Auf geht’s!

TEXTBOK


1 Heute:
Auf geht’s nach Engelberg! ....... 8
TEMA
Räkneord 0 till 13
Familj och djur
Hälsa och presentera sig
Fråga hur någon mår och svara
GRAMMATIK
Svaga verb i presens
Presens av sein
KULTUR
Schweiz
UTTAL
Typiskt tyska ljud
2 Samstag Morgen:
Wann sind wir endlich da? 14
TEMA
Transportmedel
Transportsätt
Lägesord och prepositioner
Aktiviteter på en viss plats
GRAMMATIK
Bestämd artikel
Personliga pronomen
UTTAL
sch + sp/st
Auf geht’s mit Deutsch! Bist du dabei?
3 Samstag Vormittag:
Grüezi alle miteinand! ............. 18
TEMA
Språk och nationaliteter
Rum och möbler
Beskriva någon/något Presentera andra
GRAMMATIK
Obestämd och negativ artikel
Possessiva pronomen
KULTUR
Språk i Schweiz
UTTAL
o + u
4 Samstag Nachmittag:
Wann beginnt der Skikurs? 24
TEMA
Räkneord till 100
Frågeord
Klockan, veckodagar, månader, årstider
Vardagsaktiviteter
GRAMMATIK
Starka verb med vokaländring
Presens av haben
UTTAL
ei + eu
5 Sonntag:
Das schmeckt lecker! 28
TEMA
Mat och matlagningsord
Måltidsuttryck
Läsa ett recept
Säga vad man (inte) tycker om
GRAMMATIK
Modalverb
Presens av wollen/können/dürfen/mögen
KULTUR
Mat i Schweiz
UTTAL
-b + -d + -g
6 Montag:
Mein Lieblingsfach ist … .............. 34
TEMA
Skolämnen
Utrop och reaktioner
Tidsuttryck
Berätta om skolan
GRAMMATIK
Personliga pronomen (vid flertal)
Possessiva pronomen (vid flertal)
KULTUR
Skolan i Schweiz
UTTAL
ie + i
7 Dienstag:
Entschuldigung bitte, wo ist …? 40
TEMA
Ordningstal
Platser och byggnader i en stad
Vägbeskrivning
Berätta om en stad
GRAMMATIK
Substantiv i plural
Uppmaningar till någon annan
UTTAL au + äu
8 Mittwoch:
Alles ist bunt! ........................ 46
TEMA
Färger
Klädesplagg
Beskriva någons kläder Falska vänner
GRAMMATIK
Adjektiv
Adjektivböjning med -e
KULTUR
Karnevalen i Basel
UTTAL
ü
9 Donnerstag:
Einen Wurstsalat, bitte! ...... 52
TEMA
Räkneord till 10 000
Förstå och säga priser
Läsa en meny Beställa och betala
GRAMMATIK
Obestämd/bestämd artikel i ackusativ
Presens av müssen/sollen
KULTUR
Euro och franc
UTTAL ach + ich
10 Freitag:
Was hast du gemacht? 58
TEMA
Väder
Väderstreck
Tidsuttryck i en berättelse
Berätta i dåtid
GRAMMATIK
Svaga verb i perfekt
Prepositionsuttryck
KULTUR
Klimat och bergsräddning i Alperna
UTTAL
v + w
Hallo! Ich heiße My. Ich bin dreizehn Jahre alt und ich komme aus Schweden. Ich wohne in Malmö. Ich gehe in Klasse 7C. Meine Hobbys sind Volleyball spielen, zeichnen und lesen. Ich habe ein Aquarium und zwölf Fische. Ich mag auch Katzen, aber meine Mama hat eine Allergie. Sie heißt Therese und sie ist 42 Jahre alt. Sie arbeitet als Mathematiklehrerin im Gymnasium. Mein Papa heißt Robert, er wohnt in Karlstad. Meine Eltern wohnen also nicht mehr zusammen. Sie sind geschieden.
Ja, så är det, mamma och pappa är skilda, men de kommer bra överens. För några år sedan flyttade mamma och jag ihop med Urs (nej, det är inget skämt, han heter så!) som är min bonuspappa. På tyska säger man Stiefvater. Jag vet, det låter som värsta styvpappan, men Urs är faktiskt schysst.
F att hälsa och presentera dig
F att fråga hur någon mår och svara
F att räkna upp till 13
F familjeord och djur
Uttal
F typiskt tyska ljud
Grammatik
F vanliga verb i presens
F verbet sein i presens
Kultur
F om Schweiz
Urs kommt aus der Schweiz, aus Basel. Er spricht natürlich super Deutsch! Er hat zwei Kinder, Wilhelm und Finn. Wille ist ein Jahr älter als ich und Finn ist elf Jahre alt. So jetzt habe ich Geschwister: zwei Brüder.
Wille och jag bråkar ibland, men oftast funkar det varannan vecka. Det är lite surt att båda mina bonusbrorsor är bättre på tyska än jag. Fast jag kan i alla fall en hel del, eftersom de pratar tyska med mig ibland. Finn brukar fråga mig:
– Hi My, wie geht’s?
– Danke, gut! säger jag då, eller Nicht so gut! om jag inte mår så bra, eller So lala! om jag mår så där. Just nu är jag på mitt rum, skriver dagbok, pluggar lite tyska och packar min väska.
Warum packe ich? Wir reisen in die Schweiz zum Ski fahren! Das ist klasse! Ich liebe Ski fahren.
Vi ska åka till en skidort som heter något med berg och ängel …
Ingen aning om var det ligger, jag får googla det. Urs kompis har ett hus där som vi ska få bo i. Så i natt åker vi – med nattåget!
Nej, nu måste jag fixa färdigt och kanske träna lite mer tyska. Vad skulle de i Schweiz kunna fråga mig?
Wie heißt du?
Woher kommst du?
Ich heiße My. Und du?
Wo wohnst du?
Ich komme aus Schweden. Und du, woher kommst du?
Bist du mit der Familie hier?
Ich wohne in Malmö. Und du? Wo wohnst du?
Ja, meine Familie ist hier.
Meine Mama, mein Stiefvater Urs, und meine Geschwister Wilhelm und Finn.
Det ska nog gå bra. Nu kom jag på – Engelberg!
Så heter stället vi ska åka till.
Auf geht’s nach Engelberg! Bis morgen!
Ich heiße … Jag heter …
Ich bin … alt. Jag är … år gammal.
Ich komme aus … Jag kommer från …
Ich wohne in … Jag bor i …
Meine Hobbys sind … Mina hobbies är …
Ich habe [zwei/keine] Geschwister. Jag har [två/inga] syskon.
Ich mag … Jag gillar …
Ich liebe … Jag älskar …
Wie geht’s (dir)?
Hur mår du?/Hur är det?
Bis morgen! Hörs/ses imorgon!
Arbeta i par.
a. I texten ger My tre olika svar på frågan Wie geht’s? Diskutera vilket uttryck som hör till vilken symbol.
b. Läs dialogen. Byt ut svaren mot andra svar.
A: Wie geht’s?
B: Danke, gut! Und wie geht’s dir?
A: So lala.
c. Turas om att fråga och svara på följande frågor. Ta hjälp av Schlüsselwörter och bildordlistan.
Wie heißt du?
Woher kommst du?
Wie alt bist du?
Hast du Geschwister?
Wo wohnst du?
Welche
Tiere magst du?
Die Schweiz
Die Schweiz ist ein Land mitten in Europa, mit ungefähr 9 Millionen Menschen. Das Land hat 26 Kantone.
En kanton är en region i Schweiz, ungefär som Sveriges olika län.
Die Nachbarländer sind Frankreich, Deutschland, Österreich, Italien und Liechtenstein.
Die Alpen liegen zum Teil in der Schweiz und viele Berge sind über 4000 Meter hoch.
Der höchste Gipfel (bergstopp) ist die Dufourspitze, aber bekannter ist vielleicht das Matterhorn.
Die Schweizer Flagge ist rot und weiß. Die Hauptstadt heißt Bern. Das Wahrzeichen (kännetecken) von Bern ist ein Bär. In einem Park in Bern gibt es Bären.
Jedes Jahr kommen viele Touristen in die Schweiz. Im Winter kann man Ski oder Schlitten (pulka) fahren, snowboarden und eislaufen. Im Sommer kann man in den Bergen wandern oder in einem kalten Bergsee baden! Brr!
Die Schweiz ist berühmt für Schokolade, Uhren und natürlich Käse. Auch dieses Messer, ein Schweizer Taschenmesser, kommt aus der Schweiz.
1. Hur många grannländer har Schweiz?
2. Vad heter Schweiz högsta berg?
3. Vilket djur kännetecknar huvudstaden Bern?
4. Vad kan man göra i Schweiz under vintern och sommaren?
5. Vad är Schweiz känt för?
Substantiv ist ein Ding, wie zum Beispiel Hund, Park, Ring!
Hund hund
Tyska substantiv skrivs med stor bokstav!
Substantiv är ord som är namn av något slag: på personer, djur, platser, saker osv. Om du kan säga en, ett eller fler(a) framför ett ord är det ett substantiv.
Bestämd artikel används framför substantiv när man menar en viss sak eller person, inte vilken som helst. Jämför med engelskan. I svenskan är artikeln en ändelse.
der Junge the boy pojke-n das Kind the child barn-et die Frau the girl flicka-n
Varje substantiv i singular (ental) är antingen ett der-ord, ett das-ord eller ett die-ord. Substantiv i plural (flertal) har alltid die som bestämd artikel.
die Kind-er the child-ren barn-en
Obestämd artikel
Använd ein och eine när du vill säga en eller ett på tyska.
der – ein Links ist ein Parkplatz.
Till vänster är en parkeringsplats. das – ein In der Mitte ist ein Hotel. I mitten är ett hotell. die – eine Rechts ist eine Kirche.
Till höger är en kyrka.
Negativ artikel
Använd kein och keine när du vill säga ingen, inget eller inga. der – kein Hier ist kein Supermarkt. Här är ingen mataffär. das – kein Ich sehe kein Kino. Jag ser ingen bio. die – keine Es gibt keine Bäckerei. Det finns inget bageri. die (pl) – keine Dort sind keine Häuser. Där är inga hus.
Direkt objekt
Direkt objekt i en mening är t.ex. något man köper, önskar sig, tycker om, har eller vill ha. Då ändras der till den, ein till einen och kein till keinen.
Tyska direkta objekt kallas ackusativobjekt.
der ➞ den Ich kaufe den Hut für Mama. Jag köper hatten till mamma. ein ➞ einen Sie wünscht sich einen Hut. Hon önskar sig en hatt. kein ➞ keinen Zu Hause hat sie keinen Hut. Hemma har hon ingen hatt.
Vem handlar det om?
jag = ich
Vilket är verbet?
köper = kaufe
Vad är det som jag köper?
hatten = den Hut
Vem handlar det om?
hon = sie
Vilket är verbet?
önskar sig = wünscht sich
Vad är det som hon önskar sig?
en hatt = einen Hut
Vem handlar det om?
hon = sie
Vilket är verbet?
har = hat
Vad är det som hon (inte) har?
ingen hatt = keinen Hut
Minnesregel
Tänk på alla verb som du kan säga framför ”ett paket”. Du kan ge, få, ha, ta emot, köpa, beställa, se, gilla, önska dig ... ett paket.
I paketet finns ett direkt objekt. Om objektet är ett der-ord behöver du ändra der till den, ein till einen och kein till keinen. När det gäller das, die eller plural (flertal) ändras ingenting.
Wochentage JUNI 1 Montag
2 Dienstag
Jahreszeiten
3 Mittwoch
4 Donnerstag
5 Freitag JUNI 6 Samstag JUNI 7 Sonntag
der Winter der Frühling der Sommer der Herbst
Monate
Januar Februar März April Mai Juni
Juli August September Oktober November Dezember
Festtage
Ostern Geburtstag
Weihnachten Advent Silvester
Familienmitglieder
der Papa/Vater die Mama/Mutter
der Opa/Großvater die Oma/Großmutter
der Bruder die Schwester
der Onkel die Tante der Cousin die Cousine die Geschwister das Kind
Haustiere
der Hund die Katze der Papagei das Kaninchen der Hamster
das Meerschweinchen das Schwein das Pferd der Vogel der Fisch
Auf geht’s! är ett basläromedel i tyska för årskurs 6–9.
I Auf geht’s! 7 varvas språkinlärning med läsupplevelser. Vi följer med My till Schweiz där hon får chans att använda och utveckla sitt språk. Boken har ett varierat innehåll:
Fras- och kommunikationsträning, enkla grammatikgenomgångar, autentiska hörövningar och aktiviteter för att arbeta med muntlig och skriftlig färdighet.
Auf geht’s! 7 består av:
• Textbok, tryckt eller digital
• Övningsbok, tryckt eller digital
• Lärarhandledning Webb
• Ljudfiler, facit och webbövningar på nok.se/aufgehts