SOCIALT SAMSPEL KAN DET VARA AUTISM? Gunilla Carlsson Kendall
Svårigheter med socialt samspel är ett tecken på autism, men även andra barn kan ha svårt att samspela med andra människor på ett ömsesidigt sätt. Hur ska du som pedagog veta vad som är vad? I boken får du en beskrivning av hur svårigheter med socialt samspel kan se ut och vad sådana svårigheter kan innebära i vardagliga situationer på förskolan. Du får kunskap om vilka tecken som behöver uppmärksammas och en inblick i hur barn med autism upplever världen. Dessutom finns förslag på hur ni pedagoger i förskolan kan göra och tänka när ni söker lösningar samt stöd för hur ni får till en bra kommunikation med föräldrarna.
SVÅRIGHETER MED SOCIALT SAMSPEL – KAN DET VARA AUTISM
SVÅRIGHETER MED
F Ö R S KO L E P O C K E T
SVÅRIGHETER MED
SOCIALT SAMSPEL KAN DET VARA AUTISM? Gunilla Carlsson Kendall
Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog och arbetar med utbildning och handledning av pedagoger, psykologer och andra professionella inom bl.a. förskola och skola. Gunilla har mångårig erfarenhet av utredningar av barn med neuropsykiatrisk problematik och inlärningssvårigheter. Fler titlar i serien hittar du på nok.se/forskolepocket Förskolepocket är lättlästa och greppbara handböcker som ger en bra introduktion till angelägna ämnen som rör förskolan. Böckerna vänder sig till pedagoger men passar alla som möter barn i förskoleåldern.
ISBN 978-91-27-45753-9
9 789127 457539
Svårigheter med socialt samspel_cover.indd Alla sidor
2020-06-18 09:39
INNEHÅLL Inledning 4 Svårigheter hos barn med autism 6 Ett annorlunda tänkande 30 Tecken att uppmärksamma 38 Prata med föräldrar 42 Anpassa miljön och verksamheten 49 Pedagogiska insatser 64 Slutord 76 Referenser 79 Lästips och länkar 80
Socialt samspel.indd 3
2020-07-01 14:10
Inledning Aldrig går utvecklingen så snabbt som under småbarnsåren. Det gäller både språkutveckling, motorik och sociala färdigheter och förmågor. Barn utvecklas ofta språngvis, och dessutom i olika takt. En del pratar till exempel tidigt och andra kommer igång betydligt senare. Alla har också sin egen personlighet. Variationen i utvecklingstakt blir tydlig när barnen börjar på förskolan i en grupp med många barn i samma ålder. Frågan är hur man ska veta vad som är normal variation, och vad som behöver uppmärksammas. Under småbarnsåren kommer ljud, gester, pekningar och imitation vara ett sätt att kommunicera innan språket blir det främsta hjälpmedlet. För en del barn är den här kommunikationen svagare än för andra, och det kan vara ett tecken på autism, men det behöver inte vara det. Svårigheter att samspela med andra människor på ett ömsesidigt sätt är en svårighet som personer med autism delar. Variationen är dock stor – en del barn har svårt för att andra kommer i närheten överhuvudtaget medan andra upplevs som väldigt sociala av vuxna, men kanske ändå har svårigheter att fungera i samspel med jämnåriga barn. Alla barn som är försiktiga med andra barn, är tystlåtna eller gärna sitter och leker för 4
Socialt samspel.indd 4
2020-07-01 14:10
sig själva har inte autism – bara ungefär 1–1,5 % av världens befolkningar har det. En del barn är helt enkelt blyga eller lite mer introverta än andra. Hur ska man kunna veta vad som är vad? I boken kommer jag att beskriva svårigheter som ofta hänger ihop och peka på några områden som kan vara bra att uppmärksamma. Barn med autism kännetecknas av ett annorlunda tänkande och för att förstå de svårigheter som uppstår i en situation är det till hjälp att försöka förstå hur barnet uppfattar situationen. Det kan vara ett riktigt detektivarbete som bäst görs tillsammans med personer som känner barnet väl. Autism är en funktionsnedsättning som det är bra att upptäcka så tidigt som möjligt. Skälet är att tidiga insatser verkar göra stor skillnad för en del av barnen och att familjer med barn som har den här typen av svårigheter ofta brottas med problem i vardagen som de kan behöva hjälp med. Boken är en kort introduktion och beskriver bakomliggande svårigheter som förhoppningsvis kan hjälpa er i arbetet med anpassningar och stöd. Gunilla Carlsson Kendall
5
Socialt samspel.indd 5
2020-07-01 14:10
Svårigheter hos barn med autism Autism klassificeras som en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kallar man sådana svårigheter som innebär en nedsättning i individens funktionsförmåga i förhållande till de förväntningar som finns på individer på motsvarande utvecklingsnivå. För personer med autism handlar den grundläggande funktionsnedsättningen om social kommunikation, och om repetitiva och stereotypa beteenden som påverkar hur de fungerar i olika situationen. Repetitiva och stereotypa beteenden kan handla om allt från att barnet gör rörelser eller ljud som upprepas om och om igen, om inget avbryter, till en förkärlek för rutiner och att föredra att upprepa samma aktiviteter framför att prova nya saker. Andra vanliga problem hos personer med autism är sensorisk överkänslighet, samordning av motoriken, matproblem och avvikande sömnmönster. Det är viktigt att komma ihåg att det inte behövs en diagnos för att barn med svårigheter ska få stöd i förskolan. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla barn rätt till det stöd som de behöver för sin utveckling. Läs mer om förskolans ansvar och uppdrag på sidorna 49–50.
6
Socialt samspel.indd 6
2020-07-01 14:10
Att ha autism eller vara autist Det finns olika inställningar till hur autism ska beskrivas – har man autism eller är man autist? Här finns delade uppfattningar både i gruppen och bland anhöriga. Att beskriva sig som autist innebär en betoning på att detta är en beskrivning av mig och min personlighet. I den här boken har jag företrädesvis använt begreppen ”autism”, för autismspektrumtillstånd, och ”barn/personer med autism” för att jag tror att det är lättare att bibehålla bilden av den stora variationen på det sättet – och för att det ofta behövs anpassningar från oss andra för att det ska fungera bra för barn med autism.
Diagnosen autism Autism är inte en sjukdom och det finns troligen många olika orsaker till autism. Omkring 1–1,5 % av världens befolkning beräknas uppfylla kriterierna för autismspektrumtillstånd. Det finns många som har fått sin diagnos i vuxen ålder – ibland först när de har flyttat hemifrån och ska klara ett självständigt vuxenliv. För att få en diagnos inom autismområdet ska det finnas svårigheter inom två typiska problemområden: svårigheter/begränsningar i social kommunikation och repetitiva/stereotypa beteenden. Varför just dessa områden? Hur hänger de ihop? Det finns idag inte tillräcklig kunskap om vad autism beror på eller hur alla olika svårigheter hänger ihop med varandra. Det finns en väldigt stor variation mellan olika 7
Socialt samspel.indd 7
2020-07-01 14:10
individer med autism, men de gemensamma nämnare som finns är inom dessa två områden. Troligen finns det flera olika orsaker till autism och därför också många olika sätt att ha autism på. Det är helt enkelt så att man ännu inte har full kunskap om autism. Autism delas in i olika svårighetsgrader, som definieras av vilket stöd som personen behöver: • Nivå 1 ”kräver stöd” • Nivå 2 ”kräver omfattande stöd” • Nivå 3 ”kräver mycket omfattande stöd” Autism och Aspergers syndrom
Många har hört talas om Aspergers syndrom, som är uppkallat efter den österrikiske läkaren Hans Asperger. Han beskrev i en artikel i mitten av 1940-talet en grupp barn som hade en god intellektuell förmåga och ett talat språk, men svårigheter med social interaktion och ömsesidig kommunikation, samt begränsade intressen och aktiviteter. Leo Kanner i USA beskrev vid ungefär samma tidpunkt en grupp barn som hade autism. De hade betydligt större svårigheter med kontakt och kommunikation än andra barn. De hade en låg funktionsnivå och begränsad språklig uttrycksförmåga. Det fanns mycket repetitiva rörelser och ekolali (upprepning av ord eller meningar) hos de barn som han beskrev. Dessa betraktades länge som olika tillstånd, men idag ser man det som olika positioner i ett spektrum 8
Socialt samspel.indd 8
2020-07-01 14:10
med grundläggande svårigheter på ett liknande sätt. Skillnaden beror kanske i stor utsträckning på om barnet också har intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Detta ledde till att diagnosen Aspergers syndrom togs bort ur diagnosmanualen dsm-5 och att man istället talar om autism med olika svårighetsgrad. Nivå 1 kanske oftast bäst täcker det som tidigare beskrevs som Aspergers syndrom. Aspergers syndrom kallades också ”högfungerande” autism, som i praktiken ofta innebar att personen hade en normal till hög intelligens. Det finns dock inte någon automatik i att personer som har en hög teoretisk begåvning har mindre grad av svårigheter i vardagen. Det är vanligt att barn med autism som har goda intellektuella förmågor ändå kan ha stora svårigheter med att exempel lära sig att läsa, skriva eller räkna (Bölte & Hallmayer 2011). En del personer har exceptionella förmågor inom något område, men stora svårigheter inom andra.
9
Socialt samspel.indd 9
2020-07-01 14:10
Stöd och hjälp vid autism
Barn som får en autismdiagnos har rätt till stöd och hjälp från samhället på olika sätt. Familjerna har rätt att vända sig till habiliteringsverksamheten. Habiliteringsteamen är multiprofessionella team där det finns psykologer, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, specialpedagoger och logopeder. Vilka insatser som blir aktuella bestäms tillsammans med familjen. Familjen och barnet kan ha kontakt med habiliteringen under hela uppväxten och även fortsatt under vuxen ålder. Det finns ingen medicin mot autism – det är ingen sjukdom, utan en funktionsnedsättning. Det är dock vanligt med problem med mat och sömn som kan innebära att dessa barn ändå behöver kontakt med sjukvården. Familjen har ofta också rätt till hjälp enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387). Rätt till LSS kan betyda möjlighet till stöd till familjen utanför skoltiden och i vuxen ålder till exempelvis boendestöd, om det behövs för att kunna leva ett självständigt liv.
10
Socialt samspel.indd 10
2020-07-01 14:10
SOCIALT SAMSPEL KAN DET VARA AUTISM? Gunilla Carlsson Kendall
Svårigheter med socialt samspel är ett tecken på autism, men även andra barn kan ha svårt att samspela med andra människor på ett ömsesidigt sätt. Hur ska du som pedagog veta vad som är vad? I boken får du en beskrivning av hur svårigheter med socialt samspel kan se ut och vad sådana svårigheter kan innebära i vardagliga situationer på förskolan. Du får kunskap om vilka tecken som behöver uppmärksammas och en inblick i hur barn med autism upplever världen. Dessutom finns förslag på hur ni pedagoger i förskolan kan göra och tänka när ni söker lösningar samt stöd för hur ni får till en bra kommunikation med föräldrarna.
SVÅRIGHETER MED SOCIALT SAMSPEL – KAN DET VARA AUTISM
SVÅRIGHETER MED
F Ö R S KO L E P O C K E T
SVÅRIGHETER MED
SOCIALT SAMSPEL KAN DET VARA AUTISM? Gunilla Carlsson Kendall
Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog och arbetar med utbildning och handledning av pedagoger, psykologer och andra professionella inom bl.a. förskola och skola. Gunilla har mångårig erfarenhet av utredningar av barn med neuropsykiatrisk problematik och inlärningssvårigheter. Fler titlar i serien hittar du på nok.se/forskolepocket Förskolepocket är lättlästa och greppbara handböcker som ger en bra introduktion till angelägna ämnen som rör förskolan. Böckerna vänder sig till pedagoger men passar alla som möter barn i förskoleåldern.
ISBN 978-91-27-45753-9
9 789127 457539
Svårigheter med socialt samspel_cover.indd Alla sidor
2020-06-18 09:39