fjärrundervisning En handbok om
Om författarna
Stefan Bedin har under de senaste tio åren jobbat med både regionala och nationella projekt som berör fjärrundervisning i grundskolan. Projektens syften har varit att utbilda personal och utveckla organisationer för att de ska kunna leverera fjärrundervisning på ett professionellt sätt. I projekten har det även ingått att bygga upp nödvändiga stödstrukturer och stödprocesser för att möjliggöra en effektiv fjärrundervisning som kan levereras i hela Sverige.
Madeleine Médoc har arbetat med pedagogisk verksamhet under hela sitt yrkesverksamma liv, framför allt med flerspråkiga elever och deras familjer. Hon har bland annat varit chef i en förskola för nyanlända barn samt chef för lärare i förberedelseklasser, modersmålslärare och studiehandledare. Därutöver har hon varit undervisningsråd på Skolverket. I dessa uppdrag har fjärrundervisningen varit ett levande inslag sedan 2012. Hon är också medskribent i Skolverkets stödmaterial om studiehandledning. Just nu är Madeleine doktorand på Linnéuniversitetet, institutionen för svenska språket.
Innehåll
Förord 3
Om författarna 5
Centrala begrepp 10
Fjärrundervisning i grundskolan 14
Var regleras fjärrundervisning? 15
Vad är fjärrundervisning? 15
Vad är hybridundervisning? 15
Vad skiljer fjärrundervisning från distansundervisning? 15
När är det tillåtet att bedriva fjärrundervisning? 16
I vilka årskurser och skolformer är det tillåtet att bedriva fjärrundervisning? 16
I vilka ämnen tillåts fjärrundervisning? 16
Kan fjärrundervisning användas vid studiehandledning? 17
Kan fjärrundervisning användas av elevhälsan och vid specialpedagogiska stödinsatser? 17
Hur stor kan elevgruppen vara vid fjärrundervisning? 17
Hur stor andel av undervisningen får bedrivas som fjärrundervisning? 18
Finns det legitimationskrav för lärare som bedriver fjärrundervisning? 18
Hur fungerar betygsättning vid fjärrundervisning? 18
Vad är en handledare och vilken roll har handledaren? 18
Vem kan vara handledare? 19
I vilka fall behöver handledaren vara närvarande? 19
Vad gäller för fjärrundervisning som lämnas på entreprenad? 20
Vilka fördelar kan det finnas med fjärrundervisning? 20
Vilka utmaningar kan det finnas med fjärrundervisning? 21
Hur kommer jag som lärare i gång med fjärrundervisning? 21
2
Teknisk utrustning och datasäkerhet 22
Vilken teknisk utrustning behövs? 23
Vilken dator fungerar bäst för fjärrundervisning? 23
Vilken webbkamera bör vi använda? 23
Vilken mikrofon bör vi använda? 24
Vilken typ av internetuppkoppling bör vi använda? 24
Kan vi bli avlyssnade i det virtuella klassrummet? 24
Finns det risk att vi får datorvirus? 25
Hur fungerar GDPR vid fjärrundervisning? 25
3
Digitala funktioner i fjärrundervisning 26
Vad är ett virtuellt klassrum? 27
Vilka digitala funktioner kan finnas i ett virtuellt klassrum? 27
Hur används webbkameran och mikrofonen på ett lämpligt sätt? 27
Hur kan chatten användas? 28
Hur fungerar skrivbordsdelning? 29
Hur fungerar whiteboarden? 29
Kan jag visa en videofilm under lektionen? 30
Kan eleverna räcka upp handen och visa andra reaktioner under lektionen? 30
Hur kan jag använda frågor under lektionen? 31
Kan grupprum användas för enskilt arbete och grupparbeten? 32
Kan lektionerna spelas in? 32
Hur kan prov genomföras i det virtuella klassrummet? 33
Kan materialet sparas i det virtuella klassrummet? 33
Intervjuer 50 4 5
Planera och genomföra fjärr- och hybridundervisning 34
Hur kan jag planera undervisningen? 35
Hur förbereder jag mig inför en lektion med fjärr- eller hybridundervisning? 38
Hur gör jag eleverna redo inför undervisningens start? 39
Hur kan jag genomföra fjärrundervisning? 40
Vad ska jag tänka på när jag genomför hybridundervisning? 42
Kan praktiska moment ingå i fjärrundervisningen? 42
Hur skapar jag samhörighet vid fjärr- och hybridundervisning? 43
Hur kan jag följa elevernas arbete vid fjärrundervisning? 44
Hur fungerar det med individuellt stöd vid fjärrundervisning? 44
Hur kan jag undvika fusk vid fjärrundervisning? 44
Bör fysiska träffar ingå i fjärrundervisningen? 45
Exempel från verkligheten 46
Studiehandledning i matematik genom fjärrundervisning 47
Stöd till nyanlända elever i digital plattform 47
Fjärrundervisning i modersmål 47
Fjärrundervisning i minoritetsspråk och moderna språk 48
Fjärrundervisning för ukrainska elever 49
Egna tankar inför framtiden 52
Vad driver på den praktiska utvecklingen av fjärrundervisningen? 53
Vad behöver förändras i lärarutbildningen? 53
Hur kan och bör rektorn vara involverad i förändringsarbetet? 54
Kommer de digitala infrastrukturerna att samordnas? 54
Hur kan vi ändra pedagogiken? 54
Kommer fysiska och digitala lärmiljöer smälta samman till en hybridmodell? 55
Hur arbetar vi med hybridundervisning i framtiden? 55
Referenser 56
Fjärrundervisning i grundskolan
I det här kapitlet kan du läsa om lagar och bestämmelser om fjärrundervisning, till exempel vid vilka situationer fjärrundervisning tillåts, i vilka årskurser och ämnen fjärrundervisning kan användas och vilka krav som finns när det gäller handledare.
Var regleras fjärrundervisning?
Fjärrundervisning regleras i skollagen (2010:800), 21 kap. 2–3 §§ och 9 §, skolförordningen (2011:185), 5 a kap. 3 §, och gymnasieförordningen (2010:2039), 4 a kap. 3 §. De regler och bestämmelser som presenteras i boken kommer alltså från skollagen och dessa förordningar.
Vad är fjärrundervisning?
Fjärrundervisning är en undervisningsform som sker digitalt i realtid. Läraren och eleverna befinner sig i skilda skollokaler. Vid fjärrundervisning i grundskolan behöver en handledare finnas i lokalen tillsammans med eleverna.
Fjärrundervisning har varit tillåten i Sverige sedan 2015 och undervisningsformen används i dag i bland annat ämnena moderna språk, svenska som andraspråk och modersmål samt vid studiehandledning.
Vad är hybridundervisning?
Hybridundervisning innebär att någon eller några elever deltar i undervisningen i samma skollokal som läraren, medan andra elever undervisas av läraren digitalt från en annan skollokal.
Vad skiljer fjärrundervisning från distansundervisning?
Vid distansundervisning befinner sig eleverna hemma eller på annan plats, medan fjärrundervisning kräver att eleverna finns i en lokal i en skola tillsammans med en handledare. Kravet på handledare finns inte i gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Lärare och elever är inte uppkopplade samtidigt vid distansundervisning så, undervisningen sker inte i realtid, som den gör vid fjärrundervisning. Lektionerna vid distansundervisning är i stället inspelade så att eleverna kan ta del av dem när som helst. Läraren kan vid distansundervisning förbereda uppgifter som eleverna ska utföra. Det innebär att frågor, åsikter och annan kommunikation sker efter att eleverna har tagit del av det material som finns uppladdat i den digitala plattformen.
fjärrundervisning En handbok om
Hur kan du skapa engagerande och effektiv fjärrundervisning i grundskolan? Vilken teknisk utrustning behövs och vilka digitala funktioner finns att använda? Dessa och många fler frågor får du svar på i En handbok om fjärrundervisning.
Boken innehåller pedagogiska och tekniska råd för att planera och genomföra en välfungerande fjärrundervisning som stöttar elevernas lärande. Det finns också exempel från verksamheter som bedriver fjärrundervisning med gott resultat.
Läs boken från början till slut för en djupgående förståelse eller använd boken som ett praktiskt uppslagsverk när du snabbt behöver svar.
En handbok om fjärrundervisning vänder sig främst till dig som arbetar som lärare eller skolledare inom grundskolan, men även du som arbetar inom gymnasieskolan kan ha stor nytta av boken.
ISBN 978-91-27-46358-5