9789127456044

är Adrienne Gears framgångsrika tillvägagångssätt för att få elever att nå en djupare läsförståelse när de läser berättande texter.

READING POWER

Boken visar hur du kan lägga upp din undervisning i läsförståelse så att dina elever blir aktiva och tänkande läsare. Strategierna som används under läsningen är själva nyckeln till förståelse. Eleverna får här arbeta med att utveckla och tillämpa lässtrategierna att göra kopplingar, visualisera, ställa frågor, göra inferenser och transformera.

Författaren har utarbetat en serie lektioner som tillsammans skapar en gedigen och konkret undervisningsgång. Varje lässtrategi har ett eget kapitel med färdiga lektionsupplägg, arbetsblad och förslag på skönlitterära texter att arbeta utifrån.

Att regelbundet och medvetet integrera ett språk för tänkande i klassrummet är nödvändigt för att hjälpa eleverna att förstå att strategierna ska ingå i varje läsupplevelse och i varje text.

Reading Power Aktivera elevernas tänkande när de läser

Aktivera elevernas tänkande när de läser

Adrienne Gear

Reading Power

Adrienne Gear

Reading Power Aktivera elevernas tänkande när de läser

Adrienne Gear är verksam lärare, lärarutbildare och skolutvecklare i British Columbia i Kanada.

Hon är en omtyckt föreläsare och författare vars läsare uppskattar hennes strukturerade och konkreta sätt att förmedla framgångsrik undervisning.

ISBN 978-91-27-45604-4

9 789127 456044

Reading Power_cover.indd Alla sidor

2019-02-20 10:23

Innehållsförteckning Välkommen till Adrienne Gears Reading Power! 5 Förord – andra utgåvan 6 Tack 7

Inledning 9 Forskning inom läsförståelse 9 Hur Reading Power kom till 12

1. Vad är Reading Power? 14 Läsning, tänkande och undervisning 14 Läsundervisning i dag 16 Balanserad läsundervisning 17 Viktiga begrepp inom Reading Power 18 Att lära ut Reading Power 24 Att använda Reading Power 24 Myter om Reading Power 25

2. De olika delarna av Reading Power 29 Grundmodellen 29 Sången 33 Boktipsen 33 Undervisningen 35

3. En strategi för att göra kopplingar 41 Strategi: göra kopplingar 42 Nya tankar om att göra kopplingar 44 Lektionsupplägg för att göra kopplingar 45 Checklista vid bedömning – göra kopplingar 59 Böcker för att göra kopplingar 60

4. En strategi för att visualisera 62

5. En strategi för att ställa frågor 80 Strategi: ställa frågor 81 Nya tankar om att ställa frågor 82 Lektionsupplägg för att ställa frågor 84 Checklista vid bedömning – ställa frågor 93 Böcker för att ställa frågor 94

6. En strategi för att göra inferenser 96 Strategi: göra inferenser 97 Nya tankar om att göra inferenser 99 Lektionsupplägg för att göra inferenser 100 Checklista vid bedömning – göra inferenser 111 Böcker för att göra inferenser 112

7. En strategi för att transformera 114 Strategi: transformera 115 Nya tankar om att transformera 118 Lektionsupplägg för att transformera 119 Checklista vid bedömning – transformerat tänkande 130 Böcker för att transformera 131

8. Att tillämpa och utvärdera Reading Power 133 Förslag för att nå målen med Reading Power 133 Reading Power och läsgrupper 136 Reading Power och föräldrar 143 Bedömning 145

Avslutningsvis 147 Se rakt fram i undervisningen 148

Referenser 149

Strategi: visualisera 63 Nya tankar om att visualisera 64 Lektionsupplägg för att visualisera 65 Checklista vid bedömning – visualisera 77 Böcker för att visualisera 78

reading power_textsection.indd 3

2019-02-20 13:43

Extramaterial på webben Till den här boken finns ett digitalt stöd.

Logga in på nok.se för att komma till extramaterialet.

reading power_textsection.indd 4

2019-02-20 13:43

Välkommen till Adrienne Gears Reading Power! handlar om undervisning. Att undervisa elever i läs­ strategier som får eleverna att aktivera sitt tänkande när de läser berättande texter.

Adrienne Gear är verksam lärare, lärarutbildare och skolutvecklare och under­ visar i skolor i British Columbia i Kanada. I boken förklarar författaren hur hon arbetar i klassrummet och hon presenterar ett väl beprövat arbetsupplägg i en serie lektioner med tillhörande arbetsblad. Arbetsbladen finns tillgängliga som extramaterial på nok.se.

I undervisningen använder författaren gärna barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt. I denna svenska utgåva är det Sofia Malmberg som har tagit fram ­exempel på litteratur som är tillgänglig för lärare i svensk skola. Så här berättar hon om sitt urval.

BOKEN READING POWER

Några ord från skolbibliotekarien …

När jag har valt ut de titlar som ska finnas med som ­rekommenderad litteratur har jag sökt efter kvalitativa böcker som kan väcka barns och ungas intresse för läsning. Jag har prioriterat titlar som finns ­tillgängliga både på folk- eller skolbiblioteket och i bokhandeln, och som kan förväntas göra det ännu en tid framöver. Utbudet av ­textlösa bilderböcker är dock mer begränsat än utbudet av ­text­baserade böcker, vilket innebär att jag ibland har varit tvungen att välja böcker där den svenska utgåvan inte längre finns i tryck.

Om dessa böcker inte finns på ditt bibliotek kan du leta efter den ­engelska eller amerikanska utgåvan. Det är endast titeln som skiljer dem åt, innehållet är detsamma.

Jag som har gjort litteratururvalet heter Sofia Malmberg. Sedan ett par år tillbaka arbetar jag som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla, men jag har tidigare varit skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm.

Jag är även föreläsare och har skrivit böcker bland annat om hur lärare och skolbibliotekarier tillsammans kan stärka elevernas språkutveckling och digitala kompetens. Min förhoppning är att du utifrån de böcker jag har rekommenderat ska kunna inspirera eleverna till läsning och samtal om litteratur, gärna i samarbete med din skolbibliotekarie.

Sofia Malmberg

reading power_textsection.indd 5

VÄLKOMMEN TILL ADRIENNE GEARS READING POWER! 5

2019-02-20 13:43

Metakognitiva fraser för tänkande Jag tänker att …

Jag undrar om …

Jag märker …

Jag föreställer mig …

Det påminner mig om …

Kanske …

Jag hade aldrig tänkt på …

Nu lärde jag mig…

Tänk på ditt tänkande!

40 READING POWER

reading power_textsection.indd 40

2019-02-20 13:44

3. En strategi för att göra kopplingar

r Powe e h T

to

nec n o C

t

Sång för att göra kopplingar When I read a story and my brain says, ”Hey! This part reminds me of the other day!”

It’s called ”connect”— da da da da da da da da da da It’s called ”connect”— da da da da da da da da da da When I read a story and my brain says, ”Whoa!

This part reminds me of my friend, Jo!” It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da When I read a story and my brain says, ”Cool!

This part reminds me of my school!”

It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da When I read a story and my brain says, ”Look!

This part reminds me of another book!”

It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da When I read a story and my brain says, ”Wow! This part reminds me of my grandpa’s cow!”

It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da It’s called ”connect”—da da da da da da da da da da (Melodi: ”Brush Your Teeth”)

reading power_textsection.indd 41

2019-02-20 13:44

Strategi: göra kopplingar Ingen berättelse är helt i­solerad. Ibland möts ­berättelser i hörnen och ibland täcker de varandra som ­stenarna på en flodbädd. /Mitch Albom, The Five People You Meet in Heaven

Jag är med i en bokcirkel. När vi avslutar våra månadsmöten, efter alla rika och eftertänksamma diskussioner om böckerna, efter att vi har delat med oss av stycken som påverkat oss eller bilder som vi bär med oss och efter att vi har ­analyserat författarens hantverk, finns det vissa böcker som jag ”av misstag” ­lämnar hemma hos vår värd. Andra böcker kan jag ta med mig hem, men lämnar sedan med glädje vidare dem till min syster eller en vän utan att fundera på om jag kommer att få tillbaka dem. Men det finns några böcker som jag tar hem från bokcirkeln och ställer i en särskild bokhylla i vardagsrummet. Jag har ett behov av att bara se dem och tråna efter dem. Ibland rör jag vid bokryggarna, eller bläddrar igenom sidorna. Böckerna har blivit mina skatter. Jag undrar ofta varför vissa böcker hamnar på den hyllan och inte andra? Elever säger ofta att de gillar en viss bok eftersom ”den var bra”. Det kanske betyder ”jag kände en koppling till den här boken”. Nu förstår jag att böckerna som hamnar på min hylla står där eftersom min livsberättelse har vävts in bland sidorna. De här böckerna handlar inte längre om någon annan, utan om mig.

Att kunna känna sig sammankopplad med en text brukar vara lätt för barn, och det är den absolut viktigaste förmågan för läsning. På den känslan kan man bygga alla andra läsförståelsestrategier. När en läsare börjar att relatera berättel­ sen till sitt liv blir den tydligare och mer begriplig. Vi känner oss själva bättre än ­någon annan och att läsa en bok filtrerad genom våra egna livserfarenheter inne­ bär att vi ”skapar mening”. Att vi för in oss själva i boken och att vi väver in våra egna upplevelser i berättelserna vi läser är en välkänd sanning. För att lära barn hur de ska förstå en text innebär inte att vi lär dem vad de ska tänka, utan hur de ska tänka. När vi lär barn att göra kopplingar lär vi dem att vara uppmärksamma på ögonblick, känslor, karaktärer och platser i en berättelse som ger eko i deras egna känslor, de personer de känner och i de platser de har besökt. Att läsa låser upp de minnen som göms i ett liv.

Efter en Reading Power-workshop kom en lärare fram till mig för att tacka för att jag hjälpt till att lösa ett av hennes livs stora mysterier: varför hon aldrig gillat att låna böcker från biblioteket. Hon förklarade att hon alltid hade läst mycket.

Det hade varit hennes hobby hela livet. Hon skämdes lite för att hon lagt ut så mycket pengar på böcker. Vänner och kollegor undrade alltid varför hon inte gick till biblioteket för att låna böcker i stället för att köpa så många. Men hon berättade att hon aldrig gillat att låna böcker från biblioteket. Hon hade för­ sökt, men hon föredrog att köpa dem. Hon hade aldrig förstått varför, sa hon, ­förrän hon hörde mig prata om kopplingar. Hon insåg att när hon läser en bok så blir berättelsen ”hennes berättelse” och efter att ha upplevt den samhörigheten ­tyckte hon att om hon lämnade tillbaka boken till biblioteket, så blev det som att hon delade med sig av sitt eget liv med nästa person som lånade den. Det är ett ­extremt exempel, men det visar på vilken kraft kopplingar kan ha.

42 READING POWER

reading power_textsection.indd 42

2019-02-20 13:44

r Powe The

to

ne Con

ct

När läsare gör kopplingar … påminner berättelsen dem om människor, platser och känslor som de har upplevt. fylls deras sinne av minnen. förstår de texten genom sina egna erfarenheter och bakgrundskunskap. kan de göra det till bilder, händelser, karaktärer och känslor i berättelsen. läser de troligen böcker om vardagsnära upplevelser som kan handla om familj, känslor, vänskap, skola, syskon, husdjur, semester, osv.

Mångfald av berättelser Våra livserfarenheter fördjupar och berikar våra liv och ger oss en källa att hämta intryck ur när vi läser. Tyvärr har inte alla elever som kommer till oss så mycket livserfarenhet att hämta ur. Vi måste vara medvetna om det här och försöka att erbjuda dem berättelser som de kan göra kopplingar till: berättelser om skola, familj, vänner, syskon, att tappa en tand, födelsedagsfester och husdjur. Vi måste alltid modellera hur vi själva gör kopplingar och ge eleverna möjlighet att dela med sig av sina. Precis som vi har svårt att ta till oss vissa böcker måste vi inse att eleverna inte heller kan ta till sig alla böcker. Det är okej om de inte tar till sig en bok. Uppmuntra dem inför nästa berättelse i stället. Vi kan försiktigt leda elever­ na åt rätt håll genom att hela tiden modellera vårt tänkande och uppmuntra dem att bli mer självsäkra i att göra kopplingar.

Viviane, som gick i andra klass på Laura Second, var duktig på att göra kopp­ lingar. När vi gjorde kopplingar i grupp (s. 49) var hon en av de första som fäste sin notislapp i boken. Men efter att jag hade läst Franklin’s New Friend (Franklin och hans vänner) högt för klassen var Viviane den enda som hade kvar sin notislapp i handen. När jag frågade henne varför hon inte placerat ut den i boken, svarade hon: ”Hur ska jag göra en koppling till den boken? Jag är INTE en sköldpadda!”

En författare påbörjar bara en bok. Läsaren avslutar den. /Samuel Johnson

Franklin är en sköldpadda, som många barn möter genom såväl böcker som barnprogram.

3. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA KOPPLINGAR

reading power_textsection.indd 43

43

2019-02-20 13:44

Nya tankar om att göra kopplingar Även om böcker innehöll mer, gav mer och visade mer skulle de ändå behöva läsare som ger dem ljuden, lukterna, ljuset och allt annat som en bok kan innehålla. ­Boken behöver dig. /Gary Paulsen, The Winter Room

Att göra kopplingar är en av de strategier som barn har lättast att förstå. Trots det så måste vi vara noga med att vi visar eleverna hur man gör kopplingar som är meningsfulla. Det är kanske lätt att titta på en bild av en hund och säga: ”min morbror har en hund”, men det bidrar inte till bättre tänkande eller förståelse.

Det är vårt jobb att vägleda eleverna så att de gör kopplingar som driver deras tänkande framåt. Under de år som jag har lärt ut hur elever ska göra k­ opplingar har jag sett elever göra kopplingar till precis vad som helst. Även om vi kan ­glädjas åt att våra elever är engagerade och deltar på lektionerna, vet vi som har upplevt dem att helt lösryckta kopplingar inte förbättrar läsförståelsen och de kan snabbt förstöra en lektion! Därför är det viktigt att förklara och modellera det när man lär ut att göra kopplingar.

Alla som har arbetat med kopplingar i klassrummet har varit med om att en elev har lämnat ämnet och delat med sig av en koppling som inte har något att göra med berättelsen och på så vis orsakat en kedjereaktion i klassrummet. ­Resten av eleverna börjar göra ”kopplingar” som har mindre och mindre att göra med det vi läser. Jag har haft svårt för det här händelseförloppet, men jag insåg att det var delvis jag som orsakade det. Jag fokuserade så mycket på strategin att även jag hade tappat min känsla för innehållet i berättelsen. Jag utvecklade FKTB (För Koppling Tillbaka till Boken) för att bemöta det här problemet och för att hjälpa både eleverna och läraren att återvända till innehållet (se lektions­upplägg, s. 52).

Tankelådor Ett annat koncept som utvecklades för att bemöta kopplingar som leder bort från läsinnehållet är olika ”tankelådor” uppe i vårt ”hjärnkontor”. Gå till lektions­upp­ lägget på s. 46 om du vill använda min illustration för att förklara och tydliggöra.

Jag fick idén till tankelådor när jag arbetade med en elev för flera år sedan. Han var en smart kille, men när han räckte upp handen brukade jag undvika att få ögonkontakt med honom. Oavsett vad vi läste eller pratade om i klassrummet brukade hans tankar ofta leda honom långt bort från texten, vilket var frustre­ rande. Jag ville inte avskräcka honom från att använda sin fantasi, men att höra ­honom göra kopplingar till utomjordingar som kidnappade farmödrar från ­Halifax var inte precis vad jag hoppades på när vi läste en bok om Kanada. Med hjälp av tankelådorna kunde jag säga till honom att han letade ”i fel låda” i stället för att säga att hans koppling var felaktig.

44 READING POWER

reading power_textsection.indd 44

2019-02-20 13:44

r Powe The

to

ne Con

ct

Lektionsupplägg för att göra kopplingar Att introducera en strategi för att göra kopplingar (1) Lärarledd

LEKTION 1

Till den här lektionen behöver du:

Reading Power-modellen Tavlan eller blädderblock Eleverna behöver: Arbetsblad Hjärnkontoret Loggbok eller separat papper

n Påminn eleverna om att aktiva läsare också är aktiva tänkare. Använd Reading

n n

n n

n n n n n

n

n

Power­modellen och placera ”göra kopplingar”­biten i huvudet. Förklara att en läsare kan tänka på en berättelse genom att göra kopplingar. Berätta att ni i dag ska prata om vad kopplingar är för något.

Be eleverna att hålla sina tummar och ett finger på varje hand så att de formar två cirklar.

Säg till eleverna att du kommer att räkna till tre. När du säger tre ska de koppla ihop sina cirklar. Säg till dem att det finns olika sätt att göra det på och att de ska överväga sina olika alternativ. Förklara inte närmare vad du menar.

När eleverna har kopplat ihop sina cirklar kan de dela med sig och jämföra sina kopplingar med andra i klassen.

Notera och reflektera kring hur olika elever har kopplat ihop sina cirklar.

(Har de länkat dem? Rör de bara vid varandra? Ligger de ovanpå varandra?

Har någon elev gjort lustiga uppochnervända glasögon framför sina ögon?)

Förklara att alla har kopplat ihop sina cirklar, men de har gjort det på olika sätt.

Fråga eleverna om de kan några andra ord eller uttryck som betyder koppla ihop (länka, slå ihop, förena, lägga samman, osv.).

Förklara att när läsare gör kopplingar så länkar de boken till sitt tänkande.

Visa eleverna att boken är en cirkel och att hjärnan är en annan.

Fråga eleverna vad som finns inne i hjärnan som de kan göra kopplingar till (minnen, upplevelser, personer, känslor, platser).

Rita en hjärna på tavlan eller på en interaktiv whiteboard. Förklara att hjärnan är en kraftfull del av kroppen eftersom den kontrollerar nästan allt, även vårt tänkande.

Förklara att hjärnan även är en fantastisk plats eftersom det är här vi lagrar tänkandet. Allt som vi tänker på och lär oss om lagras på en liten yta i vår hjärna.

Förklara det som jag kallar vårt ”lager av tankar”. Ett annat sätt att beskriva det är som ett datorminne fyllt av filer som innehåller olika sorters information:

När ni diskuterar var kopplingar kommer ifrån, påminn eleverna om att kopplingar kan finnas lagrade i våra hjärtan och i våra hjärnor. Kopplingarna till våra känslor är ofta starkast och mest meningsfulla.

3. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA KOPPLINGAR

reading power_textsection.indd 45

45

2019-02-20 13:44

Jag brukar tänka att min hjärna är ett kontor med lagringsutrymme för mitt tänkande.

Inne i det stora lagringsutrymmet finns olika områden där vi lagrar olika delar av vårt tänkande. De här områdena brukar jag kalla för tankelådor. Vi har tre stora tankelådor i våra hjärnor: upplevelser och minnen från upplevelser lagras i minneslådan; information och fakta som vi lär oss lagras i faktalådan; och kreativt tänkande lagras i fantasilådan.

(Dela in hjärnan på tavlan i tre delar och ge dem namn, samtidigt som du p ­ ratar.)

Minneslådan

När jag pratar med elever om vad som lagras i minneslådan brukar jag hänvisa till olika erfarenheter och minnen som kapitel i min livsberättelse. En persons liv är en berättelse och varje ny upplevelse i våra liv blir ännu ett kapitel. Det är fantastiskt att tänka att minnen från vårt liv lagras i en pytteliten låda i hjärnan!

Faktalådan

Fantasilådan

nn Förklara att tankelådorna är väldigt viktiga när vi läser eftersom de hjälper oss

att förstå. Beroende på vilken bok vi läser gör vi kopplingar till olika tanke­ lådor. Hänvisa till illustrationen. nn Ge exempel: kopplingar till en berättelse om vänner kommer från minnes­ lådan; kopplingar till en text om vulkaner kommer från faktalådan; kopplingar när man exempelvis läser en Harry Potter-bok kommer från fantasilådan. nn Valfritt: Ge eleverna Arbetsblad Hjärnkontoret med en bild av hjärnan där lådorna är tomma. Be eleverna att rita eller skriva i varje del för att illustrera: viktiga minnen, fakta som de kan mycket om och saker som de fantiserar om och som kan bli till en koppling. nn Avsluta lektionen: Under de närmaste veckorna kommer vi att lära oss och öva på att göra kopplingar när vi läser.

nn Eleverna kan skriva ner eller rita en reflektion kring vad de har lärt sig om att

göra kopplingar på ett papper eller i en Reading Power-loggbok.

46 READING POWER

reading power_textsection.indd 46

2019-02-20 13:44

r Powe The

Att introducera en strategi för att göra kopplingar (2) Lärarledd

to

ne Con

ct

LEKTION 2

Till den här lektionen behöver du: Bok från listan med boktips (s. 60–61) Möjlighet att spela upp ett musikstycke som eleverna ska göra kopplingar till, se förslag i texten nedan Eleverna behöver: Varsitt tomt pappersark

Det är viktigt att uppmärksamma elever på hur individuellt det är att förstå en text genom att göra kopplingar. Det finns ingen koppling som är korrekt eller inkorrekt eftersom vi använder våra egna tankelådor för att skapa mening. n Påminn eleverna om att de lär sig om hur aktiva läsare kan förstå vad de läser n n

n

n n

n n n

genom att göra kopplingar. Repetera hur tankelådorna fungerar.

Läs en av böckerna från listan med boktips.

Efter att ha läst en av böckerna, fråga eleverna: Varför gör inte alla samma kopplingar? (Eftersom alla är olika och våra tankelådor är fyllda med olika minnen, upplevelser och kunskap.)

Förklara att det inte finns något rätt eller fel när man gör kopplingar. Två personer kan läsa samma bok, men göra olika kopplingar. Berätta för eleverna att det som får en person att minnas något kanske inte får en annan person att minnas något. Det kan också vara så att två olika personer gör en koppling på samma ställe i berättelsen, men av helt olika orsak.

Ge alla ett tomt pappersark. Förklara att du kommer att spela musik och att de ska öva på att göra kopplingar.

Spela musik och be eleverna blunda och lyssna. Jag gillar att spela ”Våren” från De fyra årstiderna av Vivaldi, eller ”Humlans flykt” av Rimsky­Korsakov.

Medan de lyssnar ska eleverna tänka på vad musiken påminner dem om eller vilka associationer de får av musiken.

Be eleverna rita en bild av de kopplingar de gjorde till musiken. När alla är klara be eleverna dela med sig av sin koppling med en kamrat.

Visa teckningarna för hela klassen och diskutera hur alla lyssnade på samma musik, men gjorde olika kopplingar.

Avsluta lektionen genom att skapa en minneslista för att göra kopplingar som ni kan hänga upp i klassrummet.

Minneslista för att göra kopplingar Vi gör kopplingar till … våra minnen, upplevelser och känslor. fakta och information som vi känner till. vår fantasi. andra böcker, filmer eller tv-serier.

r Powe The

to

ne Con

Ett annat alternativ för den här lektionen är att be eleverna vika sitt pappersark dubbelt.

Första gången de hör musiken ritar de sina minneskopplingar på ena halvan av pappret. Den andra gången de hör musiken ritar de sina fantasikopplingar på den andra halvan.

ct

”Det här påminner mig om …” ”Det här får mig att tänka på …”

Skapa en minneslista att hänga upp i klassrummet!

”Jag gör en koppling till när …”

3. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA KOPPLINGAR

reading power_textsection.indd 47

47

2019-02-20 13:44

LEKTION 3–4

Modellera ditt tänkande Lärarledd

Till den här lektionen behöver du: Bok från listan med boktips (s. 60–61) Notislappar Vissa lärare tycker att notislappar är för distraherande för deras elever och ger ­eleverna en tankebubbla i stället. Man kan göra en tanke­bubbla ­genom att klippa ut en bubbla i papp och limma fast den vid en pinne. Eleverna ­håller upp sina tankebubblor vid hög­ läsningen. När de har delat med sig av sin koppling samlar man in deras bubblor. Målet är att alla elever ska få möjlighet att dela med sig av en koppling innan berättelsen är slut.

nn Hitta en bilderbok som ger dig starka kopplingar och som väcker minnen till

liv hos dig. nn Modellera. Läs och tänk högt från den här boken. Använd notislappar för att markera dina kopplingar med ett ”K” eller använd en tankebubbla som du håller upp när du delar med dig av dina kopplingar. Stanna till på en sida, fäst din notislapp eller håll upp din tankebubbla och modellera. Uttryck dig så här: ”Den här delen av berättelsen påminner mig om …” nn Elever som vill delta när du modellerar kan göra det genom att tyst göra ­”tummarna upp vid kopplingar” (se s. 36). nn Följ upp det här med minst två liknande lektionstillfällen, inom några dagar.

Använd olika böcker. När du modellerar se till att du gör kopplingar till en händelse, en karaktär och en känsla i berättelsen.

Att hitta en bok för att göra kopplingar Min kopplingsbok, som jag alltid använder för att modellera strategin på den första kopplingslektionen, är av Robert McCloskey och heter Önskedagen (One Morning in Maine). Den ­påminner mig om sommarsemestrar med min familj på Mayne Island. ­Berättelsen är full av så många kära minnen från min barndom att den känns som om den handlade om mig. En lärare som är född i Saskatchewan använder If You’re Not From the Prairie av Henry Ripplinger. Det tar henne två dagar att läsa hela berättelsen eftersom varje sida väcker till liv en berättelse från hennes barndom på gården. Jodi Carson som är en mentor för läskunnighet ­(Literacy Mentor) letade i flera veckor innan hon hittade sin kopplingsbok: Tales of a Gambling Grandma av David Kaur Khalsa. Den påminner henne om hur hennes mormor brukade lära henne och hennes syster att spela Black Jack varje fredagskväll. Du måste kanske besöka biblioteket några gånger innan du hittar en egen k­ opplingsbok. Eleverna minns kanske inte berättelsen du läser, men de kommer att minnas dina kopplingar!

48 READING POWER

reading power_textsection.indd 48

2019-02-20 13:44

r Powe The

Att göra kopplingar i grupp

ne Con

to

ct

LEKTION 5

Träna i grupp med stöttning

Till den här lektionen behöver du: Bok från listan med boktips (s. 60–61) Eleverna behöver: Notislappar Arbetsblad 3–11

n Förklara för eleverna att de ska delta i en högläsning genom att vara uppmärk­

n n n

n n

samma på sina tankar och genom att lägga märke till när de gör en koppling till berättelsen.

Ge varje elev en självhäftande notislapp. Be eleverna att skriva sitt namn och ett ”K” (stor bokstav) på den.

Läs en bilderbok från listan med boktips högt och be eleverna vara uppmärk­ samma på kopplingar.

Läs boken igen och be varje elev komma fram och fästa sin notislapp på den sida i boken där de gjorde sin bästa koppling, eller där deras tankeröst hördes som mest. Eleverna ska inte dela med sig av sina kopplingar just nu. De fäster bara sin notislapp på rätt sida när du kommer dit.

Fortsätt att modellera genom att fästa din egen notislapp på en av sidorna.

Modellera hur du vill att eleverna ska dela med sig: ”Jag fäste min notislapp på sidan där … Det påminde mig om …”

Att göra kopplingar (1)

Utveckla dina kopplingar (1) Namn:

The

Power

to

ne Con

ct

Arbetsblad 3

The

Power

ne Con

to

Namn:

Datum:

Titel:

Författare:

ct

Arbetsblad 6

Datum:

En koppling till … berättelsen

en bild

Att göra kopplingar

en karaktär

Utveckla dina kopplingar (2) Namn:

The

Power

to

ne Con

ct

(2)

The

Power

to

ne Con

ct

ect

Text-till-Text (T-T)

Text-till-Världen (T-V)

Koppling till andra böcker

Koppling till världen

Det påminner mig

Jag är bra!

Arbetsblad 5

om …

r to

The Powe

Namn:

Namn:

Arbetsblad 7

Författare: I berättelsen …

Att göra kopplingar till berättelsen

Conn

Datum:

Titel:

Datum:

Text-till-Själv (T-S)

er to

The Pow

Namn:

Arbetsblad 4

Datum:

Connect

Arbetsblad

10

Datum:

Berättelsens namn: Berättelse

Mitt liv

Kopieringsunderlag ©

Att göra kopplingar på egen hand Namn: Titel:

Namn:

The

Datum:

Pow

Con

nect

The

Arbetsblad 9

to

ne Con

Klistra in dina notislappar eller

ct

Arbetsblad 8

Conn

ect

Arbetsblad 11

Datum: Författare: skriv av dina anteckningar från

notislapparna här:

Datum:

Hjärnan är lite som ett kontor, ett hjärnkontor, där vårt tänkande lagras. I vårt hjärnkontor lagras tänkandet på tre olika ställen, vi kan kalla det för tre tankelådor. Det finns en minneslåda, där vi lagrar minnen och erfarenheter. I vår faktalåda lagras information och kunskap. Och i vår fantasilåda lagras vårt kreativa tänkande. Beroende på vad vi läser kan vi gå till de här olika lådorna för att hitta kopplingar.

Faktalådan

Fantasilådan

Koppling till fantasilådan

Arbetsblad –. Logga in på nok.se

ISBN 978-91-27-45604-4

Gear och Natur

Mitt favoritdjur är …

derlag ©Adrie nne

Jag gillar att gå till …

Kopieringsunderlag ©Adrienne Gear och Natur & Kultur Reading Power ISBN 978-91-27-45604-4

Kopieringsun

Mina vänner …

Kopieringsunderlag ©Adrienne Gear och Natur &

Jag gillar …

Kultur Reading Power ISBN 978-91-27-45604

-4

& Kultur Readin g Power

ISBN 978-91

Koppling till faktalådan

Minneslådan

-27-45604-4

Koppling till mig själv

er to

Power

er to

The Pow

3. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA KOPPLINGAR

reading power_textsection.indd 49

49

2019-02-20 13:44

Böcker för att göra kopplingar Här följer några förslag för att bygga upp en boksamling i klassrummet eller i biblioteket för att modellera och öva på att göra kopplingar. Vid val av böcker, se till att det finns många olika ämnen att göra kopplingar till.

Skolbibliotekarien rekommenderar följande böcker som passar när du undervisar om kopplingar:

Se referenslista s. .

Fk–3 60 READING POWER

reading power_textsection.indd 60

2019-02-20 13:44

Se referenslista s. –.

4–6 3. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA KOPPLINGAR

reading power_textsection.indd 61

61

2019-02-20 13:45

4. En strategi för att visualisera

The

r to Powe

V

e z i l a isu

Ramsa för att visualisera You don’t use your eyes when you visualize You don’t use your eyes when you visualize You don’t use your eyes when you visualize You use your BRAIN! (spreta med fingrarna och vifta på händerna)

Sång för att visualisera When my teacher reads a book Then my brain begins to look, Seeing pictures in my head As the story’s being read.

Making pictures, me and you, You can THINK some pictures too! /Diane Martin, Spul’u’kwuks School (Melodi: ”Blinka lilla stjärna”)

reading power_textsection.indd 62

2019-02-20 13:45

Strategi: visualisera Under en lång bilresa lyssnar en åttaårig pojke på en ljudbok, Yxan, av Gary Paulsen. Under nästan tre timmar säger han inte ett knyst och är helt uppslukad av berättelsen. Senare på kvällen, när hans mamma säger god natt till honom, säger han: ”Det var den bästa film jag någonsin sett.” ”Vilken film?”, frågar mamman. ”Den i bilen”, svarar han. ”Men det var inte en film”, förklarar hans mamma, ”det var en ljudinspelning”. ”Är det sant?”, frågar pojken. ”Men jag såg allt i mitt huvud!” Pojken har demonstrerat vår fantastiska förmåga att skapa bilder av en text, i vårt huvud, vår förmåga att visualisera.

Att visualisera och att göra kopplingar är nära besläktat. Mer än alla andra strategier kräver de här två att läsaren använder sina egna erfarenheter för att förstå texten. När man gör en koppling eller ser något för sitt inre är källan till kopplingen eller bilden ens egna erfarenheter, ens minneslåda (s. 46). Att visualisera är fantasins syster. Man skulle kunna säga att det är samma sak, men bilderna formas från olika källor. När vi använder vår fantasi så skapas bilden ur vårt inre. När vi visualiserar så skapas bilden ur texten.

Det är inte svårt att visualisera. Jag tror att alla elever kan blunda och fanti­ sera eller skapa inre bilder, men man kan ändå behöva träna upp hjärnans förmåga att visualisera. Ett annat problem, precis som när man arbetar med att göra kopplingar, kan vara att vissa läsare inte har så mycket erfarenhet att hämta från. Det är svårt att visualisera en strand när man aldrig har besökt en strand.

När man lär ut och övar att visualisera med elever är det därför viktigt att välja böcker som beskriver saker som de känner till. Då kan de lätt skapa bilder. De elever som har ett annat modersmål kan behöva arbeta lite med språk och ord­ förråd innan läsningen så att de har ett rikare ”bildbibliotek” att hämta från när de börjar visualisera. De flesta av böckerna som används när man lär ut och övar på den här strategin har ett språk som är rikt, beskrivande och poetiskt och det hjälper läsaren att lätt skapa mentala bilder. Böcker som beskriver väder, årstider, specifika platser eller saker brukar fungera bäst.

När ens huvud är fullt av bilder måste de bara få komma ut.” /Bill Maynard, Incredible Ned

4. EN STRATEGI FÖR ATT VISUALISERA

reading power_textsection.indd 63

63

2019-02-20 13:45

5. En strategi för att ställa frågor

r Powe e h T

to

io t s e Qu

n

Sång om frågor Refräng: Oh I wonder, Oh I wonder, Oh I wonder while I read.

All good readers ask deep questions And they wonder while they read.

Sometimes when I ask a question And I turn the page to look, I find the answer to my question And it’s right there in the book.

But sometimes I can’t find the answer Even when the story’s read.

So I have to find the answer To the question – in my head!

(Upprepa refrängen) (Melodi: ”Oh My Darling, Clementine”)

reading power_textsection.indd 80

2019-02-20 13:46

Strategi: ställa frågor Att läsa olika texter och svara på frågor om dem var en vanlig aktivitet när jag gick i skolan. När jag gick i årskurs 7 hade vi ”läsförståelse” två gånger i v­ eckan.

När vi läste i klassrummet arbetade vi med en låda fylld av färgkodade kort på vilka en liten text var tryckt. Högst upp på varje kort fanns en liten svartvit ­teckning. Under den stod berättelsen. På baksidan fanns det tio frågor om ­ texten. Kortens färg signalerade vilken nivå de tillhörde och vi arbetade m ­ etod­iskt ­igenom varje berättelse inom en viss färg innan vi gick vidare till nästa färg. Om jag minns rätt så var färgerna längst fram i lådan, de lägsta nivåerna, lite a­ nonyma: beige, rost, grå, senap. Färgerna längre bak i lådan var mycket mer tilltalande: lila, turkos, guld.

Upplägget för läsningen på tisdag- och torsdagseftermiddagar var så här: en bänkrad i taget fick gå fram till lådan och välja ut vårt kort. Jag återvände sedan till min plats för att läsa berättelsen och besvara de tio frågorna, med fullständiga meningar, i min anteckningsbok. När jag var klar gick jag fram till läraren som rättade mina svar. Om jag hade svarat rätt på frågorna stämplade hon med full kraft min bok och berättade inför hela klassen vilken färg jag skulle gå vidare till: ”Adrienne Gear har gått vidare till Senap 3!” Alla i klassen slutade arbeta och såg på när jag stolt gick tillbaka till lådan och bytte kort. Sedan satte jag mig på min plats och påbörjade samma process igen. Om jag gick fram till läraren, men inte fick en stämpel och inte fick gå vidare till en ny nivå var tystnaden bedövande och jag kände hur alla såg på mig när jag skamfylld gick tillbaka till min plats för att rätta mina fel.

De flesta frågorna på korten var bokstavliga. Jag upptäckte ganska snart, precis som många andra barn, att jag faktiskt inte behövde läsa berättelsen för att kun­ na svara på de flesta av frågorna. Jag hittade svaren i texten, omvandlade frågan till ett påstående och gick vidare till nästa fråga. Men de sista frågorna på varje kort brukade inte vara bokstavliga. De inleddes med: Tänk om …, Varför … och Varför tror du att …. Svaren på de frågorna, hur mycket jag än letade, fanns inte på ­korten. Jag kämpade hela tiden med de frågorna, inte enbart eftersom jag inte riktigt hade läst berättelsen utan även på grund av att ingen visade mig hur jag skulle svara på dem. Det inser jag nu. Ingen berättade för mig att svar som inte är utskrivna i texten måste komma från mig själv. Det är de här frågorna som för oss djupare in i berättelsen och som verkligen visar om vi har förstått den eller inte. Men jag ville ha det ”rätta” svaret, det som skulle finnas i boken, och jag hade inte självförtroende nog att förlita mig på mitt eget tänkande och söka svaren på frågorna i mig själv. Jag behöver väl knappt säga att jag tillbring­ ade hela årskurs 7 fast i färgkort Senap. Jag kom aldrig fram till de eftertraktade guld­korten, trots att jag längtade så mycket efter lärarens ljudliga stämpel i min anteckningsbok.

Som så mycket inom Reading Power har strategin att ställa frågor sin grund i mina upplevelser under årskurs 7. Jag kämpade med frågor som bad mig dra slutsatser eftersom ingen hade modellerat, eller berättat för mig, hur man skulle

reading power_textsection.indd 81

5. EN STRATEGI FÖR ATT STÄLLA FRÅGOR 81

2019-02-20 13:46

6. En strategi för att göra inferenser

r Powe e h T

to

r e f n I

Sång för att göra inferenser Sometimes when you’re reading a story The words are not all there for you So being a good book detective Will help you to find any clue!

Refräng: Infer! Infer!

Filling in what is not in the book!

Infer! Infer!

It’s taking a much closer look!

Some authors leave clues in their pictures.

Some authors leave clues in their text.

They give you just part of their story And want you to fill in the rest!

(Upprepa refrängen) So when you are reading a story Be careful to read what is there But then figure out what is missing – Now you are inferring with flair!

(Melodi: ”My Bonnie Lies Over the Ocean”)

reading power_textsection.indd 96

2019-02-20 13:46

Strategi: göra inferenser Definitionen att ”läsa mellan raderna” har aldrig varit tydlig eller konkret nog för att jag verkligen ska förstå den. Att läsa mellan raderna? Vad betyder egentligen det? Jag har kommit fram till en definition som jag tycker är mer användbar i ­undervisningen: att göra inferenser. Det innebär att du fyller i, med dina egna tankar och idéer utifrån din bakgrundskunskap och dina erfarenheter, det som inte står skrivet på sidan.

Precis som strategierna att göra kopplingar och att visualisera är nära besläk­ tade så är strategin att göra inferenser, dra slutsatser, nära sammankopplad med strategin att ställa frågor. Att fundera ut ett troligt svar med utgångspunkt i text och bild och egen kunskap, precis som med djupgående frågor, blir lika viktigt när man ska göra inferenser. Strategin understryker skillnaden mellan vad läsaren vet, eftersom författaren har skrivit det, och vad de själva måste fylla i, eftersom författaren inte har inkluderat den informationen.

Jag läser litteratur l­ångsamt och gräver efter det som är gömt … ivrig att ­föreställa mig det som är där och att märka vad som inte är det. /Toni Morrison, The Reader as Artist

När läsare gör inferenser … lär de sig att leta efter ledtrådar i texten, i bilderna, i sin egen kunskap och i sina erfarenheter för att kunna förstå texten. uppmanas de att bli ”bokdetektiver”. lär de sig att vissa författare inte skriver mycket text, i stället lämnar de led­ trådar som läsaren får upptäcka och tolka. förstår de att färre ord på sidan innebär att läsaren måste tänka mer. lär de sig att fylla i, med egna tankar och idéer, det som inte är skrivet på sidan. kan de använda bilder och bilderböcker utan ord för att förbättra och visa på sin förmåga att dra slutsatser, göra inferenser.

Att göra inferenser är ofta ett svårt koncept för lärare att förmedla eftersom det är besläktat med tänkande på en högre nivå. Hur lär vi barn att tänka bortom vad som faktiskt finns uttryckt i berättelsen? Precis som med alla andra strategier tror jag att barn redan känner till och kan göra inferenser, dra slutsatser, men det som sker i deras huvuden har ännu inget namn och har inte konkretiserats.

Jag gillar att hjälpa eleverna förstå mysteriet genom att berätta det här: Jag kommer att berätta en hemlighet för er som kommer att hjälpa er att dra slutsatser, något som kallas för att göra inferenser. Är ni redo? Här kommer hemligheten: inte alla författare berättar allt för er. Men det är inte på grund av att de tappat sin penna eller på grund av att de har fått slut på papper. De berättar inte allt eftersom de vill att du, läsaren, ska lista ut det själv.

Nu ska jag berätta en annan hemlighet: ni kan redan göra inferenser! Ni gör det varje dag.

reading power_textsection.indd 97

Det jag gillar hos en bra ­författare är inte vad hen säger, utan vad hen ­viskar. /Logan Pearsall Smith

6. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA INFERENSER 97

2019-02-20 13:46

Lektionsupplägg för att göra inferenser LEKTION 1

Att introducera strategin att göra inferenser med hjälp av lekar Lärarledd/gruppen deltar

Till den här lektionen behöver du: Reading Power-modellen Bild av en person som uppvisar en känsla på ett tydligt sätt (alt. egen gestaltning) Eleverna behöver: Arbetsblad 28

nn Börja lektionen med att placera in pusselbiten ”göra inferenser” i huvudet på

När du modellerar att göra ­inferenser, glöm inte att läsa upp titelsidan och dedikationen. Vi brukar ofta hoppa över dem, men författare och illustratörer lämnar ofta viktiga ledtrådar på de sidorna.

”Leta efter ledtrådar i texten”, efter Harvey & Goudvis förlaga.

Reading Power-modellen. nn Introducera uttrycket ”att göra inferenser” och förklara att aktiva läsare gör inferenser för att ta reda på vad författaren menar, även om författaren inte har skrivit ner det. Förklara att aktiva läsare kan göra inferenser eftersom de letar efter ledtrådar i bilderna och texten för att lista ut vad boken handlar om. nn Lek 1: Leta efter ledtrådar i bilder. Visa eleverna en bild av en person som upp­ visar en känsla på ett tydligt sätt eller gestalta själv en känsla. Be eleverna göra inferenser om vad personen (eller du) känner. Om du själv gestaltar känslan använd både ansiktsuttryck och kroppsspråk. Uppmana eleverna att använda språket för att göra inferenser: ”Jag tror …”, ”Kanske …”, ”Kan det vara …”, ”Jag gör inferensen att …”. När en elev gissar på något, fråga eleven: ”Vilka ledtrådar fick dig att göra den inferensen?”. Försök att få eleven att ge specifika exempel. Upprepa det här flera gånger och be eleverna att själva komma fram och gestalta en känsla som resten av klassen får gissa. Ge feedback så ofta som ­möjligt: ”Toppen! Du gjorde den inferensen, drog den slutsatsen!” och ”Vilken bra inferens!”. Dela ut Arbetsblad 28 och be eleverna öva på att göra inferenser om bilderna. nn Lek 2: Leta efter ledtrådar i texten. Välj en elev som kommer fram till tavlan.

Förklara att du kommer fästa en lapp på elevens rygg, där du har skrivit en känsla (t.ex. besviken). Klassen ska sedan ge eleven ledtrådar för att hjälpa hen gissa vilken känslan är. För att ge en ledtråd måste eleverna komma på någon gång när de själva har upplevt känslan och sedan ge sin ledtråd så här: ”Jag kände så en gång när …” (t.ex. ”Jag kände så en gång när jag hoppades att jag skulle få nåt i födelsedagspresent, men inte fick det.”). Eleven med lappen på ryggen måste lyssna på minst tre ledtrådar innan hen gör en inferens till vilken känslan är. Eleverna får sedan turas om med olika känslor. Avsluta lektionen genom att skapa en minneslista för att göra inferenser som ni sätter upp i klassrummet.

100 READING POWER

reading power_textsection.indd 100

2019-02-20 13:46

r Powe The

Att göra inferenser utifrån bilder Namn:

The

r to

Powe

Infe

r

to

r Infe

Arbetsblad 28

Datum:

Jag gör inferensen att de känner sig …

Ledtråd 1: Ledtråd 2: Kanske …

Jag gör inferensen att han känner sig …

Ledtråd 2: Kanske …

Jag gör inferensen att hon känner sig…

Ledtråd 1: Ledtråd 2: Kanske …

Kopieringsunderlag ©Adrienne Gear och Natur & Kultur Reading Power ISBN 978-91-27-45604-4

Ledtråd 1:

Arbetsblad . Logga in på nok.se

Minneslista för att göra inferenser När jag gör inferenser … vet jag att författare inte alltid skriver allt i boken. använder jag ledtrådar i bilderna, i texten, mitt eget tänkande och mina erfarenheter. fyller jag i, eller lägger till, ett ”kanske” i berättelsen.

r Powe The

to

r Infe Skapa en minneslista att hänga upp i klassrummet!

”Kanske…” ”Jag tror…” ”Det kan vara så att…” ”Det är eftersom…” ”Det skulle kunna vara...”

6. EN STRATEGI FÖR ATT GÖRA INFERENSER

reading power_textsection.indd 101

101

2019-02-20 13:46

7. En strategi för att transformera

The

r to Powe

Ramsa för att transformera

Sång för att transformera

Synthesize! Synthesize!

Transform your thinking Let’s synthesize!

Read a little, think a lot Everyone tries To make new meaning – Let’s synthesize!

When you read a book Thoughts can sometimes change.

Some ideas inside your head Will sometimes rearrange.

Synthesize! Synthesize!

Transform your thinking Let’s synthesize!

Thinkin’ starts a-changin’ Ideas start rearrangin’ You’ll be surprised Just how easy You can synthesize!

reading power_textsection.indd 114

rm o f s Tran

What you thought before Might not be the same As what you might be thinking now.

How has your thinking changed?

Reading’s not just in the book.

It’s more than just the facts.

A book can sometimes change the way You think, or feel, or act!

(Melodi: ”Row, Row, Row Your Boat”)

2019-02-20 13:47

Strategi: transformera Första gången jag läste Miss Rumphius av Barbara Cooney transformerades jag.

Jag kan helt ärligt säga att jag förändrade mitt liv på grund av den boken. I ­berättelsen säger den unga Alice till sin farfar, som hon älskar, att hon vill bli som han när hon växer upp: ”Farfar, när jag växer upp kommer jag också att resa till platser långt borta och sedan ska jag komma hem och bo vid havet.” Men ­hennes farfar påminner henne om att hon måste göra en tredje sak: ”göra världen vackra­ re”. I berättelsen gör Alice världen vackrare genom att strö ut lupinfrön i hela sin by. För mig blev det viktigt att hitta min egen ”tredje sak”: Hur skulle jag göra världen till en bättre plats? Vad skulle jag göra för att göra skillnad? Jag f­ öljde i Alices fotspår och reste ”till platser långt borta”. Jag undervisade i Japan i tre år.

Sedan återvände jag till Vancouver för att ”bo vid havet”. Den tredje saken då?

Jo, jag vet fortfarande inte vad min tredje sak är. Men trots att jag inte minns vilka platser långt borta som Alice reste till eller vilken färg det var på lupinerna som hon planterade så minns jag en sak från berättelsen, den som var viktigast för mig: att en ”tredje sak” var möjlig. I berättelsen fanns det en medvetenhet om och en öppenhet inför möjligheten att man kan förbättra världen. Kanske var det till och med en skyldighet. Det här var min transformering. Mitt sinne letade sig igenom berättelsens detaljer och kopplade dem till en meningsfull helhet, den helhet som var viktigast för mig.

Under åren som jag har undervisat om Reading Power för barn och lärare har strategierna fortsatt att utvecklas. Det har varit särskilt tydligt vad gäller den här sista, och kanske mest komplexa strategin. Ordet ”transformera” har sitt ­ursprung i strategin att ”syntetisera”, att baka ihop flera saker till en ny helhet.

I början av mitt arbete med Reading Power vågade jag inte använda syntetisering, eftersom jag inte visste hur det skulle se ut i klassrummet. Jag bytte namn till transformera eftersom jag trodde att det ordet skulle vara mer bekant för barnen.

Nu används termen ”syntetisera” (synthesize) i klassrummen, på högstadiet och gymnasiet och jag har insett att strategier för att syntetisera är en naturlig del av att lära ut transformering.

Ordet transformera refererar till tanken att vissa böcker kan förändra vårt sätt att se på oss själva, på andra och på världen. Precis som när man syntetiserar innebär det en öppenhet, en vilja och en medvetenhet inför att processa detal­ jer i en ­berättelse och fokusera på de delarna som betyder mest för oss. När vi syntetiserar organiserar vi en berättelse utifrån våra egna liv och upplevelser.

Att syntetisera, eller att transformera, kombinerar och bygger på de fyra övriga läsförståelse­strategierna. Det är de samlade kopplingarna, frågorna, inferenserna och visualiseringarna som tillsammans skapar ett nytt, eller ett omarbetat, sätt att tänka om något.

Några av mina kollegor gick på International Reading Associations årliga ­konferens i Chicago för några år sedan. På en del av seminarierna de gick på pratade man på ett intressant sätt om nya trender och riktningar inom läsförstå­ elseundervisningen. Många ledande pedagoger hade ett liknande budskap som

reading power_textsection.indd 115

Tänk på de gånger då du läst en text eller en dikt som framställts på ett sätt som gett dig en helt tillfällig känsla av att ha blivit överraskad av skönhet ­eller insikt, av en ­inblick i någons själ. Plötsligt verkar allt hänga samman eller ­åtminstone ha en viss mening för ett ögonblick. /Anne Lamont, Bird by Bird

7. EN STRATEGI FÖR ATT TRANSFORMERA 115

2019-02-20 13:47

är Adrienne Gears framgångsrika tillvägagångssätt för att få elever att nå en djupare läsförståelse när de läser berättande texter.

READING POWER

Boken visar hur du kan lägga upp din undervisning i läsförståelse så att dina elever blir aktiva och tänkande läsare. Strategierna som används under läsningen är själva nyckeln till förståelse. Eleverna får här arbeta med att utveckla och tillämpa lässtrategierna att göra kopplingar, visualisera, ställa frågor, göra inferenser och transformera.

Författaren har utarbetat en serie lektioner som tillsammans skapar en gedigen och konkret undervisningsgång. Varje lässtrategi har ett eget kapitel med färdiga lektionsupplägg, arbetsblad och förslag på skönlitterära texter att arbeta utifrån.

Att regelbundet och medvetet integrera ett språk för tänkande i klassrummet är nödvändigt för att hjälpa eleverna att förstå att strategierna ska ingå i varje läsupplevelse och i varje text.

Reading Power Aktivera elevernas tänkande när de läser

Aktivera elevernas tänkande när de läser

Adrienne Gear

Reading Power

Adrienne Gear

Reading Power Aktivera elevernas tänkande när de läser

Adrienne Gear är verksam lärare, lärarutbildare och skolutvecklare i British Columbia i Kanada.

Hon är en omtyckt föreläsare och författare vars läsare uppskattar hennes strukturerade och konkreta sätt att förmedla framgångsrik undervisning.

ISBN 978-91-27-45604-4

9 789127 456044

Reading Power_cover.indd Alla sidor

2019-02-20 10:23