9789127822726

Jonas Stier Bim Riddersporre

och föräldrar är en viktig del av förskolans vardag.

Alltmer betonas vikten av ett interkulturellt arbete i förskolan. Men vad innebär ett interkulturellt förhållningssätt och hur påverkar det vardagen?

Jonas Stier är professor i interkulturella

Med avstamp i förskolans uppdrag och i resone-

studier vid Högskolan Dalarna och Malmö

mang om bland annat kommunikativa processer,

universitet. Han har lång erfarenhet av utbildningar för chefer och medarbetare

jämställdhet, traditioner, religion och tidsuppfatt-

inom områdena interkulturalitet, mång­

ning diskuterar författarna de centrala delarna i ett

fald och ledarskap. Bim Riddersporre är

interkulturellt förhållningssätt. Utifrån händelser

universitetslektor i psykologi med utbild­ ningsveten­skaplig inriktning, leg. psykolog,

i förskolans vardag och med stöd i forskning ges ett

leg. logoped, och arbetar vid institutionen

flertal handfasta råd och verktyg för att ett inte­r-

för Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid

kulturellt arbete ska fungera fullt ut och berika

Malmö universitet.

verksamheten.

Foto: Malmö universitet

Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, inklusive rektorer och förskollärarstudenter.

ISBN 978-91-27-82272-6

9 789127 822726

978_91_27_82272_6 Interkulturellt arbete i forskolan omslag TRYCK.indd 5

INTERKULTURELLTARBETE I FÖRSKOLAN

Foto: Fotogenica Norrköping

Ett interkulturellt samspel mellan barn, pedagoger

Jonas Stier Bim Riddersporre

¤ R TE *

IN RELLT U T L U K RBETEI

O

A OLAN K S FÖR

”Dagens förskolebarn är morgondagens medborgare och därför den främsta resursen i ett framtida samhälle präglat av tolerans, respekt och öppenhet.”

UR FÖRFATTARNAS FÖRORD

MED LÄROPLANEN SOM GRUND

O

F

7 2019-09-16 09:27

Innehåll Förord 5 Inledning

Bokens tre kunskapsingångar Utgångspunkter, syfte och upplägg

7

10 13

KAPITEL 1

Förskolan som arena för samspel och identitetsskapande 17 En förskola för alla Språk, kommunikation och missförstånd Sagda och osagda budskap Världsbilder och koder Normer och värderingar Den flyktiga tiden

KAPITEL 2

Händelser i förskolans mångkulturella vardag Att cementera eller upplösa indelningar Mat och måltider Högtider, dans och sång Kläder och kroppar Genus i olika skepnader

18 25 27 34 36 38

47 49 53 56 59 61

KAPITEL 3

Den mångkulturella förskolan – förutsättningar och kännetecken

En mångfacetterad verksamhet Mångfald som faktum och resurs Mixen av gamla och nya svenskar Olika språk, många möjligheter?

Alla barns kultur

interkulturellt arbete inlaga.indd 3

67

68 71 79 81 83

2019-09-16 09:13

KAPITEL4

Nyckelkompetenser i en mångkulturell förskola i vår tid

Att förhålla sig till en föränderlig omvärld Att lösa komplexa, vilda, problem Samarbeta med människor med annan bakgrund (än den egna)

KAPITEL 5

Att arbeta med interkulturella utmaningar

Föräldrar och förskola i samverkan Barnen som resurs eller kulturella budbärare Att rikta blicken mot sig själv

KAPITEL 6

Kompetensförsörjning i förskolan

Nya medarbetare och gamla: vilken kompetens ska förskolan söka?

Kompetensutveckling för alla pedagoger

KAPITEL 7

Samtidens utmaningar, framtidens möjligheter

89

91 96

100

105 114 118 121

125 127 132

139

Flexibilitet och gränssättning – dilemman 140 Möjliga förhållningssätt 144 Avslutningsvis 153

Litteratur 159

interkulturellt arbete inlaga.indd 4

2019-09-16 09:13

Förord

Sverige är i dag ett globaliserat och mångkulturellt samhäl-

le. Det innebär att våra barn möter världen på hemmaplan.

Förskolan blir en arena där barnet utforskar sig själv och andra och får tillfälle att vidga sina vyer – kulturella, sociala och språkliga. Värden som demokrati, jämlikhet och jämställdhet diskuteras i förskolan, och i bästa fall läggs grunden till tolerans, öppenhet och gemenskap.

Samtidigt ställer det globaliserade och mångkulturella samhället nya krav på förskolan, det vill säga på rektorer och medarbetare. Det finns politiska beslut om att förskolan ska arbeta med hållbarhet och interkulturalitet, säkerställa likabehandling, motverka diskriminering och främja integration – bara för att ta några exempel. Det är förskolorna själva och deras medarbetare som avgör hur detta arbete ska gå till. Även krav av mer vardaglig och informell karaktär ställs, det kan handla om vårdnadshavare som vill att förskolan ska erbjuda viss mat, eller avstå från julpyssel eller en speciell pedagogik.

Kraven kommer alltså både från politiken och från barnens familjer, och ibland är dessa krav dessutom motstridiga, vilket kan leda till missförstånd, friktion eller konflikter.

Vi får, som forskare, förskollärarutbildare och fortbildare, ofta frågor om hur det ska gå till att hantera alla dessa krav.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och detta avspeglas 5

interkulturellt arbete inlaga.indd 5

2019-09-16 09:13

i förskolan. Det finns därmed ett stort behov av att med utgångspunkt från läroplanen och skollagen diskutera förhållningssätt till mångfald och mångkulturalitet i förskolan. Det gör vi i denna bok!

Vi är övertygade om att det inte finns några enkla råd eller recept för något så komplext som vardagen i förskolan, inte minst i en mångkulturell kontext. Det räcker inte med att ge råd om hur vi bör agera mot andra i varje specifik situation eller att fokusera på ”att förstå dem som inte är som vi”. I stället måste vi placera in oss själva i den sociala ekvation som förskolan är. Vi måste rikta blicken mot den förgivettagna kultur och det samhälle vi är en del av. Vi måste titta oss själva i spegeln och kritiskt granska hur vi tänker, känner och agerar och, inte minst, vilka konsekvenser detta får eller kan få.

Vi kan själva vara både en del av eventuella problem, missförstånd och konflikter som kan uppstå och en del av lösningen på dessa. Vi hoppas att bokens kunskapsbas och diskussion om mångkultur och interkulturalitet ska bli en kompass på din väg mot att utveckla personliga lösningar och förhållningssätt i rollen som medarbetare eller rektor i förskolan. Vi utgår konsekvent från vad läroplanen (SKOLFS 2018:50) säger, för att undersöka hur den kan bidra till att forma verksamheten i vardagen.

Dagens förskolebarn är morgondagens medborgare och därför den främsta resursen i ett framtida samhälle präglat av tolerans, respekt och öppenhet.

Författarna

interkulturellt arbete inlaga.indd 6

2019-09-16 09:13

Inledning

Denna bok utgår från det faktum att den svenska förskolan i

dag, jämfört med tidigare i historien, präglas av en allt större etnisk, kulturell, religiös, social, språklig och utbildningsmässig mångfald – bland barn, vårdnadshavare och personal. Det finns i dag flera begrepp som beskriver denna mångfald, liksom idéer om hur den ska bemästras och främjas. Låt oss kort titta på de centrala begreppen mångkulturell och interkulturell.

Att förskolan är mångkulturell innebär ett snävare perspektiv än ordet mångfald. När man pratar om att förskolan är mångkulturell är fokus just på förekomsten av olika kultu­ rella bakgrunder. Det kan innebära att en barngrupp består av barn som är födda utomlands eller där en eller båda deras föräldrar är födda utomlands och även har en delvis annan kulturbakgrund än den som präglar majoritetssamhället.

I en vidare mening kan mångkulturell även innebära att det finns barn som tillhör officiellt erkända minoriteter i ett land.

Begreppet mångkulturell används dock ofta i förskolan även för att lite bredare beteckna mångfald i relation till etnicitet, religion och språk.

Som en kontrast till mångkulturell innebär interkulturell att personerna i en mångkulturell förskola samspelar och agerar tillsammans (Stier 2014). Kort sagt: det är inte bara fråga om ett tillstånd eller ett kännetecken hos en grupp, utan en 7

interkulturellt arbete inlaga.indd 7

2019-09-16 09:13

rad processer som sker inom gruppen. Interkulturalitet brukar beskrivas både som ett tillstånd i en grupp eller organisation och som ett arbetssätt som främjar samspel mellan individerna, exempelvis i förskolan. Närbesläktat med ett sådant arbetssätt är begreppen interkulturell kompetens och inter­ kulturellt förhållningssätt.

Interkulturellt (inter betyder mellan) förhållningssätt utgår från att kulturer är resultat av socialt samspel. Kulturer är alltså inte bara föränderliga och mångfacetterade, utan de (om)skapas på olika sociala arenor, där förskolan är en (Stier 2016). Ett sådant förhållningssätt inrymmer en kritisk och mer reflekterande hållning såväl till sig själv som till förgivettagna normer och fördomar om andra.

Interkulturellt förhållningssätt är något vi återkommer till i denna bok. I ett interkulturellt samspel mellan barn, pedagoger och föräldrar måste pedagogerna på olika sätt förhålla sig till frågor om kultur, kulturskillnader och interkulturell kommunikation. Många som arbetar i förskolan upplever i praktiken att läroplan, strategidokument och forskning inte erbjuder tillräcklig vägledning för att de ska kunna arbeta interkulturellt. Arbetet i förskolan saknar delvis en så kallad ”normativ styrning” (Riddersporre 2010). Den normativa styrningen riktas mot medarbetares värderingar och tankar och syftar till att skapa eller behålla en samstämmighet i arbetslaget. I ljuset av ett interkulturellt arbetssätt skulle en önskvärd norm kunna vara den att mångfald har en positiv potential och att det går att anta utmaningar med kulturskillnader utifrån ett nyfiket utforskande perspektiv. Men, så långt ger ju läroplanen tydlig vägledning. Det som emellertid saknas är normer som reglerar graden av anpassning till kul8

interkulturellt arbete inlaga.indd 8

2019-09-16 09:13

turella variationer kontra sådant som inte går att förhandla kulturellt. Vi kommer att gå in på det i bokens olika kapitel.

Hur kan en mångkulturell förskola med dess inneboende dilemman och utmaningar bli en interkulturell förskola där även styrkorna och potentialen i mångfalden hanteras och används som en resurs för lärande och utveckling? Hur vet pedagoger i förskolan när de lyckas att arbeta så? Och vilka följder får det för verksamheten?

Ett par situationer från den mångkulturella förskolan visar exempel på sådana dilemman som de flesta som arbetar i förskolan behöver hantera i vardagen. Många kan säkert känna igen sig i följande berättelser, vilket kan vara en bra utgångspunkt för vårt vidare resonemang i boken. Vi kommer titta närmare på ett flertal situationer i verksamheten där kulturella perspektiv ställs på sin spets.

Anna kommer med sin pappa till förskolan en tidig decembermorgon. En av pedagogerna möter upp i hallen för ”lämning”. Efter att ha sagt god morgon till pedagogen säger Annas pappa att han har läst i veckobrevet att barnen i dag ska öva på julsånger, men att han inte vill att Anna ska delta.

Skälet, säger han, är att sjunga kristna sånger går emot deras religion. Pedagogen tvekar, samtidigt som Anna rusar in till de andra barnen, och innan pedagogen hinner säga något är pappan redan på väg ut genom dörren. Några timmar senare samlas barnen för att öva på julsångerna. Anna visar tydligt att hon vill delta i sången. Pedagogen blir osäker; ska hon låta Anna delta eller följa pappans önskemål och i stället låta Anna göra något annat?

Det är dags för ”hämtning” och när Andreas mamma kommer befinner sig barnen och pedagogerna på förskolans ute9

interkulturellt arbete inlaga.indd 9

2019-09-16 09:13

gård. En av pedagogerna och Andreas kommer tillsammans fram till Andreas mamma. Glatt och med inlevelse berättar Andreas att de har klätt ut sig till tjejer. När Andreas går i väg för att lägga tillbaka några leksaker säger mamman att hon inte vill att hennes son ska vara med i lekar där man försöker göra pojkar till flickor och tvärtom. Pedagogen lyssnar, men vet inte vad hon ska svara.

Även om dessa exempel kan verka unika känner många säkert igen sig i liknande situationer. Här finns en rad frågor och dilemman, vilka ställer krav på pedagogen att skapa ett professionellt och korrekt förhållningssätt. Det finns självklart också många tillfällen när pedagoger och vårdnadshavare möts på ett uppskattande sätt.

På en övergripande nivå rör frågor som i dessa exempel själva grunden för och innebörden av förskolans uppdrag, så som det formuleras i läroplanen (SKOLFS 2018:50). På ett mer specifikt sätt handlar det om hur förskolan ska arbeta med kommunikativa processer, språk, normer, värderingar, religion, föreställningar om kropp, kön, jämställdhet, traditioner, religion, personlig integritet och tidsuppfattning, för att nämna en del. Våra exempel riktar också ljuset mot frågan om hur situationer som dessa ska hanteras rent konkret i förskolan.

Bokens tre kunskapsingångar Denna bok är ett exempel på en text som kommer att läsas av olika grupper: blivande förskollärare under akademisk utbildning och arbetslag eller ledningsgrupper i förskolan. Om vi tänker oss boken som ett hus fullt av kunskap, tankar och reflektioner, så kommer detta hus erbjuda tre olika ingångar att 10

interkulturellt arbete inlaga.indd 10

2019-09-16 09:13

välja mellan för att gå in. Dessa ”ingångar” motsvarar tre olika utgångspunkter för att gestalta det vi vill förmedla: en berättande, en akademisk och en professionell ingång. Du får självklart ta del av allt, vilket det också finns en poäng i, men kanske riktar du blicken lite extra mot en av ingångarna utifrån vilka förutsättningar som finns och vilka förväntningar du har på texten.

Med hjälp av berättelser och beskrivningar från förskolan, om olika interkulturella dilemman och hur de kan hanteras, vill vi skapa en gemensam ram runt bokens syfte och innehåll för att du som är pedagog eller rektor lättare ska känna igen och kunna hantera liknande situationer. Du som är under utbildning får hjälp att förbereda dig på situationer som dessa.

Genom att sätta in fakta eller frågeställningar i ett sammanhang, gärna vardagligt igenkännbart (som i berättelser), kan de bli inbjudande och spännande för många. Om du kan se en situation framför dig, kanske känna igen likheter med sådant du själv har upplevt, kan det bidra till en bättre förståelse och till lusten att vilja veta mer.

En annan mer akademisk eller kunskapsbaserad ingång, utifrån forskning och fakta, passar bra för andra. Forskningen erbjuder både systematisk kunskapsinhämtning om och ett utanförperspektiv på förskolan, och kan därför synliggöra blinda fläckar och sådant som ”sitter i förskolans väggar”. Denna ingång ger dig en möjlighet att förhålla dig till de teorier och begrepp som används, för att förstå och tänka vidare. Begrepp, teorier och synsätt görs praktiskt tillämpbara genom att de ”sätts i arbete” i olika exempel. Vår tanke är att berättelserna ska inspirera och göra de teoretiska delarna lättillgängliga.

Ett tredje sätt att närma sig kunskapsstoff är genom en pro­ fessionell ingång. Här ställs nya tankar och kunskaper direkt 11

interkulturellt arbete inlaga.indd 11

2019-09-16 09:13

i yrkesutövningens tjänst; vad innebär detta för dig som förskollärare eller barnskötare? Kanske är ditt engagemang i verksamheten och professionen den starkaste drivkraften att lära nytt, för att du själv ska kunna göra på ett annat sätt i ditt arbete. Här är verkligen det kollegiala lärandet en viktig resurs; tillsammans kan ni föra diskussioner om hur ny kunskap, nya idéer och insikter ska ta sig uttryck i det pedagogiska arbetet. För att bidra till dessa samtal gör vi en rad reflektioner över vad som krävs av en pedagog i förskolan, i vår tid.

Vi ger också en rad användbara redskap, som kan bidra till utvecklingen av det praktiska arbetet.

Samtidigt bör inte ditt eget fokus begränsas till de barn och vårdnadshavare du möter i förskolan, utan du bör också reflektera över vilken betydelse din egen erfarenhet och bakgrund har, för interaktion med andra. I ett sådant reflektionsarbete är kollegerna nyckelpersoner – du behöver dem för att få syn på dig själv, och omvänt.

Oavsett om det är ett arbetslag i förskolan eller en basgrupp på förskollärarutbildningen, kan vi utgå från att det finns olikheter i bakgrundskunskaper och i uttryck för lusten att lära. Det viktiga är att dessa olikheter tas väl om hand, då kan de – som vi ska se – bli till en stor resurs för arbetet i gruppen. Inte heller i kollegial fortbildning kan vi förväntas lära oss nya saker på samma sätt eller att utkomsten av detta lärande blir detsamma för alla. Men det är heller inte nödvändigt, det är kanske inte ens önskvärt. Bara det faktum att vi startar med olika kompetens och utvecklar vårt kunnande på olika sätt, ger fler perspektiv än om vi alla vore lika. Och att få tillgång till många infallsvinklar och sätt att förstå gynnar hela gruppens lärande (Langelots 2017; Riddersporre & 12

interkulturellt arbete inlaga.indd 12

2019-09-16 09:13

Erlandsson 2018a). För att alla deltagare i en grupp, som ska lära sig något tillsammans, ska kunna utgå från sina personliga erfarenheter och sin egen kompetens och närma sig innehållet på ett sätt som känns inbjudande och möjligt, behöver det finnas en viss variation.

Att kombinera dessa tre ingångar: de berättande, akademiska och professionsinriktade ingångarna, ser vi som en framgångsfaktor där resultatet blir delvis nya, välfungerande arbetssätt i förskolan. Vår förhoppning är därför att bidra till en fördjupad förståelse och förmåga till reflektion över det som du inte redan vet eller kan, men även sådant som du redan tror dig veta eller inte ens vet att du vet.

Utgångspunkter, syfte och upplägg Vi har några viktiga utgångspunkter för boken. Den första är att förskolan är starkt påverkad av samhälleliga händelser och omständigheter. Den andra utgångspunkten är förstås styrdokumenten, alltså läroplan och skollag. Den tredje är relevant forskning liksom praktiska erfarenheter av mångfaldsarbete i förskolan. Vi vill erbjuda dig – redan yrkesverksam eller blivande förskollärare – olika verktyg och förhållningssätt för att reflektera över och arbeta med de utmaningar och möjligheter som följer av en tilltagande social, etnisk och kulturell mångfald i förskolan. Till vår hjälp tar vi exempel dels från intervjuer från ett projekt i Kista-Rinkeby (Stier & Sandström 2017, 2018), dels informella samtal med pedagoger i olika delar av Sverige.1 Dessa exempel diskuteras utifrån 1

För ökad läsbarhet och förståelse har exemplen varit föremål för viss språklig och innehållslig bearbetning.

13

interkulturellt arbete inlaga.indd 13

2019-09-16 09:13

befintliga styrdokument, tvärvetenskaplig teoribildning och nationell och internationell forskning. I blickfånget står det interkulturella samspel som äger rum mellan personal, barn och föräldrar i förskolans vardagssituationer (exempelvis vid hämtning-lämning, vila, måltider och samling) och de värderingar (såsom alla människors lika värde och barnen i främsta rummet), normer (som att vänta på sin tur när man samtalar) och ritualer (exempelvis att plocka undan efter sig när man har lekt) som genomsyrar förskolans vardag.

I och med globalisering, digitalisering (Kjällander & Riddersporre 2019) och samhällets tilltagande mångfald, har också den svenska förskolan förändrats. I Kapitel 1 beskrivs hur ”en förskola för alla” numera innebär en mångkulturell arena för identitetsskapande där det ställs nya krav på barn, pedagoger och föräldrar. Vi tar upp normbildning och identitet, språk, kommunikation och missförstånd, sagda och osagda budskap, världsbilder och koder, normer och värderingar samt tid som en central företeelse.

Kapitel 2 utgår från händelser i förskolans vardag, exempelvis situationer som kretsar kring mat och måltider, högtider, dans och musik, kläder och kroppar samt kön och genus. Även människors benägenhet att kategorisera varandra och göra indelningar utifrån etnicitet, kultur, religion, social tillhörighet, ålder med flera, diskuteras.

I Kapitel 3 beskrivs förskolan som verksamhet – hur den präglas av en mångfald som både kan vara en utmaning och en resurs. Ett antal vanligt förekommande begrepp med koppling till en sådan mångfald diskuteras också.

14

interkulturellt arbete inlaga.indd 14

2019-09-16 09:13

Kapitel 4 handlar framför allt om vilka kompetenser dagens människor behöver, i synnerhet när det gäller att verka i förskolan. Sådana kompetenser diskuteras i relation till såväl barn och föräldrar som pedagoger och rektorer när de ställs inför olika problem eller ska samarbeta med människor som har en annan bakgrund än de själva.

Att arbeta med interkulturella utmaningar mer konkret är fokus för Kapitel 5. Exempelvis belyser vi det som sägs i läroplanen när det gäller värderingar och traditioner, liksom normkritiska perspektiv och kulturmedveten dokumentation som möjliga arbetssätt. Därtill diskuterar vi hur barnen kan fungera som budbärare (med de risker detta kan innebära) i kontakten mellan föräldrar och förskola.

Kapitel 6 tar sikte på kompetensförsörjningen i förskolan.

Frågor som tas upp är bland annat: Vilka medarbetare ska sökas? Vilka kompetenser ska de ha? Och vilka ledare behöver förskolan? Även kompetensutveckling berörs samt frågan om manliga pedagogers roll i förskolan.

I det avslutande Kapitel 7 diskuteras den ibland svåra balansen mellan å ena sidan flexibilitet och anpassning till kulturellt eller religiöst motiverade krav och å andra sidan önskemål från föräldrar och de principer och värden som läroplanen stipulerar. Med denna balansakt i åtanke presenteras fyra vanliga förhållningssätt hos pedagoger, varav det interkulturella förhållningssättet är ett.

Boken innehåller dessutom många förslag på relevanta frågor att arbeta vidare med och diskutera i arbetslaget. Det är ett bra sätt att skapa utrymme för diskussioner om kultur

15

interkulturellt arbete inlaga.indd 15

2019-09-16 09:13

och interkulturalitet och kan också fungera som ett sätt att ”ta tempen” på hur medveten och gemensamt reflekterad verksamheten är i dessa frågor.

Varje kapitel i boken avrundas med en kort sammanfattning av innehållet. Efter denna sammanfattning ger vi, under rubriken Värt att pröva, tre förslag på sådant som går att göra tillsammans för att utveckla verksamheten.

Slutligen, i den här boken har vi försökt leva som vi lär.

Vårt syfte är att inspirera till nytt vetande, nya insikter och möjliggöra ett förändrat kunnande och görande. För att uppnå detta har vi använt oss av flera olika sätt att närma oss vårt innehåll, liksom vi rekommenderar dig att göra i de kollegiala processer du ingår i. Här finns små korta berättelser från förskolans vardag, ofta med ett dilemma eller en fråga i centrum.

Det finns en hel del inblickar i aktuell forskning som kan vara av värde att känna till, liksom några användbara tolkningsramar eller teorier som kan vara till hjälp. Slutligen gör vi professionella, pedagogiska reflektioner i relation till stoffet, för att visa på hur olika sätt att tänka och förstå kan påverka sättet att arbeta i förskolan. Så oavsett hur just du lär bäst, är du välkommen att läsa vidare för att utveckla ditt arbete i den mångkulturella förskolan.

Vi har gjort ett par viktiga ordval som du behöver känna till. Genomgående används ordet pedagoger som ett samlat begrepp för förskollärare, barnskötare och lärare av olika kategorier som är verksamma i det pedagogiska arbetet med barnen. Förskollärare används endast då det är just denna grupp och inga andra som avses. Trots att vi är väl medvetna om att det finns vårdnadshavare som inte är barnens föräldrar, har vi valt att använda ordet föräldrar.

16

interkulturellt arbete inlaga.indd 16

2019-09-16 09:13

KAPITEL 1

Fรถrskolan som arena fรถr samspel och identitetsskapande

17

interkulturellt arbete inlaga.indd 17

2019-09-16 09:13

M

ed exempel från verkliga situationer i för­skolan

och det som står i läroplanen, diskuterar vi i detta kapitel målen som styr förskolan och de krav som ställs på dem som arbetar där. Dagens globaliserade, alltmer mångkulturella och digitaliserade samhälle ställer delvis nya kompetenskrav på människor i allmänhet och förskolans verksamhet i synnerhet. Förskolan fungerar som en arena för interaktion, normbildning och identitetsskapande. Det är alltså här som barn lär sig att vara tillsammans med andra, vad som gäller i gemenskapen och hur de kan skapa en bild av vem de själva är. Vi tar upp språk, kommunikation och de missförstånd som kan uppstå mellan barn, pedagoger och föräldrar. De viktiga begrepp vi behandlar är sagda och osagda budskap, världsbilder och koder, normer och värderingar samt tidsuppfattningar.

En förskola för alla Målet är en förskola av god kvalitet för alla barn. Samhället knyter stora förhoppningar till arbetet i förskolan. Här möts i stort sett alla barn under de mest formativa och föränderliga åren i sina liv. I förskolan ska livets orättvisor jämnas ut, familjer kompletteras och brister kompenseras. Samhället har, genom utbildningspolitiker och experter, formulerat en fantastisk idé: en likvärdig förskola för alla.

De som arbetar i förskolan har alltså en diger uppgift framför sig, nästan poetiskt formulerad i Läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50).

18

interkulturellt arbete inlaga.indd 18

2019-09-16 09:13

interkulturellt arbete inlaga.indd 19

2019-09-16 09:13

Jonas Stier Bim Riddersporre

och föräldrar är en viktig del av förskolans vardag.

Alltmer betonas vikten av ett interkulturellt arbete i förskolan. Men vad innebär ett interkulturellt förhållningssätt och hur påverkar det vardagen?

Jonas Stier är professor i interkulturella

Med avstamp i förskolans uppdrag och i resone-

studier vid Högskolan Dalarna och Malmö

mang om bland annat kommunikativa processer,

universitet. Han har lång erfarenhet av utbildningar för chefer och medarbetare

jämställdhet, traditioner, religion och tidsuppfatt-

inom områdena interkulturalitet, mång­

ning diskuterar författarna de centrala delarna i ett

fald och ledarskap. Bim Riddersporre är

interkulturellt förhållningssätt. Utifrån händelser

universitetslektor i psykologi med utbild­ ningsveten­skaplig inriktning, leg. psykolog,

i förskolans vardag och med stöd i forskning ges ett

leg. logoped, och arbetar vid institutionen

flertal handfasta råd och verktyg för att ett inte­r-

för Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid

kulturellt arbete ska fungera fullt ut och berika

Malmö universitet.

verksamheten.

Foto: Malmö universitet

Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, inklusive rektorer och förskollärarstudenter.

ISBN 978-91-27-82272-6

9 789127 822726

978_91_27_82272_6 Interkulturellt arbete i forskolan omslag TRYCK.indd 5

INTERKULTURELLTARBETE I FÖRSKOLAN

Foto: Fotogenica Norrköping

Ett interkulturellt samspel mellan barn, pedagoger

Jonas Stier Bim Riddersporre

¤ R TE *

IN RELLT U T L U K RBETEI

O

A OLAN K S FÖR

”Dagens förskolebarn är morgondagens medborgare och därför den främsta resursen i ett framtida samhälle präglat av tolerans, respekt och öppenhet.”

UR FÖRFATTARNAS FÖRORD

MED LÄROPLANEN SOM GRUND

O

F

7 2019-09-16 09:27