9789127463769

D

ET HÄR ÄR EN PERSONLIGT skriven handbok om

professionsutveckling som ger baskunskaper, redskap

Per Kornhall är ordförande för Läro­ medelsförfattarna och ett välkänt namn i skoldebatten. Med rik erfarenhet av det svenska skolsystemet både som lärare, undervisningsråd vid Skolverket och kommunal skolstrateg är han även föreläsare och författare. Kornhall har också arbetat som skolutvecklare både för privata och kommunala huvudmän.

Där har han handlett lärare, förstelärare och rektorer som har velat lära sig mer om kollegialt lärande och inte minst om hur man leder sådana processer.

och inspiration både för att delta i och handleda kolle-

gialt lärande. Rikligt med exempel och insikter hämtade från Per Kornhalls gedigna erfarenhet av svensk skolutveckling gör läsningen medryckande om allt från kartläggning, mentorskap och auskultation till metoder och modeller.

Professionsutveckling tillsammans visar hur en organiserad och systematisk utveckling av undervisningen på bästa sätt sker i en gemenskap. För det är vi lärare – tillsammans och med stöd av rektor, resurser, forskning och bra metoder – som kan och ska utveckla undervisningen.

Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare och

förskollärare. Den kan med fördel användas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och det nationella professions­ programmet för kompetensutveckling, som Skolverket har i uppdrag att föreslå.

ISBN 978-91-27-46376-9

Per Kornhall PROFESSIONSUTVECKLING TILLSAMMANS – hur vi lärare lär av varandra

FOTO: EVA LINDBLAD

När undervisningsutvecklingen på en skola blir ett gemensamt lagarbete är det en stark framgångsfaktor.

Det kollektiva självförtroendet och de gemensamma referensramarna som skapas vid ett sådant samarbete är enligt metastudier den faktor som mer än någon annan går hand i hand med goda elevresultat.

Per Kornhall

”

PROFESSIONSUTVECKLING TILLSAMMANS – hur vi lärare lär av varandra

Vill ni få till ett mer systematiskt samarbete när ni utvecklar er undervisning? Då är detta en perfekt bok för er! Boken rustar lärarkollegier med inspiration, överblick, kunskaper och verktyg för systematisk undervisningsutveckling.

Kornhall sätter också ljuset på en central, men ofta förbisedd, målbild för professionsutveckling: stolta, nyfikna och drivna lärarkollegier som leds av övertygelsen att varenda elev kan undervisas så de lär sig!

”

Anette Jahnke Dr. Professionspraxis, forskare och projektledare vid Ifous

”

Det här är en kraftfull guide för hur skolor kan skapa en lärande kultur där lärare utvecklas och växer i sin yrkesroll. Kornhall visar att det inte finns en universal modell för kolle­gialt lärande, utan att varje skola måste hitta sin egen väg.

Boken ger nycklarna till att skapa en modell som passar den egna skolan. Den ger också tydliga argument för att huvudmän och skolledare bör organisera verksamheten runt undervisningen och dess utveckling.

”

Karin Berg Gymnasielärare, Schillerska gymnasiet i Göteborg Krönikör, poddare och bloggare

”

Inspirerande läsning! Boken är en utmärkt resurs för att utveckla skolans undervisning. Kornhall intar lärarens perspektiv, personligt engagerat men också väl förankrat i forskningen, för att utnyttja kraften i det kollegiala lärandet.

Daniel Sundberg Professor i pedagogik, Linnéuniversitetet

”

9 789127 463769

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_oms.indd 5

2023-11-29 11:04

INNEHÅLL INLEDNING

7

Vad kännetecknar skolor där undervisning utvecklas?

8

Professionsprogram och målgrupp

10

Utveckla undervisning tillsammans!

10

Jag tror på undervisning

15

Det får inte vara slumpen som avgör

16

Utveckling kräver organisation

17

Elevhälsans roll för undervisningsutveckling

18

Öppna dörren och våga misslyckas

19

Möjligheternas systematiska kvalitetsarbete

20

Begreppet ”kollegialt lärande”

22

Hur boken är upplagd

25

1 VARFÖR KOLLEGIAL KOMPETENSUTVECKLING? Basen för undervisningsutveckling

27 29

Skolan är avgörande

31

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

33

Växande forskningsstöd och förankring

36

Det oskrivna kontraktet – goda förebilder

38

Kollektivt självförtroende

39

Trygghet

41

Tillsammans blir vi starkare … och gladare

43

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 3

2023-11-29 11:17

FÖR SYSTEMATISK 2 UTGÅNGSPUNKTER UTVECKLING AV UNDERVISNING 45 Det systematiska utvecklingshjulet

47

Kollegialt lärande fungerar för alla

57

3 MODELLER FÖR KOLLEGIAL SAMVERKAN

59

Timperleys modell för skolutveckling

61

Den utforskande spiralen

63

Lärmoduler om formativ bedömning

67

Skolverkets moduler

69

Kollenmodellen

70

Lesson study

70

Learning study

73

Aktionsforskning

76

Läromedel och lärarhandledningar

79

Att hitta stöd och förutsättningar

80

4 METODER

83

Mentorskap

85

Observationer/auskultation

86

Lektionsvandringar

90

Video

92

Studiecirkel

93

5 LEDARSKAP

95

Att leda är naturligt

97

Du kommer att bli testad

101

Att leda kollegor

105

Att leda samtal

114

När problemen är stora

122

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 4

2023-11-29 11:17

6 NÅGOT OM ATT ARBETA MED STATISTIK

123

Att använda data på rätt sätt

125

Statistik kan luras

127

Statistik för utveckling

128

Datadriven skolförbättring

132

Orsak och verkan

134

Pålitliga data – reliabilitet

135

Att mäta rätt saker – validitet

136

Observationer

137

7 REKTORERS OCH HUVUDMÄNS ANSVAR

139

Ett ord till huvudmän och rektorer

141

Uppdraget behöver vara uttalat men inte särskiljande

143

Lärare är inte färdiga

144

Rektorer är inte experter på undervisning

145

Tid för kollegialt lärande

146

Ett varningens ord

152

8 LÄRARES ANSVAR

153

Vem kan utbilda kirurger?

155

Vad kan lärare?

155

En glädjande utveckling

163

SLUTORD

164

Tack

168

Referenser

169

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 5

2023-11-29 11:17

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 6

2023-11-29 11:17

INLEDNING Det är elevernas lärande som är det viktigaste. Det är därför vi är här.1

De flesta skolor i Sverige är bra. Till och med mycket bra. Fattas bara. De är ju arbetsplatser i ett förhållandevis rikt land där vi satsar stora resurser på skolan och där (oftast) välutbildad och mycket engagerad personal arbetar. Därför handlar den här boken om våra möjligheter att som lärare bli ännu bättre, och inte om att ”rädda skolan” eller ”lyfta” lärarna. Den handlar om den drivkraft vi som lärare har att fortsätta utvecklas och bli ännu skickligare. Vi har valt det här yrket för att det är meningsfullt och roligt, vi är stolta över vad vi kan, men vi vill också kunna göra ännu mer skillnad för de elever vi har. Den här boken handlar om hur vi kan skapa utveckling i praktiken. Både i betydelsen som ”på riktigt” och i betydelsen ”i undervisningen”.

Det finns inte en metod som passar alla, ingen ”one size fits all” i skolutveckling, precis som det inte heller finns i undervisning.

Exakt hur ni ska göra på er skola är beroende av vilka elever ni har, vilka lärare och alla andra förutsättningar som finns. Skolor med fungerande utveckling av undervisning och väl fungerande skolor är förunderligt olika. Det vill säga man har utifrån sina förutsättningar och vilka man är kommit fram till skiftande men ändå fungerande 1

Läraren Ylva Sjöberg i en artikel i Grundskolläraren (www.lararen.se/grundskollararen/ reportage/fran-kaos-till-ordning--da-lyfte-resultaten) 2022-12-12.

I N L ED N I N G 7

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 7

2023-11-29 11:17

lösningar. Trots detta finns det en del generella saker som forskning och beprövad erfarenhet kan urskilja i skolor där man har skapat utveckling – och det är dessa jag vill peka på i den här boken.

Vad kännetecknar skolor där undervisning utvecklas?

Internationell forskning om hur man som lärare bäst utvecklar undervisning har vuxit kraftfullt de senaste decennierna. Det finns i dag, till skillnad från för några decennier sedan, också ganska många svenska forskare som arbetar med detta. Jag skulle vilja sammanfatta forskningsläget kring vad som kännetecknar skolor med fungerande utveckling av undervisning med att dessa skolor: • har fokus på vad elever lär sig och hur de gör det • arbetar långsiktigt (tänk 3–5 år snarare än 1 år) • har fortlöpande tillräckligt med tid avsatt • ser till att alla lärare känner delaktighet och har inflytande • ger tydliga mandat, förväntningar och har en delaktig skolledning • jobbar med kollegialt lärande • har tillgång till extern expertis eller kunskap.

Listan på vad som kännetecknar fungerande fortbildning är viktig.

Det finns studier som visar på svag effekt av att lärare deltar i fortbildning (se till exempel: Kirsten m.fl., 2023). Forskarna bakom den nämnda rapporten är tydliga med vad de tycker i en artikel i Vi lärare: ”Antingen bör man höja kvaliteten på kompetensutveckling, eller låta lärare ägna sig åt andra saker.”2 Det kan finnas många anledningar till de magra resultaten för fortbildningsinsatser.

2

8

www.vilarare.se/grundskollararen/forskning/ny-studie-samre-resultat-for-elever-medfortbildade-larare/ (2023-08-31)

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 8

2023-11-29 11:17

Metoderna kan vara dåliga, insatserna motstridiga, nivån felaktig med mera. Forskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg menar att en ”samarbetande professionalism” är avgörande för fruktbärande undervisningsutveckling samt att grundkomponenterna i ett sådant arbete är (bland annat): Kollektiv autonomi – lärares professionella bedömningar värderas högt, de har ett relativt oberoende från administrativa beslutsfattare men mindre oberoende från varandra.

Kollektiv effektivitet – lärare uppfattar att de tillsammans kan göra skillnad för de elever de undervisar, utan undantag.

Gemensamt utforskande – lärare undersöker rutinmässigt och gemensamt problem, frågor eller skillnader i praktiken.3 Det här var början på en ganska lång lista i Håkansson och Sundbergs bok, som också beskriver andra kollektiva och gemensamma dimensioner som rör oss lärare och vår syn på vad vi gör tillsammans för att utveckla undervisningen. Forskarnas kritik i rapporten samt den forskning jag kommer att redogöra för och det Håkansson och Sundberg skriver, visar på betydelsen av att vi lärare arbetar lokalt med de problem vi själva har och att vi är djupt involverade i vårt eget undersökande arbete.

När jag tänker på de (nu ganska många) lyckade skolutvecklingsprojekt jag har besökt genom åren, kännetecknas dessa av att lärarna där har haft en stark roll – som initiativtagare, som ledare och inte minst som drivande i arbetet. Den motor som lärarna har varit har utgjort framgångsfaktorn. Det är lärare som tillsammans – och med stöd av rektor, resurser, forskning och bra metoder – kan

3

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2023). Utmärkt lärare: Forskningen om lärarskicklighet och vägarna dit. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 255-256) I N L ED N I N G 9

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 9

2023-11-29 11:17

och ska utveckla undervisningen. Vi lärare måste göra jobbet – det finns ingen annan som vare sig kan eller ska göra det åt oss. Det är ju vi som är experter på undervisning. Styrdokument och ämnes­ kunskaper ger oss en karta, skolledningarna en båt, men det är vi som måste ro och navigera när det gäller undervisningen.

Professionsprogram och målgrupp Den här boken är skriven för att kunna användas inom det natio­ nella professionsprogrammet för kompetensutveckling, som Skol­ verket har i uppdrag att föreslå. Antingen för den som vill meri­tera sig eller den som får i uppdrag att arbeta med kollegial under­ visningsutveckling. Men den är framför allt skriven för alla lärare.

Som lärare har vi, med eller utan professionsprogram, inte bara en möjlighet utan också en skyldighet att hänga med i yrkets kun­skaps­ utveckling.

Möjligheter att utveckla vår undervisning är också en rättighet som huvudman och rektor är skyldiga att ge oss. Det vill säga något som de måste både organisera för och finansiera. Deras ansvar är med andra ord stort för att skapa förutsättningar för lärarna. Därför vänder sig denna bok även till rektorer, andra skolledare eller utvecklingsledare och motsvarande.

De skolor jag har besökt där lärarna på bred front systematiskt har fått möjlighet att fortbilda sig, där har inte bara lärmiljön för eleverna förbättrats. Arbetsplatserna har också fått ökad trivsel med mycket skratt och glädje i korridorerna. Det är roligare att arbeta när vi känner att vi utvecklas och vinner segrar tillsammans.

Utveckla undervisning tillsammans!

När utveckling av undervisningen på en skola blir ett lagarbete är det en mycket stark framgångsfaktor. Som en lärare på en skola 10

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 10

2023-11-29 11:17

sade: ”Det finns ingen unge som inte vi skulle kunna klara av.” I hens uttalande ligger nästan ett hopp om att de som kollektiv skulle hitta svåra fall, så att de tillsammans skulle kunna bidra till en positiv spiral för dessa elever och slå världen med häpnad och inspiration med sina välavvägda och skickliga insatser.

Jag tror att en gemensam utveckling av undervisning inte bara gör att elever lär sig mer, utan att vi som lärare då också får ökad trivsel och att vi blir stoltare. När vi står ensamma i klassrummet kan vi tro att det vi gör är något alla kan, men när vi ser skickligheten hos oss själva och våra kollegor i klassrummet under ett kollegialt lärande blir det uppenbart att vi kan något inte alla kan.

Jag vill ta dig med på en personlig betraktelse och utifrån forskning och mina egna erfarenheter belysa modeller och framgångsfaktorer för kollegialt lärande – ett begrepp jag tycker vi behöver ta till en ny nivå. Ett av mina syften är att inspirera till att vi börjar tänka och arbeta mer systematiskt kring vad vi gör i klassrummet. När lär sig elever egentligen och vad är det de lär sig? När jag tillsammans med rektorn och utvecklingsledaren Ingela Netz våren 2023 intervjuade den världskände skolforskaren John Hattie, summerade han ihop den enorma mängd forskning som han har beskrivit i sin bok Visible learning: The Sequel.4 Han menar att bra undervisning bygger på engagerade (rentav passionerade!) lärare, som vet vad de gör och varför, som vet vad som händer i deras elevers lärande och som inte bara skapar ytlig inlärning. Men hur vet vi att vi gör den skillnad vi vill göra?

Jag hoppas att du i den här boken finner konkreta redskap i form av modeller och metoder såväl som tankemodeller kring gott ledarskap vad gäller vilka förutsättningar som krävs – ja, helt enkelt 4

Hattie, J. (2023). Visible Learning. The Sequel. A Synthesis of Over 2,100 Meta-Analyses Relating to Achievement. London: Routledge.

I N L ED N I N G 11

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 11

2023-11-29 11:17

kunskap och inspiration för att utveckla din undervisning tillsammans med dina kollegor. För vi behöver varandra i detta arbete.

Man brukar säga att det behövs en by för att uppfostra ett barn.

Jag tror att det också gäller undervisningsutveckling. När vi gör det tillsammans blir det så mycket bättre och så mycket mer hållbart än när allt vilar på oss själva som individer. För en del skolor där man vill utvecklas handlar det därför om att bygga en kultur. En kultur av nyfiket, gemensamt undersökande. Det är det jag vill stödja med den här boken.

Vi börjar med att titta på några övergripande förutsättningar och generella slutsatser jag har dragit utifrån mina kunskaper om skolans styrning, lyckade utvecklingsinsatser och forskning.

Lärarna skulle behöva ett förtydligande i läroplanerna Att utveckla skolverksamheten ingår i skolans uppdrag enligt läro­ planerna. Nu gällande läroplan för grundskolan, Lgr22, säger i första kapitlet att: Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Det är på ett sätt bra skrivet, men läroplanens text gapar också över så mycket att det blir otydligt vad det är staten vill och vem det är som egentligen har ansvaret för vad. Är det inte utvecklingsarbete 12

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 12

2023-11-29 11:17

om inte ICA-handlaren på hörnet är med i samtalen? Det hade varit bättre om läroplanerna tydligt vågade peka ut vem som ansvarar för vad, inte minst vem som ansvarar för den viktigaste verksamheten i våra skolor – undervisningen. Jag tror att det hade stärkt oss lärare i våra möjligheter att ställa krav, men också gjort det tydligt vem det är som har ansvaret för undervisningens utveckling.

När det gäller undervisningen kan det ändå tyckas självklart att det är vi lärare, som är utbildade och ansvarar för den, som också måste utveckla den. Och då borde det formuleras tydligt. Om vi läser läroplanen med sådana glasögon kunde det ha fått stå så här: Undervisningen måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarna har ett givet ansvar för att så sker.

Lärarnas professionella ansvar är en förutsättning för att undervisningen utvecklas kvalitativt. Detta kräver att under­ visningen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan lärarna under rektors ledning.

Det är lärarna som kan undervisning och undervisningen är skolans kärna och viktigaste uppdrag. Observera att en sådan tolkning ligger helt inom läroplanens intentioner.

Det är min erfarenhet att de utmaningar som uppstår i undervisningen och elevers lärande alltför sällan hamnar i fokus för skolors systematiska utvecklings- och kvalitetsarbete. Man kan fråga sig varför. Ett svar finns nog i de otydliga formuleringarna som i det första citatet på sidan 12. Lärares ansvar att utveckla undervisningen har inte varit tillräckligt tydligt i de svenska styrdokumenten, vilket också har gjort det svårt för lärare att hävda att det är så det ska vara.

Läroplaner styr också i hög grad skolmyndigheternas och rektorers arbete.

I N L ED N I N G 13

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 13

2023-11-29 11:17

Undervisningsfokus är centralt för god skolutveckling En generell erfarenhet jag har gjort i mina många möten med skolledningar och lärare är att lyckade utvecklingsinsatser i skolor är centrerade just kring undervisning och består av att man har utvecklat denna tillsammans. Något som också bekräftas i mängder av forskningsrapporter. På sådana skolor tar man vara på varandras erfarenheter, kunskaper, observationer och frustrationer. Genom att jobba tillsammans blir vi inte ensamma om våra besvikelser, utan kan känna stöd och gemenskap under de stunder när arbetet tär. Likaväl som vi kan dela glädjen när något börjar fungera, som tidigare inte fungerade så bra.

Varför är det då så viktigt att undervisningen står i centrum? Det är ju ganska självklart – för att det är det som är skolans syfte, det är det vi lärare tycker är roligt, det är för den vi har blivit lärare och det är den som ger eleverna vad de tar med sig ut i livet efter skolan. Det är där vi möts, lär oss, formas och fostras. Det är inte så svårt att förstå varför det är viktigt, men varför är det inte alltid i fokus? Jag tror att det lätt kan komma i bakgrunden eftersom de som bestämmer om och i skolan, i förvaltningar, i styrelser och på rektorsexpeditioner, inte sällan sedan länge har lämnat klassrummet bakom sig.

Resultat är viktigt De skolor jag har besökt som gjort lyckade utvecklingsresor har också ett tydligt fokus på resultat. Det vill säga fokus på om elever verkligen har lärt vad man har försökt att lära dem. Men man har inte ett fokus på resultat för att kunna visa upp fina siffror för förvaltningar och styrelser, eller för att locka elever i skolvalskarusellen. Nej, man har det av omtanke om varje elev, i varje klassrum, under varje lektion.

För att det var därför vi en gång ville bli lärare – för att göra skillnad.

Om vi inte bryr oss om hur och när eleverna lär sig något, så har vi tappat fokus i undervisningen och faktiskt slutat bry oss om dem 14

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 14

2023-11-29 11:17

så mycket som vi borde. På den ett tag så berömda Nossebroskolan i Essunga kommun, formulerade de det som att när de tog kunskapsuppdraget på allvar fick de ”likvärdigheten på köpet”. Vi har ett stort uppdrag, en svår uppgift, och därför behöver vi ta också resultatet av det vi gör på allvar. Den systematiska utvecklingen av undervisning är en viktig del av vårt uppdrag att i skolan se till att alla barn och unga får en bra chans i livet – och då måste vi bry oss om huruvida de har lärt sig något när vi har undervisat. Om vi inte bryr oss om resultatet har vi faktiskt väldigt liten aning om huruvida det vi gör är av hög eller låg kvalitet.

Jag tror på undervisning Om och om igen har jag sett den magi som uppstår i ett klassrum lett av en skicklig och engagerad lärare. Vi hade i Sverige en olycklig period när myndigheter och lärarutbildningar inte med fullt fokus såg lärares undervisning för vad det är – det mest effektiva sättet att föra över kunskaper, engagemang, normer och intresse från vuxenvärlden till barn och unga. Vi är av evolutionen formade till att ta emot instruktion och information från andra människor – speciellt genom det talade ordet. Undervisande lärare kan lyfta barn och unga ut ur en värld utan kunskap och hopp, till en värld där man har makt över sin situation och där det finns en mängd vägar in i framtiden. Det är både ett fantastiskt uppdrag, en fantastisk möjlighet och ett stort ansvar.

Jag menar att ingen undervisningsmaskin5, eller någon metod där barn och unga letar kunskap själva, någonsin kommer att slå 5

Historiskt har man alltid hävdat att undervisningsteknik ska revolutionera lärandet.

Detta började redan med radion, sedan kom film och tonbandspelare, följda av video, datorer och nu AI. Under alla sådana tekniksprång har teknik förutspåtts ersätta lärare i klassrummet. Jag är för teknik, men just den förhoppningen är (lyckligtvis) alltid felaktig.

I N L ED N I N G 15

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 15

2023-11-29 11:17

den effekt en skicklig lärare har på en grupp barn eller unga. Och när vi ändå är inne på den tråden – ja, jag tror också på undervisning som en kollektiv företeelse där en grupp oftast lär bättre än individerna gör var för sig. I gruppen kan vi multiplicera en bra instruktion och vi kan genom varandras missförstånd och förståelse lära varandra hur världen är funtad, bättre än vad vi kan göra ensamma. Därför är det så viktigt att vi som lärare utvecklar denna vår kunskap om undervisning tillsammans. Vi lär oss då också mer om hur man för en grupp framåt i kunskaper, förståelse av begrepp och hänsynstagande till varandra i en sådan process.

Det får inte vara slumpen som avgör Mången fortbildning och försök till undervisningsutveckling i Sverige har börjat med att någon i skolans övre instanser har läst eller fått höra talas om någon undervisningsidé, forskningsresultat och förbättringstema som råkat ligga i tiden. Detta har sedan näst intill mekaniskt förts ner till skolor och blivit något som kollegier ska tänkas ha ett gemensamt fokus kring. Det har inte sällan funnits en lite nedsättande ton i dessa processer, där vi lärare anses behöva ”lyftas” (med undertexten ”vi är inte tillräckligt bra nu och att något yttre behöver lyfta oss”). Gärna påstås det att idén vi ska prova har ”forskningsstöd”. Och så provar vi och i bästa fall var det en bra idé och kanske att vi fortsätter använda den. Sedan kommer det en ny bra idé som också har ”forskningsstöd” nästa år och så provar vi den i stället, och på det viset hoppar skolan från den ena fortbildningstuvan till den andra.

Jag har satt ”forskningsstöd” inom citationstecken, för det är inte alltid att forskningsstödet egentligen är så tydligt eller går att applicera på just din skola. Det kan så klart verkligen vara så att metoden i sig backas upp av någon forskare. Men den kanske ändå inte 16

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 16

2023-11-29 11:17

passar era elever, eller så fungerar den för något som ni egentligen inte har något problem med. Men det har vi sällan brytt oss om eller fått möjlighet att reflektera över.

En annan viktig sak med påstått forskningsstöd är att ett av de viktigaste resultaten i John Hatties gigantiska forskningsstudie Visible learning (som nu omfattar material från mer än 400 miljoner elever totalt) är att det mesta som provas i skolan ger positiva resultat. Det betyder att om någon säger att ”forskning har visat att den här metoden ger positiv effekt”, bör vår första fråga vara: ”Jaha, hur stor effekt då?”, följt av: ”Är den bättre än andra metoder? Än det vi redan gör? Och i så fall: Varför och på vilket sätt?”

Utveckling kräver organisation Ett utvecklingsarbete måste ha en viss organisation för att fungera. Vi kan inte som profession eller land lämna utveckling av undervisning åt slumpen. Det är inte bara de elever som har turen att få lärare som är intresserade av att utvecklas som ska få bättre undervisning. När vi som profession tar ansvar för vår undervisnings utveckling, handlar det också om att ta ansvar för att det finns strukturer för det arbetet. Bra saker händer sällan av sig själva. Med organiserat utvecklingsarbete ökar sannolikheten markant för att bra saker ska hända. Att utveckla undervisning är heller inte ett tillfälligt ”projekt”.6 Det är något vi hela tiden ska ha tid och resurser för att göra. Det är en integrerad del av skolans och vårt uppdrag.

6

När jag för några år sedan föreläste ganska mycket för skolpolitiker och förvaltnings­ personal hade jag en knallröd bild i min presentation där det med illgula stora bokstäver stod ”Snälla sluta med projekt”. Vi måste sluta med att göra tillfälliga satsningar för att döva vårt samvete och visa oss handlingskraftiga. Det vi behöver är organisationer byggda för konstant utveckling.

I N L ED N I N G 17

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 17

2023-11-29 11:17

När vi arbetar med vår undervisning blir det bättre om vi utgår från en gemensam analys av hur det är nu, vad våra problem är, och sedan väljer vilken förändring vi vill göra. Efter det behöver vi kanske fortbilda oss i det vi vill prova, införa förändringar i undervisningen vilket ger nya erfarenheter för eleverna, och sedan utvärdera om vi nådde fram. Det krävs en systematik för att vi ska få syn på vad det är som är viktigt för eleverna i vår undervisning och för att vi ska kunna planera lektionsobservationer med mera. Och det tar ju inte slut när vi väl har provat en förändring.

För det är kanske ett annat problem, när jag tittar tillbaka på mina egna erfarenheter, att det är lätt hänt att det uppföljande arbetet blir åsidosatt. Vi provade en ny metod, ofta utvärderade vi den inte alls, men om vi gjorde det konstaterade vi kanske att den metoden inte var så bra och så slutade vi bara. Eller så fortsatte vi med det, men vet egentligen inte varför. Men då har vi ju bara provat en ny metod lite i blindo. Varför valde vi just den metoden?

Om den inte löste problemet vi hade, så var det ju fel metod och då behöver vi ju prova något annat. Fungerar det vi gör – egentligen?

Vi behöver nog tänka mer systematiskt.

Elevhälsans roll för undervisningsutveckling Utöver lärares gemensamma kollegiala fokus på undervisningen, är ett strategiskt uppbyggt samarbete med elevhälsans personalkategorier ofta en tydlig gemensam faktor för skolor med ett bra utvecklingsarbete.7 På sådana skolor har elevhälsan fått en tydlig undervisningsstödjande funktion. Det är vad som sker i klassrummet som är det viktiga och resten av skolan finns tydligt till för att 7

Till exempel Malmaskolan i Kolsva som blivit internationellt uppmärksammad.

Sök på ”Malmaskolan” och ”Toolkit” så kommer det upp en fin film producerad av EU-kommissionen om skolan.

18

I N L ED N I N G

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 18

2023-11-29 11:17

stödja vad som händer där. Det betyder att rektorer, lärare, specialpedagoger och annan personal hjälps åt med att göra undervisningen så bra som möjligt. Inte minst kan specialpedagoger ha en tydlig roll i ett kollegialt lärande på skolan, eftersom de i sin utbildning får kunskap om handledningsprocesser. Att ta hand om och undervisa barn och ungdomar är alltid ett teamwork av oss vuxna på en skola, och finns det specialpedagogisk kunskap bör den spridas så att den kommer alla lärare till del. I alla klasser finns det elever med spretiga behov och mycket kan göras genom att skapa klassrum där elever fungerar bra tillsammans.

Öppna dörren och våga misslyckas Det är avgörande att vi skapar en miljö där det är okej att misslyckas, där vi nyfiket och tillsammans kan pröva olika saker och leta oss fram till fungerande modeller, metoder och lösningar. Misstag vi gör är intressanta. Genom att bena i det som inte gick som vi hade tänkt kan vi hitta nya vägar framåt. En rektor jag arbetade med sade inte sällan att hon haft ”otur när hon tänkte”, som ett avväpnande sätt att se på sin ofullkomlighet. Vi är inte perfekta, vi kommer att göra mängder av misstag och hanterar vi det rätt kommer vi att lära oss massor av det. Om vi är rädda för att misslyckas, vågar vi inte pröva nya saker.

Arbetsplatser där professionella utvecklas är därför trygga och tillåtande. Det är platser där vi litar på varandra och i stället för att vara rädda är nyfikna. Nyfikenheten är central. Eftersom det aldrig finns bara en lösning måste vi våga pröva nya vägar, om så bara för att ibland inse att de inte fungerade. Men då vet vi ju det och behöver inte pröva det igen, eller gå omkring med en malande känsla av att det var så vi borde ha gjort.

Detta gäller i högsta grad lektioner som misslyckas! Jag har mött erfarna och skickliga lärare som har kommit tillbaka och glatt I N L ED N I N G 19

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_inl.indd 19

2023-11-29 11:17

D

ET HÄR ÄR EN PERSONLIGT skriven handbok om

professionsutveckling som ger baskunskaper, redskap

Per Kornhall är ordförande för Läro­ medelsförfattarna och ett välkänt namn i skoldebatten. Med rik erfarenhet av det svenska skolsystemet både som lärare, undervisningsråd vid Skolverket och kommunal skolstrateg är han även föreläsare och författare. Kornhall har också arbetat som skolutvecklare både för privata och kommunala huvudmän.

Där har han handlett lärare, förstelärare och rektorer som har velat lära sig mer om kollegialt lärande och inte minst om hur man leder sådana processer.

och inspiration både för att delta i och handleda kolle-

gialt lärande. Rikligt med exempel och insikter hämtade från Per Kornhalls gedigna erfarenhet av svensk skolutveckling gör läsningen medryckande om allt från kartläggning, mentorskap och auskultation till metoder och modeller.

Professionsutveckling tillsammans visar hur en organiserad och systematisk utveckling av undervisningen på bästa sätt sker i en gemenskap. För det är vi lärare – tillsammans och med stöd av rektor, resurser, forskning och bra metoder – som kan och ska utveckla undervisningen.

Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare och

förskollärare. Den kan med fördel användas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och det nationella professions­ programmet för kompetensutveckling, som Skolverket har i uppdrag att föreslå.

ISBN 978-91-27-46376-9

Per Kornhall PROFESSIONSUTVECKLING TILLSAMMANS – hur vi lärare lär av varandra

FOTO: EVA LINDBLAD

När undervisningsutvecklingen på en skola blir ett gemensamt lagarbete är det en stark framgångsfaktor.

Det kollektiva självförtroendet och de gemensamma referensramarna som skapas vid ett sådant samarbete är enligt metastudier den faktor som mer än någon annan går hand i hand med goda elevresultat.

Per Kornhall

”

PROFESSIONSUTVECKLING TILLSAMMANS – hur vi lärare lär av varandra

Vill ni få till ett mer systematiskt samarbete när ni utvecklar er undervisning? Då är detta en perfekt bok för er! Boken rustar lärarkollegier med inspiration, överblick, kunskaper och verktyg för systematisk undervisningsutveckling.

Kornhall sätter också ljuset på en central, men ofta förbisedd, målbild för professionsutveckling: stolta, nyfikna och drivna lärarkollegier som leds av övertygelsen att varenda elev kan undervisas så de lär sig!

”

Anette Jahnke Dr. Professionspraxis, forskare och projektledare vid Ifous

”

Det här är en kraftfull guide för hur skolor kan skapa en lärande kultur där lärare utvecklas och växer i sin yrkesroll. Kornhall visar att det inte finns en universal modell för kolle­gialt lärande, utan att varje skola måste hitta sin egen väg.

Boken ger nycklarna till att skapa en modell som passar den egna skolan. Den ger också tydliga argument för att huvudmän och skolledare bör organisera verksamheten runt undervisningen och dess utveckling.

”

Karin Berg Gymnasielärare, Schillerska gymnasiet i Göteborg Krönikör, poddare och bloggare

”

Inspirerande läsning! Boken är en utmärkt resurs för att utveckla skolans undervisning. Kornhall intar lärarens perspektiv, personligt engagerat men också väl förankrat i forskningen, för att utnyttja kraften i det kollegiala lärandet.

Daniel Sundberg Professor i pedagogik, Linnéuniversitetet

”

9 789127 463769

978-91-27-46376-9_proffesionsutveckling tillsammans_oms.indd 5

2023-11-29 11:04