempel och reflektionsövningar hjälper dig att omsätta kunskapen i praktiken och gör innehållet tillgängligt. Metoden som presenteras bygger på ACT och motiverande samtal. INTERKULTURELL MEDVETENHET vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom vård, omsorg och elevhälsa, samt till personal vid anläggningsboenden och statliga och kommunala myndigheter.

SOROUSH SHOURI INTERKULTURELL MEDVETENHET

Att förstå kulturella skillnader och likheter minskar rädslor och den mänskliga tendensen att stänga ute det som upplevs som annorlunda. Denna bok ger kunskap och konkret vägledning så att du kan skapa tillitsfulla samtal med människor från olika kulturer.

SOROUSH SHOURI INTERKULTURELL MEDVETENHET MED KUNSKAP,

”Varje människa är både en unik individ och en produkt av sin kultur. Vi behöver därför sträva efter att samtidigt se kulturella mönster och individuella variationer hos personen vi möter.”

SJÄLVKÄNNEDOM, ACCEPTANS, NYFIKENHET OCH VÄLVILJA

ISBN 978-91-27-82364-8

9 789127 823648

Interkulturell_flikomslag_OK.indd All Pages

04/06/19 09:45

Profile for Smakprov Media AB

9789127823648  

9789127823648  

Profile for smakprov