9789127457263

2

FIXA

FIXA

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Fixa svenskan är en läromedelsserie som består av kursböcker för kurserna Svenska 1–3. Böckerna har en gemensam grundstruktur och behandlar litteratur, språk och muntlig och skriftlig framställning i olika genrer. I varje kapitel finns uppgifter som utvecklar läsförståelse och ordförståelse, diskussionsfrågor samt undersökande och kreativa uppgifter. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter.

Längst bak finns en uppslagsdel med bland annat litteraturvetenskapliga begrepp, språkriktighet, textanalys, referatteknik och källhantering.

Läs mer om serien på nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-45726-3

9 789127 457263

Fixa svenskan 2_cover.indd Alla sidor

2

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

2

Fixa svenskan 2 innehåller: • kapitel om relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling • kapitel om språksituationen i Sverige och Norden och vem som har makt över språket • kapitel om grammatik och språkets beståndsdelar från fonem till sats • kapitel om muntlig och skriftlig framställning i olika genrer med fokus på syfte, mottagare och kommunikationssituation.

FIXA Svenska 2 för gymnasiet 2019-11-14 16:11

Välkommen till Fixa svenskan 2 Med Fixa svenskan 2 får du fördjupa dina kunskaper i språk och litteratur och både utveckla dina färdigheter och lära dig helt nya saker. Du använder språket för att kommunicera, reflektera och visa vilka kunskaper du har. Med språket kan du uttrycka vem du är. När du läser litteratur utmanas du till nya sätt att tänka och får möta människor, idéer och världar som du inte skulle göra annars.

Det gäller inte minst äldre texter.

Författare har i alla tider varit intresserade av att beskriva den tid de har levt i. Idéer och tankar som funnits i samhället har på så sätt speglat sig i litteraturen. På samma sätt har läsarna påverkats av författarnas förmåga att gestalta nya idéer eller peka på orättvisor.

Inte minst har sättet att skriva och ämnena som behandlats skiftat.

Att dela in litteraturhistorien i epoker hjälper oss att se dåtidens litteratur i ett klarare ljus men också att få syn på det typiska för vår egen tids berättelser. I Fixa svenskan 2 får du möta tre kapitel som presenterar olika epoker ur litteraturhistorien.

Sverige är ett mångspråkigt samhälle, precis som de flesta av världens länder. Fixa svenskan 2 innehåller två kapitel som behandlar språksituationen i Sverige och Norden. Här finns också ett kapitel som handlar om språk och makt.

Varje kapitel om språk och litteratur avslutas med uppgifter där du ska visa dina kunskaper. I de här uppgifterna kommer du att få använda dig av olika texttyper, så kallade genrer. I Fixa svenskan 2 presenterar vi genrer som exempelvis essäer, reportage, argumenterande tal och litteraturhistoriska analyser av romaner.

Människan har fascinerats av och beskrivit sitt språk ända sedan antiken. Språkets beståndsdelar, från sats till fonem, kan beskrivas i en grammatik. Fixa svenskan 2 består av tre kapitel som presenterar olika perspektiv på svenska språkets grammatik.

I alla kapitel i Fixa svenskan 2 finns övningar där du arbetar med att förstå, förklara och diskutera dina nya kunskaper. I Workshop finns undersökande och kreativa uppgifter där du får vidga perspektiven ytterligare. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter.

I Uppslaget på s. 426–459 får du bland annat hjälp med hur du disponerar en text, hur du citerar och vilka stilfigurer du kan använda i ett tal. Här finns dessutom kortfattade förklaringar till alla ord som är markerade med fetstil i boken.

Lycka till!

Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin och Helga Stensson

Fixa svenskan 2_text.indd 3

2019-11-14 16:54

Innehåll

LITTERATUR

SPRÅK

1

4

Alltings början Alltings början – varför då?

Gästabudet Arbeta med Gästabudet Iliaden Arbeta med Iliaden Fragment 1 och Fragment 31 Arbeta med Sapfos fragment Antigone Arbeta med Antigone Om Alltings början Workshop Skriv och tala om Alltings början

6 8 9 16 18 24 26 30 32 36 38 46 48

Himmel och helvete

50

Himmel och helvete – varför då?

Uppenbarelser Arbeta med Uppenbarelser Den gudomliga komedin Arbeta med Den gudomliga komedin Färden till västern Arbeta med Färden till västern Om Himmel och helvete Workshop Skriv och tala om Himmel och helvete

52 53 58 60 64 66 70 72 82 84

3

86

Förnuft och känsla – varför då?

Robinson Crusoe Arbeta med Robinson Crusoe Den unge Werthers lidanden Arbeta med Den unge Werthers lidanden Jane Eyre Arbeta med Jane Eyre Om Förnuft och känsla Workshop Skriv och tala om Förnuft och känsla

104 106 110 112 122 124

Historien om litteraturen Litterära epoker

126 128

Fixa svenskan 2_text.indd 4

Mångspråkiga samhällen Språken i Sverige Nationella minoritetsspråk i Sverige Det svenska teckenspråket Engelskan i Sverige Arbeta med Sverige – ett mångspråkigt land Workshop

142 144 146 149 164 166 168 170

5

Språken i Norden

2

Förnuft och känsla

Sverige – ett mångspråkigt land

Vad är Norden?

Språken i Norden Arbeta med Språken i Norden Workshop

172 174 176 192 194

6

Makt över språket

Vem bestämmer över språket?

Språkpolitik Skriftspråket genom tiderna Förändringar i språket Språkråd Arbeta med Makt över språket Workshop Tala och skriv om språkförhållanden i Norden

196 199 200 201 204 209 210 212 214

88 88 96 98

2019-11-14 16:54

GRAMMATIK Vad är grammatik?

Ett oändligt antal betydelser Känslan för grammatik Vad ska man ha grammatiken till?

218 218 219 221

Ordens uppkomst – om ljud och ordbildning 222 224 228 234 236 238

Litterära analyser

348

Mönstertext Om litterära analyser Mönster Arbeta med litterära analyser Workshop Skriv en komparativ litterär analys

350 355 357 362 364 366

12

8

Ordens sortering – om ordklasser

242

Nio ordklasser Substantiv Pronomen Adjektiv Verb Adverb Prepositioner Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner Räkneord Arbeta med ordklasser Workshop

245 247 251 257 259 266 269 270 271 271 272 274

9

Ordens roller – om syntax

278

Mening och sats Satslösning Fraser Arbeta med syntax Workshop Skriv och tala om grammatik

280 284 290 304 306 308

GENRER 10

Retorik

310

Mönstertexter Om retorik Mönster

312 317 317

Fixa svenskan 2_text.indd 5

334 336 338 340 342 344

11

7

Fonologi – läran om ljuden Morfologi – läran om hur orden bildas Vad betyder orden?

Arbeta med ljud och ordbildning Workshop

Arbeta med utredande tal Workshop Skriv och håll ett utredande tal Arbeta med argumenterande tal Workshop Skriv och håll ett argumenterande tal

Essäer

370

Mönstertext Om essäer Mönster Arbeta med essäer Workshop Skriv en essä

372 375 375 380 382 384

13

Populärvetenskapliga artiklar Mönstertext Om populärvetenskapliga artiklar Mönster Arbeta med populärvetenskapliga artiklar Workshop Skriv en populärvetenskaplig artikel

388 390 392 392 398 400 402

14

Reportage

Mönstertext Om reportage Mönster Arbeta med reportage Workshop Skriv ett reportage

406 408 412 412 418 420 422

Uppslaget

426

Register Textkällor Bildkällor

460 463 464

2019-11-14 16:54

3 Fixa svenskan 2_text.indd 86

2019-11-14 16:59

FÖRNUFT OCH KÄNSLA Ska vi lyda vårt förnuft eller följa vår känsla? Ska vi låta rationella, kloka tankar bestämma eller ska vi låta känslostormarna avgöra valen i våra liv? Förnuftet och känslan har i olika tider spelat olika stor roll i samhället, vilket har speglats i litteraturen.

I detta kapitel kommer du att möta tre texter från de tre epokerna upplysningen, romantiken och realismen där förnuftet och känslan på olika sätt står i fokus. Textutdragen är hämtade från de klassiska romanerna Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe och Jane Eyre av Charlotte Brontë.

Fixa svenskan 2_text.indd 87

2019-11-14 16:59

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 106

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Jane Eyre Charlotte Brontë, 1847 Huvudperson i romanen Jane Eyre, skriven av den brittiska författaren Charlotte Brontë, är den föräldralösa flickan Jane Eyre. Efter att ha tillbringat åtta år av umbäranden på en internatskola hamnar Jane som guvernant på godset Thornfield Hall. Godset ägs av en mr Rochester. Snart upptäcker Jane att hon har känslor för honom och att kärleken är besvarad. Trots att de är från olika samhälls­ klasser friar mr Rochester till Jane.

Men det finns ett hinder på vägen till lyckan för det förälskade paret. På bröllopsdagen avslöjas det att mr Rochester redan är gift.

Jane blir förtvivlad och inser att hon inte längre kan vara kvar på Thornfield Hall. Mr Rochester menar att de inte behöver gifta sig, de älskar ju varandra och kan fly utomlands. Men Jane vill inte vara hans älskarinna, hon vill ha honom helt och hållet. I ett försök att blidka Jane återger mr Rochester deras kärlekshistoria från det att de först möttes fram till bröllopsdagen. Det är efter detta ­övertalningsförsök som scenen här nedanför tar vid.

Detta var sant, och medan han talade förvandlades mitt eget samvete och förnuft till förrädare som anklagade mig för att göra orätt då jag avvisade honom. De talade nästan lika högröstat som känslan, och den ropade vilt: ”Ge vika! Tänk på hur olycklig han blir, tänk på faran han löper – se hur det blir för honom om han lämnas ensam. Kom ihåg hans ­oförsiktiga läggning, betänk vilken desperation som kan följa av ­förtvivlan. Trösta honom, rädda honom, älska honom. Säg att du älskar honom och vill bli hans. Vem i hela världen bryr sig om dig, vem kan ta skada av vad du gör?”

Men svaret kom alltjämt okuvligt. Jag bryr mig om mig själv. Ju ensammare jag är, ju mer vänlös och utan andras stöd, desto mer skall jag respektera mig själv. Jag skall hålla den lag som är given av Gud och som människor har stadfäst. Jag skall hålla fast vid de regler som jag lärde mig att omfatta när jag var vid mina sinnens bruk och inte förryckt, som jag är nu. Lagar och regler är inte till för de tider då inga frestelser finns, de är till för sådana stunder som denna, då kropp och själ ­uppreser mot deras stränghet. De är klara och tydliga, de skall inte kränkas. Om jag kunde bryta mot dem efter eget ­godtycke, vad skulle de då ha för värde? De har ett värde – det har jag alltid trott, och om jag inte kan tro det nu beror det på att

106 2019-11-14 16:59

jag är galen – fullständigt galen. Blodet rinner som eld i mina ådror och hjärtat bultar så snabbt att jag inte kan räkna slagen.

Invanda övertygelser, tidigare fattade beslut, det är det enda jag i denna stund har att hålla mig till. Där fattar jag posto.

Jag gjorde så. Mr Rochester läste det i mitt ansikte. Hans vrede stegrades ytterligare, han måste för ett ögonblick ge efter för den vad som än hände. Han gick tvärsöver golvet, tog tag i min arm och grep mig om livet. Det var som om han slukade mig med sin brinnande blick. Kroppsligen kände jag mig i det ögonblicket maktlös som halmstråt inför ugnens dånande eld – men jag rådde alltjämt över min själ och visste därför att jag ytterst var trygg. Själen talar lyckligtvis genom ögonen – ofta sker det omedvetet men ändå sanningsenligt. Jag lyfte blicken mot honom, och när jag såg in i hans vilda ansikte undslapp mig ett kvidande. Hans grepp om mig gjorde ont, och mina hårt prövade krafter var nästan slut. − Aldrig, sa han mellan sammanbitna tänder, aldrig har det funnits någonting så skört och samtidigt så okuvligt. Som ett strå känns hon i mina händer! (Han skakade om mig utan att lossa sitt grepp.) Jag skulle kunna knäcka henne mellan tummen och pekfingret. Och vad skulle det tjäna till att ­knäcka henne, slita sönder henne, krossa henne? Betrakta de där ögonen! ­Betrakta det viljestarka, vilda, fria väsen som ser ut genom dem och ­trotsar mig, inte bara med mod utan med kärv segervisshet! Vad jag än gör med dess bur kommer jag inte åt den själv, den vilda, ­vackra varelsen! Om jag river och bryter sönder detta lilla fängelse ­kommer mitt våldsdåd bara att göra fången fri. Huset kan jag erövra, men den som bor där skulle ha flytt till himlen innan jag bemäktigat mig dess stofthydda. Och det är din själ jag vill ha, med dess vilja och kraft, dess godhet och renhet – inte bara den bräckliga kroppen. Du skulle kunna komma flygande till mig av dig själv och trycka dig till mitt bröst om du ville, men om jag fångar dig mot din vilja glider du ur greppet som en doft – du skulle vara borta innan jag hann inandas den. Å, kom, Jane, kom!

Då han sade detta släppte han mig och bara såg på mig.

Hans blick var mycket svårare att motstå än det vilda ­greppet, men det skulle ha varit dåraktigt att ge efter nu. Jag hade ­trotsat och övervunnit hans vrede, nu måste jag undkomma hans sorg. Jag drog mig mot dörren. − Går du, Jane? − Ja, sir, jag går. − Du lämnar mig? − Ja. − Du vill inte komma till mig? Du vill inte bli min tröst och

107 Fixa svenskan 2_text.indd 107

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 16:59

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 108

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

räddning? Betyder inte min djupa kärlek, min vilda förtvivlan och mina heta böner någonting för dig?

Denna outsägligt starka plåga i hans tonfall! Det var svårt att ännu en gång med fast stämma säga: Jag går. − Jane! − Mr Rochester! − Dra dig tillbaka då, jag går med på det – men du ska veta att du lämnar mig här i ångest. Gå upp till ditt rum, tänk igenom vad jag har sagt, och ägna en tanke åt hur jag lider, Jane – tänk på mig.

Han vände sig bort och kastade sig framstupa på soffan. − Å, Jane! Mitt hopp, min älskade, mitt liv! utbrast han ångestfullt. Sedan kom en djup, våldsam snyftning.

Jag var redan framme vid dörren, men jag vände, min läsare, jag vände och gick tillbaka lika beslutsamt som jag hade gått.

Jag föll på knä intill honom, jag vände hans ansikte mot mig, kysste hans kind och strök honom över håret. − Gud välsigne er, min käre herre, sade jag. Må Gud bevara er för allt ont, må han leda er och trösta er, och löna er för all er godhet mot mig. − Den bästa belöningen skulle ha varit lilla Janes kärlek, svarade han, utan den brister mitt hjärta. Men Jane kommer

108 2019-11-14 16:59

att skänka mig sin kärlek – jovisst, storsint och frikostigt.

Blodet rusade till hans ansikte, ögonen sköt blixtar, han störtade upp och bredde ut armarna, men jag gled undan omfamningen och lämnade rummet.

Farväl! ropade mitt hjärta då jag gick ifrån honom. Förtvivlan tillade: Farväl för alltid! Översättning av Gun-Britt Sundström.

Ur Jane Eyre, Bonnier Pocket, 2011.

Charlotte Brontë (1816–1855) Charlotte Brontës liv kantades av sorger. Hon blev tidigt moderlös, hon förlorade två systrar som dog av svält på en internatskola och brodern Bramwell söp ihjäl sig. De tre kvarvarande systrarna, Charlotte, Emily och Anne, dog också relativt unga.

Charlotte och hennes yngre syskon uppfostrades av en kvinnlig släkting på en enslig prästgård i Yorkshire, England. Syskonen hade tillgång till gårdens stora bibliotek och fick på så vis en god utbildning, vilket var ovanligt för kvinnor som inte tillhörde de övre samhällsklasserna.

Livet på prästgården verkar också ha haft god inverkan på syskonens fantasi och berättarlust: alla tre systrarna Brontë blev författare. De debuterade tillsammans med diktsamlingen Poems by Currer, Ellis and Acton Bell. De tvingades att skriva under pseudonymer eftersom det inte ansågs passande att en kvinna skrev böcker. Charlotte Brontë var den som nådde störst framgång under sin levnad, framför allt med sin roman Jane Eyre.

Men Emily Brontës Svindlande höjder har i efterhand blivit både hyllad och läst. Den tredje systern, Anne Brontë, skrev bland annat brevromanen Främlingen på Wildfell Hall, där brodern Bramwell sägs ha stått förebild för den försupne huvudpersonen.

Det finns många kopplingar mellan handlingen i Jane Eyre och Charlotte Brontës egna upplevelser. Till exempel hade författaren själv erfarenheter av det hårda livet på internatskolor, av arbetet som guvernant och av den omöjliga men passionerade kärleken.

109 Fixa svenskan 2_text.indd 109

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 17:00

Arbeta med Jane Eyre Du ska nu studera romanutdraget Jane Eyre lite närmare.

Förstå 1

I början av textutdraget kämpar Jane med både sitt samvete, sitt förnuft och sin känsla. Vad är det ”känslan” vill att Jane ska göra?

2

Hur svarar Janes samvete och förnuft på ”känslans” önskemål?

3

Jane anser sig själv vara ”fullständigt galen”. Vad i sitt beteende är det hon syftar på?

4

Vad är det som gör mr Rochester så arg att han tar tag i Jane och säger att han skulle kunna ”knäcka henne mellan tummen och pekfingret”?

5

Vad menar mr Rochester när han säger: ”Huset kan jag erövra, men den som bor där skulle ha flytt till himlen innan jag bemäktigat mig dess stofthydda.”

110 Fixa svenskan 2_text.indd 110

2019-11-14 17:00

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför: 1

”Jag skall hålla den lag som är given av Gud och som människor har stadfäst.”

2

”Jag skall hålla fast vid de regler som jag lärde mig att omfatta när jag var vid mina sinnens bruk och inte förryckt, som jag är nu.”

3

Om jag kunde bryta mot dem efter eget godtycke, vad skulle de då ha för värde?

Diskutera 1

”Lagar och regler är inte till för de tider då inga frestelser finns, de är till för sådana stunder som denna, då kropp och själ uppreser mot deras stränghet”, säger Jane. Håller ni med Jane om att det är viktigt att följa de ”lagar” som hon syftar på?

2

Samtalet mellan Jane Eyre och mr Rochester handlar om både förnuft och känsla. Hur yttrar sig de förnuftiga och känslosamma resonemangen och handlingarna i textutdraget? Ge exempel från samtalet då de låter antingen förnuftet eller känslorna styra.

3

Vad menar Jane när hon säger: ”Jag hade trotsat och övervunnit hans vrede, nu måste jag undkomma hans sorg”?

111 Fixa svenskan 2_text.indd 111

2019-11-14 17:00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 134–135

Fixa svenskan 2_text.indd 112

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Om Förnuft och känsla Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet började vetenskapsmän och filosofer debattera och argumentera mot den makt som kyrka och stat under lång tid hade haft över folket. De förespråkade att människorna inte skulle lita blint på makten, utan använda sitt sunda förnuft för att ifrågasätta den. Tiden utmärktes av en stark optimism. Man trodde att man genom vetenskap, tänkande och förnuft kunde lösa världens problem. Nya världsdelar upptäcktes och koloniserades, med det underliggande antagandet att den västerländska kulturen skulle vara förnuftigare och mer utvecklad än andra kulturer. Vetenskapsmännen, filosoferna och författarna talade bland annat om att de ville upplysa människorna, och epoken har således fått namnet upplysningen. Allra starkast var upplysningsidéerna i England och Frankrike. Under den franska revolutionen 1789 gick man från ord till handling och störtade samhället över ända.

112 2019-11-14 17:00

Men upplysningstidens optimism förbyttes snart i förfäran när den franska revolutionen slutade i ett blodigt skräckvälde.

Revolutionens dröm om frihet, jämlikhet och broderskap gick i kras. Det blev ett hårt bakslag att inse att det inte var så lätt som man trodde att förändra världen.

Detta kom också att synas i litteraturen. Författarna vände sig nu bort från samhällskritiken och ägnade sig åt andra ämnen som naturen, exotism och det egna själslivet. Ur denna inåtvända och känslomässiga reaktion föddes romantiken.

Men ytterligare samhällsförändringar ledde till att det snart började utvecklas nya strömningar inom litteraturen. Under 1800-talet industrialiserades samhället mer och mer. I takt med industrialiseringen utvecklades de politiska ideologierna liberalism, socialism och konservatism, som hade skilda idéer om hur de nya industrialiserade samhällena skulle formas. De tankar och idéer om mänskliga rättigheter och friheter som fötts under upplysningstiden fick förnyad kraft. Många författare hade svårt att blunda för de förhållanden som den nya arbetarklassen levde under. Under denna period, då man gärna talade om mänskliga rättigheter samtidigt som arbetarna levde hårda liv i städerna, vände författarna återigen blicken ut mot samhället. Nu ville de beskriva den verklighet som många människor levde i. Denna epok har fått namnet realismen.

Om texterna i historien De tre texterna i det här kapitlet – Defoes Robinson Crusoe, Goethes Den unge Werthers lidanden och Brontës Jane Eyre – behandlar förnuft och känsla på olika sätt utifrån den tid och kultur de skrevs i.

Den förnuftige Robinson Robinson Crusoe förkroppsligar på många sätt upplysningstidens ideal. Han är förnuftig, praktisk och optimistisk. Hans förhållningssätt innebär att han löser sina problem genom att iaktta, experimentera, lära sig av sina misstag och resonera förnuftigt. På många sätt kan man se honom som en representant för det vetenskapliga tänkande som idealiserades under upplysningstiden. Robinson experimenterar, iakttar och drar slutsatser som en vetenskapsman.

När han ställs inför belägenheten att vara ensam på en öde ö utan större hopp om räddning sveps han inte iväg av desperata känslor utan gör en lång, förnuftig uppställning om vad som kan sägas vara ont respektive gott i den situation han nu hamnat i.

113 Fixa svenskan 2_text.indd 113

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

UPPSLAGET S. 136–139

2019-11-14 17:00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 114

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

ONT

GOTT

Jag har blivit uppkastad på en

Men jag är vid liv och har

fruktansvärd öde ö, berövad

inte drunknat som alla

allt hopp om räddning.

mina skeppskamrater.

[…]

[…]

Jag är avskild från hela mänsk-

Men jag förgås inte av svält i

ligheten, en ensling, ­bannlyst

en ödemark som inte ger mig

från all mänsklig samvaro.

­möjlighet att uppehålla livet.

Jag har inga kläder att skyla

Men jag lever i ett varmt klimat,

mig med.

och hade jag kläder skulle jag knappast kunna bära dem.

När Robinson står inför praktiska problem som han måste lösa, löser han dem genom att iaktta, experimentera och hitta finurliga lösningar med det material som står honom till buds. Romanen är full med beskrivningar av hur han går tillväga med sina noggrant genomtänkta konstruktioner. Exempelvis skapar han en av de första dagarna en almanacka för att inte tappa uppfattningen om tidens gång.

För att undvika detta gjorde jag ett stort träkors som jag slog ner i marken på det ställe vid ­stranden där jag först hade landat och på detta ristade jag med kniven in följande ord, med stora bokstäver: HÄR LANDSTEG JAG DEN 30 SEPTEMBER 1659. På sidorna av den ­fyrkantiga trästocken skar jag varje dag en skåra med ­kniven, och var sjunde skåra var dubbelt så lång som de andra. Första dagen i varje månad gjorde jag en skåra som var dubbelt så lång som skåran för söndagar. På så sätt fick jag en almanacka med veckor, månader och år.

114 2019-11-14 17:00

Robinsons popularitet kan delvis förklaras av att han symboliserar människans förmåga att överleva mot alla odds. Hans uppfinnings­ rikedom, optimistiska livshållning och arbetsamhet var något som den växande borgarklassen kunde identifiera sig med. Samtidigt är Robinson en typisk kolonisatör. Det är han som lär Fredag vilken gud som är den rätta. Det är Robinson som ger Fredag ett namn. Att Fredag redan skulle ha ett namn eller en religion värd att respektera är ingenting Robinson ens reflekterar över. I hans världsordning är Fredag född till slav och han själv till herre. Att ursprungs­­befolk­ningens kultur skildras som rå och ­barbarisk visar en syn på k­ oloniseringen som rimlig och en seger för civilisationen.

Vad driver inte mitt hjärta mig till!

Om Robinson är den typiske upplysningsmannen, så är Werther romantikens förgrundsgestalt. Men inte bara på grund av sin starka kärlek till Lotte och sin dyrkan av naturen. I Sturm und ­Drang-rörelsen sprids en känsla av meningslöshet och livsleda som man ger uttryck för i den romantiska litteraturen. I England använder man begreppet spleen för denna känsla och i Tyskland ordet Weltschmerz – världssmärta. Spleen betyder mjälte och ­syftar på att man under antiken trodde att mjälten innehöll ”den svarta gallan”. Det var den kroppsvätska som man ansåg orsakade ­nedstämdhet. I svenska språket finns ordet mjältsjuka, som betyder just melankoli eller depression.

Werther personifierar smärtan, melankolin och livsledan. Han blir frustrerad och ångestfylld när livet inte ger honom det han längtar efter. … vi längtar att få ge oss hän med hela vårt väsen, att förnimma en enda stor och härlig känslas hela sällhet – men åh, när vi skyndar oss att gripa den, när det som är fjärran blir nära, då är allt som förut och vi står där med vårt armod, vår begräns­ ning, och vår själ smäktar efter den vederkvickelse som undflytt oss.

Werther gör olika försök att råda bot på tomheten. Den besjälade naturen är en viktig hjälp:

115 Fixa svenskan 2_text.indd 115

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 17:00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 116

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

… när jag ser de små världarnas vimmel bland stråna, otaliga små maskars och myggors out­ grundliga skepnader, och känner dem närmare mitt hjärta och känner närvaron av den allsmäktige som ­skapade oss till sin avbild – fläkten av hans allkärlek som håller oss svävande i evig lycka …

Kärleken med stora känslor och stark passion blir också ett ­medel för att dämpa den existentiella ångesten. Romantikens dramatiska känslouttryck spelar en viktig roll i romanen. Åh, det löper som en eld genom mina ådror, om min hand av en händelse snuddar vid hennes, om våra fötter vidrör varandra under bordet! Jag ryggar tillbaka som om jag svett mig på eld och en hemlig kraft drar mig åter mot henne – jag blir så yr av det.

Men Werther kan också uttrycka sin känslosamhet lite lugnare och mer insiktsfullt.

Men så pysslar jag ju också med mitt hjärta som med ett sjukt barn, varje nyck blir tillfredsställd.

En tolkning av Werthers självmord i Den unge Werthers lidanden är att han drivs till det av sin olyckliga kärlek. Men Lotte sätter fingret på ett alternativ till den tolkningen.

Jag fruktar, jag fruktar att det endast är omöjlig­ heten att tillfredsställa er önskan som gör mig så underbar i era ögon. – Han drog sin hand ur hennes och såg på henne med en stel, argsint blick. – Listigt, utropade han, mycket listigt!

Vissa läser detta stycke som att Werther inte drivs till självmord på grund av att Lotte inte vill ha honom, utan tvärtom på grund av att hon till slut tycks falla för honom. Då blir hon inte längre lika idealiserad för honom och livet ter sig än mindre meningsfullt

116 2019-11-14 17:00

Ur en uppsättning av Jules Massenets opera Werther (1892), Paris 1905.

för Werther. Det skulle alltså inte vara den olyckliga kärleken som dödar honom, utan livsledan.

Om denna tolkning av Werthers känslor är ”bättre” än den som talar för att han dog av olycklig kärlek kan man diskutera. Men hans öde berörde hursomhelst läsarna djupt och romanen gjorde ett stort avtryck på sin samtid. Länge hade litteraturhistoriker uppfattningen att romanen utlöste en våg av självmord, men det är en överdrift. Sant är ändå att boken blev en enorm succé när den kom ut. På sina ställen förbjöds unga människor att läsa den för att man ville hindra dem att bli påverkade. Werthers klädstil, gul väst och blå kavaj, blev mode.

Den unge Werthers lidanden är en klassiker som lever vidare i nya utgåvor och översättningar över Europa. Även om inte modet med de blågula kläderna syns numera kan alla som bär på stora känslor, existentiell ångest och utanförskap få tröst av Werther, som menar att ”vi är många som känner så här”.

Och ändå är det mitt och mina likars öde att bli missförstådd.

117 Fixa svenskan 2_text.indd 117

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 17:00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 428

Fixa svenskan 2_text.indd 118

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Jag är hellre ”mänska” än ängel Charlotte Brontës Jane Eyre är en roman som står med den ena foten i romantiken och den andra i realismen. Porträttet av Jane Eyre är en realistisk beskrivning av en flickas väg genom livet. Det är en utvecklingsroman där läsaren stegvis får följa huvudpersonens utveckling från ung och fattig flicka till självständig kvinna med hög integritet. Beskrivningen av Janes uppväxt med elaka släktingar, bestraffningar, svält och förnedring ger en realistisk bild av de hårda omständigheter som många människor levde i under denna tid. Charlotte Brontë riktar också svidande kritik mot den typ av internatskolor som hon själv bott på under sin uppväxt.

Vi hade inga kängor, snön kom in i skorna och smälte där. Våra bara händer blev stela, och vi fick kylskador på både händer och fötter. […] Den otillräckliga födan var också ett lidande. Vi hade växande barns friska aptit men fick knappt så mycket som vore lagom för att hålla en svag sjukling vid liv.

Romanen har även ett flertal romantiska drag. Charlotte Brontë låter bland annat naturen speglas i händelseförloppet och i personernas känslor: När mr Rochester friar till Jane, och allt verkar vara frid och fröjd, drar ett åskoväder in och under natten klyvs godsets stora kastanjeträd mitt itu. Detta blir en symbol för det inställda bröllopet och för att de snart kommer att separeras från varandra. När Jane i ett tidigare skede i romanen brottas med de känslor hon har för mr Rochester liknar hon dem vid att kastas ”omkring på ett stormigt hav, där vågor av oro omväxlade med brottsjöar av glädje”.

Jane Eyre brukar räknas som en viktoriansk roman vilket var en mycket populär genre under 1800-talets mitt då drottning Victoria var regent i England. Romanerna utspelade sig ofta på lantliga gods med romantiska förvecklingar som ofta slutade i lyckliga äktenskap. Könsrollerna i den viktorianska romanen var förutbestämda med en stark man och en änglalik hustru som klädsamt stod vid sin makes sida när det var dags att fira bröllop. Att kvinnor ifrågasatte sin roll gentemot mannen var otänkbart under denna tid och på så vis bryter Jane Eyre mot genren. Huvudpersonen Jane vill inte vara någon ängel vid mannens sida: ”Jag är hellre ’mänska’ än ängel”, som hon säger. Hon vill skapa sitt eget liv och arbetar hårt för att nå dit, trots att konventionerna, samhället och religionen motarbetar hennes försök till frigörelse. Hennes krav på jämlikhet gör henne till en rebell av sin tid.

118 2019-11-14 17:00

Kvinnor förväntas alltid vara stillsamma, men kvinnor har samma känslor som män, de har samma behov av att öva sina förmågor och ­spänna sina krafter som deras bröder har. De plågas av den trånga instängdheten och full­ständiga händelselösheten på precis samma sätt som män skulle plågas, och det är trångsynt av deras mer privilegierade medmänniskor att hävda att de borde vara nöjda med att sticka strumpor och laga puddingar, spela piano och brodera väskor.

Hon är hellre ensam än ger upp tanken på personlig integritet och självbestämmande.

Jag bryr mig om mig själv. Ju ensammare jag är, ju mer vänlös och utan andras stöd, desto mer skall jag respektera mig själv.

Som en röd tråd genom romanen löper tankarna om förnuft och känsla: Mr Rochesters hustru som tappat förnuftet av att vara inlåst på vinden blir en motpol till St. John Rivers, en förnuftstänkande asketisk präst som i bokens avslutande del friar till Jane i hopp om att hon ska bli hans strävsamma missionärshustru. Och i mitten av dramat står mr Rochester och Jane Eyre. De är båda ­förnuftiga människor som intellektuellt resonerar och drar s­ lutsatser om hur de på bästa sätt ska handla och agera, men vars förnuft sätts ur spel då de inte kan värja sig för de känslor de har för varandra. När deras bröllop blir inställt tvingas Jane återigen att agera förnuftsmässigt för att inte tappa bort sig själv. När hon i slutet av romanen är på väg att tvingas in i ett passionslöst äktenskap och känslorna för mr Rochester återuppväcks kommer hon till insikt om hur förnuftet och känslan förhåller sig till varandra.

Känsla utan förnuft är en mycket vattnig dryck, men förnuft som inte mildrats med känsla är alltför beskt och torrt att svälja för en människa.

Jane Eyre är på så vis en roman där både förnuftet och känslan spelar huvudroller, vilket också gör den till en roman där romantiken och realismen möts.

119 Fixa svenskan 2_text.indd 119

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 17:00

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 120

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

Texter talar till texter Också i litteratur som skrivs på 2010-talet finns förnuft och känsla närvarande som tema eller grundläggande drivkraft hos huvudpersoner. I kärleksromanen Egenmäktigt förfarande (2013) av Lena Andersson kämpar huvudpersonen Ester Nilsson med sina starka och mestadels obesvarade känslor för konstnären Hugo Rask. Hon är en förnuftsmänniska som drivs iväg av en stormande känslosamhet som hon inte lyckas återfå kontrollen över, trots förnuftets outtröttliga kamp mot känslorna. Egen­ mäktigt förfarande är en berättelse om hur långt en människa är beredd att gå för att vinna kärlek och hur svagt förnuftet kan vara i förhållande till starka känslor. Med humor, träffsäkerhet och psykologisk realism får läsaren följa med i nojan över obesvarade sms, funderingarna över om det är att gå för kort eller för långt att söka upp en person igen, och i den obändiga längtan efter ett svar på frågan: Varför vill du inte ha mig?

Samtidigt i Sverige Tänk dig ett vackert möblerat men ganska mörkt vardagsrum, med tunga gardiner framför fönstren och levande ljus som skapar stämning och skuggor. I sofforna sitter några kulturpersonligheter och samtalar med varandra. Strax reser sig en välklädd man, harklar sig och samtalen tystnar. När det är helt tyst börjar han inlevelsefullt läsa från sitt papper. Det är i Stockholm i mitten av 1700-talet, under upplysningstiden, och vi är på en litterär salong hemma hos Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Här samlades man för att samtala länge om viktiga frågor om konst och kultur. Hit kom också författare och högläste ur sina verk. Med sina litterära salonger blev Nordenflycht, som själv var poet och debattör, en central person i Stockholms kulturliv.

Nordenflycht var uppvuxen i en rik familj och fick möjlighet till utbildning trots att hon var kvinna. Hon blev tidigt intresserad av kvinnors rättigheter och inte minst upprördes hon av att kvinnliga författare ansågs mindre seriösa än manliga. I sin text Fruentimbers plikt at upöfwa deras wett (1741) skriver hon, på vers, att eftersom nu kvinnorna en gång för alla är svagare än männen rent fysiskt måste de se till att utveckla förnuftet. Hon

120 2019-11-14 17:00

Hedvig Charlotta Nordenflycht skrev nyskapande poesi och lade viktiga samhällsfrågor på bordet.

ansåg att jämställdhet mellan man och kvinna var viktigt, såväl inom äktenskapet som i samhället i övrigt.

Hennes poesi var starkt känslomässig och blev något nyskapande och banbrytande i den svenska lyriken. Precis som romantikerna senare skulle göra, skrev Nordenflycht subjektivt om sig själv, använde ordet jag och utstrålade självsäkerhet i texterna. Så här diktar hon i Den sörgande turtur­dufwan (1743): Ty må jag för mig själv utgjuta mina tårar, Och repa ynkligt upp den smärta, som mig sårar: Det är så sorgens art, att finna ro och lust Uti sitt egit djup, i klagan, gråt och pust.

Här skall jag brista ut, var äro ord att finna?

Hur kan dock tungans ljud mitt hjärtas mening hinna?

Så häftigt sorgesvall, så plågsamt tanke lopp Kan ej av tomma ord få lugn, och rensas opp.

Känslan och subjektiviteten blev något helt nytt jämfört med upplysningstidens tyngd på förnuft och objektivitet.

Nordenflycht fick själv känna av att kvinnliga konstnärer nedvärderades och i litteraturhistorien har hon ofta beskrivits nedlåtande eller översiktligt, som om hon inte var viktig. I själva verket var det tvärtom så att hon med sin poesi bröt ny mark och drev viktiga politiska frågor framåt.

121 Fixa svenskan 2_text.indd 121

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

TRE | FÖRNUFT OCH KÄNSLA

2019-11-14 17:00

Workshop Här nedanför finns undersökande, diskuterande och kreativa uppgifter till kapitlet Förnuft och känsla.

Samtala om Robinson, Werther och Jane Eyre 1

I klassiker finns ofta tankar och ideal som känns förlegade och inaktuella i dag. Men vi skulle inte fortfarande läsa dem om de inte samtidigt behandlar tankegångar som fortfarande känns aktuella. Ge exempel på tankar som ni tycker känns förlegade respektive moderna ur de tre texterna.

2

Diskutera vilken av texterna som är lättast att identifiera sig med i dag.

3

Jämför de båda kvinnliga karaktärerna Lotte och Jane.

På vilka sätt är de lika och olika?

4

I Robinson Crusoe förekommer inga kvinnliga karaktärer.

Hur påverkar det berättelsen?

5

Hur skulle Werther agera i sin situation om han var upplysningsman? Hur skulle Robinson agera om han var romantiker?

6

Alla tre texterna är skrivna i jagform. Vilken effekt får det på texterna? Vad skulle bli annorlunda i texterna om de var skrivna i tredje person och med en allvetande berättare?

Första mötet Fredag beskrivs utförligt i textutdraget från Robinson Crusoe. Men hur tror du att Fredag uppfattar Robinson? Skriv en skildring av deras första möte ur Fredags perspektiv. Låt Fredag beskriva Robinsons utseende lika utförligt som Robinson beskriver Fredags i textutdraget.

122 Fixa svenskan 2_text.indd 122

2019-11-14 17:00

Werther ber om råd 1

Werther behöver hjälp med sina kärleksbekymmer och bestämmer sig för att skriva till Jane Eyre. Brevet avslutas med: ”Ska jag jobba ännu hårdare för att få Lotte eller ska jag bara lägga ner?” Skriv Jane Eyres svar till Werther.

2

En förtvivlad nutida ung Werther skriver till webbsidan Relationsakuten om sina kärleksproblem och får svar av en psykolog. Skriv både fråga och svar.

Romantik nu Romantiken är en strömning i litteraturen som aldrig försvunnit.

Också i dag skrivs texter med tydligt romantiska drag. Välj en sångtext på svenska och se vilka romantiska drag du kan hitta i texten. Ta hjälp av det du lärt dig i kapitlet och av avsnittet om romantiken på s. 136–137.

Ta reda på 1

När Fredag ifrågasätter varför Gud inte besegrar djävulen tar han upp det så kallade teodicéproblemet som var mycket aktuellt under upplysningstiden. Ta reda på vad teodicéproblemet innebär och hur det har skildrats i litteraturen. Vad säger det om hur man såg på religionen under upplysningstiden?

2

Under romantiken idealiserades ofta författare (kanske mest av sig själva). Ta reda på mer om hur romantiken såg på konstnärer och författare. Ge gärna också några exempel på författare, levande eller döda, som du tycker representerar romantikens konstnärsideal.

123 Fixa svenskan 2_text.indd 123

2019-11-14 17:00

Skriv och tala om Förnuft och känsla Här nedanför finns uppgifter till kapitlet. Utgå gärna från kapitlen om litterära analyser på s. 348–369 och essäer på s. 370–387.

Till din hjälp har du epokpresentationerna på s. 126–141 och Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

Natur, makt och relationer I kapitlets texter är natur, makt och relationer viktiga ingredienser.

Hur skildras dessa ämnen i texterna? På vilket sätt speglas idéströmningar i samhället i författarnas sätt att behandla ämnena? Välj två texter från kapitlet och gör en komparativ analys där du jämför hur ämnena skildras. Beskriv, jämför och diskutera skillnader och likheter mellan de två texterna. Ge konkreta exempel ur texterna och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av kapitlet och av Uppslaget.

Idéströmningar i litteraturen I litterära texter kan man ofta spåra de idéströmningar som var aktuella i samhället då texterna skrevs. Du har fått i uppdrag att skriva en essä om detta fenomen i en litterär tidskrift.

Välj en av texterna i kapitlet. Läs in dig på epoken som den hör till.

Undersök hur samhällets idéströmningar visar sig i texten. Hittar du också exempel på idéströmningar från andra epoker i din valda text?

Glöm inte bort att vara konkret och att belysa dina iakttagelser med hjälp av tydliga citat.

124 Fixa svenskan 2_text.indd 124

2019-11-14 17:00

Kampen mellan förnuft och känsla I Jane Eyre liksom i romanen Egenmäktigt förfarande som presenteras på s. 120 slits huvudpersonerna mellan förnuft och känsla. Slitningen blir till en grundläggande drivkraft och inre konflikt som får dem att växa och komma till insikt. Men på vilket sätt utvecklas de? Och vad är det de inser?

Läs och analysera en av romanerna. Hitta tre intressanta partier i den roman du har valt som beskriver hur huvudpersonen utvecklas. Ge konkreta exempel och citera ur texterna. Resonera utifrån citaten om vad kampen mellan förnuft och känsla betyder för huvudpersonens utveckling.

Män och kvinnor i litteraturen Genom tiderna har skildringen av män och kvinnor i litteraturen skiftat. Hur ser det ut i Den unge Werthers lidanden, Robinson Crusoe och Jane Eyre? Din uppgift är att göra en komparativ analys av texterna.

Du kan välja att basera din analys helt och hållet på de tre texterna och jämföra dem med varandra, eller så kan du välja en eller två texter och koppla din analys till de könsideal som finns i vår samtid. Du kan givetvis använda dig av andra delar av romanerna än de som finns representerade här.

Beskriv, jämför och diskutera vad skillnader och likheter beror på och vilken betydelse de har. Ge konkreta exempel och belys dina iakttagelser med citat. Ta hjälp av Uppslaget.

125 Fixa svenskan 2_text.indd 125

2019-11-14 17:00

HISTORIEN OM LITTERATUREN Fixa svenskan 2_text.indd 126

LITTERÄRA EPOKER

Ordet litteratur betyder ”någonting skrivet” och kommer från latinets ord för bokstav. Men långt innan människan började skriva fanns litteraturen i form av berättelser som framfördes muntligt. De fick svara på livets stora frågor, förklara världen och roa och oroa. Berättelserna blev viktiga för vår förståelse av livet.

Berättelser fyller samma funktioner än i dag, oavsett om vi läser äldre texter eller nyskrivna. Skönlitteraturen kan hjälpa oss att förstå svåra saker som sorg och död. Den kan sätta ord på känslor som vi har svårt att själva formulera. Vi kan identifiera oss med dem vi läser om eller tvärtom bli lättade över att det vi läser inte handlar om oss. Skönlitteraturen har också möjlighet att måla upp andra världar och andra sanningar. Den kan vändas bort från livet och istället bli en tillfällig flykt. Och inte minst kan den användas som vapen för att påverka samhället.

Texterna i historien Genom litteraturhistorien har modet varierat för både vad man vill berätta och hur man berättar. Ibland har det varit självklart att beskriva verkligheten exakt som den ser ut, eller gärna lite värre, för att på sätt påverka samhället. Författarens uppgift har då varit att låta texterna spegla samhället för att få läsaren att vakna upp.

Ibland har texterna istället fått spegla en subjektiv bild av författarens inre. Kanske har det berott på att verkligheten har varit så grym eller ointressant att det funnits all anledning att fly från den genom att läsa och skriva om inre känslostormar eller spännande äventyr.

När vi läser och undersöker texter från den långa litteraturhistorien kan vi tänka oss en pendel som svänger mellan att beskriva verkligheten som den såg ut eller vara ett uttryck för författarens subjektiva uppfattning.

ANTIKEN

MEDELTIDEN

0

500

1000

RENÄSSANSEN

1500

1600

126 2019-11-14 17:00

Vem läser?

Också läsandet har utvecklats genom tiderna. Den muntliga berättelsen tillhörde alla, men när texterna började nedtecknas uppstod en skillnad mellan läskunniga och de som inte kunde läsa.

Med boktryckarkonsten ökade tillgången till text, men böcker var dyra och det var dessutom endast de rika som hade råd att utbilda sig och lära sig att läsa och skriva. Bland de lägre klasserna i samhället var religiösa texter viktiga. De lästes högt och tillsammans, om och om igen, och ofta kunde man texterna utantill.

I slutet av 1700-talet blev tillgången till böcker och tidningar större. Läs- och skrivkunnigheten ökade sakta. Det blev vanligare att man satt för sig själv och läste men ofta högläste man ändå.

Först under 1800-talet blev den vanligaste formen av läsning att man satt tyst för sig själv med sin bok. Allt fler barn fick nu också möjlighet att gå i skola.

I dag kan vem som helst gå in på ett bibliotek och låna en bok eller ladda ner en e-bok. I Sverige finns i princip ingen analfabetism och läskunnigheten är hög även på många andra håll i världen.

Informationsteknologin gör att vi har extremt stor tillgång till text och vi läser generellt sett mer text och i snabbare takt än tidigare generationer. Ändå ringer starka varningsklockor som säger att barn och ungdomar läser allt mindre och att det får förödande konsekvenser.

Kanske finns lösningen i att hitta tillbaka till den där ursprungliga känslan där berättelserna kittlar, ger svar på viktiga frågor och vidgar perspektiven.

UPPLYSNINGEN

REALISMEN

ROMANTIKEN

1700

1800

MODERNISMEN

1900

127 Fixa svenskan 2_text.indd 127

SAMTIDEN

2000

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

LITTERÄRA EPOKER

2019-11-14 17:01

SPRÃ…K

4 Fixa svenskan 2_text.indd 142

2019-11-14 17:01

SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND Sverige är ett mångspråkigt land. Det förs ingen exakt statistik över hur många språk som talas i landet, men minst 150 språk är troligt.

De flesta invånarna har ett modersmål, oftast svenska, men många talar ytterligare språk och är flerspråkiga. En del av språken har talats i Sverige under mycket lång tid, till exempel nationella minoritetsspråk som samiska, finska och meänkieli. Andra språk har kortare historia i Sverige, som invandrarspråken kurdiska eller somaliska.

Visst är det en häftig tanke att över 150 olika språk talas här – allt från svenska, finska, arabiska och spanska, till små språk med bara några få talare! Vilka språk talar du?

Det här kapitlet handlar om vad ett mångspråkigt samhälle är, hur språksituationen ser ut i Sverige och om de nationella minoritetsspråken.

Fixa svenskan 2_text.indd 143

2019-11-14 17:01

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

I UPPSLAGET PÅ S. 456–459 FÖRKLARAS CENTRALA ORD OCH BEGREPP.

Fixa svenskan 2_text.indd 144

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Mångspråkiga samhällen Sverige är ett mångspråkigt samhälle, men det är inte unikt för just Sverige. De flesta länder är mångspråkiga därför att många av invånarna talar fler än ett språk. Förhållandet ett land – ett språk är alltså mycket ovanligt.

Språk och dialekt Ett språk kan bestå av olika dialekter. Men vad är då skillnaden mellan ett språk och en dialekt? Att dra den gränsen är inte helt enkelt och beror till viss del på vilket synsätt man väljer.

Ett språkvetenskapligt begrepp för att skilja mellan språk och dialekt är ömsesidig begriplighet. Det betyder att om talare förstår varandras språk väl, kan de vara dialekter av samma språk. Låt oss ta finlandssvenska och skånska som exempel. Den som talar finlandssvenska förstår oftast den som talar skånska och tvärtom.

Däremot finns ingen ömsesidig begriplighet mellan finlandssvenska och arabiska.

Men ömsesidig begriplighet är inte hela sanningen. Vi säger att svenskan är ett språk, och att älvdalska är en dialekt av svenskan. Älvdalska talar man i en liten del av norra Dalarna och den skiljer sig mycket från det svenska standardspråket. Norska däremot ligger nära svenskan i uttal men är ett eget språk som hör till nationen Norge.

Om vi skulle dra gränsen mellan språk och dialekt med hjälp av den ömsesidiga begripligheten, borde norskan vara en svensk dialekt (eller tvärtom) och älvdalskan ett språk. Men så är det ju inte.

Ett annat sätt att beskriva skillnaden mellan språk och dialekt är att utgå från politiska beslut. Jugoslavien var ett europeiskt land fram till 1992. Språket som talades där kallades serbokroatiska.

Efter uppdelningen i flera stater var språket mycket betydelsefullt för de nya ländernas identitet. Serbokroatiskan blev flera språk, som serbiska, bosniska och kroatiska. De gamla dialekterna blev nu istället ett språk för varje nation, trots att skillnaderna är mycket små.

Språkvetaren Max Weinreich sa att ”ett språk är en dialekt med en armé och en flotta”. Var gränsen går mellan språk och dialekt beror alltså i hög grad på nationers gränser och politiska beslut.

Men det spelar också roll vad språkbrukarna själva tycker. Ett av Sveriges minoritetsspråk, meänkieli, anses av vissa vara en finsk dialekt trots att det talas i Sverige. Genom att titta på det som särskiljer i språk och kultur vill språkbrukarna visa det unika i språket. Man värnar om sin tillhörighet, och det egna språket blir en viktig bärare av den identiteten.

144 2019-11-14 17:01

Majoritetsspråk och minoritetsspråk I ett land kan det finnas ett eller flera majoritetsspråk, som de ­flesta talar, och minoritetsspråk, som talas av olika mindre ­grupper, minoriteter, i landet.

Typiskt för det mångspråkiga samhället är förstås att det finns flera språk. Men det betyder inte att de olika språken har samma betydelse och status eller att de är jämställda. Minoritetsspråken ­talas ofta i informella sammanhang med familjen eller bland ­vänner. Majoritetsspråken används som ett gemensamt språk i ­samhället och i offentliga sammanhang.

I flera länder – även i Sverige – är eller har minoriteter varit ­förtryckta och deras modersmål förbjudna. I vissa fall gick ­människor helt över till majoritetsspråket och minoritetsspråket dog därför ut. Men många minoriteter gjorde motstånd och ­lyckades få sina språk att överleva.

Efter andra världskriget, då flera av Europas minoriteter hade förföljts, ville staterna hitta lösningar för att skydda minoriteter. År 1950 enades de om Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

I överenskommelsen, konventionen, markeras att både minoriteterna och minoritetsspråken är viktiga. Europarådet inom EU har flera konventioner för hur minoritetsspråken i Europa ska skyddas och bevaras. När länder inom EU ansluter sig till, ratificerar, konventionerna, betyder det att de ger minoriteter och minoritetsspråk ökat skydd.

145 Fixa svenskan 2_text.indd 145

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2019-11-14 17:01

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 146

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Språken i Sverige 4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Källa: Språklagen.

I Sverige är svenska majoritetsspråket. Språklagen från 1 juli 2009 slår fast att svenska är huvudspråket i Sverige. Det betyder att svenska är samhällets gemensamma språk. I internationella ­sammanhang är svenska det officiella språket. Ett officiellt språk brukar sägas vara det språk som ett lands lagar och författningar skrivs på, det vill säga det som vi inom Sverige kallar huvudspråk.

Men det finns också många minoritetsspråk i Sverige. När Sverige år 2000 anslöt sig till Europarådets konventioner för ­minoriteter och minoritetsspråk, valdes fem minoriteter och ­fem minoritetsspråk ut. Språken har en speciell status i Sverige och kallas för nationella minoritetsspråk. Tre av språken, finska, ­samiska och meänkieli, är inhemska minoritetsspråk som fanns här långt i­nnan Sverige blev en stat. De andra två, jiddisch och romska, är invandrade språk som kom till Sverige för flera hundra år sedan.

De nationella minoritetsspråken i Sverige har speciella ­rättigheter som skiljer dem från andra minoritetsspråk.

Huvudspråk

svenska

Nationella minoritetsspråk inhemska:

finska, meänkieli, samiska

invandrade:

romska, jiddisch

Andra språk med särskilda rättigheter

svenska teckenspråket

Invandrarspråk

arabiska, somaliska och över 150 andra språk

146 2019-11-14 17:01

Språklagen Även om Sverige aldrig har varit enspråkigt har svenskan i modern tid ändå varit det centrala språket i samhället. Med engelskans stora påverkan, ett ökat intresse för de svenska minoritetsspråken och med allt fler invandrarspråk i Sverige definierar språklagen svenskans och andra språks ställning i Sverige. Lagen stärker också invånarnas rättighet till sina modersmål.

Svenskan är huvudspråk och har starkast ställning. Svenskan ska ­användas i alla offentliga sammanhang av statliga och kommunala myndigheter och verksamheter. Däremot gäller inte språklagen för det privata näringslivet eller privatpersoner.

Språklagen är en skyldighetslag som visar vilka skyldigheter samhället har. Men den beskriver inte hur dessa skyldigheter ska genomföras eller vad individer kan kräva. Då får man gå till andra lagar och förordningar, till exempel lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och skollagen.

Rätten att tala och utveckla sitt modersmål 14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda ­svenska. Därutöver ska 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda ­minoritetsspråket, och 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Källa: Språklagen.

147 Fixa svenskan 2_text.indd 147

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2019-11-14 17:01

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 148

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Språklagen innebär att alla som bor i Sverige har rätt att lära sig och utveckla svenska. Det är en demokratisk fråga för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället.

Språket är ett verktyg för att kommunicera med andra människor, men också en viktig del av en människas identitet. Därför slår språklagen också fast rätten att använda och utveckla sitt modersmål och i största möjliga utsträckning få undervisning i det.

Men det är inte alltid enkelt att få sin modersmålsundervisning.

Det saknas utbildade lärare i många språk och förutsättningarna är också olika i olika kommuner i Sverige. I större städer går det ofta att få undervisning eller studiehandledning i de flesta språk – från stora språk som kurdiska eller spanska till betydligt mindre språk som afrikaans. I mindre kommuner finns kanske bara lärare i de språk som har stor representation, och ibland inte ens det. En modersmålslärare undervisar oftast i flera skolor, och ibland i flera kommuner.

Modersmål, identitet och inlärning Att ha ett bra och utvecklat modersmål är avgörande för hur man lär sig svenska som andraspråk, menar forskningen. Ett utvecklat modersmål gör det lättare att lära sig svenska.

Eftersom svenska är det undervisningsspråk som används i skolan är det förstås viktigt att behärska det. Men många tycker också att mer undervisning i skolorna ska ske på elevens eget modersmål.

Om elever på samma gång ska lära sig svenska och ett nytt ämne, till exempel fysik eller historia, är risken stor att de tappar i ämneskunskap och halkar efter i skolan. Alla behöver därför känna till att de har rätt till undervisning i sitt modersmål.

148 2019-11-14 17:01

Nationella minoritetsspråk i Sverige Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska (alla varianter), romska (alla varianter) och jiddisch.

Här kan du läsa paragraf 1 i språklagen på svenska och på de nationella minoritetsspråken.

Svenska 1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket.

Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.

Finska 1 § Tässä laissa on määräyksiä ruotsin kielestä, kansallisista vähemmistökielistä ja ruotsalaisesta viittomakielestä. Laki sisältää myös määräyksiä, jotka koskevat yhteiskunnan vastuuta siitä, että yksityiselle henkilölle annetaan käytettäväkseen kieli, sekä kielenkäytöstä julkisessa toiminnassa ja kansainvälisissä yhteyksissä.

Meänkieli 1 § Tässä laissa oon määräyksiä ruottin kielestä, kansalisista minuriteettikielistä ja ruottin viittomakielestä. Laissa oon kans määräyksiä yhtheiskunnan vastuusta siittä ette yksittäisele oon kielet saatavilla ja kielenkäyttämisestä niin julkisessa toiminassa ko kansanvälisissä yhtheyksissä.

Samiska (nordsamiska) 1 § Dán lágas gávdnojit mearrádusat ruoŧa giela birra, nášuvnnalaš unnitlogugielaid ja ruoŧa seavagiela birra.

Láhka sisdoallá maid mearrádusaid almmolaš servodaga ovddasvástádusas vai ovttaskas olmmoš oažžu vejolašvuođa gillii ja maid giellageavaheami birra almmolaš doaimmain ja gaskariikkalaš oktavuođain.

149 Fixa svenskan 2_text.indd 149

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2019-11-14 17:01

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 150

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

Romska 1 § Ko akava kanuni isi regularija (pravilia) baši i švedikani čhib, bašo o nacionalikane minoritetikane čhibja thaj baši I švedikani nišanikani čhib. Ko kanuni isi thaj regularia bašo e raštrakoro(državakoro) thaj e komunengoro odgovornost kaj te šaj te del pe sakone dženeske šaipe baši čhib thaj te istemalkerel i čhib ki oficialikani buti thaj ko internacionalikani relacia.

Jiddisch

Källa: regeringen.se

Vad är ett nationellt minoritetsspråk?

För att bli ett nationellt minoritetsspråk i Sverige krävs att: • det ska vara ett språk, och inte en dialekt.

• språket ska ha talats av minst tre generationer vilket är ungefär hundra år.

I praktiken krävs också att de som talar språket vill att det ska skyddas och bevaras. Det är alltså inte antalet talare som avgör om ett språk får status som nationellt minoritetsspråk. Då skulle till exempel spanskan eller arabiskan, som talas av många personer i Sverige, kunna vara ett nationellt minoritetsspråk. Men om 50 år kanske de och andra språk blir nationella minoritetsspråk, om språken fortsätter att användas och hålls levande.

Lagen och de nationella minoritetsspråken Människor som talar de fem minoritetsspråken har alltid haft rätten att tala språket med varandra. Men samhället har inte alltid varit positivt inställt till minoritetsspråken. Mikael Niemi berättar i boken Med rötter häruppe från 1989 om hur meänkieli, tornedalsfinskan, trycktes undan av samhället.

150 2019-11-14 17:01

De flesta visste inte att vi pratar finska i Tornedalen. De trodde jag var åtminstone halvfinne, barn till invandrare. Likadant när de hörde mitt finska efternamn.

Själv lärde jag mig finska först i sjuårsåldern. Mina föräldrar pratade jämt finska sinsemellan, men enbart svenska med oss barn. När de själva gick i skolan var det förbjudet att prata finska, man kunde få en örfil eller tvingas sitta kvar. De ville att vi skulle få det lättare. Även när jag gick i skolan var det på det sättet. Man skulle absolut inte prata finska. Man blev inte direkt bestraffad, men läraren såg ner på dem som kunde dålig svenska. Jag minns en pojke som jämt fick en massa skäll för det. Vi fick itutat i bakhuvudet att finska var fult.

När jag som barn var hos grannar och kompisar märkte jag att vissa enbart pratade finska. Det var då jag började lära mig, jag ville kunna förstå dem. Mina föräldrar uppmuntrade mig inte, men om jag frågade vad vissa ord hette på finska så berättade de. Nu kan jag finska flytande och pratar det nästan alltid med dem. Jag tänker på svenska men ändrar över i huvudet. Det är många ord jag inte kan, men då lägger jag in ett svenskt ord med ett i efteråt. Lastbil blir lastibiili och så vidare. Man gör sig alltid förstådd. Tekniska saker är lättast att prata om på svenska, som när det gäller ritningar eller motorer.

De orden har man aldrig lärt sig.

Finskan är ett råare, mer kraftfullt språk. När något skiter sig är det perfekt att ta till – osande ramsor som man kan kombinera hur man vill i en salig röra. Orden finns på svenska, men då låter de inte alls likadant.

Trots allt känner jag mig fortfarande dubbel. Jag skäms inte för finskan, men jag säger inte heller till alla att jag kan det. I lumpen var vi försiktiga med finskan, kanske skulle folk ta illa upp om de inte förstod oss eller tro att vi pratade skit om dem.

Finskan anses ju också som fulare, den har alltid kommit i andra hand. Vi bor i Sverige och ska kunna svenska, det sägs ju vara vårt modersmål.

Nu märks det att finskan försvinner mer och mer. Av de yngre tycks ganska få kunna det, språket håller nog på att dö ut. Det är synd, det känns inte rätt. Finskan är ju det språk som fanns här först.

Källa: Med rötter häruppe: en rapportbok om Tornedalen av Mikael Niemi. © Mikael Niemi − förmedlat genom ALIS.

151 Fixa svenskan 2_text.indd 151

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND

2019-11-14 17:01

Arbeta med Sverige – ett mångspråkigt land Du ska nu studera Sverige – ett mångspråkigt land lite närmare.

Förstå 1

Vad innebär ett mångspråkigt land?

2

Vad betyder ömsesidig begriplighet?

3

Ge exempel på hur man kan resonera om skillnaden mellan språk och dialekt.

4

Vilken roll har språklagen? Ge tre exempel på vad den slår fast.

5

Varför är det viktigt att studera sitt modersmål?

6

Vad är ett nationellt minoritetsspråk? Vilka sådana har Sverige och varför just dessa?

7

Vad innebär det när en kommun eller ett landsting är ett förvaltningsområde?

8

För att hålla ett minoritetsspråk levande gäller det förstås att tala det. Men vad kan man göra mer?

9

Vad innebar ”försvenskningspolitiken” när det gällde meänkieli? Varför drabbades inte samiska på samma sätt?

10

Vad innebär ett transnationellt språk?

11

Varför hör inte minoritetsgrupp och minoritetsspråk nödvändigtvis ihop?

12

Vad är teckenspråk? Vilka talar det?

13

Engelskan påverkar svenskan på olika sätt. Ge tre exempel på detta och vilka konsekvenser det kan få.

168 Fixa svenskan 2_text.indd 168

2019-11-14 17:02

Diskutera 1

Vad innebär ett mångspråkigt samhälle? Vilka är fördelarna med att det talas många språk i ett land? Vilka är nackdelarna?

2

Fem språk i Sverige är utvalda till minoritetsspråk. Varför är det så betydelsefullt? Finns det andra språk som borde skyddas och främjas? Vilka invandrade språk skulle kunna få status som minoritetsspråk i framtiden?

3

De nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket ska synliggöras i samhället, till exempel genom att elever får undervisning om språken eller att man som i norra Sverige har vägskyltar på samiska parallellt med de svenska. Ge fler exempel på hur individer och samhälle kan synliggöra minoritetsspråken.

4

I vilka områden eller domäner är svenskan respektive engelskan viktig, anser ni? Var behöver man inte engelska?

Vilka fördelar finns det med att ha engelska som undervisningsspråk? Vilka är nackdelarna?

169 Fixa svenskan 2_text.indd 169

2019-11-14 17:02

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Sverige – ett mångspråkigt land.

Myndigheters webbplatser Välj ett par myndigheter och studera deras webbplatser. På vilka språk förutom svenska finns information? Finns alla nationella minoritetsspråk med? Finns all information översatt eller är det bara vissa delar? I så fall varför, tror ni?

Engelskan i samhället Lyssna efter engelska ord och uttryck omkring er. Vilka använder engelska?

Studera några texter närmare. Välj från olika textgenrer som platsannonser, elektronikannonser, bruksanvisningar, nyhetsartiklar och privatpersoners bloggar. Hur vanligt är det med engelska ord och uttryck? Finns det skillnader mellan textgenrerna?

Hur påverkas det svenska språket, anser ni?

Svengelska uttryck Lånord har alltid varit något många provocerats av, inte minst dagens engelska uttryck.

Försök att hitta bra svenska motsvarigheter till orden här nedanför som många svenskar använder. Hitta gärna egna uttryck också. goodiebag

wrap

after work

hashtag

selfie

170 Fixa svenskan 2_text.indd 170

2019-11-14 17:02

Tv och radio SVT och Sveriges Radio har ansvar för att sända program på minoritetsspråken. Undersök tv- eller radiotablåer. Hur många program sänds på de olika språken? Vad handlar de om? Vilka tider på dygnet går de?

Tänk dig att du är en minoritetsspråkstalare – vilka program skulle du vilja höra och se? Gör din drömtablå!

Svenska – ett förbjudet minoritetsspråk Tänk er att svenska blir förbjudet över en natt. Hur ska ni få språket att leva vidare? Gör upp en handlingsplan med fem konkreta förslag till hur ni kan göra för att bevara språket.

171 Fixa svenskan 2_text.indd 171

Examinerande uppgifter till det här kapitlet finns på s. 214–217.

2019-11-14 17:02

VAD ÄR GRAMMATIK?

VAD ÄR GRAMMATIK?

Människan har fascinerats av och beskrivit sitt språk ända ­sedan antiken. Grammatisk kunskap är en del av vårt ­kulturella och vetenskapliga arv. Förr var den grammatiska vetenskapen mer normativ. Det innebär att den försökte ­formulera regler för hur språket bör ser ut. Modern ­grammatisk vetenskap är deskriptiv. Med det menas att man beskriver hur språket ser ut i verkligheten, inte hur det bör se ut.

Ett oändligt antal betydelser Både djur och människor kan kommunicera. Den stora ­skillnaden är att djurs språk består av ett begränsat antal läten som ­fungerar som signaler med en särskild betydelse. En ­djursignal kan till ­exempel betyda ”Fly!” eller ”Jag är starkare än du”. Mänskligt språk består istället av ett antal språkljud. De ­flesta språk har m ­ ellan 30 och 40 språkljud.

Var för sig betyder språkljuden ingenting, men genom att s­ ätta samman dem på olika sätt kan de kombineras till ett oändligt ­antal ord som kan ges olika betydelser. Ljuden /a/ och /p/ betyder ­ingenting i sig, men de kan kombineras till flera ord med helt olika betydelse som apa, papp, pappa och app. Redan två ljud kan bilda flera olika ord och ge upphov till nya ord när det behövs. App är till exempel ett nytt ord som inte fanns för några år sedan. Pa, pap och papa skulle vara fullt tänkbara på svenska, men är ännu inga ord. Att appa har föreslagits som ett ord för att använda appar, men det har inte fått något stort genomslag.

Kombinerar man fler än två ljud blir variationsmöjligheterna nästan oändliga i det antal ord som kan produceras. Tänker man s­ edan på hur alla dessa ord kan sättas samman på olika sätt i meningar, blir det tydligt att ett mänskligt språk kan uttrycka hur många olika betydelser som helst. Fundera en stund på vilka möjligheter detta öppnade för människan som art. Med språket kan vi exempelvis lösa svåra problem i flera steg och samtala om livet efter döden.

Eftersom kombinationsmöjligheterna är så stora har alla språk ett regelsystem för hur man kan sätta samman språkljud till ord så att de får betydelse. Vissa drag är gemensamma, till exempel att alla språk kombinerar vokal- och konsonantljud. Inget språk har alltså ord som oåuiya eller krgfrdt. En annan likhet är att alla språk har ordklasserna substantiv och verb. Alla språk, hur små de än är, har också förmågan att skapa alla ord som behövs för att uttrycka allt en människa kan behöva säga.

218 Fixa svenskan 2_text.indd 218

2019-11-14 17:06

Men även om språk har likheter så är de också väldigt olika. De består av ett antal byggstenar i form av språkljud, orddelar och ord och en uppsättning regler för hur man kan kombinera dem. Att studera ett språks grammatik är att undersöka hur regelsystemet ser ut i just det språket.

Känslan för grammatik Är du bra på svensk grammatik? Många svarar säkert ett bestämt nej på den frågan. Innan du läser vidare ska du därför testa några grundläggande svenska språkregler och ­undersöka din känsla för grammatik.

Besvara frågorna i testet. Lita enbart på din känsla och välj det ­alternativ som känns rätt.

1 Vilka ord känns svenska? a sprik b kfark c snution d mdebeler e kangeskl

2 Vilket av exemplen är felböjt? a kilkade b har kilkat c ska kilkar

3 Vilket av exemplen är rätt? a den bästa klorken b den bästa klorket

4 I vilken mening kommer orden i fel ordning? a Jag hade klorkat hela morgonen eftersom det inte var bråttom. b Jag hade klorkat hela morgonen eftersom det var inte bråttom.

5 Vilket av orden här nedanför kan du sätta in i luckan i exemplet: Ibland … vi tillsammans hela familjen. a klork b klorkar c klorkig

Jämför nu dina svar med en kamrats och därefter med facit på ­nästa sida.

219 Fixa svenskan 2_text.indd 219

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

VAD ÄR GRAMMATIK?

2019-11-14 17:06

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 220

VAD ÄR GRAMMATIK?

Du hade säkert många rätta svar. Kanske till och med alla? Inte så konstigt. För det mesta gör du ju inga grammatiska fel, eller hur?

Alla som kan svenska kan också automatiskt en hel del svensk grammatik. Om svenska är ditt modersmål är den inbyggda känslan kanske något mer säker än om du har lärt dig svenska som andraspråk – men alla som gör sig förstådda på svenska kan väldigt mycket svensk grammatik.

Men kan du förklara varför du svarade rätt eller fel? Betydligt färre av dem som har svenska som modersmål klarar det. För att lära sig sitt modersmål behövs ingen grammatisk teori. Många av dem som har lärt sig svenska som andraspråk har däremot flera grammatiska förklaringar, eftersom de har använt grammatiken som redskap för att lära sig språket.

Gibberish I engelsktalande länder kallar man låtsasspråk som låter som engelska för ”gibberish”. Det här testet och flera exempel och övningar senare i boken består av ”gibbriska”, alltså ord som inte betyder något, men låter svenska.

Rätta svar:

1

Alternativ a och c är möjliga ord på svenska. De andra orden har en konsonantkombination som inte används i svenska ord.

2

Alternativ c är felaktigt böjt. För att uttrycka framtid på svenska använder man hjälpverbet ska följt av huvudverbet i infinitiv.

3

Alternativ a är rätt. Ett substantiv i singular med n-genus i bestämd form har den bestämda artikeln den och ändelsen -en/-et.

4

Alternativ b är rätt eftersom inte kommer före verbet i en bisats, den så kallade BIFF-regeln.

5

Alternativ b är rätt eftersom det enligt svenskans ordföljdsregler måste komma ett verb på den platsen i en mening och exempel b har formen av ett verb.

220 2019-11-14 17:06

Vad ska man ha grammatiken till?

När du gjorde testet i föregående avsnitt märkte du säkert att du redan kan en del svensk grammatik enbart genom din inbyggda språkkänsla. Varför ska du då lära dig mer? Det är fullt rimligt att fråga sig vad en vanlig människa ska använda grammatiken till.

Huvudpersonen Toru i Haruki Murakamis roman Norwegian Wood svarar så här på den frågan: ”Säg mig Toru, kan du förklara skillnaden mellan engelskans presens konjunktiv och imperfekt konjunktiv?” sa hon plötsligt utan förvarning. ”Det tror jag”, sa jag. ”Kan du i så fall förklara för mig vad man har för nytta av det i det dagliga livet?” ”Tja, i det dagliga livet kanske man inte har så stor användning av det”, sa jag. ”Men det ger en faktiskt en sorts träning i att förstå saker och systematisera kunskap.”

Ur Haruki Murakami, Norwegian Wood, Norstedts Förlag, 2003. Övers. Eiko och Yukiko Duke.

Grammatik är precis som alla teoretiska ämnen inte enbart till för att vara nyttig. Grammatiken utvecklar också ditt tänkande. Ytterst är grammatiken ett försök att kartlägga det mest mänskliga av allt: vårt språk. Det är spännande att se hur finurligt det är konstruerat.

Men det finns också användbara sidor av grammatiken.

Vare sig du hade alla rätt på testet eller inte, och vare sig svenskan är ditt första eller andra språk, behöver du troligen utveckla din förmåga att beskriva språk och språkregler. De nya orden i och kunskaperna om grammatiken hjälper dig att kartlägga språket och du får redskap för att tala om språk.

Det går fortare att lära sig andra språk om man kan jämföra med grammatiken i det språk man känner till bäst. Man förstår också lättare varför saker blir fel när man skriver och hur man kan bearbeta en text så att den blir effektivare. Man behöver helt enkelt ett språk om språket, ett så kallat metaspråk, för att kunna diskutera språk och text.

221 Fixa svenskan 2_text.indd 221

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

VAD ÄR GRAMMATIK?

2019-11-14 17:06

11 Fixa svenskan 2_text.indd 348

2019-12-09 12:31

LITTERÄRA ANALYSER När vi läser och jämför texter från olika tider kan vi se dåtidens litteratur i ett klarare ljus men också få syn på det typiska för vår egen tids berättelser. Vi får möta människor, idéer och världar som vi inte skulle göra annars och utmanas till nya sätt att tänka.

Det här kapitlet handlar om att analysera litteratur och jämföra texter från olika tider. I den inledande analysen möter du två texter som handlar om samma ämnen men som har över hundra år mellan sig, Elin Wägners Norrtullsligan och Bara ha roligt av Maria Maunsbach.

Fixa svenskan 2_text.indd 349

2019-12-09 12:31

Arbetslängtan och kärlek i storstaden – en jämförelse mellan Norrtullsligan och Bara ha roligt I Norrtullsligan av Elin Wägner från 1908 stiger en ny typ av kvinna fram i litteraturen, den självständiga yrkeskvinnan. Romanen handlar om fyra unga ogifta yrkeskvinnor i Stockholm. De har det inte lätt vare sig socialt eller ekonomiskt. Under det tidiga 1900-talet var självförsörjande yrkesarbetande kvinnor i storstaden ännu ovanliga och betraktades med stor misstänksamhet. De tjänade dessutom en bråkdel av vad männen tjänade eftersom man menade att kvinnor inte hade försörjningsplikt. Lönen sattes utifrån idén att det handlade om familjeflickor som tjänade ihop lite småpengar, medan de bodde hemma i väntan på äktenskapet. 1908 hade kvinnor ännu inte rösträtt. Som vuxna och ogifta räknades de som myndiga, men när de gifte sig kom de under sin makes förmyndarskap. Norrtullskvinnorna längtar efter tvåsamhet, men är äktenskap och kärlek samma sak? Elin Wägner, som var journalist på Dagens Nyheter, banade med romanen väg för att diskutera och öppna för ökad jämställdhet.

110 år senare kom Maria Maunsbachs roman Bara ha roligt, också den med storstaden som arena. Romanen handlar om Lydia, jämngammal med kvinnorna i Norrtullsligan. Lydia arbetar också på kontor, men har betydligt bättre levnadsvillkor med egen lägenhet i centrala Malmö. Hon träffar många män, men längtar efter en Riktig Relation. Maria Maunsbach fick som programledare för ett relationsprogram på Sveriges Radio en stor inblick i unga människors relationer och kärlekssträvan att inspireras av.

Under de dryga hundra år som gått mellan de två romanerna har samhällsutvecklingen förändrat kvinnors villkor. Rätt att rösta, rätt att skaffa sig en utbildning, rätt att försörja sig på egen hand, rätt att inte gifta sig. Hur syns den skillnaden i de båda romanerna?

Och hur gestaltas romankvinnornas förhållande till kärlek, relationer och äktenskap?

350 Fixa svenskan 2_text.indd 350

2019-11-14 17:12

Jag kommer fokusera på två teman i böckerna: dels den ekonomiska situationen och relationen till yrket och dels längtan till och uttryck för kärlek och sexualitet.

Det första att lägga märke till är skillnaden i ekonomi. Under det tidiga 1900-talet var det svårt att hitta någonstans att bo i Stockholm, inte minst för lågavlönade personer. Norrtullsligans kvinnor delar ett par uthyrningsrum i en lägenhet. De får jobba hårt för sin snåla lön som knappt räcker till mat för dagen.

Huvudpersonen Pegg säger: Jag besegrade tanken på en droska och tog spårvagnen, lovande mig, att inte ens den skulle få förekomma för ofta, eftersom en biljett är lika med bröd för en hel dag, morgon- och kväll- och förmiddagssmörgåsar, om man inte gör dem för stora eller för många.

Lönen är avsevärt lägre än männens. En av kvinnorna berättar hur hon och en manlig kurskamrat var precis lika duktiga under utbildningen men hur han nu har ”4 600 i månaden i fast lön och jag har 1 000, är inte det eget?”.

351 Fixa svenskan 2_text.indd 351

2019-11-14 17:12

I Bara ha roligt bor Lydia i en egen lägenhet centralt i Malmö.

Hon har inga problem med pengar, och konstaterar att hon för första gången tjänar mer än den hon är ihop med. Johannes, hennes nuvarande pojkvän, studerar till arkitekt. Han såväl räknar som vänder på slantarna, kan allt om extrapriser och påminner på så sätt mer om Norrtullskvinnorna än vad Lydia gör. Om någon i Norrtullsligan dristar sig till att be om löneförhöjning hotas hon med uppsägning. Det finns många som vill ha kontorsjobbet, hävdar cheferna. När ett antal kvinnor ställer saken på sin spets och hotar med strejk får de helt enkelt sparken och får gå på dagen.

Mat och ätande är ett betydande inslag i de båda romanerna.

Men där det i Norrtullsligan råder ständig brist på mat och man bokstavligen äter gamla brödkanter kan Lydia välja och vraka bland både matvaruaffärer och utbud. Hon lagar ofta mat, rejäl husmanskost, till sig själv och till sin pojkvän och tänker på hur maten är en viktig del i en relation.

Såväl i Wägners som Maunsbachs bok arbetar alltså kvinnorna på kontor. Norrtullskvinnorna får skriva maskin och stenografera på uppdrag av cheferna, medan Lydia förefaller ha ett eget ansvar i jobbet som kommunikatör. Hon verkar trivas på jobbet och kollegorna beskrivs positivt, såväl nyfikna som stöttande. Pegg tycker att kontoristjobb förutom den minimala lönen är oerhört tråkigt och

352 Fixa svenskan 2_text.indd 352

2019-11-14 17:12

föga utvecklande. Det är lätt att se skillnaden i självständighet och ansvar mellan de två kvinnornas arbetssituation.

Med de avsevärda skillnaderna i den ekonomiska och yrkesmässiga situationen som fond fortsätter jag att studera hur synen på kärlek och relationer skildras i romanerna.

I Norrtullsligan vare sig romantiseras eller skönmålas äktenskapet.

Kvinnorna har ett tvetydigt förhållningssätt mellan en strävan efter självständighet och drömmar om kärlek. Normen säger vid denna tid äktenskap, men är det något att trakta efter? Det finns förhoppningar men sätts inga likhetstecken mellan kärlek och äktenskap.

Till skillnad från Norrtullskvinnorna har nutidens Lydia sin sociala och ekonomiska självständighet. Hon behöver inte fundera över valet mellan att leva ett självständigt liv som ogift eller att gifta sig. Hon skulle oavsett vilket klara sig ekonomiskt. Men för att få relationen med Johannes att fungera är hon beredd att ge upp vissa delar av sig själv som person. Det finns en oavbruten osäkerhet om hon är älskad för sin egen skull, om relationen är på väg åt rätt håll, om Johannes är den som hon kommer läsa tidningen med under de framtida söndagsmorgnarna.

Jag inbillar mig att det, åtminstone på en del sätt, var enklare förr. När man helt enkelt var tvungen att gifta sig. När det här med kärlek – vad det nu är – inte var det man så ihärdigt strävade efter, eller ens var nödvändigt för att kunna bilda par. Att valet av partner snarare handlade om ekonomi än attraktion.

Frågan är när detta ”förr” är. I det tidiga 1900-talet förväntas inte kvinnor ha några kärleksrelationer innan äktenskapet. Men Norrtullsligan pekar på en skillnad från sitt ”förr” och gör en jämförelse med sina föräldrars generation.

Då var en arm om livet detsamma som en ring på fingret, en kyss detsamma som en förlovningsannons, och man höll inte i en flicka, om man inte höll av henne.

Männen i Norrtullsligan framställs inte som särskilt trevliga.

De är nedlåtande förförare som ofta är föraktfulla mot kvinnor.

Maunsbach skildrar inte männen som direkt otrevliga mot kvinnor

353 Fixa svenskan 2_text.indd 353

2019-11-14 17:12

i allmänhet, men likafullt som motparter i ett spel, som potentiella sexuella partners. En intressant likhet är att när Norrtulls-Pegg en kväll vandrar hem så antastas hon ”sex gånger mellan Fredsgatan och Kungsgatan”. Lydia har förmodligen varit utsatt för ungefär samma sak och uttrycker att den stora fördelen med att vara med Johannes är att hon får vara i fred, ingen tittar på henne med lystna blickar eller ger förslag om att ligga.

Så sexualiteteten är närvarande i båda romanerna men en stor skillnad är skildringen av den. När Pegg blir förälskad, i sin chef, beskriver hon tydligt fysiska känslor för honom när de möts i ett kontorsrum. I övrigt finns sexualiteten mera antydd än tydligt uttryckt. Om Norrtullsligan kanske smygstartade en synligare och mer realistisk kvinnlig sexualitet så är den alltid närvarande i Bara ha roligt. De explicita sexscenerna är där många. Men den sexuella självständigheten, där man inte behöver ”hålla på sig” inför ett eventuellt framtida äktenskap, innehåller sexuella upplevelser som inte känns lustfyllda. Snarare motsatsen. Vänd dig hit. Vänd dig dit. När hon var yngre, säger Lydia, blandade hon ihop sex och attraktion. Nu är hon luttrad. Sex är inte – nödvändigtvis – kärlek.

Det lustfyllda syns istället när Lydia får en lång och ömsint kram av sin pojkvän och blir ”helt värnlös i hans famn, där på badkarskanten – allt motstånd försvinner genom hans ordlösa ömhetsförklaring”.

Det är känslan av kärlek som känns starkast i henne.

Vad kan jag då dra för slutsatser? Helt klart att kvinnor i dag har andra möjligheter att klara sig på egen hand både socialt och ekonomiskt. Det är inte heller nödvändigt att vara gift, vare sig för ekonomin eller för sexualiteten. I båda böckerna är sexualiteten, såväl rätten till som rätten att avstå från, närvarande. 1908 pågick en diskussion om sedlighet där Elin Wägner tog till orda. Hon menade att ”striden inte stod mellan moral och omoral, utan mellan gammal och ny moral” (Hackman, 2005). Kanske är det den nya moralen vi ser i Maunsbachs roman, att självständigheten och jämställdheten ligger även i kvinnans rätt att ligga med vem hon vill och när hon vill. Men det räcker inte. Lydia är förbi det. Hon längtar efter kärlek, kärlek på riktigt. Och här tror jag att hon faktiskt kan ta Norrtullsligans Pegg i hand och vara överens. 110 år senare.

Referenser Hackman, Boel (2005). Boel Hackman om Elin Wägner.

Stockholm: Bonniers.

Maunsbach, Maria (2018). Bara ha roligt [Elektronisk resurs].

Stockholm: Brombergs.

Wägner, Elin (1908). Norrtullsligan. [Ny utg. 2011] Stockholm: Podium.

354 Fixa svenskan 2_text.indd 354

2019-11-14 17:12

Om litterära analyser Att analysera litteratur handlar om att grundligt läsa en text och sedan systematiskt undersöka, beskriva och tolka olika aspekter av den. Redan före läsningen bestämmer man ofta några frågor man vill undersöka. Det kan till exempel vara att titta närmare på språk och motiv, textens plats i historien eller hur olika samhällsfrågor skildras. Under läsningen letar man efter svar på frågorna, gör anteckningar med exempel och noterar citat. På så sätt samlas ett bra material inför att skriva själva analysen.

En författare befinner sig i en viss tid och i ett visst samhälle eller en viss kultur när hen skapar sin text. Med sig i skrivandet har författaren också sina erfarenheter som uppväxtförhållanden och livssituation. Allt detta kan vara mer eller mindre synligt i texten.

När man läser äldre texter är det intressant att ha ett historiskt perspektiv och undersöka hur vissa värderingar och idéer i samhället skildras eller hur den litteraturhistoriska epoken syns i texten.

Syftet med en analys är att undersöka och beskriva texten, inte att bedöma den. Däremot kan en analys vara grunden till en recension eller en essä där bedömning av texten är en väsentlig del.

355 Fixa svenskan 2_text.indd 355

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

2019-11-14 17:12

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 356

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

Komparativ analys Analysen i detta kapitel är en komparativ litteraturhistorisk analys.

Komparativ betyder jämförande. Att göra en komparativ analys är att jämföra verk med varandra. Man letar upp något som är gemensamt i de verk man vill jämföra och analyserar sedan vad skillnader och likheter kan säga oss. En komparativ analys mellan en samtidstext och en äldre text kan till exempel visa hur samhällets och människors värderingar och idéer förändrats.

En komparativ analys kan undersöka: • hur ett särskilt motiv eller tema beskrivs, som triangeldrama eller makt • hur karaktärer skildras, som hjältar eller unga yrkesarbetande kvinnor • hur miljön beskrivs och används och vilken effekt det får på berättelsen • hur språk och stil används • hur karaktärerna pratar och hur dialog används • vilka scener som tas bort eller läggs till när en bok blir film • hur tidsandan var när texten skrevs och vilken betydelse verket hade för samhället när det publicerades • hur typiska drag för en viss litteraturhistorisk epok syns i texten • hur en litteraturhistorisk epok framställs när en bok blir film.

Intertextualitet En sorts komparativ analys tittar på samband mellan olika verk och hur de kommunicerar med varandra. Detta kallas intertextualitet (texter) eller intermedialitet (alla typer av medier, som musik eller konst). Här undersöker man om det finns kopplingar mellan verken. Har författaren medvetet till exempel använt citat eller personer från andra verk? Jane Austens Stolthet och fördom (1811) har exempelvis ett persongalleri och en händelseutveckling som används i modernare romaner som Skvaller av Curtis Sittenfeld (2017). Intertextualitet kan också vara omedveten eftersom författaren alltid befinner sig i ett samhälle med texter och andra medier som påverkar.

356 2019-11-14 17:12

Mönster En litterär analys består ofta av tre delar: en inledning med rubrik, en fördjupning eller huvuddel med analys och en avslutning där man sammanfattar inledningens frågor eller knyter ihop analysens resonemang.

Inledning Rubriken ska återspegla textens innehåll men också gärna väcka intresse. Ibland finns en förtydligande underrubrik.

Inledningens första mening kan vara en retorisk fråga, ett citat eller utgångspunkten för analysen.

I Norrtullsligan av Elin Wägner från 1908 ­stiger en ny typ av kvinna fram i litteraturen, den självständiga yrkeskvinnan.

Inledningen introducerar vad analysen handlar om. Här presenterar man de frågor man undersöker och ger korta fakta om de författare och verk som analysen behandlar. Man får tänka på att inte skriva för mycket. Det är fördjupningen som är det viktiga.

I inledningen till en litteraturhistorisk analys presenteras också tiden som boken skrevs eller utspelas i.

I det tidiga 1900-talet var självförsörjande yrkes­arbetande kvinnor i storstaden ännu ovanliga och betraktades med stor misstänksamhet.

Fixa svenskan 2_text.indd 357

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

2019-11-14 17:12

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 358

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

Fördjupning Fördjupningen är textens huvuddel. Här undersöker man verket genom att svara på och redogöra för frågorna man valt. Två till tre frågor kan vara lagom.

Det är viktigt att visa vad man bygger sin analys på genom relevanta exempel och citat. Annars blir det inte en analys utan löst tyckande. Man kan sammanfatta sin iakttagelse och följa upp med ett citat ur texten för att visa exakt vad man menar.

Men Norrtullsligan pekar på en skillnad från sitt ”förr” och gör en jämförelse med sina föräldrars generation.

Då var en arm om livet detsamma som en ring på fingret, en kyss detsamma som en förlovningsannons, och man höll inte i en flicka, om man inte höll av henne.

I en komparativ analys visar man hur svaren på frågorna man ställer liknar eller skiljer sig åt mellan de verk man analyserar.

358 2019-11-14 17:12

Till skillnad mot Norrtullskvinnorna har nutidens Lydia sin sociala och ekonomiska självständighet.

Hon behöver inte fundera över valet mellan att leva ett självständigt liv som ogift eller att gifta sig. Hon skulle oavsett vilket klara sig ekonomiskt.

En intressant likhet är att när Norrtulls-Pegg en kväll vandrar hem så antastas hon ”sex gånger mellan Fredsgatan och Kungsgatan”. Lydia har förmodligen varit utsatt för ungefär samma sak och uttrycker att den stora fördelen med att vara med Johannes är att hon får vara i fred, ingen tittar på henne med lystna blickar eller ger förslag om att ligga.

Man försöker dessutom förklara vad skillnader och likheter beror på.

I det tidiga 1900-talet förväntas inte kvinnor ha några kärleksrelationer innan äktenskapet.

Struktur och disposition Fördjupningen kan struktureras på olika sätt. Undersöker man en karaktärs utveckling eller en händelseutveckling följer analysen ­vanligen verkets kronologi. I en komparativ analys utgår man från de frågor man har valt att undersöka och jämför svaren man har hittat. Det är vanligt att man jämför fråga för fråga som i analysen ”­Arbetslängtan och kärlek i storstaden”.

Det första att lägga märke till är skillnaden i ekonomi.

[– – –]

Med de avsevärda skillnaderna i den ekonomiska situationen som fond fortsätter jag att studera hur synen på kärlek och relationer skildras i romanerna.

359 Fixa svenskan 2_text.indd 359

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

2019-11-14 17:12

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 360

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

Det är också möjligt att först analysera alla frågor i den ena boken och sedan i den andra för att därefter göra jämförelsen.

Låt varje fråga få ett nytt stycke för att öka tydligheten för ­läsaren.

Med hjälp av övergångar visar man att man lämnar en del och går över till ett annan, till exempel med hjälp av en retorisk fråga.

Vad kan jag då dra för slutsatser?

Avslutning I avslutningen presenterar man slutsatser och knyter ihop sina resonemang. I en litteraturhistorisk analys kan man kommentera skillnaden i tiden som gått mellan de två verken.

Vad kan jag då dra för slutsatser? Helt klart att kvinnor i dag har andra möjligheter att klara sig på egen hand både socialt och ekonomiskt.

[– – –]

Men det räcker inte. Lydia är förbi det. Hon ­längtar efter kärlek, kärlek på riktigt. Och här tror jag att hon faktiskt kan ta Norrtullsligans Pegg i hand och vara överens. 110 år senare.

360 2019-11-14 17:12

Stil I en litterär analys är stilen formell. En analys måste ge ett sakligt och seriöst intryck för att vara trovärdig. Stilen kan förstärkas ­genom att man använder litteraturvetenskapliga begrepp eller ­ämnesord.

Jag kommer fokusera på två teman i böckerna …

Analysen är en utredande texttyp. Stilen använder då ett utredande, förklarande språk med ord som eftersom, därför, så att, visserligen, det vill säga.

I en analys undviks uttryck som ”jag tycker” eller ”jag anser”.

Det är underförstått att det är du som analysförfattare som gör tolkningen. Ibland kan ”jag” användas till exempel i en övergång mellan delar.

Med de avsevärda skillnaderna i den ekonomiska situationen som fond fortsätter jag att studera hur synen på kärlek och relationer skildras i romanerna.

Att använda ”man” eller ”vi” förstärker intrycket av att tolkningen är rimlig både för den som har skrivit och den som läser analysen.

Kanske är det den nya moralen vi ser i Maunsbachs roman …

361 Fixa svenskan 2_text.indd 361

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ELVA | LITTERÄRA ANALYSER

2019-11-14 17:12

Arbeta med litterära analyser Du ska nu studera analysen ”Arbetslängtan och kärlek i storstaden” på s. 350–354 lite närmare.

Förstå 1 2 3 4

Hur var kvinnornas situation i början av 1900-talet?

Hur skilde den sig från männens?

Analysförfattaren menar att det finns en skillnad i hur sexualitet uttrycks i de båda böckerna. Hur då?

Analysförfattaren menar att Lydia och Pegg kan ta varandra i hand och vara överens. Överens om vad?

Förklara Förklara de kursiverade orden och uttrycken här nedanför.

1 2 3 4

De tjänade dessutom en bråkdel av männens lön. … men är det något att trakta efter?

De explicita sexscenerna är där många.

Jag besegrade tanken på en droska och tog spårvagnen.

362 Fixa svenskan 2_text.indd 362

2019-11-14 17:12

Mönster 1 2 3 4

5 6

Hur inleds analysen? Ge förslag på andra sätt att inleda en komparativ analys.

Hur ser övergången ut mellan inledningen och fördjupningen?

Hur fungerar den?

Fördjupningen analyserar fråga för fråga och gör jämförelser mellan verken. Ge exempel på hur varje fråga presenteras.

Språket är formellt. Ge exempel på tre meningar som du menar har en formell stil. Resonera kring dina exempel med en kamrat.

Analysförfattaren underbygger sin tolkning med exempel och citat. Hur vävs dessa in i texten?

Hur signalerar analysförfattaren att hen har kommit fram till avslutningen? Vilka andra sätt kan man göra det på?

Diskutera 1 2

Vilka av de frågor som analysen tar upp är mest intressanta?

Vilka andra romaner eller filmer skulle man kunna utgå ifrån i en komparativ analys med titeln ”Arbetslängtan och kärlek i storstaden”?

363 Fixa svenskan 2_text.indd 363

2019-11-14 17:12

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om analyser.

Barnboken då och nu Minns du vilken som var din favoritbok när du gick i förskolan?

Undersök vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan den och en alldeles nyskriven barnbok. Om du hellre vill välja en ännu äldre barnbok att jämföra med kan du ta till exempel Hattstugan av Elsa Beskow eller Lotta på Bråkmakargatan av Astrid Lindgren.

Ta hjälp av frågorna här nedanför.

• • • • •

Vem berättar?

Vem är huvudperson?

Vilket samhälle skildras?

Finns det pedagogiska pekpinnar som uppfostrar läsaren?

Vänder boken sig bara till barnläsaren eller till både barn och vuxna? Hur blir det i så fall tydligt?

• Är boken realistiskt skildrad eller har den fantasifulla drag?

Intermedialitet Populärkulturen innehåller ofta kopplingar och hänvisningar till andra verk, inte minst film och tv-serier. Tv-serien The Simpsons är ett klassiskt exempel där karaktärer från till exempel Star Wars elller Pokémon tar plats i vardagslivet. Fundera tillsammans och hitta exempel i filmer, serier och böcker på sådana kopplingar.

364 Fixa svenskan 2_text.indd 364

2019-11-14 17:13

Fanfiction Vid en sökning på orden fanfiction och Harry Potter hittar man väldigt många texter där läsare har skrivit vidare och hittat på nya historier om sina litterära idoler ur romanerna. Fanfiction kallas texter som skrivs av läsare och tar sin utgångspunkt i befintliga verk. Skriv din egen fanfiction. Vilken text, film eller serie gillar du? Välj ut en karaktär ur verket och placera hen i en ny situation eller ge hen en utmaning.

Litteratursamtal Äntligen har SVT startat ett litteraturprogram som riktar sig till unga människor. Nästa avsnitt ska diskutera likheter mellan romantikens romaner och dagens ungdomslitteratur. Programmets redaktion ska nu diskutera vilka böcker som ska tas upp.

Läs om romantiken i kapitlet Förnuft och känsla på s. 86–127 och i Litterära epoker på s. 136–137. Utgå från de typiska dragen för epoken och hitta böcker i samtidslitteraturen som innehåller liknande drag. Diskutera och motivera.

Teknikens under – en framtidsspaning Åtskilliga filmer och romaner har placerat sig i framtiden och berättat om den, ibland med framtidshopp och ibland som en bild av hur illa det kan gå.

Läs utdrag ur dystopierna 1984 av George Orwell eller Du nya sköna värld av Aldous Huxley och gör en jämförelse mellan vad romanen fantiserar fram och hur verkligen ser ut i dag. Vad har blivit verklighet och vad är fortfarande visioner?

365 Fixa svenskan 2_text.indd 365

2019-11-14 17:13

Skriv en komparativ litterär analys Du ska nu skriva en komparativ analys. Välj två verk – romaner, noveller, dikter, pjäser eller filmer – att jämföra och analysera. Följ arbetsgången i ”Sex steg för att skriva en analys på s. 367–369. Till din hjälp har du även Uppslaget där du får tips och råd om skrivande.

Tid och rum – vad har hänt?

Vilka skillnader och likheter kan du hitta mellan ett äldre och ett modernt verk? Gör en komparativ analys där du utgår från den äldre romanen och jämför med en modern roman eller film. I de litteraturhistoriska kapitlens examinationsuppgifter (s. 48–49, 84–85 och 124–125) finns också texter att välja bland.

Läs på om epoken som den äldre texten hör till. Formulera två–tre frågor att undersöka. Det kan till exempel vara barnens situation, hur det är att vara man eller vilken betydelse tekniken har. Glöm inte bort att vara konkret och att underbygga din tolkning med hjälp av tydliga exempel och citat.

Texter i samtal Du ska hålla ett utredande tal där du undersöker intertextualitet – hur ett modernt verk för en dialog med äldre texter. Finns det konkreta samband som att händelseutveckling eller persongalleri återanvänds? Hittar du citat eller allusioner? I de litteraturhistoriska kapitlen (s. 45, 81 och 120) finns flera exempel på hur texter talar till texter.

Undersök och red ut hur sambanden mellan texterna ser ut.

366 Fixa svenskan 2_text.indd 366

2019-11-14 17:13

Sex steg för att skriva en analys 1 Formulera frågor för analys Vad vill du undersöka? Ibland läser man en bok som väcker frågor att analysera. Ibland är det istället tvärtom, man har ett ämne som intresserar en och letar efter böcker som passar att undersöka. Innan du börjar läsa en roman är det bra att formulera frågor kring det du vill undersöka. För kortare texter eller filmer är det bra att först läsa eller titta på hela verket för att få en helhetsbild och därefter formulera frågorna.

På s. 356 finns förslag på vad man kan undersöka i en komparativ analys och i Uppslaget finns analysfrågor för noveller, dikter och film på s. 447–449.

Diskutera gärna med några kamrater som arbetar med samma verk.

2 Ta reda på fakta Ta reda på det du behöver veta om författaren och den tid då texten kom till och den tid som texten handlar om.

På så sätt får du en förförståelse inför läsningen av verket.

3 Läs och analysera Närläs verket. För att kunna analysera något måste man verkligen ha kunskap om det man undersöker. Koncentrera dig på frågorna som du har valt att utgå från i din analys.

Anteckna exempel och markera intressanta citat som du kan använda i analysen.

367 Fixa svenskan 2_text.indd 367

2019-11-14 17:13

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa svenskan 2_text.indd 368

4 Strukturera och formulera din text Tänk igenom hur du ska lägga upp din text. Vilken sorts inledning passar din analys och det du kommit fram till?

Vilken information vill du ha med om författaren och verket? Hur skapar du struktur i fördjupningen?

Dispositionsmodellen för informerande tal, högtidstal och analyser på s. 439–440 fungerar, men du kan också välja en annan disposition.

Formulera dig väl med träffande beskrivningar och var noga med att underbygga din analys med exempel och citat.

Avsluta genom att presentera dina slutsatser och knyta ihop dina resonemang.

5 Respons Arbeta tillsammans med en kamrat. Byt texter med varandra.

Läs texten noga och kommentera mönster, innehåll och språk.

Beröm det som är bra och lyft fram det som kan bli bättre.

Utgå från frågorna här nedanför när ni arbetar med respons. Ta också hjälp av Uppslaget.

6 Bearbetning Efter responsarbetet kan du gärna låta texten vila ett par dagar.

Då får du distans till din text och kan få syn på saker som inte är tydliga eller helt utvecklade. Har du resonerat så att läsaren kan följa med i dina tankegångar?

Ta vara på responsen du får från din kamrat och gör de förändringar som du tror förbättrar din text.

368 2019-11-14 17:13

2

Förklara vad du inte förstår om det finns delar i texten där det är svårt att följa analysförfattarens tankegång.

3

Kommentera balansen i texten. Är det lagom mycket i inledning, fördjupning och avslutning?

4

På vilket sätt avslutas analysen? Vilka andra sätt att avsluta skulle du vilja föreslå?

5

Vilka synpunkter har du på styckeindelningen?

6

Markera i texten vilka språkfel som bör rättas till.

369 Fixa svenskan 2_text.indd 369

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Respons 1 På vilket sätt återspeglar rubriken innehållet i analysen?

2019-11-14 17:13

UPPSLAGET INNEHÅLL Skönlitteratur och genrer

Att intervjua

Litteraturvetenskapliga begrepp

Förbered dig Genomför intervjun Sammanställ intervjun Redovisa resultatet

427 Epik 427 Lyrik 428 Dramatik 429 430 Handlingen 430 Berättarteknik 430 Bildspråk och stilfigurer 433

Att skriva rätt och riktigt

436 Skriva ihop eller isär?

436 Var eller vart?

436 Ord som hör ihop 436 Syftningsfel 436 Satsradning 436 Talspråk och skriftspråk 437 De eller dem?

437 Stilbrott 438

Att strukturera texten Dela in texten i stycken Variera och bind samman meningar

Att disponera texten Dispositionsmodell 1 Dispositionsmodell 2

438 438 439 439 440 440

Att referera och citera

440 Referera 440 Citera 440

Att skriva referat Skriv ett referat

Att redovisa källor

441 442

442 Källhänvisning 442 Oxfordsystemet och Harvardsystemet 442 Källförteckning 443 Källkritik 444

445 445 445 445 446

Att analysera

446 Den dramaturgiska spänningskurvan 446 Valfiskmodellen 447 Analysfrågor för berättande verk 447 Analysfrågor för poesi 449 Analysfrågor för bild 449 Analysfrågor för retorik 450

Att argumentera

450 Tes 450 Argument 451 Premiss 451 Följdargument 451 Motargument 451 Underbygg argumentationen 451 Sakpåstående 451 Värdeomdöme 451 Fula knep att undvika 452

Att inleda och avsluta tal Inleda ett tal Olika sätt att avsluta ett tal

Att använda talmanus Tänk på!

453 453 454 454 454

Att använda presentations­tekniska hjälpmedel 455 Whiteboardtavla och ­blädderblock Presentationsprogram på dator

455 455

Språkvetenskapliga begrepp

456

426 Fixa svenskan 2_text.indd 426

2019-11-14 17:16

UPPSLAGET

Skönlitteratur och genrer

Roman

Skönlitteratur är texter där en författare använder sig av fiktiva, påhittade, personer och händelser för att på ett konstnärligt sätt beskriva världen. Genre är en typ av konstnärlig framställning som har gemensamma drag i stil och innehåll. Redan under antiken började man tala om olika sorters litteratur och utgick från tre naturformer: epik, lyrik och dramatik. Dessa kallas även litteraturens huvudgenrer. Varje huvudgenre har utvecklat olika undergenrer. Romanen är t.ex. en undergenre till epiken och filmmanus en undergenre till dramatiken.

Det är inte alltid så enkelt att placera litteratur i en viss genre. Det finns texter som är väldigt typiska för en genre men också blandformer som har drag av flera olika genrer.

Epik Epik är berättande litteratur. Ett ord som i dag ofta ­används synonymt med epik är prosa, ett ord som ­egentligen betyder att texten inte är skriven i bunden form, det vill säga på vers. När man i dag talar om epik eller prosa menar man vanligtvis romaner och noveller, som numera helt dominerar genren. Om man ser t­ illbaka historiskt är romanen och novellen dock relativt nya genrer som utvecklades från 1600-talet och framåt. Innan dess skrevs det mesta i bunden form och epiken bestod bland annat av epos, ballader, sägner, fabler och sagor.

Epos Ett epos är en längre berättelse skriven på bunden vers och består av ett antal avsnitt som kallas för sånger. I ett epos blandas realistiska drag med mytiska, t.ex. kan gudar eller övernaturliga väsen finnas med i handlingen. ­Handlingen i ett epos utspelar sig alltid i det förflutna och dess ­huvudperson är ofta en hjälte med närmast ­övermänskliga drag. Epos är en mycket gammal genre som finns i många kulturer. Den äldsta kända litterära texten, ­Gilgamesheposet, är ett epos från Mesopotamien som ­handlar om en kung som levde för 4 700 år sedan. Andra exempel på epos är Odysséen av Homeros (ca 700 f.Kr.) och Den gudomliga komedin (1320) av Dante Alighieri.

En roman är en längre skönlitterär berättelse skriven på prosa. Romanen utvecklades bland annat ur eposet. ­Romanens uppbyggnad kan variera men ett vanligt drag är att den är indelad i kapitel och att den har en eller flera huvudpersoner. Världens första roman, Berättelsen om Genji, skrevs redan på 1000-talet av den japanska ­hovdamen Murasaki Shikibu, men i Europa brukar man lyfta fram Don Quijote av Cervantes från ­början av 1600-talet som den första romanen. Romanen hade en storhetstid under realismen och har varit den ­dominerande formen av epik från 1900-talet och framåt.

Novell En novell är en kort skönlitterär prosaberättelse som vanligtvis koncentrerar handlingen kring en ­tydlig ­konflikt. Novellen har ofta få personer, tydliga ­dramatiska ­vändpunkter och en upplösning där ­konflikten får något slags lösning. Längden på en novell kan variera från en halv sida till över femtio sidor. Det finns ingen absolut gräns mellan roman och novell. En längre novell kallas ibland för kortroman, särskilt om den är ­uppdelad i ­kapitel. Novellgenren föddes på 1300-talet med ­Decamerone av Giovanni Boccaccio. Genren har varit livskraftig framför allt från 1800-talet och framåt.

Undergenrer inom epik Romaner och noveller delas i dag in i olika undergenrer beroende på texternas innehåll och form.

Science fiction, dystopi och utopi I science fiction-romaner berättas på ett realistiskt vis om vetenskaplig eller teknisk utveckling som ännu inte har skett, men som skulle kunna vara möjlig. Mary Shelleys roman om Frankenstein brukar räknas till ett av de första verken inom genren. Även författare som Jules Verne och H.G. Wells räknas till genrens förgrundsgestalter.

En litterär undergenre till science fiction är den dystopiska romanen, som blivit mycket populär under 2000-talet. Dessa romaner beskriver ofta ett framtida mardrömssamhälle där teknisk utveckling har fått stora negativa konsekvenser för både människor och miljö.

Romaner som George Orwells 1984, som beskriver ett övervakningssamhälle, och Suzanne Collins Hungerspelen är exempel på dystopiska science fiction-romaner.

Utopi är motsatsen till dystopi och beskriver dröm­ samhället. Den grekiske antike författaren Platons verk Staten är ett exempel på en utopi.

427 Fixa svenskan 2_text.indd 427

2019-11-14 17:16

2

FIXA

FIXA

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

Fixa svenskan är en läromedelsserie som består av kursböcker för kurserna Svenska 1–3. Böckerna har en gemensam grundstruktur och behandlar litteratur, språk och muntlig och skriftlig framställning i olika genrer. I varje kapitel finns uppgifter som utvecklar läsförståelse och ordförståelse, diskussionsfrågor samt undersökande och kreativa uppgifter. Kapitlen avslutas med examinerande uppgifter.

Längst bak finns en uppslagsdel med bland annat litteraturvetenskapliga begrepp, språkriktighet, textanalys, referatteknik och källhantering.

Läs mer om serien på nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-45726-3

9 789127 457263

Fixa svenskan 2_cover.indd Alla sidor

2

Ann-Sofie Lindholm ︱ Pär Sahlin ︱ Helga Stensson

2

Fixa svenskan 2 innehåller: • kapitel om relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling • kapitel om språksituationen i Sverige och Norden och vem som har makt över språket • kapitel om grammatik och språkets beståndsdelar från fonem till sats • kapitel om muntlig och skriftlig framställning i olika genrer med fokus på syfte, mottagare och kommunikationssituation.

FIXA Svenska 2 för gymnasiet 2019-11-14 16:11