NIVÅ 1A1
Anatomi & fysiologi
FREDRIK JOHANSSON
Innehåll
Kroppens delar
4. Sinnesorganen
Respiratoriska
5. Hjärtat och
9. Endokrina organ
Urinorganen
10. Könsorganen
Kvinnans
11. Kroppens yttre
14. Smittspridning 157
DEL 3 – LÄKEMEDEL
15. Läkemedel och läkemedelseffekter 165
Vad är ett läkemedel? 166
Hur fungerar läkemedel? 172
Läkemedelsdoser 175
Halveringstid 175 Biverkningar 175
Beredningsformer och administrering 176
Din roll 279
Sammanfattning 279
16. Regler för läkemedelshantering 181
Lagar och förskrivning 182
18. Läkemedelsberäkningar 213
Enheter och omvandling 214
Volym, massa och enheter 214
Övning: Övningar – vikt 215
Övning: Övningar – volym 216
Rimlighetsbedömning 317 Övning: Rimlighetsbedömning 217 Rubrik? 218
Övning: Yusuf 219
Övning: Aimee 220
17. Så administrerar du läkemedel 187
Administreringsvägar 188
Läkemedel via munnen 200
Övning: Yusuf ska ta tabletter 202
Läkemedel via luftvägarna 203
Övning: Yusuf ska inhalera 203
Läkemedel via ögonen 204
Övning: Aimees läkemedel 205
Läkemedel via näsan 206
Läkemedel via öronen 206
Läkemedel via huden 206
Övning: Aimees depåplåster 307
Läkemedel via ändtarmen 208
Övning: Nahirs läkemedel 209
Läkemedel via slidan 209
Läkemedel med hjälp av sprutor 210
Övning: Nahir får injektion 211
Din roll 212
Övning: Nahir 221 ++
SAMMANFATTNING
SYN
• Ögat registrerar och bryter ljus och för sedan informationen till hjärnans syncentrum.
• Ögat består av hornhinna, glaskropp, regnbågshinna, pupill, lins och näthinna.
HÖRSEL OCH BALANS
• Örat tar in ljudvågor och omvandlar dem till nervimpulser som skickas till hörselcentrum i hjärnan.
• I innerörat sitter de hörselceller som uppfattar ljudvågorna.
• I innerörat sitter även balansorganet.
KÄNSEL
• I huden sitter känselkroppar som känner av till exempel beröring, tryck, och smärta.
• Kroppen har även känselkroppar i leder, senor och muskler.
LUKT
• Luktceller i näsan gör att vi uppfattar dofter.
• Luktsinnet är en viktig del av smakupplevelsen.
SMAK
• Smakcellerna på tungan gör att vi kan uppfatta grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami.
• Med hjälp av smakcellerna kan vi skilja på vad som är giftigt och vad som är bra för oss.
MEDICINSKA TERMER
glaskropp geléaktig massa som är en del av ögat pigment färgämnen pupill öppning i regnbågshinnan öronmussla den del av örat som sitter utanpå skallen hörselgång del av ytterörat som tillverkar och släpper ut öronvax
trumhinna tunn skiva som sätts i svängning av ljudvågor örontrumpet förbindelse svalget
hörselsnäcka del av innerörat där det finns sinnesceller båggångar del av balansorganet
känselkroppar speciella celltyper för känsel smaklökar sinnesceller på tungan
DEL 1 – KROPPENS UPPBYGGNAD
Hjärtat och blodomloppet
Hjärtat och blodkärlen samarbetar för att få blodet att cirkulera runt i hela kroppen. Det går till som så att hjärtat pumpar ut blodet i blodkärlen. Blodet cirkulerar sedan genom hela kroppen och transporterar syre och näringsämnen till kroppens vävnader. Samtidigt tar blodet upp och transporterar bort restprodukter som till exempel koldioxid.
För att förstå hur hjärtat arbetar behövs kunskaper om blodet och hur blodkärlen är uppbyggda. Därför börjar detta kapitel med en presentation av blodet och blodkärlen. Sedan kommer ett avsnitt om hjärtat. Som avslutning finns en beskrivning av blodomloppet, eftersom både blodet, blodkärlen och hjärtat ingår i det.
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• beskriva blodets sammansättning
• beskriva kärlens uppbyggnad och var de sitter
• beskriva hjärtats olika delar
• beskriva hur hjärtat arbetar
• beskriva hur blodet cirkulerar
• använda lämpliga medicinska termer i dina beskrivningar.
Blodet
ÖVERSIKT
Blodet består av blodkroppar, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter.
Blodets viktigaste uppgift är att transportera syre, koldioxid, blodplättar, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter.
röd blodkropp
vit blodkropp blodplätt
MEDICINSKA TERMER
hemoglobin koagulera
En vuxen människa har cirka 5 liter blod i kroppen, men mängden kan variera beroende på kroppsstorlek. Blodets viktigaste uppgift är att transportera syre, koldioxid, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter från cellernas arbete. Det är även en viktig del av immunförsvaret eftersom det innehåller celler som skyddar kroppen mot infektioner. Cellerna kallas röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
Cirka 45 procent av blodet utgörs av röda blodkroppar. De röda blodkropparna transporterar syre till kroppens organ och koldioxid till lungorna. Inuti de röda blodkropparna finns hemoglobin. Hemoglobin är ett protein som gör att syre och koldioxid kan bindas till de röda blodkropparna.
Vita blodkroppar
En mycket liten del av blodet, mindre än 1 procent, består av vita blodkroppar. Vita blodkroppar försvarar kroppen mot sjukdomar genom att attackera bakterier och virusinfekterade celler.
Blodplättar
Blodplättar kan tillsammans med särskilda proteiner göra att blodet koagulerar. Koagulera är ett annat ord för att levra sig eller klumpa ihop sig. Blodet klumpar ihop sig, eller stelnar, när vi har skadat oss för att stoppa en pågående blödning.
Blodplasma
Vätskan som blodcellerna cirkulerar i är ljusgul och kallas blodplasma. Plasman består till största del av vatten. I plasman finns även näringsämnen, hormoner och restprodukter.
Blodplasma 55 %
Vita blodkroppar och blodplättar 1 %
Röda blodkroppar 45 %
SANT ELLER FALSKT?
1. Det finns fler röda blodkroppar än vita.
2. Blodplasman gör att blodet kan koagulera.
3. Hemoglobin är en viktig del av blodplättarna.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord hur blodet är uppbyggt och fungerar. Använd begreppen hemoglobin, syre, koldioxid, koagulera och plasma när du förklarar. Skriv ner din förklaring eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
Blodet består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och blodplasma.
Blodkärlen
ÖVERSIKT
Det finns tre typer av blodkärl: artärer, vener och kapillärer. Det största blodkärlet är en artär som heter aorta.
MEDICINSKA TERMER aorta
Blodet cirkulerar med hjälp av hjärtat genom hela kroppen, men för att blodet ska kunna cirkulera behövs ett transportsystem. Transportsystemet utgörs av tre typer av blodkärl: artärer, vener och kapillärer.
Artärer
De blodkärl som leder blodet från hjärtat kallas artärer. Artärerna har lite tjockare väggar som gör att de tål det tryck som uppstår när blodet pumpas ifrån hjärtat. Ju längre ut i kroppen artärerna ligger, desto mindre är de. Den största artären heter stora kroppspulsådern, aorta. Aortan börjar vid hjärtats vänstra kammare och fortsätter genom de centrala delarna av kroppen.
Vener
De blodkärl som leder blodet till hjärtat kallas vener. Venernas väggar är tunnare än artärernas. Det gör att kärlen kan töjas ut lättare och därför kan innehålla stora mängder blod. I venerna är trycket inte lika högt som i artärerna. För att säkerställa att blodet ändå pumpas till hjärtat finns därför klaffar. Klaffarna öppnas bara i en riktning vilket gör att blodet hindras från att rinna bakåt.
Kapillärer
De mindre blodkärl som kopplar ihop artärerna med venerna kallas kapillärer. Kapillärer finns på alla ställen där blodet behöver hämta eller lämna syre, hormoner, restprodukter och signalämnen. Kapillärernas väggar är tunna och har små öppningar som gör att alla viktiga ämnen kan passera igenom. På så sätt kan kroppens vävnader få det syre och den näring de behöver. Samtidigt lämnar vävnaderna ifrån sig det avfall de behöver bli av med.
4. I kapillärer kan bland annat syre och näringsämnen gå från blodet till vävnader. artär kapillär
SANT ELLER FALSKT?
1. Vener och kapillärer är ungefär lika stora.
2. Artärer går ifrån hjärtat.
3. Vener har tjockare väggar än artärer.
Tack vare kapillärerna kan kroppens vävnader få syre och näring. Med hjälp av kapillärerna kan blodet även ta med sig de avfallsprodukter som cellerna producerar.
Hjärtat som pump
ÖVERSIKT
Hjärtat är indelat i två halvor. Varje halva har förmak och kammare.
Förmaken tar emot blod.
Kamrarna pumpar ut blod.
Hjärtat har två typer av klaffar. Klaffarna gör så att blodet inte rinner åt fel håll.
MEDICINSKA TERMER puls blodtryck
systoliskt blodtryck
diastoliskt blodtryck segelklaffar fickklaffar
Hjärtat är stort som en knuten hand och ligger bakom bröstbenet och mellan lungorna. Hjärtat består framför allt av hjärtmuskelceller som drar sig samman, kontraherar, i stadig takt. Vi kan inte styra hjärtats sammandragningar med viljan. Hjärtat pumpar rytmiskt många gånger i minuten. Rytmen kallas för hjärtfrekvens, eller puls. För att blodet ska kunna nå ut i hela kroppen måste hjärtat skapa ett tryck i blodkärlen, blodtryck. Vi mäter blodtrycket genom att ta reda på vilket tryck som finns i artärerna både när hjärtat arbetar och när det vilar. När hjärtat arbetar kallas blodtrycket systoliskt. När hjärtat vilar kallas det diastoliskt. Blodtrycket skrivs ut med det systoliska blodtrycket först, följt av det diastoliska. Ett exempel är 125/80. Det systoliska trycket är alltid högre än det diastoliska.
TESTA! Leta reda på artären på handleden. Hur många pulsslag har du på en minut?
Hjärtat är indelat i två halvor. Båda halvorna har ett förmak och en kammare. Förmaken har till uppgift att ta emot blod och kamrarna pumpar sedan ut blodet. Hjärthalvorna arbetar tillsammans. Vänster och höger förmak kontraherar samtidigt och därefter kontraherar vänster och höger kammare samtidigt.
Förmaken
Höger förmak tar emot blod som kommer från kroppens alla vävnader. Blodet når förmaket via den stora hålvenen. Eftersom blodet har lämnat av syre i vävnaderna är det syrefattigt.
Vänster förmak ta emot blod som kommer från lungorna via lungvenerna. I lungorna har blodet tagit upp syre.
lungvener
Därför är blodet i vänster förmak syrerikt.
stora hålvenen
lungvener
vänster förmak
höger förmak
Kamrarna
Höger kammare tar emot blod från höger förmak och pumpar sedan blodet till lungorna via lungpulsådern. I lungorna blir blodet syresatt.
Vänster kammare tar emot blod från vänster förmak och pumpar sedan blodet ut i aortan. Via aortan går blodet ut till alla kroppens vävnader.
aorta
lungpulsådern
vänster kammare
höger kammare
Klaffar
Mellan förmak och kammare sitter klaffar som kallas segelklaffar. Klaffarna gör så att blodet bara kan rinna åt det håll som det är tänkt att det ska rinna. När förmaken är fyllda öppnas klaffarna och när blodet har runnit ner i kamrarna stängs de igen.
Det finns också klaffar mellan höger kammare och lungpulsådern samt mellan vänster kammare och aortan. De klaffarna kallas fickklaffar. Även fickklaffarna hindrar blodet från att rinna åt fel håll.
RITA
a) Rita ett hjärta.
b) Markera ut vänster och höger förmak.
c) Markera ut vänster och höger förmak.
d) Markera ut segelklaffar och fickklaffar.
SANT ELLER FALSKT?
fickklaff segelklaff segelklaff
fickklaff
1. Höger kammare och vänster förmak kontraherar samtidigt.
2. Hjärtat är lika stort som bröstbenet.
3. Vänster förmak tar emot blod som kommer ifrån lungorna.
4. Höger kammare pumpar blodet ut i aortan.
5. Mellan vänster och höger förmak och vänster och höger kammare sitter klaffar som kallas segelklaffar.
HJÄRTAT I ARBETE
Så här pumpas blodet genom hjärtats olika delar.
1. Syrefattigt blod kommer in i höger förmak. Samtidigt strömmar syresatt blod från lungvenerna in i vänster förmak. Segelklaffarna som sitter mellan förmak och kammare är stängda.
2. Segelklaffarna öppnas. När de är öppna kan kamrarna fyllas med blod.
3. När vänster och höger kammare har fyllts med blod stängs segelklaffarna. Kamrarna drar sedan ihop sig så att blod pressas fram mot kroppspulsådern och lungartären. Fickklaffarna, som varit stängda, öppnar sig och släpper igenom blodet.
4. Fickklaffarna stängs och hjärtats arbete börjar om på nytt.
RITA
Ta fram bilden du har ritat av hjärtats delar. Rita sedan med blå och röd färg hur blodet går genom hjärtat. Blå färg = syrefattigt blod. Röd färg = syrerikt blod.
Blodomloppet
ÖVERSIKT
Blodomloppet brukar delas in i lilla och stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet börjar vid höger kammare och slutar i och med att syresatt blod lämnas till vänster kammare. I stora kretsloppet pumpas blod ut i hela kroppen.
MEDICINSKA TERMER
lilla kretsloppet stora kretsloppet
För att lättare förstå blodets väg genom kroppen brukar vägen delas upp i lilla och stora kretsloppet. Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Det börjar med att hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet förs tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna. Därefter fortsätter blodet till vänster kammare.
Stora kretsloppet når ut i hela kroppen. Kretsloppet börjar med att blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och ut till mindre artärer. Blodet fortsätter till mindre och mindre artär för att till slut nå kapillärerna ute i kroppens vävnader och organ. Där lämnas syre och näringsämnen, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Därefter förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.
Tillsammans bildar det stora och lilla kretsloppet det vi kallar blodomloppet.
SANT ELLER FALSKT?
1. I lungvenerna är blodet syrerikt.
2. I det lilla kretsloppet passerar blodet lungorna.
3. Höger kammare ingår i det stora kretsloppet.
SÅ HÄR CIRKULERAR BLODET I LILLA OCH STORA KRETSLOPPET:
LILLA KRETSLOPPET
Från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat:
Från höger kammare vänster och höger lungartär vänster och höger lunga lungvenerna vänster förmak.
lungartär höger kammare
lungorna
lungvener
vänster förmak
STORA KRETSLOPPET
Från hjärtat ut till kroppens vävnader och tillbaka till hjärtat:
Från vänster kammare aortan artärer kapillärer vener hålvenerna höger förmak.
När blodet når höger kammare igen har blodet cirkulerat ett helt varv i kroppen. vänster kammare aorta
lungorna
kapillärnätverk
RITA
a) Rita med blå och röd färg hur blodet cirkulerar i det lilla kretsloppet. Blå färg = syrefattigt blod. Röd färg = syrerikt blod.
b) Rita med blå och röd färg hur blodet cirkulerar i det stora kretsloppet.
Blå färg = syrefattigt blod. Röd färg = syrerikt blod.
FÖRKLARA
1. Skriv ner hur blodet cirkulerar i det lilla kretsloppet. Använd begreppen höger kammare, lungartärter, lungorna, lungvener och vänster förmak i ditt svar.
2. Skriv ner hur blodet cirkulerar i det stora kretsloppet. Använd begreppen vänster kammare, aortan, artärer, kapillärer, hålvener och höger förmak i ditt svar.
DIN ROLL
Du har fått lära dig hur blodet är uppbyggt och hur det med hjälp av hjärtat och kärlen cirkulerar runt i kroppen. Eftersom blodet innehåller så många ämnen går det att ta prover på det för att ställa en diagnos eller se om en behandling fungerar. Ett vanligt blodprov är att mäta mängden röda blodkroppar och mängden hemoglobin (Hb). Ett annat exempel på blodprov är Pglukos som mäter sockernivån i blodet. Eftersom blodprover kan tas från olika blodkärl behöver du som vård och omsorgspersonal kunskap om cirkulationsorganens anatomi. Med hjälp av dina kunskaper om hjärtat, blodet och hur blodet cirkulerar kan du lättare att förstå skillnaderna mellan till exempel åderförfettning, kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Du har också användning av dina kunskaper om vad puls och blodtryck är mått på när du tar puls och blodtryck i ditt arbete.
PLACERA
1. Placera ut begreppen immunförsvar, aorta, blodplasma, segelklaffar, kapillärer, hemoglobin, hålven, koagulera och koldioxid under rubrikerna Blodet, Blodkärlen och Hjärtat.
2. Placera dina begrepp under Blodkärlen i rätt ordning. Börja från det största kärlet och fortsätt sedan så som blodet cirkulerar.
SAMMANFATTNING
BLODET
• Blodet består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och blodplasma.
• Blodets viktigaste uppgift är att transportera syre, koldioxid, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter.
• Vätskan som blodcellerna cirkulerar i kallas blodplasma.
BLODKÄRLEN
• Blodkärlen gör så att blodet kan nå ut till alla kroppens organ.
• Det finns tre typer av kärl: artärer, vener och kapillärer.
HJÄRTAT SOM PUMP
• Hjärtat är indelat i vänster och höger förmak och vänster och höger kammare.
• Förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar ut blod.
• I hjärtat sitter klaffar som hindrar blodet från att flyta åt fel håll.
BLODOMLOPPET
• Blodomloppet brukar delas in i lilla och stora kretsloppet.
• Lilla kretsloppet pumpar blod till lungorna och tillbaka till hjärtat.
• Stora kretsloppet pumpar blodet till kroppens alla vävnader.
MEDICINSKA TERMER
hemoglobin protein som gör att syre och koldioxid kan bindas till de röda
blodkropparna
koagulera när blod klumpar ihop sig
aorta stora kroppspulsådern
puls hjärtfrekvens
blodtryck tryck i blodkärlen skapats av hjärtats arbete
systoliskt blodtryck blodtryck när hjärtat arbetar
diastoliskt blodtryck blodtryck när hjärtat vilar hemoglobin protein som gör att syre och koldioxid kan bindas till de röda blodkropparna
segelklaffar klaffar mellan förmak och kammare
fickklaffar klaffar mellan höger kammare och lungpulsådern samt mellan vänster kammare och aortan
lilla kretsloppet den del av blodomloppet som går från höger kammare via lungorna tillbaka till vänster förmak
stora kretsloppet den del av blodomloppet som går från vänster kammare via kroppens organ tillbaka till höger förmak
DEL 1 – KROPPENS UPPBYGGNAD
Urinorganen
Urinorganen består av två njurar med varsin urinledare samt urinblåsa och urinrör. Njurarna reglerar bland annat vätske- och saltbalansen, men huvuduppgiften är att rena blodet från avfallsprodukter. När blodet rinner genom njurarna filtreras det och bildar vätskan urin som kissas ut. Vi kissar ut ämnen som kroppen inte behöver och ämnen som är skadliga. I det här kapitlet får du lära dig hur njurarna och de övriga delarna av urinorganen är uppbyggda och hur de arbetar tillsammans.
6
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• beskriva njurarnas funktion
• beskriva hur urin produceras
• beskriva hur urinen åker genom urinvägarna
• använda lämpliga medicinska termer i dina beskrivningar.
NIVÅ 1A1
Anatomi & fysiologi
Anatomi & fysiologi nivå 1a1 för Gy25 är en lärobok skriven för elever som utbildar sig till vårdbiträde. Läroboken är indelad i tre delar där varje del utgår från ämnets centrala innehåll. Boken fokuserar på att förklara och befästa begrepp med hjälp av pedagogiska bilder och språkanpassade texter. Bilderna är utformade för att förtydliga och komplettera textens innehåll. Löpande i boken finns också olika typer av uppgifter som underlättar bearbetningen av innehållet. Varje kapitel avslutas med ”Din roll”, där textens teoretiska innehåll konkretiseras utifrån elevens framtida yrkesroll.
Anatomi & fysiologi nivå 1a1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se/vardochomsorg
ISBN 978-91-27-46917-4