9789127461079

Foto: Linn Mattsson Foto: privat Foto: Anna Lovén Foto: Oskar Omne

HELENA MOLKER LOVÉN är lärare med påbyggnad inom specialpedagogik och h ­ andikappvetenskap. Hon ­arbetar med välfärdsteknik, ­utbildar inom TAKK, samtals­ matta och andra kommuni­ kationsmetoder.

DAVID EDFELT är leg. psykolog och författare. Han handleder och utbildar i skolor, inom LSS och andra verksamheter.

Tydliggörande pedagogik handlar om att visualisera och ge ­tydliga svar på vardagens frågor, som: Vad ska vi göra idag?

Hur kommer utflykten gå till? Vem hämtar mig? Författarna visar hur struktur och tydliga rutiner tillsammans med bildstöd och hjälpmedel kan stärka barnens självständighet och skapa bättre förutsättningar för del­aktighet, kommunikation och samspel. Ett helhetstänk och gott samarbete mellan skola, LSS-verksamhet och hem är ­utgångspunkten för att bygga den förutsägbarhet och ­trygghet barnen behöver.

Många av de metoder som presenteras i boken är lätta att komma i gång med och fungerar på generell nivå: med en ­enskild individ, i klass, på fritids, en hel skola eller verk­ samhet. Andra metoder tar mer tid att implementera men ger stor utdelning på sikt.

Detta är en bok för dig som arbetar i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola eller inom LSS: ledningsfunktioner, kursansvariga och all personal som arbetar närmast de barn och unga som vi finns till för. Den kan även användas för er som arbetar med vuxna med intellektuell funktions­ nedsättning.

Läs mer om författarna på sidan 252 i boken.

På nok.se/tydliggorandepedagogikianpassadskolaochlss finns extramaterial som underlättar ditt arbete.

ISBN 978-91-27-46107-9

9 789127 461079

Tydliggörande_LSS_omslag.indd Alla sidor

Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS

JENNIE LINDE ­arbetar som utbildare, handledare, ­författare och med ­implementering av metoder som lågaffektivt ­bemötande och tydliggörande pedagogik.

Den här boken visar hur tydliggörande pedagogik, med stort fokus på lyhörd kommunikation och visuella stöd, kan göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull för barn och unga i anpassad skola och LSS-verksamheter.

Karlsson • Linde • Molker Lovén • Edfelt

ANNELIE KARLSSON är legi­ timerad lärare, specialpedagog och rektor. Hon arbetar som utbildare, handledare, för­fattare och konsult inom förskola, skola, anpassad skola och LSS-­ verksamheter.

Annelie Karlsson Jennie Linde Helena Molker Lovén David Edfelt

»Boken sammanfattar den komplexa värld som varje elev inom anpassad skola möter, och som jag i mitt praktiska arbete som specialpedagog kan relatera till. Det är en bok som skolans olika professioner bör läsa och samarbeta utifrån, för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina unika förutsättningar.« Diana Storvik Specialpedagog, Frejagymnasiet i Mölndal Författare, föreläsare och bloggare

»Att se och förstå helheten är det viktigaste för ett lyckat samspel med en annan människa. Den här boken skapar möjlighet att se sammanhang vilket gör att val av metoder och redskap kan individ­ anpassas för bästa möjliga kommunikation. Jag tycker så mycket om den här boken som på ett lättillgängligt sätt ger både helhetsperspektiv och

Tydliggörande pedagogik i anpassad ­skola och LSS

en detaljerad didaktik, den ger förutsättningar för ett livslångt lärande för alla!« Maria Krafft Helgesson Inspiratör, utbildare och författare Mariposa Kompetenscenter

FÖR UNGA MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

2023-11-27 16:28

Förord

Jag ser den tydliggörande pedagogiken som grunden i all pedagogik. Vet vi människor inte vad som förväntas av oss blir det jättesvårt att få en vardag att fungera – i en familj, i skolan eller i vilken annan verksamhet som helst. Även i arbetslivet. Utmaningen inom det specialpedagogiska fältet och LSS är att skapa en gemensam förståelse för vad som förväntas.

Det är inte givet att en elev som går i anpassad skola eller en person i en LSS-verksamhet förstår vad hen ska göra, hur eller varför bara för att personal har berättat det. Och det är osannolikt att hen ska förstå det om det bara kommunicerats mellan raderna, som vi ofta gör i resten av samhället. Det behövs ett tydliggörande.

Boken du håller i handen är skriven av fyra specialister på området. De har alla lång erfarenhet av tydliggörande pedagogik, både av det praktiska arbetet och av att utbilda andra i metoden. Jag har haft förmånen att jobba med tre av bokens författare genom många år, och har stor respekt för såväl deras metodkunskaper som deras kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och autism. Men viktigast är kanske deras människo­ syn. Boken utgår från att personer med särskilda behov har samma rättigheter som alla andra, men inte samma möjligheter att utnyttja dessa.

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 3

2023-11-24 14:26

Det är därför personalens ansvar att se till att de får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och får möjlighet att blomma ut och vara sig själva. Tydliggörandet handlar inte om att få personer med intellektuell funktionsnedsättning att lyda och göra vad man ber dem om, utan om att de ska få möjlighet att förstå vad som förväntas av dem. Därefter kan de själva få avgöra om de vill leva upp till förväntningarna. Vi måste se självbestämmande som något positivt, och sedan se till att skapa förutsägbarhet i vardagen.

Skillnaden mellan styrning och stöd är ibland hårfin, men har du den skillnaden i bakhuvudet när du använder de metoder som beskrivs i boken så kommer det att gå bra. För du har bra guider i bokens författare.

De har varit i precis den sortens situationer som du varit i. De har stått inför samma dilemman som du, och ibland lyckats lösa dem på ett bra sätt, ibland inte. Jag har träffat dem i handledning där vi har gått igenom situationer som uppstått, försökt förstå varför vi ibland har misslyckats och vad vi bör prova nästa gång. Sedan har vi utvärderat vad som blev bättre och varför. För att kunna göra det har det behövts stor kunskap om metoden, och likaså om de människor vi arbetat med.

Denna bok har både och – den rymmer rå metodkunskap och att-görainstruktioner, och beskriver också de svårigheter som kan vara förknippade med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Med boken i handen kan du bygga en bra pedagogik.

Lycka till!

Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 4

2023-11-24 14:26

Innehåll Förord

3

Inledning DEL 1

11

PEDAGOGIK FÖR ALLA

17

1. Tydliggörande pedagogik TEACCH-modellen 19

19

Structured teaching

Isberget

20

26

Begripligt, hanterbart och meningsfullt 27 Med fokus på barnets styrkor och intressen 28 Bedömningar 30

2. Kommunikation 33 Kommunikationens tre delar Användning 35 Innehåll och form

AKK

34

37

39

Pekprat 40 Samtalskarta 40 Kommunikationsbok 41 Talande hjälpmedel 42

Att stödja kommunikationsutvecklingen

45

1. Responsiv kommunikationsstil 46 2. Vardagligt samspel 47 3. Multimodal AKK 49

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 5

2023-11-24 14:26

3. Nyckelfrågor 51 Vad? 53 Var? 54 Med vem? 55 När? 56 Hur går det till? 57 Hur länge? 59 Hur mycket? 60 Vad händer sedan? 61 Varför? 62 4. Visuellt stöd 64 Kommunikation och kognition – vad är skillnaden?

Kognitivt stöd 65 Kommunikationsstöd

65

66

Bilder, symboler och tecken 68 TAKK 69 Pictogram 69 PCS 69 Widgitsymboler 70 SymbolStix 70 Bliss 70 Bildstöd 71 Att välja bilder 72

Samtalsmetoder

74

Ritprat 74 Sociala berättelser 75 Sociala manus och samtalskort PECS 79 Samtalsmatta 80

Stöd för att göra

77

81

Att utforma en tydliggörande instruktion Vad-göra-stöd 84

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 6

81

2023-11-24 14:26

DEL 2

ALLA FUNK AR OLIK A

89

5. Förmågor och färdigheter 91 En komplex process 92 Mötet mellan individ och miljö

93

Oscar 93 Alissa 94 Noah 96

Vikten av funktionsförståelse 97 Några viktiga funktionsförmågor 98 Perception 98 Språk och tal 99 Motorik 100 Uppmärksamhet 101 Aktivitetsreglering 102 Impulskontroll 103 Känsloreglering 104 Socialt samspel 107 Mentalisering 107 Sammanhangsförståelse 108 Arbetsminne 110 Självstyrning 112 Inlärningsförmåga 113

Ledstänger för en fungerande vardag

115

6. Några vanliga diagnoser 117 Funktionsnedsättning och funktionshinder 118 Intellektuell funktionsnedsättning 119 Utredning 120 Att sammanväga resultatet 121

Essence-begreppet 123 Autism 123 Adhd 126 Tics och Tourettes syndrom 128 Tvångssyndrom, OCD 129 Andra psykiatriska tillstånd 130

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 7

2023-11-24 14:26

Andra somatiska (kroppsliga) tillstånd 131 Förvärvad hjärnskada 132 Epilepsi 132 PANS 133 Andra sjukdomar och infektioner Genetiska syndrom 135

134

Könsskillnader 135 Att identifiera individens styrkor 136 DEL 3

VARDAGSLIV OCH SKOLA

139

7. Den viktiga lärmiljön 141 Vad är en lärmiljö? 142 Tillgänglighetsmodellen

144

Tydliggörande lärmiljöer

145

Intryckssanera 145 Var är min plats? 146 En motiverande miljö – att ta vara på styrkor och intressen Tydliggörande bildstöd 149

148

Tydliggörande i situationer 150 Tydliggörande vid övergångar 150 Tydliggörande instruktioner 151 Tydliggörande kommunikation 152

En social miljö

154

Att arrangera sociala aktiviteter 155 Lek och lärande 158 Lågaffektivt bemötande 159 Att inreda en trygg miljö 166 Inred för att underlätta 167

8. LSS – att leva som andra 171 En rättighetslag 172 Självbestämmande 173 Individuell plan 174 De tio insatserna i LSS 177

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 8

2023-11-24 14:26

9. Att bli vuxen 181 Att bli myndig 182 Möjlighet till fortsatta studier 183 Vuxenutbildning och yrkesutbildning Folkhögskola 184 Högskola och universitet 184

Arbetsliv

183

185

Daglig verksamhet 185 Praktik eller arbetsträning 185 Lönebidrag och anpassat arbete 186

Flytta hemifrån 187 Egen lägenhet

187

Ett vuxet bemötande 188 Ett socialt liv med goda relationer och kärlek Sex 191 På ålderns höst 191 10. Genomtänkt och tydlig samverkan Roller och ansvar 195

189

194

Vårdnadshavare – både förälder och projektledare Familj och andra nära anhöriga 200 Barnet 200 Personal och myndighetspersoner 201 Gemensamma mål 202 Att tydliggöra ansvaret 204

Möten

197

205

Tydlig dagordning 206 Att vara med på olika sätt Nödutgång 207

Informationsöverföring

207

208

Daglig avstämning 209 Kommunikationspass 212 Personlig information 213

Överlämning till en ny verksamhet

215

Styrkor och intressen som grund för arbetssätt

216

  | 9

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 9

2023-11-24 14:26

Bemötandestrategier 217 Hjälpmedel och hur de används 219 Kartläggning som stöd vid överlämning

11. Att främja närvaro 225 Orsaker till ofrivillig frånvaro

219

226

Kartläggning vid frånvaro 227

Att komma tillbaka

228

12. Tydliggörande pedagogik på organisationsnivå

232

En vardag fri från tvångs- och begränsningsåtgärder

233

Implementering av en ny metod

234

Etablera nya rutiner 236 Spana efter otydligheter 237 Övningar för att upptäcka var tydliggörande behövs

Delaktighet och inflytande 240 Det dagliga praktiserandet av metoden Involvera övrig personal

238

241

243

Några skolspecifika organisationsfrågor 244 Elever som individintegreras 244 Fritidshemmet – en del av skoldagen Schemaläggning 248 Handledning 248

Att hålla arbetet levande Om författarna Källor och lästips

246

249

252 254

Inledning 254 Del 1. Pedagogik för alla 255 Del 2. Alla funkar olika 260 Del 3. Vardagsliv och skola 266

Bildförteckning Register

270

271

10 |

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 10

2023-11-24 14:26

Inledning

Barnen är vår framtid. De frön vi sår idag kommer att bli de blommor som framtiden får njuta av. Det är en hisnande tanke. Ett stort ansvar – och en mycket fin möjlighet att påverka.

Vi som skriver den här boken vill stötta dig och dina kollegor i ert arbete inom LSS och anpassad skola. Kanske har ni kommit till en platå och behöver inspiration för att ta er vidare och nå hela vägen fram till barnen ni möter. Eller så är det bara hög tid att ni får bekräftelse på att det ni gör är precis vad som krävs, vad barnen behöver och har rätt till.

FN:s barnkonvention är sedan 1 januari 2020 svensk lag. Den är, vid sidan om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, en viktig vägvisare i arbetet med att stärka barns rätt till en trygg och utvecklande barndom. Konventionerna gör tydligt att alla barn i vårt samhälle har grundläggande mänskliga rättigheter och friheter. Barn med funktionsnedsättning omfattas alltså av båda konventionerna, och för att dessa barn ska få sina rättigheter tillgodosedda behöver vi ha ett specialpedagogiskt perspektiv i allt vi gör.

Tydliggörande pedagogik är en form av specialpedagogik som tar vid där den vanliga pedagogiken inte räcker till. Det är ett arbetssätt och ett

| 11

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 11

2023-11-24 14:26

förhållningssätt som hör hemma i alla pedagogiska verksamheter där barn med särskilda behov vistas. Som läsare får du därför ta del av exempel hämtade från skolmiljö, fritidshemsmiljö samt miljöer från olika LSSverksamheter.

I bokens första del beskriver vi den tydliggörande pedagogiken och dess bärande principer. Vi visar vikten av att besvara centrala frågor (vad, när, hur, med vem etc.) som alla, både barn och vuxna, behöver ha svar på för att känna sig trygga. I bokens första del ägnar vi också ett helt kapitel åt kommunikation, eftersom kommunikation är grunden i vårt arbete och i samspelet med barnen. Den livsviktiga rätten till kommunikationsstöd är att betrakta som bokens ryggrad. När vi arbetar inom LSS och anpassad skola behöver vi säkerställa att alla har en grundläggande kunskap om och förståelse för vad vårt tydliggörande arbete kompenserar för. Om rätt stöd uteblir riskerar vardagen att bli lika utmattande som ett träningsläger. Och vem vill leva i en sådan vardag, vem skulle mäkta med det?

Att ge stöd till barn är ett ständigt balanserande. Vi ska stötta och hjälpa – men på ett sätt som ökar barnets självständighet. För att kunna ta emot stödet behöver barnet för det första lita på oss, och också ha kraft och ork att våga prova. Att nå dit är ett arbete i sig. Det stöd vi ger ska sedan stärka barnets självständighet, så vi ska inte ta över görandet. Vi ska stödja, inte styra. Det kan sätta personalens tålamod på prov, för görandet måste få ta tid. Kanske tar det fem gånger så lång tid att hjälpa barnet att själv ta på sig jackan än om vi vuxna hade skött påklädningen.

Precis som det kan ta fem gånger så lång tid för eleven att själv lösa ett mattetal än om en vuxen hade löst det med eleven sittande bredvid.

Delaktigheten är avgörande för att barnet ska våga prova de olika metoder som presenteras i bokens första del. Genom att göra barnet delaktigt, och ta fasta på barnets egna intressen, kan vi väcka motivationen och öka känslan av meningsfullhet. Även här ska vi stödja, inte styra. Det är

12 |

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 12

2023-11-24 14:26

när vi hittar balansen som barnet kan ta emot stödet och på sikt hantera situationer som tidigare varit svåra. När något känns hanterbart minskar stressen och lärandet blir möjligt. Denna bokens första del ger en grund i arbetet med att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

I bokens andra del beskriver vi några av de vanligaste diagnoserna och påminner om hur viktigt det är att förstå att alla barn är och fungerar olika.

I bokens tredje del beskriver vi hur vi kan nå samsyn kring barnen genom genomtänkt och tydlig samverkan. Här hittar du även de kapitel som handlar om anpassade lärmiljöer och hur vi kan främja närvaro, liksom ett kapitel som vänder sig till dig som ansvarar för att underlätta för och stötta metodarbetet i en verksamhet. När vi arbetar med barn behöver vi utöver en helhetssyn ha ett livslångt perspektiv för ögonen. I sista delen av boken hittar du därför även ett kapitel om att bli vuxen.

Boken rymmer ett stort antal exempel, inspirerade av verkliga situationer och personer. Dessa exempel kan beröra alla åldrar.

På nok.se/tydliggorandepedagogikianpassadskolaochlss finns extramaterial som underlättar ditt arbete.

| 13

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 13

2023-11-24 14:26

ORD OCH BEGREPP I TEXTEN

När vi i boken skriver om tillgänglighet menar vi flera saker. Förutom att den fysiska miljön ska vara tillgänglig oavsett barnets fysiska förmåga så behöver verksamheten som helhet (och samhället i stort) vara kognitivt och kommunikativt tillgänglig. Kognitiv tillgänglighet innebär att det är lätt att förstå och ta del av information, kunna hitta och känna sig trygg. Kommunikativ tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta i samtal som är viktiga för en själv, och att kunna uttrycka sig och förstå andra. Tillgänglighet handlar också om att vara accepterad och respekterad för den man är.

Vi växlar i boken mellan begreppen barn, ungdom och elev. För att inte tynga texten med långa formuleringar skriver vi ibland barn när vi menar både barn och ungdomar. Elev används när vi skriver om det som specifikt rör skola. Vi vill uppmuntra dig att läsa med ett öppet sinne och ha i åtanke de personer, oavsett ålder, som just du möter i ditt arbete på exempelvis förskolan, skolan eller LSS-verksamheten.

Den här boken är också skriven för dig som är förälder eller vårdnadshavare. I texten använder vi i huvudsak ordet föräldrar, men menar då att det begreppet kan beskriva olika former av familjebildningar där alla vuxna som finns nära barnet i vardagen innefattas.

I flera av bokens kapitel nämns olika funktionsnedsättningar, som exempelvis intellektuell funktionsnedsättning (IF), adhd och autism. Vi har valt att skriva bara autism istället för samlingsdiagnosen autismspektrumtillstånd (AST). AST inbegriper personer med autism som har vitt skilda behov.

14 |

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 14

2023-11-24 14:26

| 15

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 15

2023-11-24 14:26

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 16

2023-11-24 14:26

DEL 1 PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 17

2023-11-24 14:26

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 18

2023-11-24 14:26

1. Tydliggörande pedagogik

ANDRIJ REAGERAR OFTA kraftfullt när han ska lämnas på morgonfritids. De

flesta dagar är han glad när han kliver ur bilen och han småspringer in till hallen. Men när det är dags för honom att säga hej då till sin pappa sätter han sig ofta ner på golvet och vägrar att lämna hallen. Där kan han sitta länge innan personal till sist lyckas locka honom in till frukostbordet med någon av de leksaksbilar han gärna kör omkring med. En del dagar springer han ut efter sin pappa som just sagt hej då till honom.

Vi kan alla föreställa oss hur det känns att plötsligt vara i ett sammanhang som vi inte förstår, där vi ska möta människor som inte är bekanta för oss, i en miljö vi inte känner igen oss i. Hur skönt skulle det inte vara att i en sådan situation i förväg få veta vad som ska hända, när, var, med vem och varför?

Det här kapitlet beskriver grunderna i den tydliggörande pedagogiken och hur den kan bidra till att göra vardagen mer begriplig, meningsfull och hanterbar för barnet.

TEACCH-modellen Den tydliggörande pedagogiken har sitt ursprung i USA. Den utformades av Division TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related

  | 19

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 19

2023-11-24 14:26

Communication Handicapped Children) som ett statligt program i North Carolina. TEACCH grundades 1971 av psykologen Eric Schopler för att ge stöd till personer med autism.

STRUC TUR E D TE ACH ING

En central och viktig grundprincip inom TEACCH är begreppet structured teaching. Structured teaching har två huvudsakliga mål: att utveckla individens färdigheter och att göra omvärlden mer begriplig och anpassad efter respektive barn.

MÅL MED STRUCTURED TEACHING

• Att utveckla individens färdigheter.

• Att göra världen mer begriplig och anpassad efter individen.

DELAR I STRUCTURED TEACHING

• Utformning av den fysiska miljön.

• Förutsägbara arbets- eller aktivitetsordningar.

• Visuella scheman.

• Scheman med utrymme för flexibilitet.

• Strukturerade arbets- och aktivitetssystem.

• Visuellt strukturerade aktiviteter.

TEACCH-metoden är utformad utifrån tanken att vi människor lär oss saker genom hela livet. Med lärande menas i det här sammanhanget att vi utvecklas under livets gång och att stödet behöver anpassas därefter.

Structured teaching har sex centrala delar:

• Utformning av den fysiska miljön.

• Förutsägbara arbets- eller aktivitetsordningar.

• Visuella scheman 20 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 20

2023-11-24 14:26

• Scheman med utrymme för flexibilitet.

• Strukturerade arbets- och aktivitetssystem.

• Visuellt strukturerade aktiviteter.

Utformning av den fysiska miljön Ett sätt att göra tillvaron mer begriplig för barnet är att se till att det tydligt framgår av den fysiska miljön vilken aktivitet som pågår där. En bra utgångspunkt är att utformningen av rummet ska förstärka det vi vill att barnet ska göra i rummet. En lång korridor lockar ofta barn att springa.

Vill vi att barnet ska röra sig saktare behöver vi möblera med något som minskar impulsen att springa. Att duka bordet är ett sätt att signalera att det är dags att äta. Efter måltiden kan en specifik duk läggas på bordet för att signalera att det nu är dags för pysselstund. På det sättet förtydligas vad som ska ske, vilket kan underlätta vid övergångar mellan olika aktiviteter.

Förutsägbara arbets- eller aktivitetsordningar En arbets- eller aktivitetsordning syftar till att ge svar på hur en aktivitet eller uppgift går till. Den går att jämföra med bakreceptet eller med instruktionen för att bygga en legofigur eller skruva ihop en möbel. Den underlättar och förklarar hur en aktivitet eller syssla går till.

Genom text och enkla bilder blir det lättare att duka och duka av en matplats utan att behöva be om hjälp. Att klara av vardagliga aktiviteter på egen hand stärker känslan av självständighet. | 21

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 21

2023-11-24 14:26

Visuella scheman Visuella scheman används för att tydliggöra ordningsföljden i kommande aktiviteter eller händelser. Scheman kan utformas på många olika sätt och anpassas utifrån barnets kapacitet och förståelse. Ett schema kan exempelvis bestå av bilder, fotografier eller föremål. Det är oftast bra att förstärka med symboler eller bilder även om barnet kan läsa. Hjärnan uppfattar symboler och bilder snabbare och lättare än text. Det ger konkret och snabb överblick över dagen och visuell information är lättare att minnas.

Scheman med utrymme för flexibilitet Visuella scheman behöver vara möjliga att förändra när saker inte blir som det var tänkt. Det kan handla om att musiksalen är upptagen av en klass som ska repa inför luciatåget, att idrotten sker med en annan lärare eftersom den ordinarie läraren är sjuk eller att något annat händer som förändrar förutsättningarna. Då behövs ett visuellt stöd som går att justera, även om grundstrukturen förblir densamma. Ett sätt att öka flexibiliteten är att skapa ett schema som är utformat på ett sådant sätt att det går att byta plats på aktiviteter under dagen eller att ”pausa” aktiviteter som inte går att genomföra just nu.

Förändringar är svåra för Alva, det vet personalen. Genom att göra Alva aktiv och delaktig fungerar många situationer bättre. På Alvas schema sätter de upp en symbol för ”förändring i schemat”, när en aktivitet som av någon anledning måste ställas in eller flyttas på kommer att genomföras längre fram. Att den just nu kommer att ersättas med någon annan aktivitet. Alva kan samtidigt se att hennes dag i övrigt är som vanligt, vilket är viktigt för henne att veta.

22 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 22

2023-11-24 14:26

Strukturerade arbets- och aktivitetssystem Med ett system som tydliggör hur en aktivitet ska genomföras blir det lättare för barnet att få överblick. Det kan också öka möjligheten att bibehålla fokus och koncentration. Strukturerade arbets- och aktivitetssystem besvarar frågor av typen: Vilken aktivitet förväntas jag ägna mig åt?

Hur många uppgifter ingår i aktiviteten?

Hur mycket ska göras?

Hur länge ska aktiviteten pågå?

Hur ska jag veta att arbetet går framåt och att aktiviteten är färdig?

Vad händer sedan, när uppgiften eller aktiviteten är klar?

Vid införandet av ett nytt system är det bra att arbeta tillsammans med barnet för att se att det verkligen underlättar. Om det tar för mycket energi att följa systemet behöver något förändras eller förtydligas. Det kan handla om mängden uppgifter, om innehållet i varje uppgift eller om själva strukturen.

Bilderna till vänster på bordet visar vad barnet ska göra, och hur mycket som ska göras. Schemabilden längst ner till höger påminner om vad eleven ska göra när uppgiften är klar.

I lådan/korgen på golvet kan barnet lägga de uppgifter som är avklarade.

Många gillar steget att lägga färdiga uppgifter åt sidan, det bidrar till en upplevelse av att arbetet går framåt. | 23

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 23

2023-11-24 14:26

Visuellt strukturerade aktiviteter Inom TEACCH lyfts tre principer för visuell information fram som gör uppgifter hanterbara, meningsfulla och begripliga: visuella instruktioner, visuell organisation och visuell tydlighet.

Visuella instruktioner beskriver hur något ska göras. Ibland framgår det tillräckligt tydligt av uppgiften i sig, som när frågor på ett papper ska besvaras genom att ringa in ”ja” eller ”nej”. Andra uppgifter och aktiviteter kan behöva förtydligas genom en skriftlig instruktion, gärna i kombination med bilder, fotografier eller en markering som tydliggör vad som ska göras och i vilken ordning, till exempel text och bild som beskriver de olika stegen när maten ska lagas. En visuell instruktion kan också vara exempelvis ett underlägg som har siluetter för tallrik, bestick och glas.

Det underlättar dukningen.

En visuell instruktion för hur man gör en smörgås kan underlätta för den som har svårt att minnas de olika stegen och kanske inte vågar prova på egen hand.

24 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 24

2023-11-24 14:26

Att visualisera de moment som ingår i en uppgift, som här vad det egentligen innebär att göra i ordning gympapåsen, kan vara avgörande för att barnet ska kunna klara av uppgiften själv.

Visuell organisation gör det lättare att komma igång med en aktivitet. En uppgift blir enklare att genomföra om papper, saker eller annat material är sorterat i lådor, mappar eller plastfickor. Det kan också handla om att märka upp skåp och lådor i aktivitetsrum och kök för att det ska vara lättare att hitta saker.

Visuell tydlighet underlättar för de allra flesta av oss. Om vi till exempel vill att barnet ska vara delaktigt i att städa upp efter bakningen kan vi visa hur köket ska se ut när det är städat och klart. Det kan vi enkelt göra genom att ta ett fotografi på hur köket ser ut när det är rent och alla saker är undanställda. Bilden fungerar som en konkret beskrivning av vad vi menar med att ”städa upp” i just den här miljön. På så sätt kan vi också visa barnet vad otydliga ord som ”snyggt” eller ”städat” betyder. Vi kan använda bilder även för att visa barnet skillnaden mellan rent och smutsigt. Det kan leda till att barnet lättare förstår syftet med uppgiften.

| 25

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 25

2023-11-24 14:26

Isberget Bara en liten del av ett isberg är synligt ovan havsytan. På samma sätt döljer sig det som ligger till grund för våra känslomässiga reaktioner, tankar och handlingar. För att kunna möta barnen i den anpassade skolan och inom LSS behöver vi rikta vårt intresse mot det som ligger under ytan.

Det vi ser ovan ytan. Andrij springer efter sin pappa och vägrar gå in från hallen.

Det vi inte ser under ytan. Andrij vet inte vad som ska hända.

Det gör honom orolig.

Om vi tittar på Andrijs beteende så ser personalen på fritidshemmet toppen på isberget – det Andrij gör. De kan se att han upplever situationen som jobbig, men de ser inte omedelbart varför, den frågan måste de aktivt undersöka närmare.

Orsaken till att det blir svårt för Andrij döljer sig under ytan.

För att förstå vad som ligger bakom Andrijs beteende kan isbergsmetaforen vara till hjälp. Toppen på isberget är det vi ser, att Andrij sätter sig på golvet, vägrar eller springer iväg. Andrij har svårt att klara övergången mellan två miljöer, i det här fallet familjemiljön och fritidshemmets miljö.

Faktum är att många övergångar är jobbiga för honom. Han vill också gärna att saker ska vara som det brukar vara, åtminstone så som han själv just för dagen önskar att det ska vara.

26 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 26

2023-11-24 14:26

Personalen på fritids och Andrijs föräldrar har pratat om Andrijs behov av att ha koll på vad som ska hända och vem han ska vara tillsammans med. Habiliteringen har hjälpt föräldrarna med scheman hemma, och det har varit bra för Andrij och gjort övergångarna lättare. Att inte veta vad som gäller, att inte ha kontroll över sin situation, gör honom otrygg. Det är detta som ligger under vattenytan.

Så hur kan vi stötta Andrij på bästa sätt? Här kan vi behöva pröva oss fram, nyfiket och lyhört – med målsättningen att Andrij ska känna sig tryggare i situationen. De första försöken kanske inte lyckas. Personalen på Andrijs fritids har till exempel provat att visa Andrij ett schema redan i hallen, men Andrij verkar inte intresserad av att titta på schemat, så det har inte underlättat. Vi ska strax se vad som händer när de utforskar and­ ra sätt att stötta Andrij.

BEG R IPLIGT, HANTE R BAR T O CH M E N INGSFULLT

Begreppet KASAM – en förkortning för känsla av sammanhang – myntades i slutet av 1970-talet av professor Aaron Antonovsky. Antonovsky ville förstå varför vissa människor kunde bibehålla sin psykiska hälsa trots att de levt ett liv som kantats av hög stress och stora utmaningar.

Antonovsky menade att människan hela tiden utsätts för påfrestningar av olika slag och att just känslan av sammanhang fungerar som en motståndskraft.

KASAM, en tillit till den egna förmågan att klara av tillvaron, infinner sig när de utmaningar vi ställs inför känns:

• Begripliga – vi förstår omvärlden som strukturerad och ordnad.

• Hanterbara – vi upplever oss ha de resurser som krävs för att kunna hantera det vi är med om.

• Meningsfulla – vi känner en känsla av engagemang och motivation i sammanhanget.   | 27

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 27

2023-11-24 14:26

Genom att ge tydliga svar på barnets frågor – även de frågor som barnet inte själv kan eller vill ställa – kan vi göra många situationer i vardagen mer hanterbara och begripliga. Vad ska hända just nu? Vem kommer att följa med? Hur länge kommer aktiviteten att pågå? Vad händer sedan? Vi kan genom att ge svar på frågor som dessa minska gapet mellan vad barnet klarar av och de förväntningar som ställs i stunden.

För att må bra är det mycket viktigt att känna att man har tillräckliga resurser för att klara av sin vardag. Det är likaså mycket viktigt att känna att de situationer man ställs inför och de uppgifter man förväntas göra är meningsfulla.

M E D FO KUS PÅ BAR N E T S ST YR KO R O CH INTR ESSE N

Hur gick det då för Andrij? Pedagogerna har börjat finna arbetssätt som baseras på tydliggörande pedagogik.

Andrij älskar leksaksbilar. Andrijs kontaktperson Hamid bestämmer sig för att göra ett schema för Andrij genom att dela in whiteboardtavlan i sju kolumner (veckans alla dagar) och ge dem utseendet av bilvägar. Under varje väg placeras en liten plastlåda, stor nog att rymma en bil i dagens färg.

När Andrij kommer på morgonen ger någon i personalen en bil till Andrij, som han sedan ska ”parkera” i plastlådan under schemat. Bilen fungerar som en visuell påminnelse om att titta på schemat. Bilens färg förstärker vilken veckodag det är. På schemat finns vanliga saker som händer på fritids och i skolan, såsom frukost, samling och läsning. Men på Andrijs schema finns också några andra saker. Som tvätt av bilen. Hamid har lagt in det när Andrij ska tvätta händerna innan de ska äta. Andrij gillar inte att tvätta händerna, men när han får tvätta bilen samtidigt som han tvättar händerna så går det av bara farten. Även besök på bilverkstan finns med på schemat. Vid dessa tillfällen går en i personalen med Andrij till en liten skylt som de har satt upp i korridoren. Där

28 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 28

2023-11-24 14:26

finns tre saker som bilen behöver kollas för. Först ska bilens snabbhet kollas. Då får Andrij springa med bilen en bestämd sträcka i korridoren. Även de andra uppgifterna är kopplade till rörelse eftersom Andrij har ett stort rörelsebehov.

Med bilens hjälp blir hans behov av spring mer kontrollerat och han får energi.

Hamid upplever att Andrij blir mer självständig med att gå till sitt schema när motivationen och lusten är hög. Han har också sett att det underlättar på morgonen eftersom Andrij bara några dagar efter införandet vinkar hej då till sin pappa för att springa in till sitt schema.

TEACCH-modellen betonar vikten av att engagera individens uppmärksamhet genom ord, bilder, föremål och annat som motiverar och lockar.

Detta är särskilt viktigt vid övergångar mellan aktiviteter, byte av miljö och när det kommer till att utforma scheman samt aktivitets- och arbetsordningar. I exemplet ovan anpassar Hamid schemat efter Andrijs intressen och styrkor på ett sätt som gör stor skillnad för Andrij.

Genom att ha god kunskap om vilka intressen barnet har kan vi lättare introducera olika typer av hjälpmedel och anpassningar. Vi kan då låta schemat prydas av barnets favoritfärg, favoritkaraktärer eller något annat kopplat till barnets intressen. Det kan vara saker som animefigurer, fordon eller djur. Det innebär också att låta schemat till sitt innehåll ta hänsyn till vad som lockar och känns meningsfullt för barnet. Schemat anpassas sedan i takt med att nya intressen tillkommer i livet.

I skolan, som har ett lär- och utvecklingsuppdrag, behöver vi inte sällan använda barnets intressen för att kunna introducera nya ämnen och fördjupa barnets kunskaper inom olika områden. Eleven som lär sig läsa kan exempelvis få läsa texter kopplade till något hen är särskilt intresserad av, och eleven som älskar djur kan få lägga pussel med djurbilder.

Med en tydliggörande pedagogik utgår vi på ett mycket konkret sätt från barnet och barnets behov. Vi kompenserar för de svårigheter barnet har med att exempelvis hantera förändringar i schemat, sortera sinnes­

  | 29

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 29

2023-11-24 14:26

intryck, klara av övergångar eller behålla uppmärksamheten. TEACCHmodellen vilar på en tydlig vision och filosofi där pedagogiken aktivt ska främja inkludering, mångfald och rättvisa. Genom att arbeta utifrån ett sådant tankesätt bidrar vi till ett positivt samspel med barnen eftersom vi ser på vardagen utifrån barnets perspektiv. Utformningen av schemat, med bilen som visuell påminnelse, bidrar till att Andrij blir mer självständig. Det är en lekfull lösning som underlättar för både Andrij och personalen i vardagen, och samtidigt gör Andrij mer delaktig. Hans dagar blir både mer begripliga och hanterbara och känslan av kontroll ökar. Och aktiviteter som att tvätta händerna och röra på sig blir mer meningsfulla eftersom de kopplas till hans stora intresse för leksaksbilar.

BED ÖM NINGAR

Hur vet vi vilka behov av hjälp barnet behöver och i vilken omfattning vi ska använda visuellt stöd? Genom att observera vilka moment i en uppgift som fungerar bra respektive mindre bra kan vi lättare förstå vad som är svårt respektive enkelt för barnet.

Bedömningarna skrivs ner i ett dokument utifrån exempelvis följande kategorier: kan – på väg att kunna – kan inte. (Till extramaterialet till boken hör formuläret Bedömning av stödbehov, som du kan ladda ner från Natur & Kulturs webbplats.)

Just dessa tre kategorier, kan – på väg att kunna – kan inte, kan vara relevanta om vi vill kika på om barnet skulle klara en viss situation eller uppgift om vi tydliggör vad hen ska göra, hur, med vem etc. Om vi vill göra en bedömning av barnets självständighet kan de tre kategorierna ­istället vara: kan självständigt – kan med stöd – kan inte.

Under tiden bedömningarna görs är det viktigt att inte lämna barnet någon längre stund i en situation som känns otydlig eller stressande. Gör inte en särskild testsituation, utan jobba som ni brukar, men iaktta noga

30 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 30

2023-11-24 14:26

vad som egentligen händer. Barnet ska alltså få det stöd hen behöver för att kunna genomföra uppgiften, men personal noterar i efterhand hur mycket och vilket stöd som behövdes. Dokumentationen fungerar som ett underlag för att pröva olika visuella lösningar som kan underlätta för barnet.

ÖVNING: BRYGGA KAFFE

Skriv en instruktion för hur man brygger kaffe. Låt en kollega följa din instruktion från punkt till punkt. Kollegan får alltså inte använda fantasin eller erfarenhet, utan endast utföra de moment som står på instruktionen. Hur gick det? Reflektera tillsammans över det ni upptäcker under ert rollspel.

ÖVNING: PRÖVA NÅGOT NYTT

Välj en sak att göra utifrån detta kapitel. Berätta för dina kollegor vad du valt, varför och hur du tycker att du eller ni ska göra för att pröva strategin. Bestäm också när det ska utvärderas. Pröva och utvärdera tillsammans.

Fundera och reflektera 1. Vilka olika former av visuellt stöd använder vi i vår verksamhet idag? Underlättar det för barnet/barnen?

2. Har något av barnen i vår verksamhet ett specialintresse som vi kan ta vara på?

3. Vissa situationer, som exempelvis lämning, övergångar mellan aktiviteter, förändringar och besök på nya platser, är för många barn särskilt svåra. Ofta beror det på att något i situationen är oklart. Kan vi

| 31

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 31

2023-11-24 14:26

vara ännu tydligare med vad som ska hända i sådana situationer?

Hur kan vi göra för att bli tydligare i sådana situationer?

4. På vilket sätt kan isbergsmodellen hjälpa oss att förstå barnet?

SAMMANFATTNING

Tydliggörande pedagogik syftar till att göra tillvaron hanterbar, meningsfull och begriplig för barnet. Det är ett arbetssätt och ett förhållningssätt som kan genomsyra en hel verksamhet. Visuellt stöd i olika former är ett viktigt inslag, och där ska vi i utformningen av stödet utgå från barnets unika styrkor och intressen. I nästa kapitel kan du läsa om hur vi kan stödja och utveckla kommunikationen hos de individer vi arbetar med.

32 | DEL 1

PEDAGOGIK FÖR ALLA

Tydliggorande_pedagogik _inlaga_korr18.indd 32

2023-11-24 14:26

Foto: Linn Mattsson Foto: privat Foto: Anna Lovén Foto: Oskar Omne

HELENA MOLKER LOVÉN är lärare med påbyggnad inom specialpedagogik och h ­ andikappvetenskap. Hon ­arbetar med välfärdsteknik, ­utbildar inom TAKK, samtals­ matta och andra kommuni­ kationsmetoder.

DAVID EDFELT är leg. psykolog och författare. Han handleder och utbildar i skolor, inom LSS och andra verksamheter.

Tydliggörande pedagogik handlar om att visualisera och ge ­tydliga svar på vardagens frågor, som: Vad ska vi göra idag?

Hur kommer utflykten gå till? Vem hämtar mig? Författarna visar hur struktur och tydliga rutiner tillsammans med bildstöd och hjälpmedel kan stärka barnens självständighet och skapa bättre förutsättningar för del­aktighet, kommunikation och samspel. Ett helhetstänk och gott samarbete mellan skola, LSS-verksamhet och hem är ­utgångspunkten för att bygga den förutsägbarhet och ­trygghet barnen behöver.

Många av de metoder som presenteras i boken är lätta att komma i gång med och fungerar på generell nivå: med en ­enskild individ, i klass, på fritids, en hel skola eller verk­ samhet. Andra metoder tar mer tid att implementera men ger stor utdelning på sikt.

Detta är en bok för dig som arbetar i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola eller inom LSS: ledningsfunktioner, kursansvariga och all personal som arbetar närmast de barn och unga som vi finns till för. Den kan även användas för er som arbetar med vuxna med intellektuell funktions­ nedsättning.

Läs mer om författarna på sidan 252 i boken.

På nok.se/tydliggorandepedagogikianpassadskolaochlss finns extramaterial som underlättar ditt arbete.

ISBN 978-91-27-46107-9

9 789127 461079

Tydliggörande_LSS_omslag.indd Alla sidor

Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS

JENNIE LINDE ­arbetar som utbildare, handledare, ­författare och med ­implementering av metoder som lågaffektivt ­bemötande och tydliggörande pedagogik.

Den här boken visar hur tydliggörande pedagogik, med stort fokus på lyhörd kommunikation och visuella stöd, kan göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull för barn och unga i anpassad skola och LSS-verksamheter.

Karlsson • Linde • Molker Lovén • Edfelt

ANNELIE KARLSSON är legi­ timerad lärare, specialpedagog och rektor. Hon arbetar som utbildare, handledare, för­fattare och konsult inom förskola, skola, anpassad skola och LSS-­ verksamheter.

Annelie Karlsson Jennie Linde Helena Molker Lovén David Edfelt

»Boken sammanfattar den komplexa värld som varje elev inom anpassad skola möter, och som jag i mitt praktiska arbete som specialpedagog kan relatera till. Det är en bok som skolans olika professioner bör läsa och samarbeta utifrån, för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina unika förutsättningar.« Diana Storvik Specialpedagog, Frejagymnasiet i Mölndal Författare, föreläsare och bloggare

»Att se och förstå helheten är det viktigaste för ett lyckat samspel med en annan människa. Den här boken skapar möjlighet att se sammanhang vilket gör att val av metoder och redskap kan individ­ anpassas för bästa möjliga kommunikation. Jag tycker så mycket om den här boken som på ett lättillgängligt sätt ger både helhetsperspektiv och

Tydliggörande pedagogik i anpassad ­skola och LSS

en detaljerad didaktik, den ger förutsättningar för ett livslångt lärande för alla!« Maria Krafft Helgesson Inspiratör, utbildare och författare Mariposa Kompetenscenter

FÖR UNGA MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

2023-11-27 16:28