9789127822511

FOTO: GUILFORD PRESS

Stefan G. Hofmann är professor i psykologi vid Department of Psychological and Brain Sciences vid Boston University, där han är chef för psykoterapi- och emotionsforskningslaboratoriet. Han har fått många prestigefyllda utmärkelser för sitt arbete.

Här sammanför Stefan G. Hofmann forskning från flera discipliner om hur känslor fungerar, vad som påverkar dem och hur de kan orsaka lidande. Resultatet är nya sätt att utforska och arbeta med känslor i psykoterapi, oavsett vilken diagnos klienten har eller klinikerns teoretiska inriktning.

Hofmann förklarar hur individuella skillnader i hur man upplever, uttrycker och reglerar känslor kan öka eller minska sårbarheten för psykisk ohälsa. Han diskuterar även samband mellan känslor, motivation och neurobiologi.

Läsaren får strategier för att förbättra både sina klienters känslomässiga medvetenhet och deras förmåga att hantera olika känslor, samt för att stärka positiva affekter. Med konkreta exempel och pedagogiska sammanfattningar illustreras vilken relevans teorier och forskningsresultat har för de problem som klienter söker hjälp för.

Känslor och psykoterapi är en omistlig kunskapskälla som ger användbara verktyg till psykologer, psykoterapeuter, psykiatriker och andra som bedriver psykologisk behandling, samt studerande till dessa yrken.

»Stefan G. Hofmann är en av Stefan G. Hofmann KÄNSLOR OCH PSYKOTERAPI

Stefan G. Hofmann

KÄNSLOR OCH PSYKOTERAPI från forskning till behandling

de ledande personerna inom KBT .

I denna bok väver han skickligt ihop emotionsforskning med modern klinisk praktik, och av den anledningen vill jag varmt rekommendera den. För alla som vill arbeta känslofokuserat med sina patienter är boken helt enkelt ett måste! « ANNA KÅVER LEG. PSYKOLOG, LEG. PSYKOTERAPEUT SPECIALIST I KLINISK PSYKOLOGI HANDLEDARE FÖRFATTARE

Bokens förord är skrivet av Steven C. Hayes, professor i psykologi vid University of Nevada i Reno.

ISBN 978-91-27-82251-1

OMSLAGSBILD: SHUTTERSTOCK (MODIFERAD) FORM NINA ULMAJA

O_Känsloropsykoterapi_ORIGINAL.indd 1-5

9 789127 822511

2018-11-12 10:03

KaĚˆnslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 2

2018-11-13 13:38

Innehåll

Om författaren 11 Förord av Steven C. Hayes 13 Författarens tack 17 Inledning 19 1. Vad är en emotion? 22 Definition av emotion 22 Grundemotioner 25 Emotioners kännetecken 27 Affekt kontra emotion 33 Kärnaffekt 34 Positiv och negativ affekt 37 Emotionernas funktion 37 Arv och miljö 40 Metaupplevelse av emotioner 40 2. Individuella skillnader 45 Individuella skillnader och emotioner 45 Kulturell bakgrund 46 Sårbarhet 47 Affektiva stilar 53 Dysreglering av negativ affekt: grubbel, ältande och oro 57 Positiv affekt 58 Emotionella störningar 60

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 5

2018-11-13 13:38

3. Motivation och emotion 72 Förhållandet mellan motivation och emotion 72 Motiverade beteenden 75 Två typer av motivation – närmande och undvikande 78 Önska kontra gilla 82 Beteendeaktivering 83 4. Själv och självreglering 87 Självets struktur 87 Självmedvetenhet 89 Självets utveckling 91 Självet och affekt 92 Själv, grubbel och oro 99 5. Emotionsreglering 104 Definition av emotionsreglering 104 Emotionsreglering och coping 105 Intrapersonell emotionsreglering 107 Interpersonell emotionsreglering 115 6. Värdering och omvärdering 125 Kognitiv beteendeterapi 126 Maladaptiv värdering 130 Vanliga maladaptiva kognitioner 132 Omvärderingstekniker 134 Maladaptiva scheman 137 Omvärdering och emotioner 139 7. Positiv affekt och lycka 142 Definition av positiv affekt och lycka 142 Historisk bakgrund 143 Positiv affekt är inte frånvaro av negativ affekt 145 Mäta positiv affekt och lycka 146 Predicera positiv affekt och lycka 147 Vandrande tankar ger ett olyckligt sinne 148

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 6

2018-11-13 13:38

Mindfulness eller medveten närvaro 149 Sitta och andas på ett medvetet närvarande sätt 155 Äta på ett medvetet närvarande sätt 156 Metta-meditation och medkänslemeditation 159 8. Emotionernas neurobiologi 167 Neurobiologiska emotionssystem 167 Emotionsregleringens neurobiologi 170 Empatins korrelat 174 Individuella skillnader i neurobiologi 176 Slutsats 177 Appendix I. Vanliga självskattningsskalor 179 Appendix II. Progressiv muskelavslappning 181 Appendix III Expressivt skrivande 185 Referenser 189

Köpare av denna bok kan ladda ner och skriva ut förstorade versioner av figurerna på s. 36, 43 och 81 för personligt bruk eller för användning med individuella klienter. Figurerna återfinns på nok.se/kanslorochpsyko­terapi.

(Mer upphovsrättsinformation finns på tryckortssidan.)

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 7

2018-11-13 13:38

KaĚˆnslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 8

2018-11-13 13:38

Till Rosemary, Benjamin och Lukas

KaĚˆnslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 9

2018-11-13 13:38

KaĚˆnslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 10

2018-11-13 13:38

Om författaren

Stefan G. Hofmann, PhD, är professor i psykologi vid Department of Psychological and Brain Sciences vid Boston University, där han är chef för psykoterapi- och emotionsforskningslaboratoriet. Han leder ett väl­ etablerat forskningsprogram om olika aspekter av emotionella störningar med särskild tonvikt på ångestsyndrom och KBT. Hofmann har fått många prestigefyllda professionella utmärkelser, däribland Aaron T. Beck Award från Academy of Cognitive Therapy 2015 och Aaron T. Beck Award for Excellence in Contributions to CBT från Institute for Cogni­ tive Studies at Assumption College 2012. Han har också utsetts av Thomson Reuters till en av de mest citerade forskarna. Hofmann är medlem i American Psychological Association och Association for Psychological Science och har varit ordförande för många nationella och internationella professionella sammanslutningar, däribland Association for Behavioral and Cognitive Therapies och International Association for Cognitive Psychotherapy. Han är huvudredaktör för Cognitive Therapy and ­ ­Research och har skrivit femton böcker, bland annat An Introduction to Modern CBT: Psychological Solutions to Mental Health Problems och över tre hundra expertgranskade tidskriftsartiklar. För ytterligare information, se www.bostonanxiety.org.

| 11

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 11

2018-11-13 13:38

KaĚˆnslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 12

2018-11-13 13:38

Förord

Det är knappast möjligt att tänka sig ett ämne som det talas mer om än känslor och ändå är det så svårt att få grepp om. Så gott som alla fallkonferenser, handledningsmöten och samtal med klienter kretsar till stor del kring känslor. Ord med koppling till känslor används ofta för att namnge eller beskriva kliniska syndrom. Klienter förklarar sina behov och önskningar med hjälp av dem. Om man söker på ett rimligt urval av sådana ord på webbplatser som Google Books Ngram Viewer eller WordNetAffect kommer man snabbt att inse att det knappast finns någonting av vikt och värde i den engelskspråkiga litteraturen som inte på något sätt berör emotionella upplevelser.

Det är ingen slump att dessa ord är så allmänt förekommande: upplevda och uttryckta känslor är av oerhörd betydelse för oss människor.

De berättar saker för oss om vår kropp, vår historia och vår läggning. De hjälper oss att förstå oss själva, att förutsäga våra handlingar och att berätta för andra vad vi behöver och vill. Och de gör så mycket mer än det.

I den här viktiga nya boken sammanfattar Stefan G. Hofmann den omfattande litteraturen om emotioner och kopplar den till den kliniska vardagen. Han gör det med en inställning som jag tror är synnerligen användbar, och jag vill rikta läsarnas uppmärksamhet på denna så att de har större möjlighet att dra nytta av den.

Man inser vilken uppgift Hofmann har förelagt sig redan när emotion definieras på de första sidorna i kapitel 1: En emotion är en mångdimensionell upplevelse kännetecknas av olika aktiveringsnivåer och grader av välbehag–­

obehag | 13

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 13

2018-11-13 13:38

är förbunden med subjektiva upplevelser, somatiska förnimmelser

och motiverande tendenser är färgad av kontextuella och kulturella faktorer kan till viss del regleras genom intra- och interpersonella processer.

Den här definitionen omfattar centrala delar av psykologin som upplevelser fysiologisk aktivering förnimmelser motivation kultur kontext – både den historiska och den situationsbetingade upplevelsens valör självreglering social reglering.

Listan är förfärande lång, men det skulle vara ett allvarligt misstag att låta detta stoppa oss. Emotionella upplevelser är en alltför central del av mänsklig erfarenhet för att läggas åt sidan bara för att de är komplicerade eller svåra att definiera och mäta.

Hofmann förstår att emotioner är ett slags medelpunkt i en omfattande väv av ämnen. Hans bok utforskar denna väv; den gör trådarna synliga. Den tvingar inte in emotionerna i en nätt och prydlig liten ask: ångest är »egentligen« det här eller sorgsenhet är »egentligen« det där. Emotioner låter sig inte förpackas så lätt; de är mångdimensionella och mångfasetterade till sin natur. Det är just därför många mindre goda författare har undvikit att göra en djupdykning i ämnet, men det är också därför den här speciella boken är så användbar och därför jag tror att Hofmanns sätt att gripa sig an ämnet är så klokt.

I det tillämpade psykologiska arbetet ser vi många ytterligheter i synen på emotioner. Några exempel: emotionella upplevelser är ett centralt inslag och ett område av stor betydelse i allt kliniskt arbete; emotioner är viktiga men bara som ett slags bieffekt till andra processer (till exempel kognition); emotioner är ett epifenomen; emotioner är bara en social konstruktion; emotioner är inget annat än kroppsliga förnimmelser och bete14 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 14

2018-11-13 13:38

endemässiga dispositioner. Det finns hela psykoterapeutiska teorier som knappt nämner emotioner och andra som knappt nämner något annat.

Dessa teoretiker ringar in ett enda litet område i hela det väldiga fält av frågor som har att göra med emotioner, men till priset av att inte ta hänsyn till och förstå helheten.

Hofmann lyckas undvika att hamna i någon av dessa ytterligheter eftersom han har ett annat syfte: att ge läsaren möjlighet att närma sig ämnet från många olika håll. Han vill att läsaren ska se hela väven, inte bara en enskild punkt i den. Han behandlar ämnet med ett eftertänksamt allvar och en sund dos skepsis samtidigt som han hela tiden förmedlar en fascination för emotioner och en grundmurad känsla för ämnets stora betydelse. Han erbjuder läsaren att inta den hållning av öppenhet, allvar, nyfikenhet och omsorg som hjälper såväl kliniker som forskare att inta ett balanserat synsätt när de funderar på hur emotioner kan användas i til�lämpade sammanhang.

När du lägger ifrån dig den här boken kommer du inte att ha blivit påtvingad ett visst sätt att se på emotioner. I stället kommer du att lägga den ifrån dig med en insikt om hur många aspekter det finns av området och med nya idéer att pröva inom både klinisk verksamhet och forskning.

Detta är uttryck för en tilltro till läsaren som är ovanlig och djupt re­ spektfull. Du blir aldrig nedlåtande behandlad, du blir aldrig övergiven och du blir aldrig satt på plats. I stället förmedlas en känsla för hur man med systematiskt bruk av vetenskap och förnuft kan noggrant analysera och undersöka ett ämne som är av avgörande vikt och som varje psyko­ terapeut och varje psykologisk riktning måste förhålla sig till. Den här boken vägleder och hjälper, men den dikterar aldrig.

Alla kapitel avslutas med en sammanfattning som återger det du har läst i några korta punkter och som kan användas som vägledning i klinisk verksamhet. Jag vill absolut råda dig att ägna dessa sammanfattningar mycket uppmärksamhet. De är inte bara mekaniska sammanfattningar: de är guldkorn. Du kommer att ha stor nytta bara av att repetera dem före samtal med klienter eftersom de innehåller så mycket i komprimerad form.

Låt mig ge några snabba exempel. Här är tre påståenden som är hämtade från sammanfattningar i olika delar av boken.

Förord | 15

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 15

2018-11-13 13:38

»För att få ytterligare klarhet om klienters emotionella tillstånd

kan de instrueras att utforska inte bara vad de tänker och känner om specifika händelser eller utlösande faktorer utan också vad de tänker och känner om sina inledande/primära känslor.« (s. 44) »Emotionsregleringsstrategier i sig är varken bra eller dåliga. Hur

effektiva de är beror snarare på hur väl en emotionsregleringsstrategi kan anpassas till det som krävs i en viss situation och det mål som ska uppnås.« (s. 124) »Människor brukar ofta överskatta intensiteten i den positiva och

negativa affekt som de tror att de kommer att uppleva om en viss händelse inträffar, eftersom de underskattar de självreglerande processernas betydelse och eftersom de inte brukar ta hänsyn till de förhållanden som kommer att råda i omgivningen samtidigt med den tänkta framtida händelsen (vilket kallas fokalism).« (s. 102– 103) Det inryms mycken visdom i dessa punkter, och i takt med att du tar till dig bokens innehåll kommer de att bli användbara kliniska inslag i en hel väv av kunskap. Boken innehåller en hel mängd korta punkter av den här typen, och den kunskap som ligger till grund för dessa kommer omärkligt att förändra din syn på hela emotionsområdet på ett sätt som skapar nya vägar för både forskning och klinisk verksamhet.

Detta är till enorm hjälp för alla som är verksamma inom området.

Den här boken är ett ovanligt bidrag som bör uppskattas och avnjutas – och ­sedan användas.

Steven C. Hayes Professor i psykologi, PhD University of Nevada, Reno

16 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 16

2018-11-13 13:38

Författarens tack

Ett populärt kinesiskt ordspråk, som jag också fått i en av mina lyckokakor, lyder: »En resa på tusen mil börjar med ett enda steg.« Den här sidan är det sista steget på en lång resa som krävt många steg. Jag är glad att jag inte visste hur lång resan skulle bli när jag tog det första steget, för några av sträckorna var mycket besvärligare än jag trodde från början.

Jag ägnade otaliga timmar åt att skriva, skriva om, disponera och disponera om texten och ännu mer tid åt att läsa, fördjupa mig i och helt enkelt tänka på frågorna. Några av idéerna tog så lång tid att fundera igenom att de gav upphov till ett antal publicerade tidskriftsartiklar. I vissa faser kände jag att jag kanske tagit på mig en alltför omfattande uppgift. Men i stället för att ge upp eller satsa på något mindre började jag ta ett steg i taget.

Arbetet med den här boken har inneburit att jag har varit mycket borta från min familj. Jag vill tacka min hustru Rosemary och mina söner Benjamin och Lukas för att de låtit mig göra det jag behövde göra. Jag hade inte klarat det utan ert stöd. Många tack också till Jim Nageotte, förläggare på Guilford Press, för hans tålamod och goda råd. Det stod klart att Jim och jag hade samma mål och att vi inte ville nöja oss med mindre.

Mina studenter är en ständig källa till inspiration. Tack till Anu Asnaani, Joseph Carpenter, Joshua Curtiss, Angela Fang, Cassidy Gutner, Shelley Kind och Ty Sawyer. Ni är ett av de viktigaste skälen till att jag är övertygad om att jag har det bästa jobbet i världen. Många tack också till mina mentorer och vänner. De är så många att jag inte kan nämna dem alla, men jag vill rikta ett särskilt tack till David Barlow, Anke Ehlers, Aaron T. Beck och Steven Hayes. Under några korta ögonblick stod jag på jättars axlar och undrade hur jag hamnat där.

Resan är nu till ända och det har varit en lång, förunderlig färd. Precis | 17

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 17

2018-11-13 13:38

som för andra spännande resor gäller även för den här att jag oftast har njutit av den men också är glad över att äntligen vara framme vid målet.

Resan har lärt mig mycket, och jag hoppas att jag kunnat dela med mig av vad jag har lärt mig om hur man kan förbättra människors emotionella hälsa.

18 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 18

2018-11-13 13:38

Inledning

Syftet med den här boken är att visa hur insikter från emotionsforskningen kan tillämpas i klinisk verksamhet. Känslor är helt centrala för den psykiska hälsan. Förmågan att framgångsrikt handskas med känslor är en viktig mänsklig egenskap som underlättar den sociala anpassningen och det allmänna välbefinnandet. För att kunna uppnå viktiga mål i livet krävs att man kan stå ut med och hantera en lång rad olika affektiva tillstånd, bland annat obehagliga och smärtsamma känslor. Ineffektiva strategier för att handskas med känslor är den viktigaste källan till många psykiska problem. Det stora flertalet av dessa är i själva verket emotionella problem. Vissa av dem kan effektivt behandlas med psykologiska interventioner, som KBT. Men även om många blir bättre efter dessa behandlingar är de ofta långt ifrån att vara friska och lyckliga människor, fria från emotionell smärta. Behandlingar som inte bara är inriktade på själva sjukdomssymtomen kan förbättra deras personliga emotionella hälsa och livskvalitet. Genom att visa hur resultat från emotions- och motivationsforskning, affektiv vetenskap och socialpsykologi kan tillämpas i klinisk praktik vill jag med de olika synsätt jag presenterar i den här boken inte bara minska klienters lidande utan också öka deras välbefinnande.

Trots att känslor är så centrala för den psykiska hälsan finns det få konkreta kliniska rekommendationer för hur man handskas med just känslor. För att belysa hur forskningsresultat kan användas i specifika kliniska tekniker har jag i varje kapitel ett avsnitt med rubriken »Praktiskt exempel« som tillsammans med fallbeskrivningar och avslutande sammanfattningar belyser en del av den kliniskt relevanta information som diskuterats i det aktuella kapitlet.

Nya studier tyder på att specifika strategier för att förbättra den emo | 19

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 19

2018-11-13 13:38

tionella hälsan faktiskt kan förbättra befintliga behandlingar för psykiska störningar. Vidare har det visats att individer skiljer sig åt i sina vanemässiga sätt att handskas med sina emotioner och att dessa individuella skillnader är förknippade med hur man fungerar i psykosocialt avseende.

Man har till exempel funnit att individer som vanemässigt använder omvärdering för att reglera emotioner generellt sett upplever mer positiva emotioner och mindre negativa, fungerar bättre tillsammans med andra och rapporterar större välbefinnande. Individer som vanemässigt använder undertryckande upplever däremot mindre positiva emotioner och mer negativa, fungerar sämre tillsammans med andra och rapporterar sämre välbefinnande. Dessutom tycks det som att ingen specifik emotionsregleringsstrategi är adaptiv eller maladaptiv i sig. Det är i stället kontexten och situationsbetingade krav som avgör om en viss strategi är adaptiv.

Idealiskt sett borde vi således utveckla förmågan att flexibelt tillämpa en viss strategi för att uppnå de önskvärda målen och undvika icke önskvärda resultat.

Det är dock viktigt att notera att den här boken inte bara handlar om emotionsreglering. Termen emotionsreglering har blivit ett relativt snävt forskningsområde inom socialpsykologin med (enligt min åsikt) relativt begränsad relevans för den kliniska verksamheten. Termen emotion å and­ra sidan är bred och komplex. Mitt främsta mål är, som jag redan framhållit, att visa hur den kunskap som fås från olika forskningsområden kan tillämpas i konkreta kliniska strategier och skapa bättre psykoterapeutiska behandlingar för en rad olika psykiska problem. Bland de kunskapsområden som jag tar upp finns affektiv neurovetenskap, laboratoriebaserad emotionsforskning, biologi, antropologi, personlighets- och socialpsykologi, psykiatri och till och med buddhistiska och andra religiösa uttrycksformer.

De strategier som jag beskriver är transdiagnostiska. Även om den empiriska evidensen är närmast kopplad till KBT är de inte begränsade till en viss psykoterapimodell. De ger konkreta rekommendationer till terapeuter för hur emotioner kan införlivas i traditionella psykosociala behandlingar. Boken består av åtta kapitel som helt kort kan sammanfattas på följande sätt. Kapitel 1 diskuterar emotionernas natur och går igenom de mest inflytelserika och relevanta emotionsteorierna. Kapitel 2 tar upp individuella skillnader i fråga om hur man upplever, uttrycker och reglerar emotioner. Emotioner är direkt kopplade till närmande och undvi20 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 20

2018-11-13 13:38

kande tendenser samt uppnående av mål. Kapitel 3 diskuterar förhållandet mellan emotion och motivation. Kapitel 4 behandlar självet och självreglering med avseende på emotioner, och kapitel 5 granskar i detalj en sådan självregleringsstrategi, nämligen emotionsreglering. Kapitel 6 ägnas åt värdering och omvärdering som är viktiga aspekter av KBT. Kapitel 7 diskuterar hur medveten närvaro och meditationsstrategier, där­ ibland metta-meditation, kan stärka positiva affekter, en vanligen försummad men viktig aspekt av emotionell hälsa. Slutligen ger kapitel 8 en kort översikt över de neurobiologiska korrelaten till emotioner och emotionsreglering.

Den läsekrets jag haft i åtanke när jag skrivit boken är kliniker och människor inom hälso- och sjukvården som är intresserade av de nyaste och ledande psykologiska behandlingsmetoderna. Jag har lärt mig mycket när jag utforskat detta fascinerande område och har tyckt om att sammanfatta det och visa hur det kan omsättas i konkreta behandlingsstrategier. Jag hoppas att jag har lyckats.

Inledning | 21

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 21

2018-11-13 13:38

1. Vad är en emotion?

Förmågan att uppleva känslor är en viktig del av den mänskliga naturen. Örlogskapten Data, en av personerna i den populära teveserien Star Trek: The Next Generation, var en människoliknande robot (android) som hade alla mänskliga egenskaper utom en: han saknade förmågan att uppleva känslor. I många episoder skildrades denna oförmåga som själva kärnan i det som fattades för att han skulle vara helt och fullt människa.

Trots Datas intelligens var det svårt för honom att förstå (och för hans mänskliga kolleger att förklara) vad känslor är. Hans rollfigur förändrades dramatiskt när ett känslochip sattes in i hans positroniska hjärna i Star Trek-filmen Brothers. Han förvandlades då från en intelligent maskin med självmedvetande till en människa.

Men exakt vad är en emotion? Vilka är dess definierande kännetecken?

Vad är skillnaden mellan en emotion och en affekt? Vad är förhållandet mellan tankar och emotioner? Fyller emotioner ett syfte och en funktion?

Hur upplevs emotioner, hur skapas de och hur hänger de ihop med beteenden och psykiska störningar?

Det är dessa frågor som jag tar itu med i det här kapitlet. Men det går inte att definiera vad som är en emotion med en enda mening; det är ett mångdimensionellt och mångfasetterat begrepp och det finns många relaterade termer som används för att beskriva emotion.

Definition av emotion Den arbetsdefinition av emotion som används i den här boken är följande: En emotion är en mångdimensionell upplevelse

22 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 22

2018-11-13 13:38

kännetecknas av olika aktiveringsnivåer och grader av välbehag–­

obehag är förbunden med subjektiva upplevelser, somatiska förnimmelser

och motiverande tendenser är färgad av kontextuella och kulturella faktorer kan till viss del regleras genom intra- och interpersonella processer.

Denna definition innebär att emotioner innefattar biologiska system som ofta (men inte nödvändigtvis) är förknippade med evolutionära anpassningar och motiverande tendenser och som formas av sociala, kulturella och andra kontextuella faktorer. En kort genomgång av hur man idag ser på emotionernas neurobiologiska grund ges i kapitel 8.

En emotion är en upplevelse. Så när vi har en emotion syftar vi på upplevelsen av en emotion. Denna upplevelse har vanligen (men inte alltid) utlösts av ett stimulus, exempelvis en situation, en händelse, en annan person, en tanke eller ett minne. Vi är mestadels (men återigen, inte alltid) medvetna om denna upplevelse och om det stimulus som utlöste den. I kapitel 8 analyserar jag de olika nivåerna av (medveten och omedveten) bearbetning av emotionellt material mer i detalj.

Den emotionella upplevelsen och den emotionella responsen är funktionellt sammankopplade. Med termen emotionell respons avses enkelt uttryckt reaktionen på de stimuli eller faktorer som utlöst emotionen, medan termen emotionell upplevelse syftar på att man sätter en etikett på responsen. Som vi kommer att diskutera mer ingående längre fram i kapitlet menade William James (1884) och Carl Lange (1887) att en emotion bara var förnimmelsen av de specifika kroppsliga förändringar som utlösts av en situation. Denna teori blev känd som James–Langes känslo­ teori. Senare tiders kognitivt inriktade emotionsforskare har antagit att en emotionell upplevelse är resultatet av den kognitiva värderingen av en generell fysiologisk aktivering (Schachter & Singer, 1962).

Emotioner är i sig varken bra eller dåliga, men de upplevs ofta som behagliga eller obehagliga beroende på kontextuella faktorer som specifika situationsbetingade aspekter och personens tolkningar av dessa. Definitionen säger vidare att emotioner kan regleras i viss mån, både intrapersonellt genom kognitiva strategier, som omvärdering eller undertryckande, och interpersonellt genom andra människor. Dessutom är Vad är en emotion? | 23

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 23

2018-11-13 13:38

emotioner sällan klara och entydiga utan »röriga« upplevelser. De upplevs vanligen som blandningar och föreningar av olika emotioner (till exempel att man är både glad och ledsen, arg och rädd), och olika emotioner kan kopplas samman så att de bildar komplexa nätverk, vilket leder till emotioner om emotioner (en uppfattning som jag diskuterar mer ingående längre fram).

Hur man definierar emotioner varierar beroende på om man ser arvet eller miljön som avgörande (det vill säga om man antar att emotioner är grundade i vår biologiska natur eller ser dem som en produkt av den sociala kontexten). Den definition som jag använder rymmer både en arvsaspekt och en miljöaspekt; emotioner formas av kontext och kognitioner, men de har också en tydlig biologisk och evolutionär grund. Mer än ett decennium efter att Darwin gav ut sitt revolutionerande verk om evolutionen skrev han The Expression of Emotions in Man and Animals (1872/1955) där han diskuterar emotionernas evolutionära betydelse.

Darwin argumenterar där för att emotionella uttryck är universella och gäller alla åldrar och till och med arter. Han konstaterade: Ansiktets och kroppens uttrycksrörelser … tjänar som det första kommunikationsmedlet mellan en mor och hennes lilla barn; hon ler gillande och uppmuntrar således barnet att fortsätta göra det rätta eller rynkar ogillande ögonbrynen. Vi uppfattar med lätthet medkänsla hos andra genom deras uttryck; vårt lidande blir på så sätt mildrat och vårt välbefinnande ökat och sålunda stärks en ömsesidig god känsla. Uttrycksrörelserna ger liv och ener­ gi åt våra talade ord. De avslöjar andras tankar och intentioner i högre grad än ord, vilka kan vara förvrängda. (s. 364)

Darwin tilldelar emotioner en viktig kommunikativ funktion och ser dem som tätt knutna till kognitioner. Kognitioner i sin tur tjänar också en viktig evolutionär funktion eftersom de gör det möjligt för organismen att förutsäga, baserat på begränsad information, huruvida en situation sannolikt kommer att leda till ett önskvärt eller icke önskvärt tillstånd. Beroende på denna förutsägelse fattar organismen sedan ett beslut att bete sig på ett sätt som maximerar sannolikheten för att uppnå det behagliga tillståndet eller undvika det obehagliga. Kognitioner och emotioner samspelar tätt med beteenden i en komplex process som innefattar sensorisk input, uppmärksamhet och information som finns lagrad i långtids- och korttidsminnet. På liknande sätt som med anatomiska strukturer antas 24 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 24

2018-11-13 13:38

denna process ha gett upphov till adaptiva strukturer som tjänar till att öka individens evolutionära lämplighet.

Grundemotioner Påverkade av Darwins synsätt har många teoretiker menat att emotioner är baserade på biologiska system som har utvecklats för att styra beteenden och främja arternas överlevnad, däribland människans (till exempel Tomkins, 1963, 1982; Ekman, 1992a; Isard, 1992). Dessa och andra teoretiker har antagit att det finns en uppsättning grundemotioner som sannolikt återfinns i alla mänskliga kulturer och som har likheter med andra arters. Dessa grundemotioner antas fylla användbara, evolutionärt adaptiva funktioner vad gäller basala livsuppgifter genom att mobilisera snabba och adaptiva reaktioner som svar på förändringar i omgivningen. De ses alltså som evolutionärt adaptiva svar på situationsbetingade krav. Ekman (1992a) antar att en känsla utgör en grundemotion om den dyker upp snabbt den är kortvarig den inträffar ofrivilligt den autonoma värderingen av den händelse som utlöser den leder

till ett nästan ögonblickligt igenkännande av aktuellt stimulus de händelser som föregått den är universella (det vill säga inte

specifika för en viss kultur) den åtföljs av ett unikt mönster av fysiologiska symtom den kännetecknas av tydliga universella signaler i form av specifika

ansiktsuttryck och beteenden.

Denna definition ligger helt i linje med en darwinistisk syn på emotion som en biologiskt grundad och evolutionärt adaptiv respons på stimuli i omgivningen. Dessa grundemotioner, som återfinns i praktiskt taget alla mänskliga kulturer (det vill säga är universella), omfattar bland annat glädje, ledsnad, rädsla, ilska och äckel/avsky och uttrycks med unika ansiktsuttryck (Ekman, Friesen & Ellsworth, 1972).

Fördelen med ett sådant synsätt är dess enkelhet som gör det möjligt att med experimentella försök mäta exempelvis människors fysiologiska reVad är en emotion? | 25

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 25

2018-11-13 13:38

aktioner och ansiktsuttryck när de presenteras för diskreta stimuli. Följden är att många forskare har undersökt emotioner i laboratoriet som en linjär reglermekanism med input–output. Detta har lett till ett stort antal laboratoriebaserade experimentella studier av emotioner och emotionsreglering (som tas upp i kapitel 5 och 6). Samtidigt innebär detta synsätt att man bortser från mycket av komplexiteten i mänskliga emotioner, som individuella skillnader i den emotionella upplevelsen, motiverande tendenser som är förbundna med emotioner, interpersonella och kontextuella faktorer som formar hur emotionerna upplevs och uttrycks och metaupplevelsen av emotioner (det vill säga emotioner om emotioner), vilket alltsammans är sådant som diskuteras genom hela den här boken.

Begreppet grundemotion blev ifrågasatt strax efter att det introducerats (till exempel Ortony & Turner, 1990) men kritiken tillbakavisades (Ekman, 1992b). Även Plutchik (1980) antog att det finns en uppsättning grundemotioner. Han lade fram ett tvådimensionellt cirkeldiagram, liknande färgcirkeln, som omfattar åtta grundläggande bipolära emotioner: glädje kontra ledsnad, ilska kontra rädsla, accepterande kontra äckel och förvåning kontra förväntan. Det antas att alla mänskliga emotioner utgörs av en blandning av dessa åtta grundemotioner, på liknande sätt som vi skapar ett brett spektrum genom att blanda de tre grundfärgerna. I detta tvådimensionella cirkeldiagram antas exempelvis att kärlek har inslag av glädje och accepterande.

Grundemotionerna är kopplade till primära emotionsprocesser (Panksepp & Biven, 2010) eller biologiskt grundade och evolutionärt äldre system (det vill säga system som utvecklades tidigt under evolutionen).

Dessa system är rädslesystemet, som gör det möjligt för organismen att reflexmässigt dra sig tillbaka, gömma sig eller fly, sorgsystemet (som handlar om separation och lidande och tidigare kallades paniksystemet) som är aktivt när organismen upplever en smärtsam förlust genom dödsfall, raserisystemet, som är aktivt i samband med aggressiva handlingar, söksystemet, som är aktivt när organismen letar efter föda eller sexuella partner, lustsystemet, som är aktivt i samband med sexuella handlingar, omsorgssystemet, som är aktivt när man tar hand om barn samt leksystemet som är aktivt vid lek med barn och när vi utvecklar sociala färdigheter. Dessa olika system kan aktiveras samtidigt och arbeta synergistiskt. Exempelvis sorgsystemet leder tillsammans med omsorgssystemet till skapandet av sociala band och social anknytning.

26 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 26

2018-11-13 13:38

Emotioners kännetecken Emotionella upplevelser är komplexa och skiljer sig åt på många sätt.

Vissa emotioner är starka, andra svaga; vissa är behagliga, andra obehagliga; vissa är kortvariga och andra långvariga; vissa är tydliga och obearbetade, andra är komplicerade och komplexa; vissa känns kontrollerbara, andra känns överväldigande och omöjliga att kontrollera och vissa är förknippade med en stark impuls att handla medan andra gör oss handlingsförlamade. Trots att det finns så många olika emotionella upplevelser anser man att det finns lagar som styr alla emotioner.

Generella lagar Frijda (1988) beskrev flera generella lagar (sammanlagt tolv). Den första är att en emotion är beroende av hur situationen tolkas. Denna lag har kallats lagen om situationsbetingad mening. Detta är en enkel men avgörande iakttagelse som jag diskuterar mer i detalj i nästa avsnitt. Dessutom skulle man kunna hävda att tolkningen inte bara är begränsad till situationen utan också till den upplevelse som är förknippad med emotionen. Även denna iakttagelse diskuteras närmare längre fram.

Den andra lagen är att den emotionella upplevelsen är beroende av personens subjektiva mål, motiv och engagemang. Detta har kallats lagen om engagemang. Vi blir glada när vi vinner en av de många golfrundor vi brukar spela på söndagsförmiddagarna, men vi blir extatiska om vi vinner en viktig turnering som vi länge sett fram emot. Den tredje är att emotionella upplevelser ökar i intensitet när graden av verklighet ökar, när något påverkar eller berör oss mer direkt (lagen om påtaglig verklighet).

Glädjen över att vinna i minigolf över sin partner upplevs således som mindre intensiv än glädjen över att vinna en turnering mot Tiger Woods.

Emotioner utlöses inte främst av förekomsten av önskvärda eller icke önskvärda förhållanden utan av de faktiska eller förväntade förändringarna i önskvärda eller icke önskvärda förhållanden (den fjärde, femte och sjätte lagen: lagarna om förändring, habituering och relativ känsla). Den emotionella upplevelsen när man sätter ett skott och vinner en match upplevs därför som mer intensiv än den som är förknippad med att ha vunnit förra årets serie.

Den sjunde lagen (lagen om hedonisk asymmetri) säger att oavbrutet Vad är en emotion? | 27

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 27

2018-11-13 13:38

välbehag (och obehag) till slut klingar av eftersom en emotions intensitet är beroende av referensramen för den händelse som utlöste emotionen.

Således upplever man mycket större glädje direkt efter att man vunnit en miljon på lotteri än dagar, månader eller år senare.

Utan upprepad exponering för de emotionella händelserna tenderar emotionerna att konserveras (åttonde lagen: lagen om konserverande av emotionell energi). Om man undviker att ta itu med ett traumatiskt minne kan det således leda till att de emotioner som var förknippade med traumat bevaras (det vill säga att de vidmakthålls och lever kvar).

Den nionde lagen (lagen om slutenhet) säger att en emotionell upplevelse uppfattas som unik och absolut. Det verkar till exempel omöjligt att älska två olika personer på exakt samma sätt och i samma grad. Även om vi som är föräldrar känner total och ovillkorlig kärlek för alla våra barn kan vi erkänna att vi älskar dem på lite olika sätt och av olika skäl (och vissa till och med mer än andra). Men å andra sidan upplevs emotioner sällan som rena, entydiga och absoluta. Emotionella upplevelser är mestadels komplexa och mångfasetterade. Vi kan till exempel beundra, frukta, älska och hata våra föräldrar, och denna blandning av emotioner kommer att genomgå förändringar under hela vår uppväxt.

Reaktioner som är förknippade med emotioner är ofta komplexa eftersom vi har en tendens att modifiera dem beroende på de möjliga konsekvenser som dessa impulser skulle kunna ha (tionde lagen: lagen om möjliga konsekvenser). Vi brukar också uppfatta tvetydiga emotionella händelser på ett sätt som minimerar den sorg eller smärta de vållar oss (vi tenderar alltså att minimera den negativa emotionella belastningen).

Samtidigt uppfattar vi tvetydiga situationer på ett sätt som maximerar vår emotionella vinst. Dessa båda lagar har beskrivits som lagen om den minsta belastningen (den elfte lagen) och lagen om den största vinsten (den tolfte lagen).

Emotioners övergående natur Oberoende av hur komplex en emotion är förändras den med tiden. Vi kanske blir förälskade i någon och känner en himlastormande glädje.

Allteftersom tiden går och vi inser hur många svårigheter relationen för med sig kanske den emotionella upplevelsen övergår i sorg, förtvivlan eller en känsla av förlust. Dessa känslor kan blandas och få oss att slitas 28 | känslor och psykoterapi

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 28

2018-11-13 13:38

mellan starka motstridiga handlingsimpulser. Vi kan å ena sidan vilja närma oss och å den andra vilja undvika eller till och med stöta bort just den person som vi är attraherade av.

Vissa emotionella upplevelser varar några sekunder (som förvåning), medan andra (som kärlek) kan vara i åratal eller ett helt liv. Man skulle naturligtvis kunna hävda att kärlek inte är ett emotionellt tillstånd utan snarare en allmän inställning och hållning till något eller någon. Detta skiljer sig från en kortlivad och begränsad emotionell upplevelse som förvåning eller rädsla. Den mer diffusa och omfattande upplevelsen av kärlek är snarare jämförbar med en egenskap eller benägenhet att känna på ett visst (positivt) sätt mot något eller någon i en viss kontext. Det är till exempel troligare att en kärleksfull far känner glädje när han hör sin son öva på fiol än en trött granne som kanske bara blir irriterad och förargad över fiollektionen.

Kognitioner och emotioner Kännetecknen på emotionella upplevelser belyser hur viktigt det är med den referensram där emotionerna upplevs, den situationsbetingade kontexten, och framför allt de kognitiva värderingarna. Följande insikter har formulerats av några stora tänkare: »Det är inte det som händer som vållar människorna oro utan de åsikter de har om detta« (den grekiske stoiske filosofen Epiktetos, 55–135 e.v.t., Handbok i livets konst); »Om ett yttre föremål orsakar dig lidande, så är det icke det som stör din frid, utan ditt eget omdöme därom. Men att ändra detta står i din egen makt« (den romerske kejsaren Markus Aurelius, 121–180 e.v.t., Självbetraktelser); »Ingenting är gott eller ont i sig självt – det kommer an på hur man uppfattar det« (Shakespeare, 1564–1616, Hamlet).

Dessa insikter kan reduceras till det enkla påståendet att situationer, händelser eller utlösande faktorer inte orsakar en emotionell respons direkt utan att det är den kognitiva värderingen av situationen, händelsen eller den utlösande faktorn som leder till den emotionella responsen. Med andra ord är det inte de utlösande faktorerna som gör oss arga, oroliga, lyckliga eller ledsna utan det är tolkningen av dem. Således är det viktigt att identifiera den tanke som hör samman med en emotion. Även om tankar ofta leder till emotioner är sambandet mellan tankar och emotioner (och beteenden) inte enkelriktat. Emotioner kan också påVad är en emotion? | 29

Känslor_psykoterapi_inlaga_Sabon.indd 29

2018-11-13 13:38

FOTO: GUILFORD PRESS

Stefan G. Hofmann är professor i psykologi vid Department of Psychological and Brain Sciences vid Boston University, där han är chef för psykoterapi- och emotionsforskningslaboratoriet. Han har fått många prestigefyllda utmärkelser för sitt arbete.

Här sammanför Stefan G. Hofmann forskning från flera discipliner om hur känslor fungerar, vad som påverkar dem och hur de kan orsaka lidande. Resultatet är nya sätt att utforska och arbeta med känslor i psykoterapi, oavsett vilken diagnos klienten har eller klinikerns teoretiska inriktning.

Hofmann förklarar hur individuella skillnader i hur man upplever, uttrycker och reglerar känslor kan öka eller minska sårbarheten för psykisk ohälsa. Han diskuterar även samband mellan känslor, motivation och neurobiologi.

Läsaren får strategier för att förbättra både sina klienters känslomässiga medvetenhet och deras förmåga att hantera olika känslor, samt för att stärka positiva affekter. Med konkreta exempel och pedagogiska sammanfattningar illustreras vilken relevans teorier och forskningsresultat har för de problem som klienter söker hjälp för.

Känslor och psykoterapi är en omistlig kunskapskälla som ger användbara verktyg till psykologer, psykoterapeuter, psykiatriker och andra som bedriver psykologisk behandling, samt studerande till dessa yrken.

»Stefan G. Hofmann är en av Stefan G. Hofmann KÄNSLOR OCH PSYKOTERAPI

Stefan G. Hofmann

KÄNSLOR OCH PSYKOTERAPI från forskning till behandling

de ledande personerna inom KBT .

I denna bok väver han skickligt ihop emotionsforskning med modern klinisk praktik, och av den anledningen vill jag varmt rekommendera den. För alla som vill arbeta känslofokuserat med sina patienter är boken helt enkelt ett måste! « ANNA KÅVER LEG. PSYKOLOG, LEG. PSYKOTERAPEUT SPECIALIST I KLINISK PSYKOLOGI HANDLEDARE FÖRFATTARE

Bokens förord är skrivet av Steven C. Hayes, professor i psykologi vid University of Nevada i Reno.

ISBN 978-91-27-82251-1

OMSLAGSBILD: SHUTTERSTOCK (MODIFERAD) FORM NINA ULMAJA

O_Känsloropsykoterapi_ORIGINAL.indd 1-5

9 789127 822511

2018-11-12 10:03