9789127457331

ELIN HELLDÉN & LINNÉA SVÄRD

SVENSKA 1

Punkt Svenska 1 är konkret och engagerande. Den består av sex kapitel: Läsning, Argumentera, Språkriktighet, Retorik, Utreda och Språksociologi. Kunskaper och förmågor kombineras till exempel genom att eleven får skriva utredande texter och delta i lärande samtal om litteratur och läsning. Exempeltexter stöttar eleven i att strukturera text och tal samt synliggör hur hen skiljer på egna och andras tankar. Relevanta aktiviteter och uppgifter prövar och befäster kunskaperna.

Kapitlen avslutas med intervjuer som kopplar svenskämnets innehåll till omvärlden.

SVENSKA 1

¡ Punkt konkretiserar progressionen mellan Svenska 1, 2 och 3. ¡ Punkt kombinerar kunskaper och förmågor, hela tiden med

svenskämnets innehåll i fokus. ¡ Punkt innehåller exempeltexter som modellerar hur eleven

kan uttrycka sina kunskaper och visar hur både innehåll och språk utvecklas mellan kurserna. ¡ Punkt låter litteraturhistorien ta plats i alla tre kurserna. ¡ Punkt är vägen framåt.

PUNKT BESTÅR AV: Punkt Svenska 1 Punkt Svenska 2 Punkt Svenska 3 Punkt Litteraturhistoria

ELIN HELLDÉN LINNÉA SVÄRD

nok.se/punkt ISBN 978-91-27-45733-1

9 789127 457331

Omslag Punkt Svenska 1 - tryck2.indd 1-3

2020-06-23 09:19

Innehåll Läsning Hur gör du när du läser?

7 8

Varför ska du läsa?

10

Sakprosa – läsa fakta

12

Lässtrategier för sakprosa

16

Varför argumentation?

72

Argumentationens byggstenar

76

Tes – ta ställning

76

Inledning – förbered argumentationen Argument – redogör för varför

Motargument – bemöt invändningar

77 78 80

Digital läsning – läsa på skärm

23

Avslutning – sammanfatta det viktigaste 81

Skönlitteratur – läsa berättelser

26

Tänk på mottagaren

83

31

Språk och stil

84

37

Referat och källhänvisning

87

37

Referat

Källhänvisning

87

Lässtrategier för skönlitteratur Analysera skönlitteratur

Fabel – en avskalad beskrivning av handlingen

Konflikt – berättelsens motsättningar Karaktärer – vilka handlar det om?

Tid – hur förhåller sig berättelsen till tiden?

Miljö – var utspelar sig berättelsen?

Berättarperspektiv – vem berättar?

Den dramaturgiska modellen

38 39 40 42 43 44

Tema – vad är berättelsens grundtanke? 47 Motiv – återkommer i olika berättelser Intertextualitet – när texter talar med varandra Analysera lyrik

Stämning – vilken känsla förmedlar dikten?

48 49 51 54

Diktjag och situation – vem, var och när? 55 Form – hur är dikten uppbyggd?

Bildspråk förhöjer texten

56 57

Muntlig argumentation

90

Debattera

94

Argumentation i praktiken

98

Argumentera till vardags

100

Avslutande uppgift

102

Språkriktighet

103

Hur använder du ditt språk?

104

Vad är språkriktighet?

106

Varför språkriktighet?

108

Anpassa språket

112

Tal och skrift skiljer sig åt

59

Läsning i praktiken

60

Strukturera texten – några verktyg

Några avslutande ord

62

Avslutande uppgift

64

Argumentera Hur övertygande kan du vara?

Punkt-inlaga-tryck.indd 4

69 70

96

Några avslutande ord

Situation och mottagare påverkar språket

Tema och budskap

88

112 114 116

Styckeindelning underlättar för läsaren 116 Textbindning tydliggör sammanhang Variation gör texten bättre

Skiljetecken skiljer orden åt

119 124 127

Skriv korrekt – undvik vanliga fel

129

Satsradning

130

2020-06-23 10:57

Särskrivning

De eller dem?

Syftningsfel

132 134 137

Språkriktighet i praktiken

140

Några avslutande ord

142

Avslutande uppgift

143

Retorik Hur är du som talare?

145 146

Vad är retorik?

148

Varför retorik?

150

Den formella talsituationen

152

Inledning – presentera ämnet

Huvuddel – utred frågeställningen Avslutning – sammanfatta och dra slutsats För vem skriver du?

Språk och stil

204 206 208 210 210

Informationssökning och källkritik

214

Referat och källhänvisning

217

Referat – återberätta det viktigaste

Källhänvisning – informera om källan Utreda muntligt Utredande tal

217 220 223 227

Samtal – utred tillsammans med andra 228 Utredande i praktiken

230

154

Några avslutande ord

232

Vilka är dina mottagare?

156

Avslutande uppgift

234

Den retoriska arbetsprocessen

158

Den naturliga nervositeten Publiken har en viktig roll

Intellectio – välj ämne

Inventio – samla material

Dispositio – strukturera innehållet Elocutio – anpassa språk och stil

Memoria – öva inför framförandet Actio – framförandet

Emendatio – reflektera Ethos, logos och pathos

Ethos – skapa förtroende

153

162 163 165 169 172 176 178 180 180

Språksociologi Vad utmärker ditt språk?

235 236

Vad är språksociologi?

238

Varför språksociologi?

239

Flera faktorer formar språket

241

Vi talar olika dialekter

Åldern påverkar språket

Social tillhörighet och bakgrund

241 246 250

182

Genus och språk

Pathos – väck känslor hos mottagaren 183

Flerspråkighet – vilka språk talar du?

Retorik i samtal

186

Att anpassa språket

260

Retorik i praktiken

188

Språket väcker känslor

262

Några avslutande ord

190

Språksociologi i praktiken

266

Avslutande uppgift

192

Några avslutande ord

268

Avslutande uppgift

270

Logos – underbygg ditt resonemang

Utreda Hur utreder du en frågeställning?

193 194

Varför utreda?

196

Struktur i utredande text

203

Utgå från en frågeställning

Punkt-inlaga-tryck.indd 5

Ord och begrepp Bild- och textkällor

254 257

271 278

203

2020-06-23 10:57

Punkt-inlaga-tryck.indd 6

2020-06-24 10:54

Argumentera

Punkt-inlaga-tryck.indd 69

2020-06-23 10:57

Hur övertygande kan du vara?

I N L E DA N D E AKTIVITET

A

nvänd fantasin och föreställ dig att du befinner dig i de tre olika situationerna som beskrivs här nedanför. I varje situation vill du vara så övertygande som möjligt.

¡ Det är söndag kväll och du sitter och försöker desperat ta igen allt plugg som du borde ha gjort tidigare i helgen. Nu känner du dig riktigt pressad. Du och din klass har tre stora prov som väntar den kommande veckan och du vet att fler än du känner sig stressade. Till slut inser du att du måste försöka få en av lärarna att skjuta upp provet och bestämmer dig för att göra ett försök att övertala läraren på måndag morgon. ¡ Du är så glad över att äntligen ha fått ett extrajobb och dessutom ett som känns så viktigt och betydelsefullt. Du ska nämligen samla in pengar till en välkänd välgörenhetsorganisation som arbetar för att hjälpa barn som lever i krig och fattigdom i utsatta delar av världen. Nu står du för första gången iklädd organisationens vita väst och med pärmen under armen på en livlig gata, redo att ta dig an ditt uppdrag.

Du får syn på en kostymklädd man som kommer gående emot dig och tänker: Här har vi en person som ska övertalas att bli bidragsgivare!

70

Punkt-inlaga-tryck.indd 70

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:57

¡ Familjen är samlad runt middagsbordet och köttfärssåsen skickas runt. Du tackar dock nej till grytan och ser istället bekymrat på när de andra familjemedlemmarna slevar upp såsen över sin spagetti. Du har nyligen gjort, det för dig självklara, valet att bli vegetarian. Nu tänker du bestämt att detta måste bli sista gången det serveras kött i det här köket. Men du vet att framförallt din storasyster är dedikerad köttätare och att det kommer krävas hård övertalning för att få över henne och övriga familjen på din sida.

Vad gör du och vad säger du för att få din vilja igenom?

DETTA SKA DU LÄRA DIG Det här kapitlet handlar om argumentation, att kommunicera i syfte att övertyga. Du kommer att lära dig: • vilka olika syften argumentationen kan fylla • hur du strukturerar din argumentation • hur du underbygger dina argument • hur du når fram till mottagaren • vad som utmärker skriftlig argumentation • vad som utmärker muntlig argumentation.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 71

71

2020-06-23 10:57

Varför argumentation?

A

rgumentation handlar om att övertyga. Om du vill få människor att hålla med dig eller påverka dem att handla på ett visst sätt, tar du till ­argumentationen.

Det kan handla om stora frågor, till exempel politiska ­ställnings­taganden, eller små, som att du tycker att det är din lillebrors tur att städa, inte din. Ju mer kunskap du har om argumentation, vad som stärker den och vad som riskerar att försvaga den, desto större chans har du att lyckas övertyga.

Att göra sin röst hörd är en viktig del av att delta i ett ­demokratiskt samhälle. Att argumentera handlar både om att formulera en åsikt och att stå upp för den. På samma sätt är det viktigt att lyssna och ta in andras synpunkter.

Kunskap om argumentation hjälper dig även att tänka ­kritiskt.­­När du känner till argumentationens beståndsdelar blir det lättare att genomskåda andras försök att påverka dig. Du kan då lättare stå emot politiska budskap, reklam eller kompisen som försöker övertyga dig att göra något du innerst inne inte vill.

Argumentation kan se ut på olika sätt. Du argumenterar ofta utan att tänka på det, till exempel när du diskuterar med en familjemedlem eller en kompis. Men du kan också förbereda din argumentation noggrant, genom att skriva manus till ett a­ rgumenterande tal som du sedan framför inför en grupp, eller samla argument och delta i en debatt. Slutligen kan du f­ ormulera din argumentation i skrift, i det som kallas ­debattinlägg.

Du ska nu få läsa ett debattinlägg skrivet av en elev, med rubriken ”Låt mig tala alla mina språk!”. Uppgiften bestod i att skriva ett debattinlägg om en aktuell språkfråga. Inlägget skulle kunna publiceras i lokaltidningen.

72

Punkt-inlaga-tryck.indd 72

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:57

EXEMPELTEXT

LÅT MIG TALA ALLA MINA SPRÅK! Ungefär halva jordens befolkning är flerspråkig. Det innebär att de kan tala fler än bara ett språk. Trots att en så stor andel är flerspråkig så tvingas många människor att tala det nationella språket i landet de bor i, vilket har sin grund i att man missgynnar minoriteter. Sverige och ett flertal andra europeiska länder respekterar dock flerspråkighet, men det är tydligt att de flesta ändå lever kvar i en enspråkig kultur. Låt människor tala alla sina språk!

Flerspråkighet är fördelaktigt på flera sätt. Enligt artikeln ”Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare” skriven av ­Jonas Mattsson från Språktidningen har flera genomförda ­studier visat att kompetensen att växla språk ger fördelar i matematik, problemlösning och andra kreativa utmaningar.

I artikeln refererar Jonas Mattsson till en kanadensisk studie som visar att flerspråkiga barn behärskar ett mer avancerat arbetsminne. I experimentet kunde flerspråkiga barn ­effektivare än enspråkiga barn bevara information i huvudet medan de utförde en uppgift. Dessutom har man upptäckt att äldre som är flerspråkiga har bättre hälsa. I artikeln refererar skribenten till hemsidan Journal of Science, där man skrivit att flerspråkiga 60–68-åringar har en bättre kognitiv förmåga som utvecklats när de ständigt har skiftat språk. Forskare har till och med ­konstaterat att flerspråkighet kan förhindra processen av demens, då man sett att symtom på sjukdomen har bromsats på flerspråkiga patienter.

Det är inte bara individen som har fördelar av att vara fler­ språkig. Även samhället drar nytta av flerspråkighet. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv bidrar en befolkning med flerspråkig kompetens till ekonomiska fördelar. Jonas Mattsson hänvisar till en EU-rapport (2006) som anger att cirka en miljon europeiska företag förlorar över 100 000 euro årligen på grund av bristande språkkompetens. Om ett land vill att det ska finnas många jobbmöjligheter, bör det satsa på att bevara och lära

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 73

73

2020-06-23 10:57

ut flerspråkighet. I Sverige har man valt bort modersmålsundervisningen gentemot andra ämnen. Vanligtvis placeras lektioner i modersmål under illa anpassade tider, sent på dagen efter alla andra lektioner eller under lunchen. Om man förbättrar lärandet av modersmål för elever i skolan, öppnar man dörren för fram­ tida ekonomiska framgångar och på så sätt möjligheter för unga.

Ett viktigt ämne som diskuteras för närvarande i Sverige är ­hanteringen av flyktingar, nya svenskar och deras språk­ rättigheter. Många hävdar att invandrare bör fokusera på att lära sig svenska istället för att tala sitt eget språk. Man menar att inlärningen av det svenska språket är nyckeln till ­integrationen. Självklart är integrationen otroligt viktig, att invandrare så snabbt som möjligt blir inkluderade i samhället, men samtidigt så bör man inte exkludera rättigheten att tala sitt språk. Genom att motarbeta eller till och med förbjuda folk att prata sitt modersmål eller familjespråk hindrar man dem från att bevara sin kultur och sina traditioner. Går de miste om det påverkas deras identitet och känsla av sammanhang negativt.

På Migrationsinfo.se kan man läsa om en rapport från Social­ styrelsen (2015) som beräknat att runt 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lider av psykisk ohälsa. Skribenterna förklarar att den psykiska ohälsan kan bero på posttraumatisk stress. Man kan motarbeta psykisk ohälsa med samhörighet och gemenskap. För att integreras i det svenska samhället krävs inte bara utbildning, utan även möjligheten att få tala och lära sig sitt modersmål. Om nya svenskar får undervisning i sitt första språk samtidigt som de lär sig svenska, kan de på flera plan bygga en gemenskap som både kan stärka identiteten och ge trygghet.

Flerspråkigheten och möjligheten att tala alla sina språk är bra på flera sätt. Flerspråkiga har ofta god hälsa och för samhället kan det leda till framtida jobbmöjligheter och ekonomiska framgångar. Språket är också viktigt för identiteten och gemenskapen. Låt därför människor få utveckla och tala alla sina språk!

74

Punkt-inlaga-tryck.indd 74

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:57

LÄS

I ett debattinlägg för någon fram en åsikt och argumenterar för den. Fundera på egen hand eller diskutera med en klasskamrat.

1. Vilken åsikt är det eleven argumenterar för i texten?

2. Ge exempel på några ställen i texten där åsikten tydligt framkommer.

REFLEKTERA

Texten handlar om flerspråkighet, det vill säga att någon behärskar och använder två eller flera språk. Fundera på egen hand eller diskutera med en klasskamrat.

1. Om du själv talar flera språk, vilken möjlighet har du att tala alla dina språk?

2. Om du känner någon som är flerspråkig, vilken möjlighet har den personen att tala alla sina språk?

3. Om du flyttade till ett annat land, vilken betydelse skulle det ha för dig att fortsätta använda svenskan, tror du?

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 75

75

2020-06-23 10:58

Argumentationens byggstenar

E

n välfungerande argumentation består av ett antal olika delar, byggstenar som tillsammans syftar till att övertyga.

Vi ska nu titta närmare på vilka delar som behövs för att mottagaren ska tycka att det du säger eller skriver är viktigt, relevant och sant.

Tes – ta ställning Din åsikt, ditt ställningstagande eller det du vill uppnå med din argumentation kallas för tes. Tesen måste vara tydlig.

Du a­ rgumenterar för att påverka, och om det inte är tydligt för dig själv vad du vill – tänk då hur otydligt det blir för mottagaren. Börja därför med att reflektera kring syftet med ­argumentationen: Vilket är ditt ställningstagande? Vad är det du vill övertyga om? Formulera tesen som ett påstående eller en uppmaning och p ­ röva att sätta ett utropstecken efter. I ­exemplen från s. 70–71 skulle teserna bli: Skjut upp provet till nästa vecka!

Bli bidragsgivare!

Hela familjen bör äta vegetariskt!

I exempeltexten om flerspråkighet presenterar eleven tesen redan i rubriken: Låt mig tala alla mina språk! vilket gör den väl synlig från början.

76

Punkt-inlaga-tryck.indd 76

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

Inledning – förbered argumentationen Din argumentation börjar med en inledning. Här presenterar du tesen, så att ditt ställningstagande framgår tydligt för ­mottagaren redan från början. Förslagsvis avslutas inledningen med tesen, som i exempeltexten: Ungefär halva jordens befolkning är flerspråkig. Det innebär att de kan tala fler än bara ett språk. Trots att en så stor andel är flerspråkig så tvingas många människor att tala det nationella språket i landet de bor i, vilket har sin grund i att man missgynnar minoriteter. Sverige och ett flertal andra europeiska länder respekterar dock flerspråkighet, men det är tydligt att de flesta ändå lever kvar i en enspråkig kultur. Låt människor tala alla sina språk!

I inledningen ska du även ge en bakgrund till ämnet, för att på så sätt förbereda läsaren för argumentationen. I exempeltexten påpekar eleven att halva jordens befolkning är flerspråkig, men att många ändå tvingas att tala landets nationella språk. På så sätt försöker eleven måla upp en bild av att flerspråkighet angår många och få läsaren att förstå att det är ett problem att inte få tala alla sina språk. Därefter tar eleven upp att detta även gäller Sverige. Det blir en bra grund för att sedan redogöra för fler skäl – argument – till varför människor ska ges möjlighet att tala alla sina språk.

TIPS! När du ska formulera­­­en text finns det inget som säger att du måste börja med inledningen. En del upplever att kravet på att få till en intresse­väckande inledning gör att de fastnar i skrivprocessen. Börja i så fall med argumenten och spara inledningen till sist.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 77

77

2020-06-23 10:58

Argument – redogör för varför En tydlig tes räcker inte för att övertyga, du måste också ha goda skäl till varför du tycker som du gör. Dessa skäl kallas för argument. I exempeltexten presenteras tre argument.

Det första handlar om att flerspråkighet kan ge många fördelar, som en mer utvecklad problemlösningsförmåga och på sikt bättre hälsa. Här tar eleven upp Jonas Mattssons artikel ”Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare” från Språktidningen­­­, som i sin tur hänvisar till en kanadensisk forskningsstudie. Studien visar att flerspråkiga barn har ett mer avancerat arbetsminne. Genom att hänvisa till forskning och fakta försöker eleven underbygga sitt argument.

Att underbygga handlar om att stärka argumentet och är en viktig del i en övertygande argumentation. Det räcker inte att lägga fram dina argument – du behöver också visa att de är trovärdiga. Du kan underbygga din argumentation genom att förklara, ge exempel och genom att använda dig av trovärdiga och relevanta källor. Oavsett om din läsare håller med dig eller inte, bygger du upp tilliten hos mottagaren om det finns källor som styrker dina argument.

I det andra argumentet hävdar eleven att samhället kan tjäna ekonomiskt på att människor är flerspråkiga. Samma artikel från Språktidningen används som källa och denna gång lyfter eleven fram en EU-rapport som visar hur företag förlorar ekonomiskt på bristande språkkunskaper.

Det tredje argumentet handlar om att motverka psykisk ­ohälsa och stärka identitet och gemenskap med hjälp av språket. För att underbygga argumentet refererar eleven till en rapport från Socialstyrelsen.

Tre argument är lagom. Använder du fler kan det bli rörigt för mottagaren. Tänk också igenom i vilken ordning du presenterar dina argument. Inled med ett starkt argument, eftersom du då ökar chansen att tidigt vinna över mottagaren på din sida. Spara det allra starkaste argumentet till sist, eftersom mottagaren tenderar att minnas det sista argumentet bäst – då får du också

78

Punkt-inlaga-tryck.indd 78

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

en kraftfull avslutning på argumentationen. Ditt svagaste ­argument placerar du i mitten.

Egna erfarenheter och upplevelser kan också underbygga en argumentation. Genom att ge exempel från ditt eget liv visar du att du vet vad du talar om, vilket stärker din trovärdighet. Du kan också väcka mottagarens empati och få hen att engagera sig i det du vill förmedla. I exempeltexten om flerspråkighet gör eleven ett starkt ställnings­tagande och det finns tydliga argument som stärker tesen. Med tanke på att eleven redan i rubriken uttrycker en personlig koppling till ämnet när hen ­skriver Låt mig tala alla mina språk! skulle hen också kunna koppla argumenten till sig själv.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 79

79

2020-06-23 10:58

Motargument – bemöt invändningar När du argumenterar behöver du vara beredd på att bemöta motargument. Det finns alltid tänkbara invändningar mot din argumentation. Om inte, finns det ju inget behov av att argumentera. Att tänka på motståndaren redan vid förberedelserna leder till att du granskar din egen argumentation grundligt, vilket också gör argumentationen bättre.

Om du deltar i en debatt har du en tydlig motståndare vars argument du vill bemöta, för att övertyga dem som lyssnar om att du har rätt. Men även i andra typer av argumentation finns det mottagare som inte håller med dig.

Ju bättre din argumentation står sig gentemot motargumentationen, desto större chans har du att övertyga. Men fokusera inte för mycket på din motståndare, utan argumentera positivt för din tes. Du vill inte framstå som att du befinner dig i ­försvarsställning.

I exempeltexten lyfter eleven fram ett motargument som handlar om att invandrare och nya svenskar bör lära sig svenska för att bättre integreras i samhället: Ett viktigt ämne som diskuteras för närvarande i Sverige är hanteringen av flyktingar, nya svenskar och deras språkrättigheter. Många hävdar att invandrare bör fokusera på att lära sig svenska istället för att tala sitt eget språk. Man menar att inlärningen av det svenska språket är nyckeln till integrationen.

Självklart är integrationen otroligt viktig, att invandrare så snabbt som möjligt blir inkluderade i samhället, men sam­ tidigt så bör man inte exkludera rättigheten att tala sitt språk. ­Genom att motarbeta eller till och med förbjuda folk att prata sitt modersmål eller familjespråk hindrar man dem från att bevara sin kultur och sina traditioner. Går de miste om det påverkas deras identitet och känsla av sammanhang negativt.

80

Punkt-inlaga-tryck.indd 80

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

Eleven bemöter motargumentet med att vikten av att lära sig språket där man bor inte ska exkludera rätten att tala sitt moders­mål. Hen utvecklar sitt resonemang genom att förklara att språket hör ihop med kultur och traditioner, vilket i sin tur påverkar identiteten och känslan av sammanhang.

Genom att förekomma invändningen mot flerspråkighet blir ­argumentationen trovärdig och övertygande.

Avslutning – sammanfatta det viktigaste I avslutningen påminner du läsaren om dina viktigaste argument och upprepar tesen en sista gång. En effektfull avslutning kan också innehålla en uppmaning till mottagaren, i syfte att stärka tesen och ge mottagaren en känsla av att hen är inkluderad och kan bidra till en förändring. I exempeltexten skriver eleven: Flerspråkigheten och möjligheten att tala alla sina språk är bra på flera sätt. Flerspråkiga har ofta god hälsa och för samhället kan det leda till framtida jobbmöjligheter och ekonomiska framgångar. Språket är också viktigt för ­identiteten och gemenskapen. Låt därför människor få utveckla och tala alla sina språk!

Skribenten skulle också kunna använda ord som samman­ fattningsvis eller avslutningsvis, för att förtydliga för läsaren att nu kommer en avrundning av texten.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 81

81

2020-06-23 10:58

ARGUMENTATIONENS BYGGSTENAR: RUBRIK – här fångar du läsaren. Du kan använda tesen.

INLEDNING – här introducerar du ämnet, ger en kort bakgrund och presenterar tesen.

ETT FÖRSTA ARGUMENT – här lägger du fram dina skäl till tesen.

Börja med det som du anser vara näst starkast.

ETT ANDRA ARGUMENT – här kan du framföra det svagare av de tre argumenten. Kom ihåg att underbygga även detta argument.

BEMÖTANDE AV MOTARGUMENT – här tar du upp ett motargument­­­, bemöter det och förstärker på så sätt din egen argumentation.

ETT TREDJE ARGUMENT – här kommer ditt starkaste argument.

AVSLUTNING – här ska du sammanfatta, återupprepa tesen och gärna uppmana till handling.

UPPGIFTER 1. Läs igenom exempeltexten igen. a) På vilket sätt är argumenten tydliga och väl underbyggda?

Om de inte är det – vad saknas? b) Vilka andra motargument hade eleven kunnat lyfta fram?

Hur kan de bemötas?

2. Gå tillbaka till s. 70–71. Välj en av situationerna och föreställ dig återigen att du befinner dig i den. Var nu ännu mer övertygande genom att utveckla ett av dina argument. a) Välj ut ditt starkaste argument. b) Underbygg argumentet genom att till exempel förklara, ge exempel eller hänvisa till fakta och egna erfarenheter.

3. Utveckla dessutom din argumentation genom att hitta ett relevant motargument mot tesen. Bemöt motargumentet!

82

Punkt-inlaga-tryck.indd 82

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

Tänk på mottagaren

N

är du argumenterar är det nödvändigt att reflektera över mottagaren. Genom att anpassa din argumentation efter vem som ska ta del av den ökar du chansen att påverka mottagaren på det sätt du vill. Du argumenterar troligtvis på olika sätt om det är din lärare, din kompis, din farmor eller din fyraåriga lillasyster du vill övertyga. Du anpassar ditt språk, eftersom du vill att din mottagare ska förstå det du vill förmedla och ta dig på allvar. Du väljer också argument beroende på vem som lyssnar och underbygger argumenten med förklaringar och exempel som du tror påverkar mottagaren.

En tydlig struktur i argumentationen gör den lättare att förstå, vilket ger dig större möjlighet att påverka och övertyga mottagaren. I exempeltexten ”Låt mig tala alla mina språk!” försöker eleven också att underlätta för läsaren genom styckeindelning. Varje argument samt inledning och avslutning markeras med nytt stycke, vilket tydliggör för mottagaren att hen nu ska få ta del av en ny del i argumentationen.

Ett annat sätt att anpassa texten till mottagaren är att försöka skapa engagemang hos den som läser. Det kan du göra genom att ställa öppna frågor, där mottagaren själv får reflektera kring en frågeställning. I exempeltexten skulle en sådan fråga kunna vara: Hur skulle du känna om du inte fick tala ditt eget språk?

Det finns också retoriska frågor där svaret på frågan är givet.

Den som ställer en retorisk fråga förväntar sig inte ett svar, utan använder frågan för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Är det inte en självklarhet att få tala sitt eget språk? är ett exempel på en retorisk fråga. Det givna svaret stärker argumentet och gör på så sätt texten än mer övertygande.

Du kan också välja att använda ett direkt tilltal, för att ­tydligt visa att du är medveten om att det finns en mottagare av din argumentation. Talar du flera språk? eller Vilken möjlighet har du att använda alla dina språk? är exempel på direkt tilltal.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 83

83

2020-06-23 10:58

Muntlig argumentation

LÄS MER OM AC T I O – F R A M­F Ö R A N D E T S. 1 76

90

Punkt-inlaga-tryck.indd 90

Det är också vanligt att framföra sin argumentation muntligt.

Precis som en skriftlig argumentation bör ett muntligt fram­ förande innehålla en intresseväckande inledning, väl underbyggda argument och en kärnfull avslutning. Det ska också vara väl strukturerat och anpassat efter mottagaren.

I muntlig argumentation använder du dig av talspråk istället för formell stil. Du behöver inte heller vara lika utförlig i dina källhänvisningar. Du ska redogöra för källor men försöka att göra det på ett smidigt sätt, utan att lyssnaren tappar tråden.

En fördel med muntlig argumentation är att du har möjlighet att använda dig av själva framförandet som ett verktyg för att övertyga. Du kan till exempel välja att understryka vissa delar av talet genom kroppsspråket eller betona sådant som är viktigt med hjälp av din röst. För att förtydliga, förstärka och förklara vissa delar av din argumentation kan du också använda dig av presentationstekniska hjälpmedel, till exempel en Powerpointpresentation.

Inför ett argumenterande tal skriver talaren ett talmanus.

Du ska nu få ta del av ett sådant. En elev fick i uppgift att muntligt argumentera för eller emot nya språkliga fenomen i svenskan. Talet skulle innehålla en tydlig tes, tre argument och ett mot­argument. I exemplet valde eleven att argumentera för att det så kallade sms-språket är en del i det svenska språkets utveckling.

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

EXEMPELTEXT

OMG

LOL VGD

SMS-SPRÅKET INGET HOT MOT SVENSKAN! Kära publik! Som ni ser står förkortningarna OMG, VGD, LOL på tavlan. Ni som sitter framför mig nu är ju ungdomar precis som jag och jag gissar att ni därför förstår precis vad detta betyder och att ni gillar att använda er av dem. Hade ni suttit här för 20 år sedan hade ni nog däremot sett ut som fråge­tecken.

Det är därför många äldre tycker att de här förkortningarna är obegripliga, konstiga och att de kanske till och med borde förbjudas. Men man kan inte hejda språkets utveckling!

Vad kan de här nya förkortningarna komma ifrån? Jo, vår tekniska utveckling. Tekniken går framåt inom många områden.

För hundra år sedan kom bilen. Femtio år senare diskmaskinen.

Tack och lov! Tänk vad jobbigt det skulle vara att klara sig utan datorer, mobiler och internet. Med dessa kan vi kommunicera på ett nytt och snabbare sätt. Tekniken påverkar också vårt språk, till exempel det så kallade sms-språket som emojis och förkortningarna som nyss nämndes. Tekniken leder oss framåt – det är väl ingen som vill avskaffa diskmaskinen?

Jag läste i en artikel i DN att det var samma sak under den industriella revolutionen när engelskan fick stort inflytande på svenskan. Många förfärades men nu är det ingen som tycker att de orden är någonting konstigt. Ny teknik leder till att språket förändras. Den snabba kommunikationen är ett måste idag.

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 91

91

2020-06-23 10:58

Vår tillvaro snurrar fort framåt och vi måste därför hänga med i utvecklingen. Denna kommunikation med förkortningar och emojis är enkel och effektiv, vi sparar tid och minskar vår stress.

Istället för en massa babbel blir vårt språk informationstätt.

Mer innehåll på liten yta. Hur kan det vara något dåligt? ”Men alla förstår ju inte detta, emojis och förkortningar. Det kan bli missförstånd!” Så säger de som kritiserar sms-språket.

Jag tycker att de äldre som inte förstår kan lägga manken till och hänga med i utvecklingen. Kanske kan man ha sms-kurser för äldre? Jag kan ställa upp som lärare! Jag tror också att de flesta, även äldre, har en smartphone idag och att de, om de ger det lite tid, snart förstår tjusningen med till exempel emojis.

Låt dem få lite tid på sig.

Vårt sms-språk ger oss ett mer personligt språk. Vi kan uttrycka känslor med hjälp av emojis. Och det är ju helt suveränt när man tänker på det. Vi kan skicka hjärtan och ”tummen upp”. Vi kan skicka en ledsen emoji om vi vill visa vad vi känner. Vi kan skicka ett helt sms med bara emojis och vår mottagare fattar vad vi vill säga. Igen: så mycket innehåll på så liten yta.

Sammanfattningsvis kan jag bara se fördelar med att språket utvecklas och nu är det teknikens utveckling som får språket att breddas ytterligare. Ja! säger jag till fler uttrycksformer och till fler sätt att använda och effektivisera språket. Till kritikerna vill jag säga: häng med i utvecklingen! Och ja, om det sitter några äldre eller bakåtsträvare här i publiken kan jag avslöja: OMG betyder Oh my god, VGD vad gör du och LOL laughing out loud. Tack för mig!

Källa: Karl Dalén, ”Tekniken är inget hot mot svenska språket”, Dagens Nyheter, 2011-11-15, http://www.dn.se/kultur-noje/tekniken-ar-ingethot-mot-svenska-spraket/

92

Punkt-inlaga-tryck.indd 92

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

LÄS

Arbeta på egen hand eller tillsammans med en klasskamrat.

Läs igenom talmanuset noga och arbeta sedan med följande frågor.

1. Vilka är talarens argument?

2. Hur underbyggs argumenten – finns det förklaringar, exempel eller hänvisningar till källor?

3. Hur väl fungerar inledningen och avslutningen?

Hur skulle de kunna bli ännu effektivare?

4. Vad i talmanuset visar att det handlar om ett muntligt framförande?

5. Vilka förändringar skulle krävas för att talet ska fungera som skriftlig argumentation, tycker du?

6. Till vem eller vilka vänder sig talaren? Var i talmanuset framgår det? Ge exempel!

REFLEKTERA

Eleven skriver: ”Vårt sms-språk ger oss ett mer personligt språk. Vi kan uttrycka känslor med hjälp av emojis.” Eleven är alltså positivt inställd till sms-språket.

Hur skulle en argumentation mot sms-språket se ut?

Formulera tre argument som stödjer tesen: Sms-språket förstör svenskan!

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 93

93

2020-06-23 10:58

Argumentation i praktiken

M

ånga förknippar argumentation med politik. Markus Jönsson under­ visar till vardags på en gymnasieskola, men på fritiden är han verksam som politiker i sin hemkommun. I rollen som politiker är han van vid att argumentera i olika sammanhang, framförallt genom att möta meningsmotståndare i debatter i kommunfullmäktige.

Varför är argumentationen så viktig för dig och andra politiker?

Hur hanterar du nervositet under en debatt?

Inom politiken handlar argumentation framförallt om att synliggöra skillnader mellan olika partier. Det kan vara svårt för väljarna att förstå de ideologier som ligger till grund för partiet och argumentationen blir ett sätt att tydliggöra vad partiet står för. När man argumenterar, till exempel i en debatt, är det väljaren som är mottagaren. Syftet är inte att få över den politiska motståndaren till sin sida, utan att övertyga den som lyssnar på debatten.

Det har absolut hänt att jag blivit nervös och fått hjärnsläpp under en debatt. Mitt råd då är: ta en kort paus och andas. Man behöver inte fylla luften med ord hela tiden.

Tänk till exempel på Barack Obama, som är känd för sina långa pauser. Sedan kan det ibland vara stressande om man råkar tappa bort sig eller säga fel. Men då får man trösta sig med att det är sådant som händer, acceptera sitt misstag och gå vidare.

Hur förbereder du dig inför en debatt?

Vad är den största skillnaden mellan muntlig och skriftlig argumentation?

Jag läser på en hel del eftersom jag vill ha koll på relevanta fakta och liknande.

Men medan många av mina motståndare ofta pratar om fakta, siffror och procent är det något jag försöker undvika. Jag vill hellre väcka känslor och måla upp bilder som mottagaren kan ta till sig. Pratar vi om utbildningsfrågor försöker jag till exempel ge ett barnperspektiv och knyta an till verkligheten. Jag lyfter också fram min roll som lärare för att synliggöra att jag vet vad jag pratar om.

När jag skriver en debattartikel ­behöver jag vara mer kortfattad, kraftfull och snabbare komma till kärnan eftersom det är begränsat med utrymme. Det ska också helst handla om en aktuell fråga som ­intresserar läsarna.

98

Punkt-inlaga-tryck.indd 98

Hur mycket använder du dig av sociala medier?

Personligen försöker jag undvika att gå in i debatter på sociala medier. Eftersom det inte är uppstyrda debatter blir det ofta ohederligt med en hel del fula knep,

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

som att man styr undan från sakfrågan och går till personangrepp, eller har en allmänt hård ton. Det är överlag viktigt att framstå som en vettig person när man ­argumenterar. Är man otrevlig slutar människor att lyssna till en. Det är också viktigt att inte tappa fokus på frågan man diskuterar. Syftet med att man engagerar sig politiskt är ju att man vill göra kommunen eller landet man bor i till en bättre plats. Det får inte glömmas bort.

Hur blir man bra på att argumentera?

Först och främst: öva mycket. Tänk till ordentligt kring frågorna och testa sedan dina tankar genom att uttala dem inför ­andra, till exempel kompisar eller familjen.

Du kan också skriva ner tankarna, eftersom det är lättare att reflektera kring dem om du ser dem utifrån. Inför att jag ska hålla ett anförande i en debatt skriver jag alltid ner det jag ska säga. Sedan läser jag, skriver om och ändrar i strukturen. Jag

låter också personer i min omgivning läsa och komma med feedback. Det här är en process som man får öva sig i.

En annan viktig sak är att våga. Det kan vara nervöst att uttrycka sina åsikter inför andra i till exempel en debatt, oavsett om det handlar om scenskräck eller en rädsla för att göra fel. Du kan trösta dig med att så gott som alla känner så och dessutom, ju mer man gör något desto lättare blir det. Även här gäller det att testa och öva.

Det kan också vara jobbigt att stå upp för saker och behöva försvara sin åsikt. Men det är samtidigt en skön känsla att vara på det klara med vad man själv tror på och vad man vill åstadkomma, särskilt när man kämpat hårt för något och ser att det sker en förändring.

Jag tycker det är viktigt att förmedla till ungdomar att deras åsikter är viktiga och även om man inte har åldern inne för att rösta får man gärna engagera sig politiskt.

Det finns ingen åldersgräns för att få ha åsikter.

REFLEKTERA

Nu har du läst om Markus Jönssons tankar kring argumentationens roll inom politiken.

1. Vad lyfter han fram som det viktigaste för en lyckad argumentation?

2. Vilka av hans råd kan du själv använda dig av när du argumenterar?

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 99

99

2020-06-23 10:58

N

u har du lärt dig grunderna inom argumentation. Du vet till exempel att det krävs en tydlig tes, väl underbyggda argument och en genomtänkt struktur för att övertyga på bästa sätt. Du känner till olika typer av argumentation och skillnaden mellan att argumentera i tal och i skrift. Du vet också hur viktigt det är att anpassa argumentationen efter mottagaren och att bemöta motargument. Förhoppningsvis känner du dig nu mer säker när du argumenterar, i klassrummet, men också i ditt liv utanför skolan.

Naturligtvis finns det mer att lära sig om argumentation, till exempel hur du värderar dina argument, om olika slags argument­­och vilka fallgropar du ska undvika när du argumenterar.

I dina kommande svenskstudier på gymnasiet kommer du att få fördjupa dina kunskaper ytterligare.

100

Punkt-inlaga-tryck.indd 100

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

ARGUMENTER A

Punkt-inlaga-tryck.indd 101

101

2020-06-23 10:58

Avslutande uppgift Välj en av de fetstilta teserna här nedanför eller formulera din egen. Förbered ett argumenterande tal eller skriv en argumenterande text utifrån tesen du valt. ¡ Stå för det du tycker – Sluta vara anonym på nätet! ¡ Jorden blir allt varmare – För att rädda klimatet måste vi agera nu! ¡ Sluta vara passiva åskådare – Inför en civilkuragelag! ¡ En skola för alla – Alla skolor ska ha ett könsneutralt omklädningsrum! ¡ Pappersboken är bäst – Sluta med digitala läromedel i skolan! ¡ Datorn är allt som behövs – Använd endast digitala läromedel i skolan!

Tänk dig att mottagarna är dina klasskamrater och att du vill vinna över dem till din sida. Använd strukturen för ­argumenterande text och tal som du lärt dig i detta kapitel.

Tänk på att: ¡ använda en slagkraftig rubrik ¡ skapa en intresseväckande inledning ¡ använda tre argument ¡ bemöta ett motargument ¡ använda minst en källa ¡ knyta ihop argumentationen i en avslutning.

102

Punkt-inlaga-tryck.indd 102

ARGUMENTER A

2020-06-23 10:58

ELIN HELLDÉN & LINNÉA SVÄRD

SVENSKA 1

Punkt Svenska 1 är konkret och engagerande. Den består av sex kapitel: Läsning, Argumentera, Språkriktighet, Retorik, Utreda och Språksociologi. Kunskaper och förmågor kombineras till exempel genom att eleven får skriva utredande texter och delta i lärande samtal om litteratur och läsning. Exempeltexter stöttar eleven i att strukturera text och tal samt synliggör hur hen skiljer på egna och andras tankar. Relevanta aktiviteter och uppgifter prövar och befäster kunskaperna.

Kapitlen avslutas med intervjuer som kopplar svenskämnets innehåll till omvärlden.

SVENSKA 1

¡ Punkt konkretiserar progressionen mellan Svenska 1, 2 och 3. ¡ Punkt kombinerar kunskaper och förmågor, hela tiden med

svenskämnets innehåll i fokus. ¡ Punkt innehåller exempeltexter som modellerar hur eleven

kan uttrycka sina kunskaper och visar hur både innehåll och språk utvecklas mellan kurserna. ¡ Punkt låter litteraturhistorien ta plats i alla tre kurserna. ¡ Punkt är vägen framåt.

PUNKT BESTÅR AV: Punkt Svenska 1 Punkt Svenska 2 Punkt Svenska 3 Punkt Litteraturhistoria

ELIN HELLDÉN LINNÉA SVÄRD

nok.se/punkt ISBN 978-91-27-45733-1

9 789127 457331

Omslag Punkt Svenska 1 - tryck2.indd 1-3

2020-06-23 09:19