UTEKLASSRUMMET Lärare gör
Ett kreativt material med utgångspunkt i lärande i rörelse.
Malin Gustavsson Fk– åk 3
Förord
n Hur lång tid ska vi vara ute?
n Vad ska vi göra?
n Vem ska arbeta med vem?
Att vara ute och undervisa är bland det roligaste som finns. För att få till en bra undervisning utomhus behöver du göra precis detsamma som när du undervisar inomhus, du behöver förbereda dig och lägga upp en struktur. Med rätt struktur och förberedelse skapar du förutsättningar för så bra undervisning som möjligt, oavsett om du är inomhus eller utomhus.
Jag har varit verksam som lärare på låg- och mellanstadiet i olika Stockholmsförorter i cirka 16 år. Tidigt såg jag vinsterna med utomhusundervisning, bland annat de positiva effekterna på lärande, hälsa, koncentration och samarbetsförmåga. Jag har vågat testa, jag har misslyckats, jag har lyckats och jag har lärt tillsammans med elever och kollegor.
De flesta har nog haft NO utomhus – undersökt en växt, kikat på djurspår eller undersökt småkryp – men uteklassrummet rymmer så mycket mer. I den här boken får du tips på hur du kan skapa en bra utomhusundervisning för alla elever. Här hittar du praktiska övningar som du direkt kan använda inom ämnena svenska, engelska, matematik, NO och SO samt i det viktiga arbetet med värdegrund. Övningarna bygger på aktuell forskning, kollegialt lärande och de erfarenheter jag har fått genom att våga testa mig fram.
Med mina erfarenheter och knep hoppas jag med den här boken kunna inspirera och göra det lättare för dig att våga dig ut tillsammans med dina elever.
Malin Gustavsson
Följ gärna mitt instagramkonto @uteklassrummet. Där försöker jag vara ett stöd för andra lärare genom att underlätta och inspirera och visa hur man kan göra för att ta med sitt klassrum ut.
Innehåll
Inledning 6
Fördelar med utomhusundervisning 6
Vad säger forskningen? 9
Vad säger läroplanen? 9
Uteundervisning – hur går det till? 11
Ringövningar 16
Minnesträning med boll 17
Cirkelboll 19
Fruktsallad 21
KU 1a–1d 23–26
Alla som … 27
KU 2 29
Vad har jag bakom min rygg? 30
KU 3a–3e 33–37
Kunskapscheck med mini-whiteboardtavla 38
Lärandepromenader 40
Kompispromenad 41
KU 4a–4b 42–45
Walk and talk 46
KU 5a–5b 48–51
Uppgiftspromenad 52
KU 6a–6b 54–56
Bingopromenad 57
KU 7 59
Klassisk tipspromenad 60
KU 8a–8b 62–65
Parövningar 66
Först till hundra 67
KU 9a–9d 69–77
Matematisk problemlösning i par 78
KU 10a–10d 80–89
Påskjakt 90
KU 11a–11h 92–104
Sommarjakt 105
KU 12a–12e 107–119
Leta motsatsord 120
KU 13 122–124
Omkrets och area 1 125
KU 14 127
Omkrets och area 2 128
KU 15 130
Omkrets och area 3 – ekvationer 131
KU 16 133
Räknepar 134
Lära i leken 136
Under hökens vingar 137
KU 17a–17d 140–146
Multiplikationskull 147
KU 18a–18b 149–153
Räknestafett 154
KU 19a–19b 155–156
Tiokamratsstafett 157
KU 20 158
Bokstavsstafett 159
KU 21 160
36–leken 161
KU 22a–22c 163–174
Lagduell 175
KU 23a–23c 177–180
Bokstavsbrännboll 181
KU 24 182
Värdegrundsövningar 183
Rockringen runt 184
Komplimangkull 185
Bakvänd ”Hela havet stormar” 186
Pepparkakskull 187
Roboten 188
Ormen 189
Vända filten 190
Ta er över floden 191
KU 25 193
Stationsövningar i samarbete 194
KU 26a–26e 196–208
Ärtpåsen 209
Kort med extrauppgifter 210
Olika rörelseuppdrag KU 27 210
Hämtadikter KU 28 212
Exempel på brev till vårdnadshavare 213
Referenser och länkar 215
Inledning
Fördelar med utomhusundervisning
Det finns många fördelar med att flytta din undervisning utomhus. Några av de fördelar som jag har sett hos mina elever i mina klasser är att det är bra för hälsan, det främjar samarbete, det är bra för koncentrationen, det stärker språkutvecklingen och eleverna lär sig också att vara rädda om naturen.
Bra för hälsan
Utomhusundervisning är bra för hälsan då eleverna får frisk luft och rörelse. Folkhälsomyndigheten lyfter återkommande vikten av fysisk aktivitet, vilket kommer ”gratis” när vi lär i uteklassrummet. Eftersom barnen tillbringar stora delar av sina dagar i skolan, så spelar det en viktig roll för deras hälsa och deras lärande hur vi väljer att undervisa. Utomhusundervisningen hjälper oss att bryta stillasittandet.
En stor vinning med att få in rörelse under lektionstid i skolan är också att i skolan når vi alla elever, vilket tyvärr inte idrottsföreningar och andra fritidsorganisationer gör. Detta uppmärksammar även författarna i boken Fysisk aktivitet och hjärnhälsa (Ekblom, Nyberg & Norén Selinus, 2021), där de skriver: ”Skolan har en unik möjlighet att kompensera för ojämna förutsättningar för hälsofrämjande fysisk aktivitet genom att utforma inkluderande miljöer i och kring skolan.” (s. 23)
Utomhusundervisning aktiverar också alla sinnen och eleverna kommer ihåg det som de har lärt sig lättare när de lär i rörelse. Det är också något som stärks i ovan nämnda bok, där det bland annat står: ”Man blir inte smart av att röra sig, men det verkar som att fysisk aktivitet i lagom doser hjälper hjärnan att fungera bättre i avseenden som är viktiga för lärande.” (s. 26)
Det finns forskning som visar att det till och med är bra för synen att vistas utomhus. Cecilia Boldemann och Peter Pagels skriver i boken
Utomhuspedagogik – Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet (2019): ”Utevistelse och utomhuspedagogik motverkar också närsynthet som har blivit allt vanligare bland barn i storstäder, vilka ofta tillbringar timmar i sträck framför datorskärmar. Utomhuspedagogik ger möjlighet att vila blicken på punkter långt borta, något som motverkar närsynthet.” (s. 80–81)
Samarbete främjas
Utomhusundervisning främjar samarbete eftersom vi gör fler par- och gruppövningar utomhus. Det är av naturliga skäl enklare att göra samarbetsövningar utomhus, då man slipper rådda om möbler som är i vägen och i stället har tillgång till öppna, fria ytor. På så vis främjas elevers sociala kompetenser och samarbetsförmågor.
Aktiviteterna i uteklassrummet måste naturligtvis alltid vara väl planerade. Det är viktigt att de leds av en pedagog (alternativt flera pedagoger) och att pedagogen finns där och vägleder samspelet mellan eleverna under övningarna. Detta underlättar för många elever för att de ska kunna delta i undervisningen på ett bra sätt. Utomhusundervisningen visar att den kan vara en viktig pusselbit när det handlar om att få ihop gruppen och vi skapar gemensamma upplevelser och minnen. Som Emilia Fägerstam skriver i Poängen med lärande utomhus – pedagogiska perspektiv (2024): ”Bland annat kan arbete i mindre grupper bidra till en ökad gemenskap i klassen. Eleverna lär känna varandra bättre och ser andra sidor hos varandra. Allt detta bidrar till ett bättre klimat i klassen.” (s. 23)
Ökad koncentration
Utomhusundervisningen är även bra för koncentrationen. Detta upplever jag är tydligast hos de elever som har svårigheter att koncentrera sig. I uteklassrummet är eleverna ständigt i rörelse, vilket jag upplever särskilt gynnar denna grupp av elever. Just det starka vetenskapliga stödet för ökad koncentration kan man läsa om i kunskapsöversikten Klassrum med himlen som tak (Faskunger & Szczepanski, 2018, s. 40). Jag läser även att ”Grönska i omgivningarna har en lugnande effekt (Kuo & Taylor, 2004), och förmår även att återställa såväl balans som koncentrationsförmåga, men den stimulerar också till lek och fysisk aktivitet som i sin tur ökar kortisolnivåerna”. (Boldemann & Pagels, 2019, s. 67.)
Något som stärker alla elevers lärande är förstås också att vi vid utomhusundervisning på ett enkelt och tydligt vis kan göra många arbetsmoment mer konkreta för eleverna, som till exempel när vi arbetar med ”vårtecken”, mäter längd eller arbetar med vikt.
Stärker elevernas språkutveckling
Då jag har arbetat i områden där många av eleverna inte har svenska som sitt första språk, har jag kunnat konstatera att utomhusundervisningen även har stärkt deras språkutveckling. Dels eftersom utomhusundervisningen är konkret, dels eftersom vi oftast arbetar i par/grupper, vilket gör att eleverna lär tillsammans och av varandra.
På Skolverkets hemsida tar man bland annat upp följande från Emilia Fägerstams avhandling Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning (2012), att elever som undervisas utomhus: ” ... har större förmåga att använda kontextrelevanta och ämnesspecifika begrepp och kan beskriva olika fenomen på ett mer detaljerat och mångfasetterat sätt. Fägerstam menar även att klassens tysta elever kan komma mer till tals. I linje med detta har språklärare kunnat observera en märkbar utveckling av elevers språkkunskaper.”
Respekt för naturen
Utöver fördelarna ovan så lär sig eleverna även att vara rädda om naturen. När eleverna lär utomhus så bygger de upp en respekt för och omtanke om natur, djur och klimat.
Som Emilia Fägerstam skriver så kan undervisning utomhus ”öka elevers inre motivation och känslomässiga relation till naturen”. Hon nämner också att ”positiva vistelser i naturen verkar vara en viktig pusselbit i en utveckling mot ett mer hållbart levnadssätt”. (Poängen med lärande utomhus – pedagogiska perspektiv, 2024, s. 23.)
Vad säger forskningen?
Du behöver inte vara orolig för att du inte ”får” gå ut och undervisa.
Forskning pekar på de många fördelarna som finns med att undervisa utomhus och att undervisa i rörelse, och det stärker dig i att våga gå ut. I boken Fysisk aktivitet och hjärnhälsa (2021) står det bland annat: ”Det finns tillräcklig mängd studier för att säkert kunna säga att bättre kondition är associerat till generellt bättre skolprestation.” (s. 30) Detta är viktigt att vi tar till oss och lyssnar på för att fundera över hur vi ska lägga upp vår undervisning för att eleverna ska lära sig på bästa sätt. Författarna skriver vidare: ”Sannolikt gynnas de som idag är minst aktiva mest.” (s. 35) ”Vi vet att barn och ungas uppmärksamhet förbättras direkt efter en fysisk aktivitet.” (s. 44 ) Detta menar jag att vi borde lägga större vikt vid inom skolans värld, så att vi skapar så gynnsamma förhållanden som möjligt för elevernas lärande.
Flera studier stärker detta, bland annat läser jag en intressant studie gjord med barn i 7-årsåldern som under 9 månader fick extra idrott och fysiskt aktiva matematiklektioner och då ökade sina skolprestationer (Fysisk aktivitet och hjärnhälsa, s. 80).
Vad säger läroplanen?
Det finns stöd för utomhusundervisning i styrdokument och kursplaner för lågstadiet. Skolverket trycker på vikten av ”att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och att det finns olika vägar att nå målet till en likvärdig undervisning”. Här menar jag att utomhusundervisning kan spela en viktig roll. Undervisningen blir helt enkelt tillgänglig för fler elever.
Som jag nämnde tidigare har jag i mina klasser märkt att elever med koncentrationssvårigheter gynnas av lärande i rörelse utomhus. Inom svensk skola vet vi att vi ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov, vilket ibland kan kännas övermäktigt. Men här vill jag hävda att utomhusundervisning är en skola för alla. Vi ska förstås inte glömma att det finns olika vägar för att nå målet. Utomhusundervisning är en väg till måluppfyllelse. Särskilt i de tidiga skolåren är skapande och undersökande lek väsentliga delar i det aktiva lärandet. Jag menar att utomhusundervisningen bidrar till detta.
När vi undervisar ute arbetar vi som nämnts också i större utsträckning i par eller grupper, vilket gör att eleverna får ”…lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” (Lgr22).
Det står också i läroplanen att skolan ska ”sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” och att de ska få ”röra sig allsidigt i olika miljöer”. Enligt mig är utomhusundervisning en väg till denna måluppfyllelse.
Ringövningar
Anledningen till att jag börjar med just ringövningar är för att det är övningar som är bra att starta med om man inte har haft utelektioner med sin grupp förut. Här är gruppen samlad och alla ser och hör varandra. Du som lärare har överblick över alla elever och det är lättare att hålla ihop gruppen. Här kan ni enkelt arbeta in en tydlig struktur för era utelektioner.
Vad kan gå fel? Hur gör man då?
1. Eleverna kan inte hålla fingrarna ifrån varandra.
2. En eller flera elever springer bort från ringen och leker.
1. Öka avståndet mellan eleverna i ringen eller markera platserna med koner eller rockringar.
2. Var tydlig med att en utelektion är som vilken lektion som helst. Påminn om och repetera reglerna som gäller, flera gånger varje lektion om det krävs. Springa runt och leka får vi göra när det är rast. Till slut sitter det. Uppmuntra elever som gör rätt, och prata enskilt med de elever som det blir tokigt med för att inte hänga ut dem framför gruppen. Hur vi beter oss och vad vi säger smittar, både det som är rätt och det som blir fel.
Fruktsallad
Syfte
Syftet med övningen är att öva ord och begrepp inom ett valfritt ämne.
Material
n Laminerade kort med det som ska övas, här i grundövningen djur på engelska, se KU 1a, s. 23.
n Eventuellt koner eller rockringar.
Förberedelser
Laminera de kort som du behöver till övningen. Välj några djur, cirka 6–7 stycken, så att flera elever har samma djur.
Så här kan du göra
n Inled övningen med att samla eleverna i en ring.
n Berätta för eleverna att de ska få öva på ord och begrepp på engelska, i det här fallet djur.
n Gå först igenom alla korten med eleverna. Dela sedan ut varsitt kort till alla elever utom en. Eleverna ska hålla sina kort väl synliga framför sig.
n Den elev som blir utan kort ställer sig i mitten och säger till exempel: ”Does anyone have a dog?” (Eleverna har alltså en bild på sitt djur för att öva på att koppla samman djuret med det engelska begreppet.)
De som svarar ”Yes!” byter platser med varandra. Då gäller det för eleven i mitten att snabbt försöka ta en plats av en klasskompis. Den elev som då blir utan en plats i ringen, blir den som får vara i mitten. Eleven som blir utan plats ger sitt kort till den som tidigare var i mitten. Fortsätt på samma sätt.
n Eleven i mitten kan även välja att ropa: ”Animals – change places”, då ska alla byta plats med varandra, oavsett kort, och försöka att inte bli den som blir utan en plats.
n Fortsätt övningen tills alla har fått byta plats några gånger.
Malins tips
Vill du göra platserna där eleverna står i ringen tydliga, kan du märka ut dem med till exempel koner eller rockringar. Då slipper det bli en tråkig diskussion om vilken plats eleverna ska ha.
Avsluta övningen
Avsluta övningen med att eleverna får berätta vad de har lärt sig. Du kan till exempel säga ett djur i taget på engelska och de elever som har det djuret på sin bild kan räcka upp en hand. Det är viktigt att repetera ord och begrepp på olika sätt och att göra det ofta, för att på så vis befästa dem. Då blir eleverna även vana vid att använda dem.
Olika varianter av övningen
Matematik
Öva ”tiokamrater”. Välj ut några tiokamrater så att flera elever har samma tiokamrat. Dela ut ett kort till alla elever utom en. Den elev som blir utan ett kort ställer sig i mitten av ringen och säger till exempel: ”Alla ni som har tiokamraten till 3, byt plats” Eleverna som har ett kort med siffran 7 byter då plats. Eleven som står i mitten utan ett kort försöker då att snabbt ta en plats av en klasskompis. I övrigt samma regler som i grundövningen.
Se KU 1b, s. 24.
Svenska
Ordklasserna verb, adjektiv och substantiv. Välj ut några bilder alternativt text med ett ord från en ordklass. Dela ut ett kort till alla elever utom en. Den elev som blir utan ett kort ställer sig i mitten och säger till exempel: ”Alla ni som har ett adjektiv byter plats.” Under tiden som alla med adjektiv byter plats, försöker den i mitten att snabbt ta en ledig plats. Den elev som blir utan plats i ringen, blir den som får vara i mitten. I övrigt samma regler som i grundövningen.
Se KU 1c, s. 25.
NO
Tema. Välj ut några bilder på svenska djur (det kan naturligtvis också vara växter, träd eller svampar). Eleven i mitten säger sedan till exempel: ”Alla med ett kräldjur byter plats”, eller: ”Alla med ett däggdjur byter plats”. I övrigt samma regler som i grundövningen.
Här är det förstås viktigt att i förväg ha diskuterat vad som är utmärkande för hur man klassificerar djuren. Som exempelvis att fåglar har fjädrar och ägg med hårt skal; att däggdjur har päls, föder levande ungar och diar sin mamma; att kräldjur har ägg med mjukt skal och torr hud med fjäll; att groddjur har slät och fuktig hud och lägger ägg som har ett mjukt skal som liknar gelé.
Se KU 1d, s. 26.
Fruktsallad – djur på engelska
Lärandepromenader
Lärandepromenader kan utformas på olika sätt. Eleverna kan lära känna olika klasskompisar under varje promenad. Eller så har ni elever som är tryggast med att gå med samma lärkompis varje gång. Jag brukar försöka jobba in att ”alla ska kunna arbeta med alla” – jag tycker att det skapar en fin gemenskap i gruppen/klassen. Dock kräver vissa övningar att eleverna kan hjälpa och stötta samt utmana varandra, och då delar jag naturligtvis in dem utefter det.
Lärandepromenaden kan vara lång eller kort, i närområdet intill skolan eller en bit bort. Den kan vara en del av en lektion, innan rasten eller huvuduppgiften under en lektion. Den kan vara till för att eleverna ska hitta nya kompisar eller för att de ska lära sig något nytt, eller som en kunskapscheck.
Vad kan gå fel?
1. Det är svårt att dela in eleverna i par.
2. Det är svårt för vissa elever att läsa.
3. En eller flera elever går fel väg.
Hur gör man då?
1. Ha fasta par så att eleverna vet vem de ska gå med innan ni går ut, detta skapar trygghet.
2. Då får de gå med en kompis som kan läsa.
3. Gå noga igenom vägen innan någon släpps iväg. Ni kan också ha samma promenadslinga varje gång ni gör en sådan här övning.
UTEKLASSRUMMET Lärare gör
Ett kreativt material med utgångspunkt i lärande i rörelse.
Att vara ute och undervisa är bland det roligaste som finns. Med rätt struktur och förberedelse skapar du förutsättningar för så bra undervisning som möjligt, oavsett om du är inomhus eller utomhus.
I den här boken får du tips på övningar i olika ämnen som du kan utföra utomhus. Du får även tips på hur du skapar struktur och inspiration för att gå ut i skog och mark, eller om det rör sig om att vara kvar på skolgården eller i dess närhet.
I den första delen får du en bakgrund till de fördelar som finns med att bedriva utomhuslektioner. Därefter följer i den andra delen de olika övningarna som delas upp i fem grupper: Ringövningar, Lärandepromenader, Parövningar, Lära i lek och ”Malins bästa värdegrundsövningar”.
Till flertalet övningar finns det kopieringsunderlag. Övningarna finns även i olika varianter för att kunna anpassa dem till den grupp elever som du undervisar, samt till olika ämnen i skolan.
Boken ingår i serien ”Lärare gör”.
Malin Gustavsson är utbildad grundskolelärare för F–6. Utomhusundervisningen har gått som en röd tråd genom hennes lärargärning och hon ser många fördelar med att lägga delar av sin undervisning utomhus.
Innehåller kopieringsunderlag
Lärare Gör-serien ger konkreta förslag på arbetssätt och aktiviteter som är väl beprövade och direkt kan användas i undervisningen.