9789127464841

gik vid Linköpings universitet. Hen­ nes forskningsintressen rör rela­tionen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervis­nings­utvecklande forskning och di­dak­tiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Foto: Linköpings universitet

är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet.

Han har undervisat som grundskollärare i matematik och natur­vetenskapliga ämnen.

Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan.

j oa k i m

samuelsson

G

är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

ISBN 978-91-27-46484-1

9 789127 464841

Thorsten & Samuelsson GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR UNDERVISNING

Foto: Charlotte Perhammar, Linköpings universitet

a n ja t h o rs t e n är docent i pedago-

rundläggande principer för undervisning

GRUNDLÄGGANDE

PRINCIPER FÖR

@

UNDERVISNING Anja Thorsten & Joakim Samuelsson

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.” ur kapitel 6

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 2

2023-11-17 10:42

INNEHÅLL inledning

… undervisning är lärarens expertområde

7

Lektionen är helig Lärares kunskap Didaktik Planera, genomföra och utvärdera undervisning Fem principer för undervisning

9 10 14 19 24

1 lärandeobjektet ska definieras före val av aktiviteter

25

Läroplanen och lärandeobjekt Lärandeobjektet på lektionen Planera utifrån två utgångspunkter Identifiera kritiska aspekter

26 30 33 36

2 modeller och exempel ska synliggöra lärandeobjektet

43

Kontraster som redskap Olika sätt att representera ett innehåll Resurser som hjälper till att fånga elevers uppmärksamhet Att välja modeller och exempel för lärande

45 48

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 5

62 65

2023-11-17 10:42

3 organiseringen av undervisningen ska bidra till ett fokus på lärandeobjektet

67

Fyra olika sätt att organisera för lärande Att välja hur lärandet organiseras

68 87

4 elevers inspel behöver upptäckas och tolkas för att ge underlag 89 till beslut i undervisningen

Skicklig på att vara i undervisningen Upptäcka, tolka och besluta Öva på att upptäcka, tolka och besluta

92 95 100

5 elevers kunskaper ska vara en utgångspunkt för undervisningen

105

Formativ bedömning Återkoppling Undervisning och bedömning

107 109 110

6 undervisningsutveckling i praktiken

117

Grundläggande principer för undervisning Professionsutveckling med fokus på undervisning

119 122

Referenser

128

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 6

2023-11-17 10:42

inledning

UNDERVISNING ÄR LÄRARENS EXPERTOMRÅDE

kapite l 1 •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 7

7

2023-11-17 10:42

I

SKOLAN UNDERVISAR LÄRARE. De bedriver under­-

visning med ambitionen att eleverna ska lära sig de kunskaper som beskrivs i läroplanen. Det handlar om kunskaper som krävs för fortsatta studier, men också om kunskaper som behövs för att verka och leva i vårt samhälle.

Avgörande för elevers kunskapsutveckling är den undervisning som bedrivs. Lärare som är utbildade för att undervisa en specifik elevgrupp i ett eller flera ämnen har särskilda kunskaper om hur de behöver undervisa för att elever i den specifika åldern ska lära sig ämnet. Denna unika kompetens om undervisning är lärares expertområde. Vi kan därför tala om att undervisning är lärarens professionella objekt (Lindström & Pennlert, 2019). Kunskap om undervisning är således kärnan i lärarens profession. Men lärare kan inte bara undervisa. De behöver också kunna en mängd andra saker, som exempelvis att leda grupper, bygga relationer och organisera ett schema.

Det är kunskaper som även andra som möter barn behöver, till exempel idrottsledare eller barnpsykologer. Men det är kunskapen om hur man ska undervisa en specifik elevgrupp så att de lär sig det avsedda innehållet som gör en utbildad professionell lärare unik och bäst lämpad att anställas och arbeta som lärare.

Det kan kanske tyckas självklart att undervisningen är lärares viktigaste uppdrag, men idag är det inte ovanligt att lärare behöver ägna sin tid åt annat än att skapa riktigt bra undervisning.

Den här boken riktar sig till dig som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning, oavsett om du har undervisat länge eller är lärarstudent och på väg in i yrket. Vi kommer i de följande kapitlen att fokusera på konsten att undervisa genom att lyfta fram fem centrala principer för undervisning som du kan utgå från för att agera professionellt och bedriva en bra undervisning.

8 • inle dning

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 8

2023-11-17 10:42

Undervisningen i skolan sker under lektioner. Lektioner som föregåtts av planering för att kunna genomföras och följas upp. Planering, genomförande och uppföljning av lektionen kommer att vara en utgångspunkt i denna bok.

LEKTIONEN ÄR HELIG Lektionen är det avgränsade tidsspann läraren har till sitt förfogande för att undervisa om ett visst ämnesinnehåll. Lektionens undervisningsfokus utmanas dock ständigt av andra typer av aktiviteter. Det kan vara brandövningar, elever som går ifrån av olika skäl eller friluftsdagar. Det kan säkert finnas goda skäl till det, men det finns en risk att annat blir viktigare än undervisningen. På till exempel Rinkebyskolan i Stockholm har lärarna därför arbetat med att stärka upp lektionens betydelse för elevernas lärande. Rinkebyskolan har haft stora utmaningar när det gäller både elevers lärande och elevers beteende. I ett omfattande arbete har hela skolan sett över vad som behöver prioriteras. En av åtgärderna har varit att de arbetar efter devisen ”lektionen är helig”. Det innebär att eleverna ska vara med på lektionen och att schemabrytande aktiviteter minimeras. Lektor Tuula Maunula, som har lett arbetet med denna åtgärd, beskriver att det har varit en omställning för både elever och personal, men att det har gett goda resultat.

Under en period på tre år har antalet elever som är behöriga till gymnasiestudier efter åk 9 ökat från knappt 40 procent till drygt 70 procent. Eftersom lektionen är helig innebär det också att elevernas rätt till undervisning är helig. Det betyder i sin tur att lärare måste få tid och möjlighet att ägna sig åt sitt huvuduppdrag, nämligen undervisningen. På skolan har inle dning •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 9

9

2023-11-17 10:42

därför vanliga arbetslagsmöten tagits bort och i stället läggs fokus på möten där lärarna gemensamt planerar och utvecklar undervisningen. Av ovanstående drar vi slutsatsen att om lärare ges möjlighet att ägna sig åt sitt professionella objekt, undervisning, och eleverna deltar i den ges eleverna bättre möjligheter att tillägna sig de kunskaper som förordas i läroplanen.

På lektionen är det läraren som leder arbetet med fokus på vad som ska läras. Lärarens skicklighet i att undervisa har avgörande betydelse för vilka kunskaper eleverna utvecklar, vilket påverkar hela samhällets kunskapsnivå (Hattie, 2014). Det är lärarens beslut i undervisningssituationen som är grunden för vad eleverna har möjlighet att lära sig i skolan. För att kunna planera, genomföra och följa upp undervisning krävs det specifika kunskaper.

LÄRARES KUNSKAP Lärares kunskap beskrivs på olika sätt i olika sammanhang, antagligen eftersom yrket är så mångfasetterat, vilket kräver många olika typer av kunskaper. Historiskt har det funnits en föreställning om att lärares kunskap består av två, delvis fristående, delar: ämneskunskap och pedagogisk kunskap. Detta sätt att se på lärares kunskap innebär en föreställning om att om en ämneskunnig person förvärvar allmänna kunskaper om pedagogik (t.ex. om grupprocesser och ledarskap) så kan personen sedan undervisa i sitt ämne. Denna bild utmanades på 1980-talet av en amerikansk forskare vid namn Lee S. Shulman (1986, 1987), som påtalade att även om lärare behöver både generell pedagogisk kunskap och ämneskunskap så är det 10 • inle dning

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 10

2023-11-17 10:42

inte tillräckligt för att bli en bra lärare. Shulman (1987) identifierar totalt sju olika typer av kunskap som lärare behöver: 1. Ämneskunskap Ämneskunskap är kopplad till det aktuella ämnesområdets vetenskapliga karaktär och innehåll. I det ingår kunskap om vad som räknas som sant i ämnet och varför det ses som sant. Denna typ av kunskap är densamma som en ämnesexpert har. Det innebär att en historielärare, åtminstone delvis, behöver ha samma kunskap som en historiker. Ämneskunskapen innebär inte bara kunskap om ämnets innehåll. Läraren behöver också förstå hur ämnet är uppbyggt, vilka delar som bygger på varandra och vad som ses som central och mindre central kunskap.

2. Generell pedagogisk kunskap Generell pedagogisk kunskap är en typ av kunskap som är applicerbar oavsett vilket ämne det undervisas i. Den är alltså inte bunden till ett specifikt ämnesinnehåll. Det handlar om kunskap om vad som, på en generell nivå, skapar goda betingelser för lärande, till exempel kunskap om motivation, grupprocesser, ledarskap, relationsskapande med mera.

3. Kunskap om styrdokument och deras relation till det specifika ämnet Shulman påtalar att lärare behöver vara insatta i de styr­ dokument, läroplaner och kursplaner som anger riktlinjerna för vad eleverna ska lära sig för att kunna planera sin undervisning. Det handlar om kunskaper för att kunna tillägna sig och förstå olika typer av officiella styrdokument som beskriver och anger mål för ämnesområdet.

inle dning •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 11

11

2023-11-17 10:42

4. Ämnesdidaktisk kunskap Shulman använder begreppet pedagogical content knowledge (PCK) för att beskriva lärares ämnesdidaktiska kunskap.

PCK, eller den ämnesdidaktiska kunskapen, är den kunskap lärare behöver för att undervisa eleverna i och om ett specifikt ämnesinnehåll på ett sätt som gör att eleverna lär sig. Denna typ av kunskap innebär att läraren utöver den rena ämneskunskapen också har kunskap om hur ämnet behöver struktureras och behandlas för att den aktuella elevgruppen ska kunna lära sig innehållet. Det kan handla om allt från vilka presentationsformer som är lämpliga till kunskaper om vilka utmaningar elever kan ha när de ska lära sig ämnesinnehållet.

5. Kunskap om eleverna Lärare behöver också ha god kunskap om de elever de undervisar. På en allmän nivå handlar det till exempel om kunskaper om elevernas egenskaper, förmågor och livsförhållanden. Läraren behöver också ha kunskap om eleverna i relation till det specifika ämnet som undervisningen handlar om. Då handlar det om hur eleverna förstår lärande­ innehållet och vad som kan stötta dem och hindra dem från att lära sig.

6. Kunskap om de sammanhang där undervisningen sker Lärares kunskap handlar också om att förstå och känna till det sammanhang där undervisningen bedrivs. Dels på en mikronivå, rörande gruppens sammansättning och skolans förutsättningar, dels på en mer övergripande nivå, som handlar om hur skolan påverkas av det kulturella sammanhang där skolan finns.

12 • inle dning

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 12

2023-11-17 10:42

7. Kunskap om utbildningens mål och syfte Den sista lärarkunskapen som Shulman beskriver handlar om kunskaper för att förstå vad utbildningen syftar till, vilka värderingar utbildningssystemet bygger på samt dess historiska och filosofiska grunder.

Alla dessa typer av kunskaper har betydelse för lärares yrkesutövning. Shulman (1986, 1987) framhåller dock att den mest specifika lärarkunskapen är lärares ämnesdidaktiska kunskap, PCK. Det är den kunskap som skiljer läraren från ämnesexperten och det är också lärarens ämnesdidaktiska kunskap som har störst betydelse för elevernas möjlighet till lärande.

Den här boken riktar in sig på den kunskap som lärare behöver för att bli skickliga på att undervisa i olika ämnen.

Flera andra forskare har byggt vidare på Shulmans beskrivning av lärares kunskap och det finns idag även ämnesspecifika beskrivningar som både utgår från och utvidgar de olika slags kunskaper Shulman beskriver. I modernare studier lyfter forskare fram även andra sätt att se på vilka kunskaper lärare behöver. Dessa studier motsäger inte Shulmans tankar om lärares kunskaper, utan blir ett annat sätt att beskriva vad lärare behöver behärska. Hamre med flera (2007) har genomfört mängder av observationsstudier på lärares undervisning och kommit fram till tre faktorer som har betydelse för elevers utveckling och lärande. Det handlar om att läraren behöver ge lärandestöd, organisera klassrumsarbetet och tillhandahålla känslomässigt stöd.

• Lärandestöd är det som ligger närmast lärares ämnesdidaktiska förmåga. Det innebär att läraren stöttar eleverna att lära sig begrepp, ger effektiv återkoppling på prestationer, använder korrekt språk samt använder olika metoder beroende på vad som ska läras och vem som ska lära sig. inle dning •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 13

13

2023-11-17 10:42

• Organisera klassrumsarbetet handlar om att hantera beteenden i klassrummet, skapa produktiva rutiner, att se till att studenterna är engagerade i sitt lärande samt att få undervisningen att flyta så inte kaos och avbrott uppstår.

• Känslomässigt stöd innebär att läraren är uppmärksam och tolkar känslor som uppstår i klassrummet, uppmärksammar negativa aspekter mellan lärare och elev, ser elevers behov, stöttar elevernas intresse och motiverar elever. Överblicken över lärares olika slags kunskap ger en bild av hur brett läraryrket är och hur mycket en lärare behöver kunna. All den kunskap som beskrivs är betydelsefull för hur det fungerar i klassrummet, men eftersom den här boken handlar om undervisning av ett ämne kommer vi här att fokusera lärares ämnesdidaktiska kompetens.

DIDAKTIK Den forskningstradition som du som lärare kan luta dig mot för att kunna välja innehåll och aktiviteter i klassrummet är didaktiken. Didaktik är den vetenskapliga grund som vi lärare kan stå på. Didaktiken kan grovt delas upp i allmändidaktik och ämnesdidaktik. Allmändidaktiken berör främst det som Shulman benämner generell pedagogisk kunskap, medan ämnesdidaktik går att koppla till det Shulman kallar PCK och det Hamre med flera (2007) kallar lärandestöd.Varje ämne i skolan har sin specifika ämnesdidaktik där lärare kan finna stöd för sin undervisning. I den här boken riktar vi in oss på principer som gäller för all ämnesundervisning, med ett fokus på vad lärare behöver kunna för att undervisa i sitt/sina ämnen.

14 • inle dning

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 14

2023-11-17 10:42

På en grundläggande nivå kan ämnesdidaktiken sägas ha två sidor, en teoretisk och en praktisk sida (Lindström & Pennlert, 2019). Teorier och begrepp från didaktiska teorier kan hjälpa lärare att upptäcka, tolka och fatta beslut i relation till vår undervisning. Den praktiska sidan av didaktiken handlar om vad som sker i undervisningen och hur du som lärare agerar i klassrummet när du undervisar. En kombination av didaktiska teorier och praktiska erfarenheter ger ny kunskap om framgångsrik undervisning.

Den didaktiska triangeln Undervisning tar sin utgångspunkt och har sin tyngdpunkt i mötet mellan läraren, eleven och undervisningsinnehållet.

Detta möte brukar ibland beskrivas med stöd av en triangel som kallas för den didaktiska triangeln. Den didaktiska triangeln beskriver dynamiken i klassrummet och fångar vilka delar som samspelar.

Innehåll

Lärare

Elev

figur 1. Den didaktiska triangeln.

inle dning •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 15

15

2023-11-17 10:42

Den didaktiska triangeln illustrerar att didaktiken behöver beakta i huvudsak tre komponenter (lärare, elev och undervisningsinnehåll) som relaterar till varandra på olika sätt. Sträckan mellan lärare och innehåll handlar om hur läraren själv förstår det aktuella undervisningsinnehållet. Innehållet utgår vanligen från något slags ämnesdisciplin, till exempel matematik eller historia, men det kan också bestå av en integration av ämnen.

Innehållet är alltså det Shulman benämner ämneskunskap. Om läraren till exempel ska undervisa om orsaker till andra världskriget handlar sträckan lärare–innehåll om vilka kunskaper läraren har om dessa orsaker och hur läraren själv förstår det.

Sträckan mellan elev och innehåll är hur eleverna förstår och förhåller sig till ämnet. I föregående exempel skulle det handla om hur eleverna förstår orsaker till andra världskriget. Avslutningsvis finns en sträcka mellan lärare och elev. Den handlar om hur relationen och samarbetet mellan lärare och elever fungerar. Utifrån den didaktiska triangeln riktas lärarens undervisning mot sträckan mellan elev och innehåll, eftersom målsättningen är att eleverna ska få ny, fördjupad kunskap om det aktuella undervisningsinnehållet. Mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll kan bli sammanträffande eller passerande, engagerande eller oengagerat, utvecklande eller begränsande. Mötets utfall är avhängigt hur väl en lärare arrangerar mötet.

Då kan de så kallade didaktiska frågorna vara en hjälp för att tänka på olika aspekter av undervisningen.

16 • inle dning

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 16

2023-11-17 10:42

De didaktiska frågorna Det finns några centrala frågor som hjälper till att utforma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll så att det får en önskad påverkan på elevens kunskapsmängd, färdighetsnivåer och attityder. Dessa frågor brukar benämnas de didaktiska frågorna (Jank & Meyer, 1997) och de kommer att beröras på olika sätt i den här bokens kapitel. Nedan ges en kort presentation av frågorna, där de tre översta brukar ses som de mest centrala frågorna.

Vad? Vad-frågan handlar om undervisningens innehåll. Den frågan hjälper oss lärare att rikta uppmärksamheten mot och bestämma vilket ämnesinnehåll som ska behandlas, men också vilket lärande som ska möjliggöras. Det som ska läras begreppsliggör vi fortsättningsvis som lärandeobjekt. Vi resonerar närmare kring vad-frågan i nästa kapitel.

Varför?

En andra fråga lärare bör kunna besvara är varför eleverna ska lära sig ett visst innehåll. Vilket är det övergripande syftet?

Detta relaterar både till läroplanens text och till det större sammanhanget, det vill säga varför ämnesinnehållet är viktigt för att eleverna i framtiden ska kunna verka och leva i vårt samhälle. Det finns även förespråkare för att varför-frågan är kopplad till varför undervisningen ska bedrivas på ett visst sätt.

I den bästa av världar kan läraren hitta svaret på den frågan i den vetenskapliga litteraturen om didaktik.

inle dning •

978-91-27-46484-1_grundläggande principer för undervisning inl.indd 17

17

2023-11-17 10:42

gik vid Linköpings universitet. Hen­ nes forskningsintressen rör rela­tionen mellan undervisning och lärande, svenskdidaktik, undervis­nings­utvecklande forskning och di­dak­tiskt ledarskap. Anja har mångårig erfarenhet som lärare och av att handleda lärare i grundskolan och gymnasieskolan om undervisningsutveckling.

Foto: Linköpings universitet

är professor i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik vid Linköpings universitet.

Han har undervisat som grundskollärare i matematik och natur­vetenskapliga ämnen.

Hans forskning rör undervisningsutveckling och lärande, med ett särskilt fokus på matematikundervisning samt hur lärare kan stöttas i att genomföra undervisning på ett kvalificerat sätt. Joakim har stor erfarenhet av handledning av lärare i förskolan och grundskolan.

j oa k i m

samuelsson

G

är en bok om konsten att undervisa. Utifrån aktuell forskning om lärares kunnande argumenterar bokens författare för fem principer som lärare behöver behärska och utgå från för att bedriva en bra undervisning.

De fem principerna beskrivs ingående genom undervisningsprocessens tre faser: planering, genomförande och utvärdering. Stort fokus läggs på ämnesdidaktik och de didaktiska frågorna, vilka hjälper till att forma mötet mellan lärare, elev och undervisningsinnehåll.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som lämpar sig för kollegiala diskussioner och boken avslutas med ett kapitel om undervisnings- och kompetensutveckling, där de fem principerna utgör ett gott underlag för att identifiera vad i undervisningen det är som ska utvecklas.

Kunskap om undervisning är kärnan i lärarprofessionen och gemensam för alla lärare, oavsett ämnesinriktning. Det här är därför en bok som riktar sig till alla som arbetar eller kommer att arbeta med undervisning.

ISBN 978-91-27-46484-1

9 789127 464841

Thorsten & Samuelsson GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR UNDERVISNING

Foto: Charlotte Perhammar, Linköpings universitet

a n ja t h o rs t e n är docent i pedago-

rundläggande principer för undervisning

GRUNDLÄGGANDE

PRINCIPER FÖR

@

UNDERVISNING Anja Thorsten & Joakim Samuelsson

”För att kunna arbeta med undervisningsutveckling behöver det finnas ett fokus på vad som ska utvecklas. De fem principer för undervisning som vi har presenterat i denna bok utgör just ett sådant underlag.” ur kapitel 6