9789127463448

Diana Storvik

STUDIESTRATEGIER I HÖGSTADIET

FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE

13

Kapitel 1. Övergångar och

planering 19

krav 21

rutiner 22 Kartläggning av gruppen 22 Handlingsplan för gruppen 23 Progression över tre år 24

Målbild inför gymnasiet 26 Det viktiga valet 26

Valkompetens 27

Hela skolans ansvar 27

Välja program 29

Övergången till gymnasiet 30

Överlämning 30

Diskussionsfrågor 32

Kapitel 2: Tillgänglig lärmiljö i vardagen 33

Ökad tillgänglighet 33

Studiestrategier 34

Elevhälsans roll 35

Stödinsatser i skollagen 36

Ledning och stimulans 36

Extra anpassningar 37

Särskilt stöd 37

Diskussionsfrågor 39

DEL 2. FÖRHÅLLNINGSSÄTT

OCH METODER 40

Kapitel 3. En grund för framgång 41

Grit – att inte ge upp vid motstånd 41 Mindset påverkar lärandet 42

Kapitel 4. Goda stödstrukturer 50

Strukturer och ramverk 50

Tydliggörande pedagogik 51

Stödstrukturer 54

Den proximala utvecklingszonen 54

Stegvis ökat eget ansvar 55

Cirkelmodellen som stödstruktur 58

Fas 1: Bygga kunskap om ämnet 59

Fas 2: Studera texter och exempel 59

Fas 3: Gemensamt 59

Fas 4: Individuellt 59

Kooperativt lärande 60

Differentierad undervisning 62

Digitala verktyg 63

Diskussionsfrågor 64

DEL

3.

HANDBOK

66 Planeringsfas 68

Kapitel 5. Sätt upp mål och planera 69

Övning 1. Formulera SMARTa-mål (del 1) 69

Övning 2. Veckoplanera 71

Övning 3. Frigör tid 73

Övning 4. Planering inför ett fördjupningsarbete 76

Övning 5. Planering inför prov 78

Övning 6. Digital checklista 80

Diskussionsfrågor 81

Kapitel 6. Förstå och tolka instruktioner 82

Tydliga instruktioner 82

Övning 7. Klargör uppgiften 83

Övning 8. Digital exit ticket 86

Övning 9. Elevexempel 87

Övning 10. Undersök förkunskaper 88

Övning 11. Kom igång 89

Övning 12. Tankeprocesskarta (del 1) 90

Diskussionsfrågor 91

Genomförandefas 92

Kapitel 7. Anteckna och sammanställ

information 93

Övning 13. Fråga – Svar 93

Övning 14. Faktauppställning 95

Övning 15. Tankekarta 96

Övning 16. Cornellsystemet 98

Övning 17. Smarta anteckningsverktyg 101

Diskussionsfrågor 103

Kapitel 8. Analysera och dra slutsatser 104

Övning 18. Enkel jämförelse 104

Övning 19. Komplex jämförelse 106

Övning 20. Jämföra perspektiv 107

Övning 21. Orsakskedja 108

Övning 22. Analys utifrån ett problemområde 110

Övning 23. Statistiskt material 112

Diskussionsfrågor 113

Kapitel 9. Läsa och förstå 114

Skapa förståelse före läsning 114

Övning 24. VÖL-modellen 115

Övning 25. Tjuvläsa med THIEVES-modellen 116

Övning 26. Digitala texter 119

Skapa förståelse under läsning 120

Övning 27. Rolläsning 120

Övning 28. Sammanfatta 121

Övning 29. Begreppsförståelse 122

Skapa förståelse efter läsning 124

Övning 30. Boksamtal 124

Övning 31. Ställa frågor 126

Övning 32. Läsprocessen: före, under och efter 127

Övning 33. Läsa genom att lyssna 129

Diskussionsfrågor 131

Kapitel 10. Skriva och bearbeta texter 132

Övning 34. Jämförande text 132

Övning 35. Tal-till-text 135

Övning 36. Digitala hjälpmedel 136

Övning 37. Argumenterande text 137

Övning 38. Utredande text 140

Övning 39. Utredande text – en fördjupning 143

Diskussionsfrågor 145

Kapitel 11. Muntliga presentationer 146

Övning 40. Avsluta meningen 146

Övning 41. Par på tid 147

Övning 42. Sammanfatta – Gå vidare 148

Övning 43. Samtala 149

Övning 44. Veckans nyheter 150

Övning 45. Podcast 151

Övning 46. Speakers’ Corner 152

Övning 47. Presentation 153

Övning 48. Argumenterande tal 154

Övning 49. Debatt 157

Diskussionsfrågor 161

Kapitel 12. Matematisk problemlösning 162

Övning 50. Matematiska begrepp 163

Övning 51. Interfoliera 164

Övning 52. Färdighetsträna 165

Övning 53. Problemlösning 166

Övning 54. Problemlösning i grupp 168

Övning 55. Ökad självständighet 169

Diskussionsfrågor 171

Utvärderingsfas 172

Kapitel 13. Kamratrespons – läranderesurser för varandra 173

Övning 56. Anonyma arbeten 174

Övning 57. Två stjärnor och en önskning 174

Övning 58. ABC-feedback 175

Övning 59. Lyssna aktivt 177

Övning 60. Muntlig presentation 178

Övning 61. Skriftligt arbete 179

Diskussionsfrågor 180

Kapitel 14. Självbedömning

– att bli ägare över sitt lärande 181

Övning 62. Självskattning 181

Övning 63. Loggbok 183

Övning 64. Plus – Minus – Intressant 184

Övning 65. Feed Up, Feed Back, Feed Forward 185

Övning 66. SMARTa-mål (del 2) 187

Övning 67. Tankeprocesskarta (del 2) 188

Diskussionsfrågor 190

DEL 4. KOLLEGOR SOM RESURSER FÖR

UNDERVISNINGSUTVECKLING 192

Kapitel 15. Använd boken för

undervisningsutveckling 193

Studera en undervisningsaktivitet 193

Lektionsobservationer 195

Workshop 197

Bokcirkel 201

Slutord 204

Referenser 206

Inledning

Om alla elever ska få möjlighet att nå sin fulla potential, behöver skolan aktivt arbeta för att förse var och en med en rik verktygslåda med olika studiestrategier. Studiestrategier är bra för alla elevers lärande, och en viktig del i förberedelserna inför gymnasiet. För elever som är i behov av stöd kan det vara helt avgörande för huruvida de får godkända betyg, för andra elever kan det vara just det som lyfter dem till nästa nivå. Om alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att klara sina studier, är undervisning i studiestrategier betydelsefullt.

Andelen elever som varje år slutar årskurs nio och inte är behöriga att börja på gymnasiet är cirka 15 procent. En faktor som tycks påverka är föräldrarnas utbildningsnivå. Bland de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning blir cirka 9 av 10 behöriga till gymnasiet, siffran bland elever vars föräldrar saknar en gymnasieutbildning är cirka 5 av 10 (Folkhälsomyndigheten, 2022). Statistiken visar också att elever med en funktionsnedsättning i hög grad saknar gymnasiebehörighet. Bland grundskoleelever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning saknade drygt 4 av 10 behörighet (Stark et al., 2022). Genom ett aktivt arbete med studiestrategier kan utbildningen bli mer jämlik, vilket ökar alla elevers möjlighet att lyckas i skolan.

Studiestrategier handlar om de strategier som elever använder för att lösa uppgifter, men också om de strategier som elever använder vid planering och självstyrning. Studiestrategier syftar till att utveckla elevers förmåga att styra sitt eget lärande, något som i sin tur resulterar i ökad självständighet. De elever som har en bred

repertoar med olika studiestrategier kan navigera mellan dem och välja de mest lämpliga till de olika arbetsuppgifter som de möter. De tar därmed kommandot över sitt lärande.

Om elever ska utveckla goda studiestrategier behöver de få träning och denna bok ger dig som lärare verktyg för att komma igång med arbetet. En viktig utgångspunkt är självreglering, vilket innebär att eleverna tränas i att ta ansvar för sin egen lärprocess genom att: sätta upp mål, planera, styra och reglera, genomföra och utvärdera sitt lärande.

Undervisning i studiestrategier är något som sker tillsammans med lärandet, och inget som lärs ut vid ett tillfälle eller under en kortare period. Arbetet behöver därmed finnas med redan i planeringen och vara en självklar del av planeringen. När vi planerar för hur vi ska arbeta med studiestrategier behöver vi också planera för elevernas progression och utveckling, så att vi har ett tydligt mål för vilka verktyg vi vill att våra elever ska utveckla under sin högstadietid och ha med sig vid övergången till gymnasiet.

Målgrupp

Boken riktar sig i första hand till alla som arbetar med elever på högstadiet: lärare, speciallärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, elevhälsa och rektorer. Det finns dock ingen tydlig gräns, såväl lärare i mellanstadiet som i gymnasiet kan ha användning av boken då studiestrategier bör gå som en röd tråd genom elevers hela utbildningsresa. Även föräldrar kan få inspiration för hur de skulle kunna stötta och vägleda sina barn i skolarbetet.

Bokens struktur

Genom ett aktivt arbete med studiestrategier kan vi öka den pedagogiska tillgängligheten, och när tillgängligheten ökar kommer behovet av stödinsatser på individnivå att minska. Därför är fokuset genom hela boken på hur vi organiserar undervisningen på gruppnivå.

Boken hjälper dig att komma igång med arbetet och är indelad i fyra delar:

Del 1 handlar om övergången till och från högstadiet, om vikten av överlämning och hur vi kan planera undervisningen kring studiestrategier i syfte att skapa progression för lärandet. Kapitel 1 handlar om övergångar och hur vi långsiktigt kan arbeta med progression så att eleverna är väl rustade inför fortsatta studier på gymnasiet. Kapitlet lyfter också vikten av att ge elever goda förutsättningar för att göra ett välgrundat gymnasieval. Kapitel 2 handlar om hur vi kan skapa en tillgänglig undervisning i vardagen och om de stödinsatser som finns formulerade i skollagen.

I del 2 presenteras bokens teoretiska och pedagogiska utgångspunkter. Kapitel 3 handlar om olika förmågor och förhållningssätt som är centrala för arbetet med studiestrategier. Det handlar bland annat om vikten av att tro på sin egen kapacitet och metakognitiv förmåga. Kapitel 4 handlar om hur vi kan bygga goda stödstrukturer kring eleverna i syfte att öka elevernas självständighet i arbetet med studiestrategier. Här presenteras olika metoder samt arbets- och förhållningssätt som är viktiga när vi undervisar om studiestrategier. Det handlar bland annat om tydliggörande pedagogik, modellen för stegvis ökat eget ansvar och kooperativt lärande.

I del 3, själva handboksdelen, är fokus på den praktiska undervisningen kring studiestrategier. I handboken lyfts olika studiestrategier som är betydelsefulla för högstadiet, men som även underlättar övergången till gymnasiet. I alla kapitel finns olika övningar som är tänkta att vara en del i undervisningen. Övningarna i sig är oberoende av ämne och kan med andra ord användas i alla ämnen och täcker in lärandets alla delar, från att sätta upp mål, planera och genomföra till att utvärdera lärandet. Alla kapitel avslutas med diskussionsfrågor som syftar till att bidra till kollegiala samtal.

Som grund för handbokens struktur är de tre självregleringsfaserna: Planera – Genomföra – Utvärdera. Varje fas innehåller ett antal studiestrategier och varje studiestrategi utgör ett kapitel. Kapitel 5–6 ingår i planeringsfasen, och handlar om studiestrategier för att sätta upp mål och planera samt tolka instruktioner. Kapitel 7–12 ingår i genomförandefasen, och handlar om studiestrategier för att anteckna,

analysera, läsa, skriva, göra muntligt framförande och matematisk problemlösning. Kapitel 13–14 ingår i utvärderingsfasen, och handlar om hur lärprocessen kan utvärderas genom kamratrespons och självutvärdering.

Den avslutande del 4 handlar om hur vi som kollegor kan arbeta med boken för att utveckla undervisningen. I kapitel 15 presenteras fyra förslag på upplägg för kollegialt arbete utifrån boken: att studera en undervisningsaktivitet, lektionsobservationer, workshop och bokcirkel.

Min förhoppning är att boken ska vara ett stöd för att komma igång och börja arbeta med studiestrategier. Att den ska fungera som en inspirationskälla. Undervisning i studiestrategier är en ständigt pågående process som i takt med att eleverna utvecklas kan ta sig olika riktningar, beroende på vad du ser att just dina elever behöver.

DEL 1. UPPDRAGET

Del 1 handlar om hur vi kan arbeta med övergångar mellan verksamheter och skolformer, hur vi kan planera undervisningen för att skapa progression och kontinuitet för lärandet och om hur vi skapar en tillgänglig undervisning utifrån elevers olika behov.

Kapitel 1. Övergångar och långsiktig planering

Elever byter verksamhet och skolform vid flera tillfällen under sin skolgång, och med varje övergång ökar kraven på eget ansvarstagande. En övergång är kritisk för lärandets kontinuitet och progression, och särskilt kritisk för elever i behov av stödinsatser. Därför behöver vi åtgärder som underlättar och ger goda förutsättningar för eleverna. Genom att arbeta främjande och förebyggande kan vi skapa positiva övergångar som gynnar lärandet.

Det här kapitlet handlar om övergången till högstadiet, vad vi som lärare kan tänka på och hur vi genom ett aktivt arbete med studiestrategier kan bygga upp elevernas självständighet inför nästa övergång, den till gymnasiet. Kapitlet tar upp nya krav i lärmiljön, överlämning från tidigare skola och vikten av att planera undervisningen utifrån elevers olika behov. Det handlar också om målbilden inför gymnasiet, hur alla i skolan kan arbeta för att elever ska ges möjlighet att göra ett välgrundat gymnasieval och förbereda dem inför övergången till gymnasiet.

Nya krav i lärmiljön

När eleverna börjar årskurs 7 är det vanligt att de byter både skola och klass, samtidigt som kraven ökar på eget ansvarstagande. Eleverna behöver exempelvis kunna hantera förflyttningar mellan olika

klassrum, få med sig rätt material, tolka sitt schema, arbeta i olika undervisningsgrupper, möta fler ämneslärare, hantera en ökad mängd arbetsuppgifter och examinationer. Under högstadietiden ökar dessutom betygsfokuset, och det faktum att betygen ligger till grund för gymnasievalet kan leda till ökad stress.

Vid övergången till högstadiet är det betydelsefullt om det finns en plan för hur vi tar vara på tidigare skolas erfarenheter. Skolinspektionen har granskat övergången från årskurs 6 till 7 och i en rapport sammanställt resultaten. Rapporten visar att det finns en risk att viktig information om elevers lärande och utveckling förloras i samband med övergången. Det resulterar i att elever inte får den ledning och stimulans som de behöver, att stödinsatser inte sätts in tillräckligt snabbt, vilket kan medföra att det blir svårt att anpassa lärmiljön (Skolinspektionen, 2018).

Övergången till högstadiet

När en elev byter skola, är den skola som eleven lämnar skyldig att lämna över uppgifter som är relevanta för att underlätta för elevens fortsatta skolgång (Skollagen 2010:800). För att underlätta övergången är det av stor betydelse om avlämnande och mottagande skola samverkar. Här såg Skolinspektionen att det fanns brister. I sin granskning uppmärksammade Skolinspektionen (2018) följande:

• att skolor i liten utsträckning samverkar för att skapa sammanhang och progression i utbildningen.

• att det varierar hur informationen om eleverna används av mottagande skola.

• att fokus ofta är på elever som är i behov av stöd, vilket resulterar i att övriga elevers behov många gånger faller bort.

• att det finns stora skillnader i den information som förs över.

• att arbetssättet vid överlämningar inte är tillräckligt strukturerat och etablerat.

De utvecklingsbehov som Skolinspektionen lyfte var att avlämnande skola behöver se över vilken information som är relevant att överlämna. Den behöver också utgå från de behov som finns för elevers fortsatta progression i lärande och utveckling (inte bara för de eleverna med stödbehov). De lyfter också att skolor behöver samverka för att skapa sammanhang och progression, att det på mottagande skola behöver finnas en samsyn om vikten av att informationen används och att arbetet med elevers övergångar behöver bli mer strukturerat (Skolinspektionen, 2018).

Identifiera krav

I arbetet med att främja positiva övergångar är det angeläget att identifiera vad i lärmiljön som förändras i samband med övergången. I det arbetet behöver avlämnande och mottagande skola samarbeta. Genom att gemensamt identifiera vilka krav som förändras i lärmiljön kan vi tillsammans arbeta främjande och förebyggande för att undanröja eventuella hinder. Borg et al. (2021) föreslår som ett första steg i överlämningsarbetet att avlämnande och mottagande skola kartlägger vilka krav och utmaningar som finns i respektive verksamhet, för att därefter identifiera vilka behov som finns vid övergången.

Utifrån kartläggningen behöver avlämnande skola sedan göra en bedömning av hur de tror att elevgruppen kommer att klara övergången:

• Vad kommer att fungera väl?

• Vilka blir utmaningarna?

• Vad kan eleverna behöva för stöd?

• Hur kan vi förbereda eleverna för att underlätta övergången?

Mottagande skola behöver utifrån kartläggningen sedan göra en bedömning av hur de tror att elevgruppen kommer att klara övergången:

• Vad kommer att fungera väl?

• Vilka är utmaningarna?

• Vad kan eleverna behöva för stöd?

• Vad kan vi behöva tydliggöra för eleverna för att underlätta övergången?

Tydliga rutiner

Det är viktigt att både avlämnande och mottagande skola skapar tydliga rutiner för övergångar. För avlämnande skola behöver det vara tydligt:

• vem/vilka som har det övergripande ansvaret

• vilken typ av information som ska överlämnas

• hur elev och vårdnadshavare görs delaktiga.

För mottagande skola behöver det vara tydligt:

• vem/vilka som har det övergripande ansvaret

• hur informationen används

• hur elev och vårdnadshavare görs delaktiga.

Kartläggning av gruppen

När vi planerar undervisningen behöver vi utgå från de olika behov som finns i gruppen. Det är därför viktigt att analysera vilka behov eleverna i en undervisningsgrupp har för att få en övergripande bild av vad gruppen behöver. Därefter kan läraren utifrån analysen lägga grunden till undervisningen. I analysen behöver den information som vi har fått vid överlämningen från tidigare skola vägas in, och till det behöver vi addera den bild som vi har fått av eleverna i deras nya sammanhang.

När du som lärare analyserar vilka behov som finns i en elevgrupp

är det en fördel att göra det tillsammans med dina kollegor för att få en bredare bild. Det är bra att samarbeta med övriga lärare som

undervisar gruppen, men också med elevhälsans personal. Förslagsvis kan ni samlas för att göra en gemensam analys och utifrån analysen formulera en handlingsplan för hur ni vill arbeta med eleverna.

I arbetet med att planera undervisningen behöver vi regelbundet uppmärksamma och identifiera behov, formulera, följa upp och utvärdera stödåtgärder. Detsamma gäller när vi analyserar de behov som finns i gruppen och den handlingsplan som formuleras. För att få kontinuitet i arbetet är det bra att skapa en struktur att utgå ifrån när analysen ska äga rum.

Följande frågeställningar kan ligga till grund för analysen:

• Vilka friskfaktorer finns det i gruppen? Vad fungerar väl? Vad kan vi bygga vidare på och dra nytta av när vi planerarar vår undervisning?

• Vilka riskfaktorer finns det i gruppen? Vilka utmaningar finns? Vad behöver vi vara uppmärksamma på när vi planerar vår undervisning?

• Vilka studiestrategier har eleverna med sig? Vilka studiestrategier vill vi att eleverna utvecklar?

• Vilka individuella behov finns det i gruppen?

• Vad behöver gruppen? Vad kan vi göra för alla elever, i syfte att öka delaktigheten och minska behovet av individuella stödinsatser?

Handlingsplan för gruppen

Utifrån analysen är nästa steg att formulera en handlingsplan för hur vi behöver arbeta med elevgruppen:

• Hur behöver vi arbeta med gruppen, vilket gemensamt förhållningssätt bör vi ha?

• Vilka studiestrategier bör vi lägga fokus på?

• Vad kan vi göra för alla elever, för att minska behovet av stödinsatser på individnivå?

HANDLINGSPLAN

Klass:

Datum:

Gemensamt förhållningssätt till gruppen:

Studiestrategier i fokus:

Gemensam bas – detta gör vi för alla

Tydlig start och avslut:

• Vad gjorde vi förra gången?

• Vad är syftet med lektionen?

• Lektionens olika moment med tidsangivelse.

Läs- och skrivverktyg:

•

•

•

Anpassningar på gruppnivå:

•

•

•

Stödstrukturer (t.ex. analys- eller skrivmallar):

•

•

•

Progression över tre år

Som lärare i högstadiet tar vi över stafettpinnen från mellanstadiet, som vi behöver förvalta och förädla, för att sedan lämna vidare till gymnasiet. Vi behöver därför ha ett brett perspektiv och se att varje del är en viktig pusselbit i elevernas utbildning och ta ett gemensamt ansvar för helheten. Arbetet med studiestrategier ger eleverna goda verktyg som de har användning av under hela sin skolgång, och därför bör det finnas med som en röd tråd under hela resan. När vi planerar undervisningen behöver vi av den anledningen inte bara ha fokus på nuläget, utan också på vad vi vill framåt. När vi tar emot nya elever i årskurs 7 behöver vi alltså reflektera kring nuläget, utifrån den överlämning som har gjorts från tidigare skola och utifrån den bild som vi har av eleverna i deras nya sammanhang:

• Vad har eleverna med sig när de börjar hos oss?

• Vad vill vi att eleverna har med sig när de lämnar oss och går vidare till gymnasiet?

När vi planerar för hur vi ska arbeta med studiestrategier behöver vi tänka progression. Därför är det värdefullt att ha en plan för hur vi arbetar med elevernas progression under hela deras högstadietid. När vi exempelvis tränar eleverna i studiestrategier för att anteckna, behöver vi fundera över hur vi arbetar med eleverna i både årskurs 7, 8 och 9. Här är det viktigt att ha med sig att elever är olika och att utvecklingen inte alltid, eller väldigt sällan, är helt spikrak.

FÖR ATT GE ELEVERNA likvärdiga möjligheter till goda studieresultat, välmående och en bra start i gymnasiet behöver vi rusta dem med en rik verktygslåda fylld av studiestrategier. För eleverna handlar det om möjligheten att ta kommandot över sitt eget lärande, kunna välja lämpliga strategier inför olika uppgifter och utmaningar, navigera och hitta vägar att utvecklas.

I den här handboken presenteras studiestrategier som är lätta att komma i gång med, tillsammans med tydliga övningar som kan användas inom alla ämnen. Undervisningen syftar till att stegvis utveckla elevernas självreglering, vilket innebär att träna eleverna i att ta ansvar för sina egna lärprocesser – genom att sätta upp mål, planera, organisera, genomföra och utvärdera sitt lärande. Att utveckla detta tar tid och arbetet behöver integreras i den ordinarie undervisningen, så att eleverna både får stöd genom exempel på hur strategierna kan användas och uppgifter att själva öva på.

Ett aktivt arbete med studiestrategier bidrar till en inkluderande och tillgänglig lärmiljö, vilket minskar behovet av stödinsatser på individnivå. Det här är en bok till alla er högstadielärare, speciallärare, specialpedagoger, skolledare, studie- och yrkesvägledare som tillsammans vill bidra till att skapa en skola för alla. Som stöd för den gemensamma professionsutvecklingen finns diskussionsfrågor, förslag på arbetsmetoder och en workshop för implementering.