ÅK 4–6
LÄRARENS GUIDE TILL
Lg r 2 2
LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6. I Lärarens guide till slöjd får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får ett rikligt bedömningsstöd med tydliga exempel och konkretiserade kunskapskrav. Boken tar även upp hur du kan arbeta formativt i undervisningen och hur du kan flippa din slöjdundervisning. Därefter följer förslag till tre längre slöjprojekt där du kan arbeta material- och teknikövergripande i både textilslöjd och träslöjd. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat stödmallar till eleverna. Eleverna har även tillgång till gratis elevövningar på nok.se där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben gäller i ett år och du hittar den på insidan av omslaget.
teori · praktik · bedömning
Elin Holm Elin jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Elin är aretemeriterad förstelärare och arbetar för att driva utvecklingen av slöjd- och bildämnena inom Kunskapsskolan. Ludvig Widén Ludvig jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Ludvig är en erfaren flippare av sina slöjdfilmer. Han driver Youtubekanalen Magister Slöjd.
ISBN 978-91-27-46157-4
9 789127 461574
27-44917-6_SLÖJD_OMSLAG_rev 2021.indd 1,3
elin holm · ludvig widén
2021-10-15 10:55
Innehåll Förord .. ......................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Om slöjd
.............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Innehåll och upplägg .. ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Slöjd – om ämnet .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Slöjd – vad säger Lgr 22?...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Slöjd – förmågor att utveckla .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Slöjd – kunskapskrav åk 6 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Slöjd – centralt innehåll åk 4–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bedömning ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Långsiktig planering .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Dokumentera .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Vad säger forskningen? ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Formativa metoder i undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Flippa slöjdsalen ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Att komma igång med flippad undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Tips för din vardag som slöjdlärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Slöjdsalen .. ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Hantverkets lärdomar – redovisningar och tolkning av slöjdföremål . . . . . . . . 43 Hantverkets uttryck . . ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Kopieringsunderlag T1–T5 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Tre slöjdprojekt
. . ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
53
Tre slöjdprojekt . . ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Översikt del 2 ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 1 Trädhänget .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 2 Tittskåp..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 3 Bygg en stad .......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Förankring i kursplanen .. ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Ämnesspecifika ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Kopieringsunderlag S1–S10 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Litteraturförteckning . . .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 3
2021-11-17 13:54
Förord – Varför har vi egentligen slöjd i skolan? Vad har jag för nytta av det här? De frågorna har vi nog alla fått någon gång av elever som under slöjdarbetet stannat upp och börjat funderat på: varför gör jag det här egentligen? Vad ska slöjd vara bra för? Det är förstås relevanta frågor att ställa sig. Vi tror inte att det finns något enkelt, rätt eller riktigt svar på det. Snarare finns det många svar på varför ämnet slöjd är viktigt i skolan. Därför är det betydelsefullt för oss som slöjdlärare att diskutera, värdera och formulera svar och argument för slöjdens styrkor och existensberättigande i skolan. Att redan tidigt i livet lära sig att utveckla idéer, planera hur idéerna kan genomföras, genomföra dem och pröva och ompröva arbetet, för att i slutänden utvärdera och gå vidare till nästa arbetsuppgift med mer kunskaper, nya idéer och ett stärkt självförtroende, är värdefullt i det föränderliga samhälle som vi lever i idag (NÄU 13). Den komplexa process det innebär att koordinera öga, hand och tanke för att framställa ett föremål är få ämnen förunnat idag, men i slöjden är den alltid aktuell och också något att dra lärdom av. Lärarens guide till slöjd är tänkt att inspirera och utmana dig som slöjdlärare. Att få dig att vända och vrida på ämnet slöjd och att se möjligheter att utveckla slöjdämnet och elevernas förmågor för att få dem att nå längre än vad de trodde var möjligt. Vi som skrivit handledningen heter Ludvig Widén och Elin Holm, och arbetar i Norrköping. Vi är båda legitimerade lärare i bild och slöjd och undervisar i skrivande stund i bild och slöjd. Under de senaste åren har vi varit anlitade som föreläsare på slöjdlärarkonferenser och på lärarlyftet i slöjd på HDK, Göteborgs universitet.
4
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 4
2021-11-17 13:54
DEL 1
OM SLÖJD
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 5
2021-11-17 13:54
Innehåll och upplägg Lärarens guide till slöjd är tänkt att ge dig som slöjdlärare tips och idéer kring hur du kan tänka vid planering och genomförande av undervisningen och bedömning av elevernas kunskaper. Handledningen inleds med en teoretisk del där författarna fokuserar på bedömning och aktuell forskning. De lyfter även fram hur man kan arbeta formativt och ger förslag på ett flertal olika formativa metoder som passar i slöjdundervisningen. I handledningens andra del beskrivs tre slöjdprojekt. Projekten är tänkta att vara materialöverskridande, men går att anpassa till respektive materialinriktning. På omslagets insida finns en aktiveringskod till lärarwebben. Där finns kopieringsunderlagen i digital version. Det innebär att man t.ex. kan arbeta med dem på digital storbild vid gemensamma genomgångar. Tänk på att abonnemanget löper under ett års tid – ladda ner pdf:erna till din egen dator så att du har fortsatt tillgång till dem. Extramaterial på webben – till eleverna finns även ett digitalt stöd där eleverna kan träna begreppsförståelse. Logga in på nok.se för att komma till materialet.
6 om slöjd
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 6
2021-11-17 13:54
Slöjd – om ämnet Slöjd är ett ämne med flera materialinriktningar. Det har det varit länge, men traditionsenligt har slöjdämnet delats upp i trä- och metallslöjd och textilslöjd, vilket har sin grund i den gosslöjd och flickslöjd som ämnet härstammar ur från tidigt 1900-tal. Denna tradition lever kvar i många skolor, mycket på grund av hur slöjdsalarna är utformade samt deras läge i lokalerna, men också beroende på hur slöjdlärarutbildningarna har sett ut. En förändring har dock skett och i skrivande stund utbildas slöjdlärare på Göteborgs universitet och Konstfack i Stockholm i alla material- inriktningar. Flera skolor anpassar också sina slöjdsalar efter detta och placerar dem intill varandra eller gör en sal där alla material kan bearbetas. Det går inte att bortse från att hela vår samhällsutveckling har startat med att vi har skapat saker med händerna, och att det på ett sätt är grunden till vår existens och samhället vi lever i idag. Att ha kunskaper om material, produkter och tekniker tror vi gör att man får en större förståelse för sin omvärld och människans olika förutsättningar beroende på var i världen hen lever. Att bli medveten om vilken skadlig inverkan bomull har på miljön och människorna som jobbar med denna. Att få en förståelse för varför vi inte har råd att hugga ner regnskogen för att bygga stora båtar i mahogny. Att förstå varför det är bra att kunna laga och i viss mån kunna bedöma kvalité på en produkt för att spara på jordens resurser. Icke att förglömma att det är otroligt praktiskt att ha slöjdens erfarenheter med sig, för att kunna laga ett par byxor eller skruva ihop ett bord som gått sönder.
om slöjd 7 27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 7
2021-11-17 13:54
Slöjd – vad säger Lgr 22? Slöjdens kursplan innefattar efter den nya revideringen 2022 numera tre förmågor istället för fyra som tidigare. Dessa tre förmågor ska eleverna ges möjlighet att utveckla i skolans undervisning. Vi har också centralt innehåll att förhålla oss till och undervisa om. Viktigt att tänka på är att det är förmågorna som bedöms gentemot kunskapskraven. Det centrala innehållet i ämnet ska vi som slöjdlärare undervisa om, men inte bedöma. Slöjdens tre förmågor går att behandla var för sig i slöjdundervisningen, men en stor fördel med slöjden är att de olika faserna och förmågorna till stor del är beroende av varandra. Det blir därför naturligt att jobba med slöjdens förmågor som en helhet i slöjdprojekt. Detta gör också att eleverna kan få en större förståelse för hur slöjdens processer hänger ihop med varandra. De slöjdprojekt som presenteras i boken är därför projekt som är av längre karaktär och som behandlar alla tre förmågorna i en helhet. På Skolverkets hemsida finns stödmaterial till slöjdämnet såsom kommentarmaterial och bedömningsstöd till kursplanen. Kommentarmaterialet till kursplanen är bra att använda för att läsa mer ingående, men också för att ha som uppslagsverk om du har funderingar kring en förmåga eller ett kunskapskrav. Det är viktigt att vara väl förtrogen med kursplanen och vad som står i den för att kunna förmedla slöjdens syfte till eleverna. Innan du är väl förtrogen med den är det absolut ingen nackdel att också vara öppen gentemot eleverna om det är så att du måste kolla upp något eller fundera kring någon skrivelse. Det skapar snarare en större förståelse hos eleverna att slöjd är ett komplext ämne som vi måste vända och vrida på och att vi lärare inte alltid sitter inne med alla svar.
8 om slöjd
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 8
2021-11-17 13:54
Slöjd – förmågor att utveckla • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker, • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
• förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
Slöjd – kunskapskrav åk 6 E
C
A
Eleven formger och framställer på ett delvis genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
Eleven formger och framställer på ett genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
Eleven formger och framställer på ett väl genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt.
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven beskriver på ett enkelt sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven beskriver på ett utvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
om slöjd 9 27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 9
2021-11-17 13:54
Slöjd – centralt innehåll åk 4–6 Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker • Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra. • Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa. • Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas.
Slöjdens arbetsprocesser • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. • Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet.
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
• Hur färg, form och material bidrar till olika uttryck hos slöjdföremål. • Slöjdmaterials ursprung, framställning och miljöpåverkan, till exempel tenn, bomullstyg, teak och läder. • Resurshushållning genom återbruk av material.
10 om slöjd
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 10
2021-11-17 13:54
DEL 2
TRE SLÖJDPROJEKT
tre slöjdprojekt 53
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 53
2021-11-17 13:54
TRE SLÖJDPROJEKT De tre slöjdprojekten som beskrivs i den här delen är tänkta som uppgifter av längre karaktär. Om detta inte passar din skolas undervisningsmodell går det bra att välja ut några av lektionerna och utgå från dessa för att på så sätt få flera kortare uppgifter. Slöjdprojekten är planerade utifrån tidigare nämnda metoder som forskning har visat är gynnsamma för elevens utveckling. Om man väljer att skala i projekten är det därför viktigt att planera så att metoderna ändå kan användas i undervisningen. När man startar upp ett nytt projekt som man inte har jobbat med tidigare kan det vara svårt att göra allt rätt från början. Ha ambitionen att projektet ska bli lite bättre för varje gång det genomförs. Det krävs oftast en del erfarenhet för att kunna bedöma hur lång tid ett moment kommer att ta för eleverna, särskilt om man aldrig har gjort projektet förr. Reflektera och diskutera med kollegor om varför vissa moment går sämre och varför vissa går bättre.
Översikt del 2 Trädhänget Tittskåp Bygg en stad
54
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 54
2021-11-17 13:54
1
Trädhänget I projektet Trädhänget får eleverna lära känna varandra i gruppen, då det behandlar temat identitet. Det passar därför bra att jobba med detta när man får en ny grupp som inte känner varandra så väl. I projektet ska eleverna först skapa ett träd tillsammans och därefter ska varje elev skapa varsitt hänge till trädet. Hänget ska vid redovisningen hängas i gruppens gemensamma träd, som symbol för att varje person är en del av en grupp och att alla är individer med olika intressen och egenskaper trots att de ingår i samma grupp. Hänget ska beskriva dem själva på något sätt och här kan man välja att lämna temat fritt, t.ex. visa vad du vill som handlar om dig själv: vad du gillar, vad du har för hobby, hur du ser ut eller vad du gillar för idrott. Du kan också bestämma tema utifrån ovan nämnda saker så att det blir mer styrt, t.ex. att alla gör något som visar deras hobby. Trädhänget är ett öppet och för eleven fritt projekt som kan vara materialöverskridande om eleven önskar. Det ger eleverna en stor möjlighet att prova på olika material och tekniker för att därefter välja och motivera vilken som passar deras hänge bäst. Det är bra att erbjuda ett begränsat antal tekniker och material som eleverna får använda sig av till sitt hänge. Avgränsningen underlättar de praktiska förberedelserna inför varje lektion och begränsar antalet instruktioner. Att uppmuntra kombinationsmöjligheter mellan materialen är bra om möjlighet finns, eftersom det föreskrivs i kursplanen. Fyra material och tekniker att välja mellan brukar vara lagom och här får man anpassa sig till sina förutsättningar i slöjdsalarna. Uppgiften här är utformad utifrån teknikerna virka, trådslöjda, nåltova och tälja. Om andra tekniker och material används behöver du som lärare byta ut de ämnesspecifika ord och begrepp som finns i uppgiften. Lektionsplaneringen är baserad på tio lektioner à 80 minuter per lektion. Om du har andra förutsättningar vad gäller tid anpassar du uppgiften till detta. Tillverkningen av själva trädet går enkelt att skala bort genom att plocka in ett mindre riktigt träd att hänga upp trädhängena i. Du kan också göra träd själv eller kanske använda elever på skolans fritidsverksamhet till trädtillverkning.
tre slöjdprojekt 55
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 55
2021-11-17 13:54
Förankring i kursplanen Syfte Syftet med ”Trädhänget” är att utveckla slöjdens alla tre förmågor:
• förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker, • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
• förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
Det är således också möjligt att bedöma alla kunskapskrav i uppgiften.
Centralt innehåll Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker • Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.
• Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. • Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa.
• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas. Slöjdens arbetsprocesser • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. • Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet. Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet. • Hur färg, form och material bidrar till olika uttryck hos slöjdföremål.
• Slöjdmaterials ursprung, framställning och miljöpåverkan, till exempel tenn, bomullstyg, teak och läder.
56 tre slöjdprojekt
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 56
2021-11-17 13:54
Kunskapskrav E
C
A
Eleven formger och framställer på ett delvis genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
Eleven formger och framställer på ett genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
Eleven formger och framställer på ett väl genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt.
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven beskriver på ett enkelt sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven beskriver på ett utvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
tre slöjdprojekt 57
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 57
2021-11-17 13:54
Bedömningsstöd Bedömningen för trädhänget har tre delar. I planeringen utvecklar eleverna idéer och väljer och motiverar tillvägagångssätt och i utvärderingen reflekterar de runt sin arbetsprocess och resultat. Förmågan att formge och framställa föremål bedöms under arbetets gång, i vad som framkommer i elevernas utvärdering och i själva slöjdföremålet. De olika frågorna i planeringen och utvärderingen är tänkta att underlätta bedömningen av förmågor och kunskapskrav. Att använda lärandematriserna framtagna för de ovan nämnda hjälper också bedömningen. I lärandematrisen finns ett exempel på E-nivå: ”Den är gjord i ull för att det är mjukt och det är en hund också.” Det finns två anledningar till det: dels underlättar det för elever som har det tufft med reflektioner, att faktiskt förstå vad som krävs, dels är det inte ovanligt att elever överskattar sin förmåga och tror att de resonerar på A-nivå när de i själva verket ligger på E-nivå. Om de då kan se detta exempel är det lättare för dem att avgöra om de resonerar på en högre nivå än E. Forskning säger till och med att killar generellt i högre grad överskattar sin förmåga, vilket är en utmaning som är bra att vara medveten om och arbeta förebyggande med (Håkansson & Sundberg 2012). För E, C och A krävs av eleven olika nivå av egna formulerade handlingsalternativ. För en A-nivå kräver det i större utsträckning att eleven har gjort en plan och då formulerat flera handlingsalternativ på förhand. Även om detta i de flesta fall är något som eleven har förberett redan vid planeringsstadiet, eftersom det är rimligt att ett väl utfört arbete börjar med en bra planering, behöver det inte vara så i alla lägen. Vissa elever kommer sannolikt att uppvisa en förmåga att formulera handlingsalternativ på en A-nivå under arbetets gång även utan att det går att utläsa i deras planering. När det gäller bedömning av själva slöjdföremålen är det viktigt att också här ge eleverna förklaringar och förtydliganden på hur olika slöjdföremål kan se ut på olika nivå. Här är det också viktigt att förklara och peka på vad med slöjdföremålet som har genererat ett visst betyg så att eleverna kan översätta skillnaden mellan nivåerna till sitt eget slöjdföremål. När uppgiften presenteras eller när ni i planeringen har tänkt jobba med elevexempel är det bra att visa bilder/produkter och prata kring dessa. Här är det förstås olika förklaringar till olika material och tekniker, men om man arbetar med att nåltova ull kan man peka på att om produkten är väl genomarbetad ska den kännas fast, samt att man inte ska kunna se igenom slöjdföremålet när det är färdigt. Om man tovar ihop flera olika delar ska de också sitta ihop ordentligt när det är färdigt. Om eleven använder ståltråd tenderar vissa att vilja limma ihop de olika delarna. Slöjdföremålet blir mer utvecklat när ståltråden är najad med en tunnare tråd, eller när delarna är tvinnade runt varandra eller när delarna krokar i varandra och på så sätt låser ihop sig.
58 tre slöjdprojekt
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 58
2021-11-17 13:54
De gånger elever väljer att tälja är tekniken mer utvecklad om produkten inte är så ”fyrkantig” när den är färdig, om eleven har sågat ut en hand bör eleven för de högre betygen bearbeta kanten på fingrarna så att de blir mer runda, för att föremålet inte ska ha de skarpa kanterna som hos en bräda. Även om utsågningen av handen med kontursåg visar att eleven kan använda handverktyg på ett ändamålsenligt sätt krävs att produkten är mer bearbetad för att vara just ”väl genomarbetat” framställd. När eleven virkar är luftmaskor den enklaste typen av virkning medan en cirkel eller kantig form kräver betydligt mer av elevens hantverksförmåga. Någon hänsyn kan tas till om maskorna är jämnstora, men i åk 4 – 6 bör inte det avgöra ett betygssteg från ett annat.
Lärandematris Trädhänget jag berättar
förklarar
berättar vad jag vill göra och hur det ska se ut.
förklarar varför med något exempel. Ex. Den är gjord i ull för att det är mjukt och det är en hund också.
berättar vad jag vill göra och hur det ska se ut.
berättar vad jag vill göra och hur det ska se ut.
visar några olika idéer och alternativ genom att göra några skisser.
visar några olika idéer och alternativ genom att göra flera olika skisser.
förklarar varför min valda idé är bättre än mina andra skisser.
förklarar varför min valda idé är bättre än mina andra skisser. ger förslag på olika material och tekniker som skulle kunna passa min figur och förklarar vilket som passar bäst.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven berättar
ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt.
ett fungerande tillvägagångssätt.
ett väl fungerande tillvägagångssätt.
berättar om hur jag har jobbat och hur mitt trädhänge blev.
berättar om hur jag har jobbat och hur mitt trädhänge blev.
berättar om hur jag har jobbat och hur mitt trädhänge blev.
berättar om hur trädhänget skulle kunna bli bättre och förklarar varför.
berättar om hur trädhänget skulle kunna bli bättre och förklarar varför.
förklarar
berättar om hur mina val i arbetsprocessen har påverkat trädhängets kvalitet. Eleven beskriver arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet
på ett enkelt sätt.
på ett utvecklat sätt.
på ett välutvecklat sätt.
tre slöjdprojekt 59
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 59
2021-11-17 13:54
jag skapar
skapar ett trädhänge som beskriver något om mig själv.
skapar ett trädhänge som beskriver något om mig själv.
skapar ett trädhänge som beskriver något om mig själv.
Alla delarna sitter ihop.
De flesta delarna är välgjorda och noggrant ihopsatta.
Alla delar är välgjorda och noggrant ihopsatta.
Jag har valt material och färg som passar till min figur.
Jag har valt material och färg som passar till min figur. Min figurs hängare är välgjord och genomtänkt.
Eleven formger och framställer enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker
på ett delvis genomarbetat sätt.
på ett genomarbetat sätt.
på ett väl genomarbetat sätt.
I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt.
säkert och ändamålsenligt sätt.
säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
60 tre slöjdprojekt
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 60
2021-11-17 13:54
Ämnesspecifika ord och begrepp Metallord och begrepp Ståltråd Luffarslöjd/trådslöjd Plattång Kombinationstång Rundnostång/böjtång Avbitartång
Textila ord och begrepp Ull Fiber Nåltova Tovningsnål Nålfiltsplatta Bomull Garn Virknål Löpögla Luftmaska Fast maska Fästa garn
Träord och begrepp Lind Tälja Täljgrepp Täljkniv Träfiber Fiberriktning Skaft Blad Egg Parerstång
tre slöjdprojekt 61
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 61
2021-11-17 13:54
Förberedelse och material Antalet verktyg är beroende av hur stora slöjdgrupper du undervisar i. Om du vill att alla elever ska kunna välja fritt utifrån de tekniker som du erbjuder bör du ha en klassuppsättning av alla verktyg.
Trä
Textil
Lind
Många tovningsnålar!
Är lämpligt att tälja i. Om det finns möjlighet att tälja i färsk björk kan det vara ett bra alternativ. Att ha tjocklekar mellan 30 och 50 mm täcker de behov som uppkommer.
Hur noga du än förklarar att eleverna ska vara försiktiga med nålarna kommer det att gå åt många. Olika grovlek på nålarna kan vara bra, men annars är de grövsta att rekommendera.
Täljknivar
Nålfiltsplattor
Det bör finnas en klassuppsättning för att bristen på knivar inte ska hindra eleverna. En god vana är att ha några extra knivar som är nyslipade för att kunna byta ut en slö kniv för att undvika att slipa verktyg under lektionen. Planera var eleverna ska sitta när de täljer. Kanske kan ett hörn av salen användas som ”täljhörn”? Där kan risken minimeras att någon går förbi och knuffar till den som sitter med en kniv.
Det duger bra att klippa dessa i skumgummi från en madrass eller liknande. Minst en per elev som ska nåltova, men tjockleken på nålfiltsplattorna kan dock variera och är det tunnare skumgummi krävs fler per elev. Det går även att använda tovningsborstar, de är dock lite dyrare i inköp.
Metall Galvaniserad ståltråd
Lämpliga tjocklekar är: 0,5 mm, 1 mm och 1,5 mm. Det tenderar att gå åt mest av 1 mm. Mindre och större tänger
Avbitartång, kombintionstång med smal nos, rundnostång (böjtång) och plattång.
Virknålar
En virknål per elev som virkar. Storlek på virknål varierar beroende på vilket garn du använder. Se storlek på garnets omslag. Garn
Minst ett garnnystan per elev. Olika färger är bra att ha. Berätta för eleverna vilka färger de kan använda när de planerar sitt arbete. Se till så att det finns tillverkningsstationer med arbetsbeskrivning vid olika arbetsbänkar. Se över hur eleverna ska fördelas vid tillverkningsstationerna. Vilka ska såga, vilka ska borra osv.
62 tre slöjdprojekt
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 62
2021-11-17 13:54
Genomförande Lektion 1 Lektionens syfte:
• Gå igenom uppgiften.
• Ge eleverna inspiration.
• Bestämma vilket material trädet ska skapas av. • Tillverka trädet.
Kärnan i lektionen är inspiration och att eleverna ska börja förstå ramarna för uppgiften så att de kan börja tänka på vad de ska göra. Gå igenom uppgiften och tidsramarna tillsammans med eleverna:
• Vi ska först skapa ett träd tillsammans i klassen.
• Därefter ska alla skapa varsitt hänge till trädet. Hänget ska vid redovisningen hängas i klassens gemensamma träd.
• Hänget ska beskriva er själva på något sätt, t.ex. visa något som handlar om dig själv; vad du gillar, har för hobby, hur du ser ut eller vad du gillar för idrott.
• Ni får skapa era hängen genom att tälja, nåltova, virka eller använda luffarslöjd. Ni får gärna blanda tekniker och material. • Ni kommer att få se exempel på tidigare klassers och elevers arbeten, t.ex. via anslagstavlan Trädhänget på Pinterest.
• Ni kommer att jobba med slöjdens alla delar i uppgiften; allt från att komma på idéer och motivera tillvägagångssätt till att formge och framställa föremål samt att reflektera över arbetsprocessen. • Vi kommer att jobba med uppgiften under tio lektioner.
Trädet som eleverna ska hänga upp sitt trädhänge i kan göras i trä eller textil. Om du som lärare väljer att inte lägga tid på att göra ett träd går det bra att använda sly från skogen och använda som träd. Om du vill att eleverna ska tillverka trädet kan du som lärare bestämma vilket material det ska göras i eller låta eleverna vara med och påverka. Du kan i så fall låta eleverna göra en sluten omröstning efter att de har fått se exempel på ett träd i trä, ett i textil med sömnad och ett i textil med textiltryck. När ni har bestämt vilket ni vill tillverka kan eleverna börja tillverka trädet. Berätta att ni kommer att jobba stationsvis med att tillverka klassens träd. Dela upp eleverna på de olika tillverkningsstationerna som är förberedda med arbetsbeskrivningarna. Om trädet görs i textil kan man låta eleverna göra en trädgren var med olika eller samma teknik. Här kan man få eleverna att öva på handsömnad eller broderi eller kanske få en möjlighet att introducera textiltryck. (Se arbetsbeskrivningar, finns som bilagor). Planeringen och genomförandet av trädet är inget som bedöms, utan är ett grupparbete som syftar till att få eleverna att skapa idéer och samarbeta.
tre slöjdprojekt 63
27-46157-4_SLÖJD_INLAGA_rev_Lgr22.indd 63
2021-11-17 13:54
ÅK 4–6
LÄRARENS GUIDE TILL
Lg r 2 2
LÄRARENS GUIDE TILL PREST ÄR LÄRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNENA I ÅK 4–6. I Lärarens guide till slöjd får du som lärare stöd i hur du kan arbeta med det teoretiska innehållet inom ämnet och koppla detta till de praktiska momenten i din undervisning. Du får ett rikligt bedömningsstöd med tydliga exempel och konkretiserade kunskapskrav. Boken tar även upp hur du kan arbeta formativt i undervisningen och hur du kan flippa din slöjdundervisning. Därefter följer förslag till tre längre slöjprojekt där du kan arbeta material- och teknikövergripande i både textilslöjd och träslöjd. I boken finns kopieringsunderlag med bland annat stödmallar till eleverna. Eleverna har även tillgång till gratis elevövningar på nok.se där de kan öva mer på ord och begrepp. Till boken medföljer en lärarwebb där bilder och kopieringsunderlag finns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla. Koden till lärarwebben gäller i ett år och du hittar den på insidan av omslaget.
teori · praktik · bedömning
Elin Holm Elin jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Elin är aretemeriterad förstelärare och arbetar för att driva utvecklingen av slöjd- och bildämnena inom Kunskapsskolan. Ludvig Widén Ludvig jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping och undervisar i slöjd och bild för åk 6–9. Ludvig är en erfaren flippare av sina slöjdfilmer. Han driver Youtubekanalen Magister Slöjd.
ISBN 978-91-27-46157-4
9 789127 461574
27-44917-6_SLÖJD_OMSLAG_rev 2021.indd 1,3
elin holm · ludvig widén
2021-10-15 10:55