BILD
teori · praktik bedömning
Innehåll
Sagotroll
Designa
Självporträtt
ÅK 2 leKtioneR
Fantasifulla tidningsrubriker – teckna och färglägg
Måla skogen i vattenfärg
Pärlmagnet – konstruktion
Att filma en knasig lek
Kurbits med potatis – tryckteknik
Bildjakten – fotografi
Surrealistiska djur – färgexperiment
Teckna figurfilur – rygg mot rygg
2 FöRDjuPninGSleKtioneR
Skapa en varelse – lera
Din månlandning – papier-maché, måleri och konstruktion
ÅK 3 intRoDuKtionSleKtion
Bildbingo – begrepp och teori
ÅK 3 leKtioneR
Färgperspektiv i pastell – måla med pastellkrita 79
Prickmålning 81
Pärlmobil – konstruktion 83
Magiska masker i papper – konstruktion och färg 85
Vått i vått, med mycket färg 87
Den aktiva kroppen! – teckna och färglägg 89
Lura ögat – frottage och konstruktion 91
3 FöRDjuPninGSleKtioneR
av schablontryck
färgen! – praktisk teori
Tips!
På Lärarwebben har vi sammanställt de verktyg och material som behövs för alla bildlektioner, som en inköpslista när du planerar läsårets bildundervisning.
Grundutrustning i bildsalen
Hittar du ett material som du själv tycker är roligt att använda kommer din glädje med stor sannolikhet att synas hos dina elever också. Då ska du självklart låta det materialet finnas i din bildsal.
På Lärarwebben har vi sammanställt de verktyg och material som behövs för alla bildlektioner, som en inköpslista när du planerar läsårets bildundervisning. Hur mycket som går åt kan variera beroende på elevantal och hur mycket eleverna ”släpper lös” sin kreativitet i olika uppgifter. Är du osäker går det att köpa in lite mer material vid första tillfället och spara det som blir över, för att sedan köpa en mindre mängd vid nästa tillfälle. Du kan använda listan som ett stöd när du ser över grundutrustningen i din bildsal.
Att skapa en lektionsstruktur
Hur lång tid tar bildprocessen? När måste man runda av för att inte själv behöva skölja alla penslar, eftersom eleverna inte hann innan de behövde rusa till nästa lektion? Och hur startar man sin lektion och får med alla elever på hur uppgiften är tänkt? I det här avsnittet delar vi med oss av våra egna erfarenheter och tankar om lektionsupplägg i en verksamhet med många utmaningar, både materiella och sociala.
Tidsram
Vilken teknik och vilka material kommer ni att arbeta med och hur lång genomgång fungerar för din grupp? Tänk igenom dessa frågor när du gör en tidsplan. Låt säga att ni ska arbeta med färg och penslar – då kommer det krävas minst femton minuter till städning i slutet av lektionen, medan en teckningslektion bara behöver fem minuter till städning.
I årskurs 1 kan det vara bra att bryta upp genomgången i små delmoment för att alla ska förstå och hänga med i vad de ska göra. Om du exempelvis kommer fram till att du på en timmes bildlektion behöver lägga fem minuter på genomgång och tjugo minuter på städning, vill du kanske också använda tio minuter i slutet av lektionen på att ha en gemensam reflektion. Sammanlagt kommer eleverna då att få arbeta självständigt i 25 minuter. Håll koll på tiden och förbered eleverna lite innan varje moment genom att påminna: ”Om några minuter kommer vi att börja städa, så det är dags att hitta ett ställe att pausa ditt arbete.”
Duka fram material
Att ställa fram allt material inför lektionen kan se inspirerande och inbjudande ut. Det som kan vara bra att tänka på, om du har möjlighet, är att göra det på ett eget bord som eleverna får se men inte röra. Material på elevernas egna platser kan lätt leda till att de börjar utforska sakerna istället för att vara delaktiga i genomgången.
Metod och inspiration
Ibland är det bra att visa färdiga alster eller bilder på vad ”det ska bli”. Tänk dock på att en avancerad förlaga kan ge prestationsångest för en del. En annan sak som kan hända när eleverna får se färdiga uppgifter är att de skapar kopior. Det är inte dåligt att kopiera andras arbeten, men det beror på vad ditt syfte med uppgiften är. Spara gärna elevernas alster att kunna visa senare, eller gör själv halvfärdiga eller mer skissartade förlagor när du har behov av att ge inspiration eller stöd i något moment. Ibland kan det också fungera bra att visa praktiskt steg för steg hur ett alster kan växa fram.
Bildstöd för lektionsstruktur
Att använda bildstöd för olika aktiviteter är vanligt i mötet med barn med olika psykosociala funktionsvariationer men kan vara lika användbart i de flesta klassrum, särskilt för små barn som ännu inte lärt sig läsa eller som ska introduceras i en ny rutin. Bildstöd är helt enkelt ett slags bildschema som synliggör vad som kommer att ske och i vilken ordning, det fungerar som ett stöd för minnet.
På Lärarwebben finns ett antal bilder som representerar bildlektionens olika delar. Skriv ut bilderna och sätt upp dem synligt i klassrummet inför varje lektion.
Bildlektionerna ser inte alltid likadana ut. Mitt i ett moment som sträcker sig över flera lektioner kanske ni inte har en avslutande reflektion. Då sätter du förstås inte upp bilden för reflektion just under den lektionen. Kanske har du egna moment som inte vi tänkt på, då kan du lägga till egna bilder till bildschemat. De bilder du sätter upp ska alltså representera den aktuella lektionen.
Bildanalys, språk och bildspråk
Människan har alltid velat förstå och tolka sin visuella värld. Historiskt visar grottmålningar även människors behov av att förmedla och uttrycka sig via bilder och symboler. Bildämnet i skolan har till uppgift att lära elever om bilders uttryck, material och funktion. Med hjälp av ämnesspecifika begrepp kan elever lära sig och ta sig an uppgifter där de tolkar bilder.
Till nästan varje uppgift i uppgiftsbanken finns ett konstverk att titta på. Dessa är hämtade från olika genrer och tänkta att ge inspiration till bildskapandet. Intill inspirationsbilderna finns frågor du och dina elever kan diskutera. Förhoppningsvis väcks även nya frågor under samtalen.
Eleverna kan få syn på att konstnären bakom bilden kanske också har frågat sig: I vilket material ska jag skapa min idé? Hur känns det när jag tänker på det jag vill skapa, ska färgerna vara varma eller kalla? Vad vill jag berätta och vad vill jag att andra människor ska förstå med mitt konstverk?
Den här processen hjälper eleverna att reflektera över och sätta ord på sitt eget och andras skapande. Här läggs grunden för ett mer utvecklat arbete med bildanalys i senare årskurser och ett bredare ordförråd i bildämnet. Att öva på förmågorna att tolka och kommunicera främjar i förlängningen viktiga medborgerliga kompetenser som förståelse för mångkultur, demokrati och yttrandefrihet.
PLANERINGAR
Läsårsplanering
Den här delen innehåller lektionsupplägg och är uppdelad i tre nivåer, en för varje årskurs. I varje årskurs återkommer övningar i olika tekniker, verktyg och material med en ökande svårighetsgrad. Du kan välja att följa årskursplaneringarna helt och då har du din läsårsplanering klar. Eller så kan du plocka lektioner här och var efter din grupps behov samt beroende på vad som passar tidsmässigt och i samband med annat ni arbetar med. Ni kanske inte hinner alla lektioner på ett läsår, utan du väljer utifrån din grupps förutsättningar och intresse.
Lektionsplaneringen innehåller tre olika typer av lektioner per läsår:
• 1 introduktionslektion (vid varje nytt läsår)
• ett antal korta lektioner (förväntas ta ett fåtal lektionspass vardera)
• 1–2 fördjupningslektioner (förväntas ta flera lektionspass).
Varje läsår kan behöva en komma-igång-lektion, en introduktionslektion. Dessa lektioner handlar om att lära känna varandra och samarbeta eller att komma tillbaka till bildsalen och känna sig trygg. Introduktionslektionerna ger också ett tillfälle för läraren att känna av gruppen, kanske är den ny eller så har den förändrats under sommarlovet.
Lektionerna med tillhörande konstbilder på lärarwebben handlar om att få lära känna olika inspiratörer – konstnärer eller andra som arbetar med bild – samt deras tekniker och arbetssätt. Ni tittar på bilder, diskuterar och funderar över vad de kommunicerar och hur de är gjorda. Sedan testar ni själva liknande tekniker och uttryck vilket ger ett rikare bildspråk och en större verktygslåda för att kunna berätta visuellt.
Fördjupningslektionerna är tänkta att pågå under flera lektionstillfällen och tillåter till exempel att något material får torka för att sedan bearbetas mer vid nästa tillfälle. Fördjupningslektionerna är också ett smakprov på en konstnärlig process, som i de allra flesta fall tar lång tid från tanke till resultat. Både tankar och det praktiska skapandet kan behöva prövas och omprövas innan det blir som tänkt.
Min bildmapp – teckna och häfta
Låt eleverna skapa sin egen bildmapp där de kan förvara alla sina bilder, så att de inte kommer bort eller skadas. På bildmappen får eleverna chans att skriva sitt namn, samt teckna och måla saker som betyder något för dem – ett djur, en person, en leksak, en plats eller något de gillar att äta. Ni kan använda samma mappar under hela åk 1-3 eller göra nya mappar för varje läsår. Gör ni nya mappar varje år får du syn på hur elevernas färdigheter utvecklas.
Syfte
Övningen ger ett första tillfälle att få berätta om sig själv, utveckla sina egna idéer och kommunicera dem via tal och skrift. Att skapa en egen bildmapp ger dessutom eleven möjlighet till att vara delaktig i att hålla ordning i bildsalen, vilket är ett viktigt första steg i att ta hand om material och verktyg, och skapa en trivsam och inspirerande arbetsmiljö.
Förberedelser
Inför att eleverna ska sätta ihop sin mapp kan det vara bra om du som lärare häftar en klammer i varje hörn av mappen och markerar var eleven inte ska häfta (längs ena långsidan där de ska lägga in sina bilder).
Instruktion
1. Ge eleverna varsitt A2-papper, blyertspenna och sudd.
2. Eleverna skissar sina namn med vanliga bokstäver. Då får de en uppfattning om att hela namnet får plats och att bokstäverna blir i den storlek de tänkt sig.
3. Sedan tecknar de formen de vill ha runt den skissade bokstaven som du ser på bilden på sidan 34.
m aT eria L och verk T yg
• blyertspennor och sudd
• två A2-papper per elev
• färgpennor
• häftapparat
b egrepp
Skiss, linje, kontur.
Tips!
Att skissa betyder att du tecknar så löst med pennan att strecken snarare liknar tunna hårstrån på pappret än blyertsstreck. Låt gärna eleverna testa på kladdpapper först.
De kan teckna ett hårt streck bredvid ett tunt, löst streck och sedan sudda ut de båda. Vilket var lättast att sudda?
4. När bokstäverna fått en önskad form så suddar eleverna ut de vanliga skissade bokstäverna de gjorde först. Nu finns bara de feta bokstäverna (konturerna) kvar.
5. Låt eleverna teckna vidare utifrån sin fantasi! Kanske får bokstäverna mönster, skuggor, glans eller figurer. Till sist kan de färglägga bokstäverna om de vill.
6. När de tecknat och färglagt klart kan det vara bra om du som lärare hjälper till att häfta ihop delar av mappen. Åtminstone för de yngre eleverna.
7. Har ni tid över kan du låta eleverna rita något valfritt på baksidan av sin bildmapp.
När eleverna är klara med sina mappar kan du göra på olika sätt. För de yngsta eleverna (åk 1) kan det passa att du lägger fram mapparna vid varje lektionstillfälle. Eleverna kan då enkelt ta ur och lägga i sina bildarbeten. De lite äldre barnens mappar kan du förvara på en särskild hylla så att eleverna själva kan hämta och lämna mappen.
Eleven skissar sitt namn i tunna bokstäver och ritar roliga konturer runt bokstäverna. När konturerna finns i tusch suddas skissbokstäverna ut så att de tjocka bokstäverna kan färgläggas.
Illustrera ett bokomslag
inspiraTion från sven nordQvisT
Känner du till sagorna om gubben Pettson och katten Findus eller Mamma Mu? Det är illustratören, konstnären och författaren
Sven Nordqvist som har skapat dem. Har du tänkt på hur många detaljer det finns i hans bilder? Sven ändrar storlek på saker och djur och skapar nya världar som man kan titta på länge. Förutom att teckna och måla tycker han om att snickra och har byggt lekmiljöer i trä, lite som hans egen sagofigur gubben
Pettson gör. Brukar något du gillar att göra synas i dina bilder?
Vad får du för känsla av Sven Nordqvists bokomslag?
Inledning
Under den här lektionen kommer ni att analysera en bild och illustrera era egna bokomslag. Att illustrera betyder att skapa bilder som förstärker eller förtydligar innehållet i en text. Illustrationer är väldigt vanliga i exempelvis barnböcker men också i serietidningar, nyhetstidningar och tecknad film. Ni kommer att titta på och prata om en välkänd illustration, sedan får eleverna höra en saga utan att se några bilder, för att själva skapa en egen bild som beskriver innehållet.
Syfte
Att se och analysera samtida bilder ur barns visuella kultur för att öva sig i att framställa en bild som kommunicerar en tydlig berättelse. Genom att läsa Sven Nordqvists böcker och analysera illustrationer arbetar ni också med svenskämnets syften gällande läs- och analysförmåga.
Förberedelser
Till lektionen behöver du en kort saga eller novell som du tror att eleverna inte hört eller sett tidigare. Denna kan vara av någon annan författare än Sven Nordqvist. Novellen ska du läsa utan att visa några bilder så att eleverna kan komma på egna omslag. Du kan även låna en eller flera böcker med Pettson och Findus, som eleverna kan få mer inspiration av.
Skriv ut bokomslagsmallar. Se kopieringsunderlag K1 eller skriv ut från Lärarwebben.
maTeriaL och verkTyg
• mallar, kopieringsunderlag K1
• blyertspennor och sudd
• färgpennor
begrepp
Illustrera, bokomslag.
Bokomslag finns som kopieringsunderlag K1 och på Lärarwebben.
LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 1– 6.
Lärarens guide till Bild åk 1–3 är en guide till utvecklande bildundervisning för hela lågstadiet. Tydliga instruktioner gör det enkelt att skapa spännande och lärorika lektioner som går att utföra även i det klassrum som bara har enkla material. Den som vill veta mer finner teoretiska delar om bildskapandet, bildanalys, samt många konstnärer att berätta om för eleverna. Med boken följer en lärarwebb med konstbilder att visa på storskärm, bildstöd och kopieringsunderlag. Koden till lärarwebben hittar du på insidan av omslaget.
Lärarens guide till bild åk 1–3 innehåller:
• Många varierande bildlektioner för respektive årskurs
• Bildstöd att sätta på väggen för tydliga instruktioner
• Kopieringsunderlag
• Ett stort antal konstbilder att visa på storskärm
Lina-Ottilia Karlsson är utbildad bildlärare vid Konstfack i Stockholm, grafiker och aktiv som lärare och konstnär.
Ida Lisell har en bakgrund som klass- och bildlärare. Idag undervisar hon barn och vuxna i konst och hantverk och har även skrivit läromedlet Bild för högstadiet.
ISBN 978-91-27-46304-2