9789127465428

Page 1


Innehåll

Förord

Idag är första dagen på resten av ditt arbetsliv ..................... 7

Kapitel 1

Kartlägg din nuvarande situation ........................................ 11

Kapitel 2

Vad vill du förändra? ..........................................................

Kapitel 3

Jobbdrömmar och drömjobb ..............................................

Kapitel 4

Så vågar du ta klivet ...........................................................

Kapitel 5

Konsten att sätta mål – och arbeta sig dit .........................

Kapitel 6

Tips och råd för att starta eget........................................... 131

Kapitel 7

Måste man vilja vidare? ..................................................... 156

Slutord

Välj din egen väg ...............................................................174

Källor och litteraturlista .....................................

FÖRORD

Idag är första dagen på resten av ditt arbetsliv

Känner du att jobbet går i samma hjulspår?

Är det inte längre meningsfullt?

Vill du styra in arbetslivet på en ny bana?

Då är du inte ensam. Många drömmer om att göra något annat.

Det kan handla om att byta jobb, göra arbete av sin hobby, sätta sig i skolbänken igen eller flytta någonstans och starta upp en spännande verksamhet. Eller bara närma sig ett nytt, roligare och mer kreativt arbetsliv.

Livets faser bjuder inte bara på olika utmaningar. De bjuder också på olika önskemål. Som ung är målet kanske inställt på att välja och klara av en utbildning och få sitt första jobb.

Någonstans på vägen börjar man också tänka på en specifik inriktning i arbetslivet och en karriär. Med åldern blir det ofta

viktigt med en bra balans mellan jobb, fritid och familjeliv. Ett arbete som känns meningsfullt och utvecklande står också högt på mångas önskelista.

Samtidigt är det varken konstigt eller ovanligt att jobbet går på rutin mitt i livet. Det är lätt att känna att man har fastnat. Ibland är det svårt att se att framtiden bär på möjligheter, det känns som om de bästa åren har passerat. Många som befinner sig mitt i arbetslivet hamnar därför i ett vägval – att stanna kvar i det trygga, som man ofta är duktig på, eller ta de steg som behövs för att närma sig och uppnå det man drömmer om.

Att man har tröttnat på jobbet kan handla om att det är förutsägbart. Även om vi trivs med vissa delar har utvecklingskurvan stannat av. Det känns långtråkigt och stimulansen saknas. Andra upplever att de inte har de förutsättningar som krävs för att göra ett bra jobb, vilket kan leda till bristande motivation och minskat engagemang.

En del måste ofrivilligt byta bana i livet. Kanske har man blivit av med jobbet, eller riskerar att bli. Kanske finns det inte längre några arbetsmöjligheter inom det yrke man har, eller på den ort man bor. Eller så känns villkoren alltför osäkra. Att behöva lämna ett jobb man trivs med kan kännas tungt. I synnerhet om man inte bara har uppskattat själva arbetet utan även trivts med sina kollegor och kunder, gäster, elever eller patienter.

Vissa upplever att de drivs bort från sitt jobb. Kanske är man motarbetad av chefen, utfryst av sina kollegor, eller så ges man helt enkelt inte tillräckligt med stimulerande arbetsuppgifter längre. Man känner sig oönskad.

Andra kan känna att de är fast i ekorrhjulet – eller i statushjulet. Kanske bor man i ett område där en viss livsstil är både kostsam och krävande i form av god ekonomi, resor,

fritidsintressen, skolor, jobb och andra faktorer. I synnerhet om vänner och bekanta lever samma sorts liv kan det kännas svårt att lämna det sammanhanget.

Vi är sociala varelser och det är inte konstigt att vilja passa in bland dem vi har runtomkring oss. Ett arbete kan dessutom vara en del av ens identitet på flera sätt. Att vara kock, sjuksköterska, lärare eller advokat är inte bara ett yrke utan en viktig del av hur man ser på sig själv. Eller hur andra ser på en. Det handlar om trygghet och att ha en roll. Man vet vem man är, vad man kan och vad andra kan förvänta sig av en. Att ha ett visst jobb eller en viss position i arbetslivet är att ha en plats i tillvaron. Trots det behöver man ofta ifrågasätta det liv man lever om man vill göra en förändring.

Våra drömmar är olika. Den som inte har gjort karriär än kanske drömmer om just det. Den som redan har en bra position kanske drömmer om något annat, som att ta ett kliv nedåt eller åt sidan. I den här boken kommer du att få tips, råd och övningar som gör det enklare att komma fram till dina egna önskningar och mål.

Känner du att du …

• är trött och sliten

• vantrivs i vardagen

• är understimulerad

• vill se nya möjligheter

• önskar jobba med något annat

• är nyfiken på vad resten av arbetslivet har att erbjuda

Då ska du läsa vidare. Jag har skrivit den här boken för dig som vill göra något nytt mitt i livet: byta jobb, starta eget eller

gå en specifik utbildning. Kanske drömmer du om att jobba mindre, eller på ett annat sätt. Här får du utforska hur det kan bli möjligt. Under läsningen hoppas jag att du får verktyg som hjälper dig att nå dina mål och förverkliga det du drömmer om.

I boken intervjuar jag experter och inkluderar berättelser från personer som tagit medvetna steg och lämnat det gamla för något nytt. Jag delar också med mig av mina egna erfarenheter av att säga upp mig från en fast anställning mitt i livet för att starta eget. (Spoilervarning: jobbigt – och jättekul.)

Att göra någonting nytt kräver mod. Det kan kännas skakigt på vägen, men du kommer att växa av att ge dig ut i det okända.

Se det här som första dagen på resten av ditt arbetsliv. Kanske har det bästa faktiskt inte hänt än.

KAPITEL 1

Kartlägg din nuvarande situation

Hur ser din situation på jobbet ut?

Tycker du om dina kollegor?

Tycker du att dina arbetsuppgifter känns intressanta?

Tycker du att du har rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb?

När företaget Great Place To Work lät drygt tusen medarbetare på svenska arbetsplatser ta ställning till påståendet ”Mitt arbete är meningsfullt och inte bara ett jobb” så uppgav 2 av 3 att de instämmer i det, vilket är positivt. Men samtidigt instämmer alltså 1 av 3 inte i påståendet. Det motsvarar över en och en halv miljon svenskar som inte känner att deras arbete är meningsfullt. Det är ett stort antal.

I det här kapitlet ska du få gräva där du står. Du ska få fundera på vad som är bra och mindre bra på jobbet och reflektera kring dina egna känslor av meningsfullhet.

För en del kan det kännas olustigt att analysera sin nuvarande situation. Man kan tveka att lyfta på stenar av rädsla för vad man ska hitta därunder. Andra vet precis vad som är problemet. De känner sig inte bara uppgivna på arbetet – de upptäcker att de kommit in i en riktig jobbkris. Så låt oss börja där.

Varför hamnar man i en jobbkris?

Arbetslivet har inte bara en yrkesmässig utan också en existentiell dimension. Det finns flera anledningar till att en jobbkris uppstår mitt i livet. Vi ska slå följe med en expert för att ta reda på vad det kan bero på.

I en artikel i Harvard Business Review med titeln ”Facing your mid-career crisis” tar filosofiprofessorn Kieran Setiya avstamp i forskning som visar att många är missnöjda med arbetslivet mitt i livet.1 Det gäller även dem med avundsvärda karriärer. Han ger några tänkbara förklaringar till att det är så.

För det första: ånger och sorg kring det förflutna . Setiya berättar: ”Allt eftersom livet fortskrider bleknar möjligheterna, alternativen begränsas och tidigare beslut sätter gränser för oss.” Vi inser att vi aldrig kommer att göra mycket av det vi drömde om tidigare i livet. Vi känner en saknad över valen vi inte gjorde, vägarna vi inte tog. Det kan kännas nedslående, men enligt Setiya bör vi påminna oss om att vägen som vi faktiskt tog sannolikt också kändes rätt, i alla fall när vi valde den. Var det verkligen dumt att välja en trygg lärarutbildning med goda

1. Han refererar här specifikt till åldern mellan fyrtio och femtio år, men det är givetvis individuellt när man upplever sig gå på tomgång eller är missnöjd med sin jobbtillvaro.

jobbmöjligheter istället för att satsa på en osäker karriär som frilansfotograf? Och är det inte en gåva att ens ha haft olika idéer om vad man vill göra? Enligt Setiya visar ångern och sorgen att vi värderar många olika saker. Sannolikt skulle vi dessutom ha känt likadant om vi hade valt fotografkarriären istället för lärarjobbet. Att välja bort något som känns intressant till fördel för något annat kommer alltid att ge upphov till tankar och funderingar kring det valet. Den enda som inte känner någon ånger är den som bara har velat en enda sak i sitt liv. Men skulle livet vara särskilt spännande då? Att acceptera att vi inte kan förändra det förflutna är en viktig väg framåt för att må bra. Och som du kommer att få läsa i den här boken finns det mycket kvar att utforska. Visst, några dörrar är kanske stängda, men fler än du tror är fortfarande öppna. ”Inse att det är oundvikligt att missa något och försök inte att önska bort det”, säger professorn.

För det andra: felsteg, misstag och misslyckanden. Ånger kan komma i många skepnader. Exempelvis kan man tycka att det var ett stort misstag att göra de val man gjort fram till idag. Kanske valde man helt fel yrke, kanske har man alltid vantrivts i sitt jobb, kanske känner man att den där tråkiga utbildningen man gick inte ens var ens eget val. Kanske var pressen från föräldrar, partner och omgivning stor att göra på ett visst sätt, att välja så att de skulle samtycka. Förväntningar från nära och kära påverkar oss ofta mer än vi tror. För den som tycker att han eller hon är väldigt dålig på sitt jobb kanske det känns som ett stort misstag att ha tagit det från första början. Man känner sig som en ofrivillig katastrof och undrar hur man ens hamnade i den här situationen. Att inte komma till sin rätt innebär ofta att man plågas av känslor av otillräcklighet och skam.

Man kan också ångra sådant som att man stadgade sig och

skaffade barn tidigt istället för att satsa på en utbildning och ett jobb. När man nu mitt i livet jämför sig med dem runtomkring som gjorde andra val känner man sig misslyckad. Men det borde man inte göra. Setiya påminner om något viktigt, nämligen att fokusera på vad vi fick istället när vi valde som vi gjorde. I nyss nämnda exempel: kanske vårt livs stora kärlek och en stor och

härlig familj.2 Han beskriver det som att kärlek är en motvikt till ånger. Och visst kan positiva känslor neutralisera negativa. Vi bör också tänka på den tillfredsställelse vi kan få av sådant som vänskap, fritidsintressen, engagemang och olika projekt som vi initierar. Arbetslivet är inte allt – livet kan vara värdefullt på många andra sätt. Därför: uppskatta det du har och det du har uppnått, stirra dig inte blind på allt du inte fick eller inte gjorde. När du accepterar dina val kommer du också att se på dig själv med en snällare blick.

För det tredje: tristess i nuet. För en del handlar det snarare om en sorts känsla av meningslöshet i nuet än om ånger över saker de inte gjort. Trots att man kan finna glädje och ett visst värde i det dagliga arbetet känner man att allt återupprepar sig på ett förväntat sätt år ut och år in. Projekten och uppgifterna som tornar upp sig fyller en med tomhet.

Varför är det så här?

En förklaring, enligt Setiya, är att många delar i jobbet går ut på att fixa, förbättra eller förhindra saker. Det kan handla om att åtgärda ett fel i en maskin eller prototyp, att säkerställa att företaget följer lagar och regler, eller att medla mellan kollegor för att undvika en eskalerande konflikt. Även om sådant ofta är nödvändigt skänker det oss begränsad tillfredsställelse. För att

2. Jag vill påminna om att det finns många som ångrar det motsatta: att de tidigt valde karriären framför kärleken och familjen.

uttrycka det annorlunda: Att fånga bollar och parera småproblem kanske känns viktigt i stunden – men inte i längden. När vi mest fokuserar på att rätta till saker, nå kortsiktiga mål och förebygga problem har vi svårt att se det positiva med jobbet. ”Varför bry sig om att arbeta så hårt?” konkluderar Setiya. Han menar också att en orsak till en mitt-i-karriären-kris är att alltför mycket tid går åt till att släcka bränder och undvika dåliga resultat istället för att ägna sig åt projekt med existentiellt värde – den sortens aktiviteter som gör livet värt att leva.

Lösningen, enligt Setiya, är att skapa utrymme för aktiviteter som får oss att må bra, såväl på jobbet som på fritiden. På jobbet kan det handla om sådant som stärker tillhörigheten, att få ha roligt och utvecklas med sina kollegor. Men också att få in fler meningsfulla uppgifter. Privat är det också viktigt att känna mening och glädje. Kanske har du tidigare haft en favorithobby som är värd att återuppta, om inte kan du skapa rum för en helt ny sådan – oavsett om det är virkning, bakning, frimärkssamlande, padel eller friluftsliv. Eller för att bidra med min egen hobby: blomsterbindning. ”Det här rådet kan tyckas världsligt, men det har djup”, menar Setiya. Jag håller med. Många av de aktiviteter som är existentiellt värdefulla innehåller moment av kreativitet, fysisk aktivitet, utveckling och social samvaro. De bidrar med värden som evigt fixande, trixande och förebyggande av kaos på jobbet aldrig kan ge.

Professor Setiya ser ytterligare en förklaring till känslan av tomhet mitt i arbetslivet. Enligt honom finns det ett strukturellt fel med många av våra arbetsuppgifter – oavsett om de handlar om att ro ett projekt i land, vinna en ny kund, rätta ett prov eller genomföra en operation. De syftar nämligen till sitt eget avslut. Man fokuserar på något man ännu inte har uppnått – målet

med det man gör. Setiya konstaterar: ”Tillfredsställelse är alltid i framtiden eller i det förflutna; inte undra på att nuet känns tomt.” Det tycks alltså som att när fokus ligger på att uppnå något tar det bort njutningen av engagemanget under tiden. Vi är så inställda på slutdestinationen att vi inte uppskattar resan dit. Enligt Setiya borde vi få in fler sorters aktiviteter i våra arbetsliv, inte bara sådana där belöningen ligger bakom oss eller framför oss. Istället bör vi ägna oss mer åt sådant som inte har ett tydligt slut – aktiviteter som varken är ändliga eller på annat sätt töms ut. Faktum är att många uppgifter i jobbet har en sådan karaktär.

Visst har du som läkare mål att få patienten frisk, men du uppskattar väl också samtalen och utbytet med patienten under tiden?

Visst vill du som snickare få husbygget klart, men nog är det samtidigt utvecklande att bolla idéer med kunden, liksom att skoja och ha roligt med kollegorna?

Tänkte väl det.

Ett annat sätt att beskriva det är att vi antingen kan fokusera på den bestämda aktiviteten – projektet – eller på det som pågår i stunden: processen. Setiya menar att genom att ha en mindre projektdriven inställning kan du minska känslan av tomhet i nuet utan att egentligen förändra det du gör eller hur effektivt du gör det.

Meningslösa arbetsuppgifter

Att uppleva att man ägnar sig åt onödiga arbetsuppgifter är vanligt. Drygt fyra av tio tjänstemän känner så, enligt en Novusundersökning. Det kan handla om onödig dokumentation,

administration, rapportering, att man tvingas göra andras jobb, eller göra om något som redan är gjort. Andra upplever att arbetsdagarna går åt till en massa möten som varken känns effektiva eller meningsfulla. Ibland talar man också om oskäliga arbetsuppgifter, det handlar om att uppgifterna utförs av fel person. Som när en psykolog byter glödlampor och städar toaletten på mottagningen, en avdelningschef alltid är den som tar upp beställningar och hämtar mat till lunchmötet med sina medarbetare, eller när en lärare återkommande behöver laga kopiatorn i lärarrummet.3 Att såväl onödigt som oskäligt arbete kan leda till frustration – och i längden uppgivenhet – beror på att man tycker att ens resurser används fel. Att känna inflytande och autonomi är viktigt och det gör man inte om man alltför ofta ägnar sig åt fel saker. Då känner man sig snarare maktlös och nedvärderad.

Tips!

Skriv veckodagbok

Hur är dina känslor kring ditt nuvarande jobb? Skriv ner hur du känner kring jobbet under en arbetsvecka. Innan du går och lägger dig på kvällarna, svara på följande:

• Vad gjorde mig glad idag?

• Vad gjorde mig ledsen eller irriterad?

• Hur känner jag mig på kvällen?

3. Det här handlar inte om att någon är finare än någon annan, eller att vi inte bör hoppa in och lösa problem ibland. Det handlar om att det orsakar frustration att ständigt behöva ägna sig åt tidskrävande rutinuppgifter. Att många inom exempelvis hälso- och sjukvård drunknar i administration istället för att ge vård riskerar att gå ut över patienterna.

De dagar i veckan du inte är på jobbet, fundera på följande:

• Har jag tänkt något på jobbet idag?

• Hur är mina känslor för jobbet då jag tänker på det? Positiva, negativa eller blandade?

Många av oss har lätt att konstatera: ”Jag älskar mitt jobb”, ”Jag hatar mitt jobb” eller ”Jovars, mitt jobb är väl helt okej”. Men genom en veckodagbok får du veta vad som ryms i dessa konstateranden. Du får en mer nyanserad bild.

Ångest efter ledighet

Många kan nog känna igen sig i att det känns motigt att börja jobba igen efter att ha varit ledig. I synnerhet kanske efter den långa sommarsemestern. Sol, värme, frihet, aktiviteter och avkoppling ska bytas mot jobb och livspussel. För en del handlar känslorna om något så enkelt som att man har haft roligt och att det nu är dags att återgå till vanliga rutiner igen. För andra handlar det om ren olust som har sin grund i att man inte trivs på jobbet, eller har tröttnat på det. Men hur vet man om det man känner beror på det ena eller andra? I Dagens Nyheter berättar psykologen Liria Ortiz att en ledtråd är hur det känns när vi väl är tillbaka på jobbet. Att den första veckan är motig är kanske inte konstigt, vi behöver vänja oss vid tider och rutiner igen:

”Men efter någon vecka brukar man hitta tillbaka till det som jobbet brukar ge – ibland glädje, ibland kan det vara utmanande. Om de negativa känslorna kvarstår under en längre tid,

då är det en signal på att du måste göra en förändring”, berättar Liria Ortiz.

Det är överlag ett bra råd. Svackor har vi alla. Det är när man inte kommer ur dem som vi bör ta det på allvar. Då kan det vara dags för en förändring.

Snurrar livet för fort?

För en del är det inte alltid själva arbetet som är boven utan en kombination av jobb, fritid och socialt liv. I synnerhet om man har höga krav på sig själv. Till exempel så här:

Om du tänker positivt varje dag, arbetar hårt, strävar efter att vara den bästa versionen av dig själv, omger dig med inspirerande människor och aldrig ger upp, så finns det inga gränser för hur utmattad du kan bli.

När Svend Brinkmann, professor i psykologi, för några år sedan twittrade de orden var det nog fler än jag som hajade till. Det blev en påminnelse om att en del av oss kanske borde sakta ner en aning – såväl på jobbet som när vi är lediga. En vanlig anledning till att arbetslivet känns motigt är helt enkelt att det tar för mycket tid, att vi har för mycket att göra och att det kräver för mycket av oss. Om vi samtidigt lever ett fullspäckat liv utanför jobbet kan det påverka livsbalansen.

Arbetslivet hänger ihop med resten av tillvaron. När privatlivet är i obalans kan det även avspegla sig på jobbet. Alla behöver återhämtning, i synnerhet om man har höga krav på sig och ett fullspäckat schema.

Att vara ambitiös och ha högt ställda mål är ofta bra, men inte om det i längden gör oss trötta och slitna. Att det kan vara svårt att sätta gränser beror på att mycket av det vi ägnar oss åt är roligt samtidigt som det är utmanande. För även roliga saker kan göra en utmattad. En nyckel är att hålla koll på när sådant som brukar kännas utvecklande, upplyftande och roligt istället börjar kännas jobbigt, stressigt eller rentav oöverkomligt.

Ditt livshjul

Vilka komponenter är viktiga för ett liv i harmoni?

Vad behövs för att må bra?

Det är så klart olika för olika människor. Samtidigt finns det områden som de allra flesta tycker är betydelsefulla.

Inom coaching är livshjulet ett vanligt verktyg för att reflektera. Det hjälper oss att få en överblick över de viktigaste områdena i livet.

Livshjulet togs fram av Paul J. Meyer på 1960-talet för att hjälpa människor att förverkliga sina mål. Idag kallas hjulet även coachinghjulet, livsbalanshjulet eller framgångshjulet. Det kan se lite olika ut men grundprincipen är densamma: det syftar till att hjälpa människor att förstå sin situation. Genom livshjulet kan du få en aktuell överblick över hur nöjd du är med varje område just nu, en ögonblicksbild. Men det kan också hjälpa dig att utröna vad som är viktigt och upptäcka var det brister. På det viset kan du få insikt om var du befinner dig i livet och göra medvetna val för framtiden för att sedan ta de steg och åtgärder som krävs för att nå dit du vill.

Så här gör du!

Det finns olika typer av livshjul. Vanligen består de av åtta avgörande livsområden. I versionen nedan har jag inkluderat följande områden: ekonomisk trygghet, fritid & intressen, kärlek, personlig utveckling, vänner, familj, hälsa och inte minst: jobb & karriär.

Livshjulet är enkelt att fylla i. Varje område utgör en tårtbit med skalan 1 till 10. Gradera hur nöjd du är mellan 1 och 10 genom att skugga upp till den delen. Ettan är alltså närmast mitten och tian närmast cirkelns ytterkant. Om du inom något område inte alls är nöjd, alltså nöjdhet = noll, fyller du inte i något alls. Enklare uttryckt: Fyll tårtbitarna utifrån hur nöjd du är just nu på en tiogradig skala.

JOBB&KARRIÄR

Reflektera över ditt hjul

När du har fyllt i hjulet, tänk efter:

Varför ser det ut som det gör?

Vad känner du när du tittar på det?

Hur skulle du vilja att det såg ut?

Kom ihåg! Genom att poängsätta varje livsområde kan du samtidigt fundera djupare kring vilken sorts hjälp du eventuellt behöver hämta in för att kunna nå dina livsmål.

Arbetslivshjulet

På samma sätt som du har fått en överblick över ditt liv kan du nu fortsätta till ditt arbetsliv.4 Hur nöjd är du inom olika områden här? Gradera från 1 till 10 och fyll i tårtbitarna.

Hur ser det ut?

Vilka delar är du nöjd med och vilka är du mindre nöjd med?

Arbetslivshjulet ger en ögonblicksbild av hur du mår och graden av tillfredsställelse i din nuvarande jobbsituation. För att göra en resa är det viktigt att veta slutdestinationen – men också startpunkten.

När du har fyllt i arbetslivshjulet, fundera kring varför du känner dig mindre nöjd inom vissa områden.

Beror det på arbetsuppgifterna?

Är det chefen som är ”fel”?

Får du inte använda dina färdigheter?

4. Om du just nu inte arbetar alls så kan du hoppa över den här övningen så länge. Det kommer fler!

MENINGSFULLHET SJÄLVBESTÄMMANDE

TRYGGHET

ARBETSMILJÖ

UPPSKATTNING GEMENSKAP

Känner du att din kunskap inte tas tillvara?

Bär du ett för tungt ansvar på dina axlar?

Fundera över om du skulle vilja känna större tillfredsställelse på dessa olika områden och hur det skulle kunna bli så.

Kom ihåg! Att skriva ner, analysera och granska poängen på arbetslivshjulet ger dig insikter om områden i jobbet som orsakar dig svårigheter – men också viktig kunskap för att kunna sätta mål.

Vad drömmer du om?

Vilket är ditt nästa steg i arbetslivet?

Meningen med arbetslivet vänder sig till alla som vill göra något nytt eller sadla om. En del funderar på att byta yrke, starta eget eller gå en specifik utbildning. Andra vill nå högre på karriärstegen. Några överväger att kliva ner och jobba mindre.

Det är varken konstigt eller ovanligt att jobbet går på rutin mitt i livet och att det känns som om man fastnat.

Ibland är det svårt att se nya möjligheter och tanken att de bästa åren redan passerat kanske ligger och skaver. Många som befinner sig mitt i arbetslivet ställs inför ett vägval – att stanna kvar i det trygga, som man ofta är duktig på, eller ta de steg som behövs för att närma sig och uppnå det man drömmer om.

Meningen med arbetslivet innehåller fakta, intervjuer, tips och praktiska övningar som visar olika sätt att påverka sitt fortsatta arbetsliv. Här får du utforska hur det kan bli möjligt!

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.