9789127455306

Gymnasiearbetet – en handbok riktar sig till elever på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

– en handbok

Handboken guidar eleven genom gymnasiearbetets alla steg. Eleven motiveras till att komma igång med sitt arbete, välja ämne och söka efter tidigare forskning.

I nästa steg vägleds eleven till att avgränsa sin undersökning samt formulera syfte, eventuell hypotes och frågeställningar. Eleven får därefter stöd att välja metod, genomföra sin undersökning och slutligen diskutera sina resultat och dra slutsatser. I bokens sista del får eleven verktyg att utveckla sitt vetenskapliga språk, skriva vetenskaplig rapport och förbereda sig för en opponering.

Boken är en praktisk handbok, men den tar avstamp i vetenskapsteorin. Detta innebär att eleven får med sig de begrepp och de verktyg som krävs för att gymnasiearbetet ska nå upp till kraven på vetenskaplighet.

Boken kan användas av eleverna på egen hand och som kursbok i klassrummet.

ISBN 978-91-27-45530-6

9 789127 455306

Omslag Gymnasiearbetet_190627_NA_TE.indd Alla sidor

Markus Andersson, Mats Andersson & Nils Etzler

– en handbok

Markus Andersson, Mats Andersson & Nils Etzler

NA & TE

GYMNASIEARBETET

– en handbok

GYMNASIEARBETET

GYMNASIEARBETET

2019-06-27 10:35

Innehåll DEL 1 Gymnasiearbetet 6

DEL 3 Vad ska du undersöka?

23

Kapitel 1 Varför ett gymnasiearbete?

7 7

Kapitel 7 Välja ämne

24 24

Förberedelse för att studera vidare Program och inriktning

7 8

Kapitel 2 Skolverkets krav

9 9

Vad är du intresserad av?

Formulera ett problem Hur kommer jag fram till ett resultat?

Saknar du idéer?

24 25 26 27

Hur redovisar du?

Vad är det som bedöms?

Vad får du i betyg?

9 11 11

Kapitel 3 Gymnasiearbetets faser

12 12

Kapitel 8 28 Från idé till avgränsad frågeställning 28

Handboken 12 Gymnasiearbetets faser 12 Gymnasiearbetet steg-för-steg 13

Vad ska du undersöka och varför?

28 Tidigare forskning 29 Utforma din undersökning 30 Avgränsa din undersökning och frågeställning 32 Formulera syfte och frågeställning 33 Var så tydlig som möjligt 36

Kapitel 4 Om du kör fast

14 14

Be om hjälp I början av arbetet När du genomför undersökningen I slutfasen av undersökningen

14 14 15 15

Kapitel 9 Söka information

38 38

38

DEL 2 Innan du börjar

När ska du söka information?

Ditt gymnasiearbete och tidigare forskning Använd sökmotorer och databaser Lyckas med dina sökningar

16

Kapitel 5 Vad är vetenskap?

17 17

Observationer blir vetenskap Vad kan vetenskapen bidra med?

17 19

Kapitel 6 Två vetenskapliga metoder

20 20

Naturvetenskap och matematik Hypotetisk-deduktiv metod Axiomatisk metod

20 20 22

00_Gymnasiearbetet_NO_Förtext_190618.indd 3

38 39 41

Kapitel 10 43 Källkritik 43

Varför ska du vara kritisk?

Källkritik och vetenskap Granska dina källor Källkritik på nätet Fakta kontra värderingar

43 43 45 48 49

2019-06-27 09:28

DEL 4 Introduktion till metoder

51

Kapitel 11 Kvantitativ och kvalitativ metod

52 52

Kvantitativa studier Kvalitativa studier Kombinera metoderna?

52 53 53

Kapitel 12 Hypotetisk-deduktiv metod

55 55

När passar hypotetisk-deduktiv metod? 55 En modell för hypotetisk-deduktiv metod 56 Kapitel 13 Reliabilitet och validitet

60 60

Reliabilitet – att göra saker rätt Validitet – att göra rätt saker

60 60

Kapitel 14 62 Urval 62

Urval och avgränsningar Urval vid enkätundersökningar Urval vid biologiska fältstudier

62 62 64

DEL 5 Metoder 67 Kapitel 15 69 Experiment 69

När passar experiment bäst?

69 Planera och genomföra experiment 69 Metod och riskbedömning 70 När och hur ska experimenten genomföras? 71 Varför göra experiment?

73 Kapitel 16 74 Fältstudier 74

När passar fältstudier bäst?

Planera och genomföra fältstudier När ska fältstudien genomföras?

Varför göra fältstudier?

00_Gymnasiearbetet_NO_Förtext_190618.indd 4

74 74 75 79

Kapitel 17 80 Observationer 80

När passar observationer bäst?

Förbered observationen Genomför observationen Att studera djur Varför göra observationer?

80 81 82 83 85

Kapitel 18 Matematiska undersökningar

86 86

Bevisföring eller modellering?

86 När passar matematisk modellering bäst?

86 Planera och genomför en matematisk modellering 86 Varför göra en modellering?

89 Kapitel 19 90 Dokumentstudier 90

När passar dokumenstudier bäst?

90 Olika typer av dokumentstudier 90 Skrivbordsundersökning 90 Varför göra en skrivbordsundersökning? 93 Kapitel 20 Enkäter

94 94

När passar enkäter bäst?

Skapa en enkät Ett exempel på en enkät Hantera bortfall Bearbeta materialet Varför göra en enkätundersökning?

94 94 98 100 101 102

Kapitel 21 Intervjuer

103 103

När passar intervjuer bäst?

Förbered intervjun Formulera frågor Ett exempel på en intervju Genomför intervjun Varför göra intervjuer?

103 103 104 106 107 108

Kapitel 22 Några ord om etik

109 109

Skydda deltagarnas intressen Etik vid undersökningar med djur

109 110

2019-06-27 09:28

DEL 6 Resultat, diskussion och slutsatser

112

Kapitel 26 Mall och innehåll i din vetenskapliga rapport

138 138

Hur presenterar du ditt resultat?

113 Bearbetning är nödvändigt 114 Ta hjälp av statistiska metoder 115 Korrelation eller orsakssamband?

120 Visa på korrelation 121 Osäkerhetsanalys 123 Beskriv dina resultat med ord 124

Vem talar i rapportens olika delar? 138 Titelsida 139 Abstract 139 Innehållsförteckning 139 1. Inledning 139 2. Metod 141 3. Resultat 144 4. Diskussion och slutsater 144 5. Källförteckning 144 6. Bilagor 144 Låt någon annan läsa din rapport 145

Kapitel 24 Diskussion och slutsatser

Kapitel 27 146 Källhänvisningar och källförteckning 146

Kapitel 23 Vad är ditt resultat?

113 113

126 126

Diskussion och slutsatser – steg för steg 126 Återkoppla till syfte och metod 127 Analysera och diskutera dina resultat 127 Dra egna slutsatser 130 Sammanfatta 130 Anpassa dina frågeställningar 130

Oxfordsystemet och Harvardsystemet 146 När ska du källhänvisa?

148 Skriva källförteckning 149 Kapitel 28 151 Abstract 151

Varför abstract?

Hur skriver du ett abstract?

151 151

DEL 7 Skriva vetenskaplig rapport 132

Kapitel 29 152 Opponering 152

Kapitel 25 Att skriva vetenskapligt

Skolverkets krav Opponentens förberedelser Genomför opponeringen

133 133

Vetenskapligt språk 133 Ämnesspecifika begrepp 135 Sambandsord 135 Din röst i texten 136 Tydlighet är A och O 136 Tänk på mottagaren 137

152 152 153

Kapitel 30 154 Exempelarbeten 154

Naturvetenskapsprogrammet – experimentell metod Naturvetenskapsprogrammet – matematisk modellering Teknikprogrammet – enkätundersökning och framtagning av prototyp

154 156 158

Kommentarer till övningar 160 Litteraturtips 165 Register 166 Bildkällor 168

00_Gymnasiearbetet_NO_Förtext_190618.indd 5

2019-06-27 09:28

DEL 5

Metoder Det har blivit dags att titta närmare på de metoder som du kan använda i ditt gymnasiearbete. Här får du möjlighet att sätta dig in i hur några olika metoder fungerar. Målet är att du ska kunna välja den metod eller de metoder som passar din undersökning bäst.

I den här delen får du svar på frågorna: • H ur genomför jag experiment och fältstudier på ett vetenskapligt och säkert sätt?

• Hur genomför jag observationer?

• Hur genomför jag en matematisk undersökning?

• Vilka metoder kan jag använda i en dokumentstudie?

• Hur genomför jag enkätstudier och intervjuer?

• H ur ska jag förhålla mig till frågor kring etik när jag genomför min undersökning?

DEL 5 METODER Kapitel 15: Experiment (s. 69) Kapitel 16: Fältstudier (s. 74) Kapitel 17: Observationer (s. 80) Kapitel 18: Matematiska undersökningar (s. 86) Kapitel 19: Dokumentstudier (s. 90) Kapitel 20: Enkäter (s. 94) Kapitel 21: Intervjuer (s. 103) Kapitel 22: Några ord om etik (s. 109)

67

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 67

2019-06-27 10:03

Vilken metod ska jag välja?

Valet av metod handlar om vad du vill uppnå. Vi rekommenderar att du läser igenom alla kapitel i denna del, och först därefter bestämmer dig för vilken eller vilka metoder som passar för just din undersökning.

Använda flera metoder Det finns för- och nackdelar med alla metoder. Ett sätt att hantera bristerna med en vald metod, är att göra en så kallad metodtriangulering. Det innebär att du kombinerar två metoder i din undersökning och låter dessa komplettera varandra.

Gör du till exempel experiment där du undersöker hur verkningsgraden för solceller kan optimeras kan du komplettera dina experiment med intervjuer med några olika forskare inom ämnesområdet.

Använder du flera metoder innebär det samtidigt att du behöver begränsa omfattningen av din undersökning, så att den inte blir för stor.

Det kan du göra genom att till exempel utföra enklare experiment och komplettera undersökningen med att intervjua två eller tre forskare inom området.

Experiment Observationer

Fältstudier

Metoder Matematiska undersökningar

Dokumentstudier

Enkäter

Intervjuer

68 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 68

2019-06-27 10:03

Kapitel 15

Experiment För att kunna besvara naturvetenskapliga och tekniska frågeställningar krävs ofta att man genomför experiment. Fördelen med experiment är att man i en kontrollerad miljö kan ändra de så kallade oberoende variablerna för att mäta hur det påverkar den beroende variabeln.

När passar experiment bäst?

Experiment är särskilt lämpligt när du vill • göra ett praktiskt arbete för att testa en hypotes • studera hur en kemisk reaktion eller något som du odlar påverkas av olika faktorer • studera hur fysikaliska eller tekniska egenskaper påverkas av olika faktorer • studera eller testa en befintlig teori.

Planera och genomföra experiment

Att genomföra praktiska experiment betyder att du behöver gå från teori till praktik. Detta är inte alltid helt enkelt och kan innebära svårigheter som du inte tidigare har tänkt på. Vårt tips är därför att börja med dina experiment tidigt under gymnasiearbetet. Då har du möjligheten att vidareutveckla och förändra dina experiment för att de ska kunna ge användbara data.

När du planerar dina experiment utgår du från din frågeställning. Som ett redskap i en naturvetenskaplig undersökning används ofta hypoteser. En hypotes ska på ett vetenskapligt sätt förutsäga resultatet av de experiment du tänker genomföra. Just därför kan en hypotes hjälpa dig i planeringsarbetet för att se till att experimentet är tillräckligt avgränsat. Det är viktigt att de resultat du får fram är tillräckligt detaljerade och tillförlitliga för att du ska kunna besvara din frågeställning.

Utförande När du vet vad du ska söka svar på med hjälp av experiment är det dags att fundera på hur du ska utföra experimentet rent praktiskt. Om din inriktning till exempel är analytisk kemi, kan du behöva utgå från en befintlig experimentell metod och anpassa den efter just dina behov. Ska du istället konstruera något och testa hur olika variabler påverkar till exempel en farkosts flygförmåga, behöver du kanske ta fram utförandet för experimentet helt från start.

METODER 69

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 69

2019-06-27 10:03

Läs mer! I kapitel 12, Hypotetisk-deduktiv metod kan du läsa mer om hur du planerar och genomför ett experiment.

Vetenskaplighet Oavsett vilken typ av experimentell undersökning du tänker genomföra behöver du tänka på att den ska genomföras på ett vetenskapligt sätt. För att experimentet ska vara vetenskapligt utformat ska endast en variabel ändras mellan försöken. Den variabel som ska ändras är den oberoende variabeln. Om du till exempel undersöker hur enzymers reaktionshastighet beror på temperaturen, är temperaturen den oberoende variabeln och reaktionshastigheten den beroende variabeln. Det är viktigt att de kontrollerade variablerna, som till exempel enzymkoncentration och pH-värde, hålls konstanta. Anledningen till detta är att du vill veta hur just en förändrad temperatur (den oberoende variabeln) påverkar enzymers reaktionshastighet (den beroende variabeln) och inte hur pH eller enzymkoncentration påverkar reaktionshastigheten. Med detta upplägg är du på god väg att uppfylla kraven på vetenskaplighet.

Att planera utförandet är en krävande del i experimentella studier. Det är viktigt att tänka rätt och då är det bra att ta hjälp av de olika variablerna vi nämnde ovan. Två nyckelord i denna process är att ditt experiment ska uppnå kraven för reliabilitet och validitet. Det betyder att ditt experiment ska kunna upprepas av någon annan och att även den personen kommer fram till samma slutsats som du. Dessutom ska det du undersöker med ditt experiment ge användbar och tillräckligt specifika data för att besvara din frågeställning. För att detta ska uppnås, krävs i de flesta fall att du använder dig av replikat och referensprov.

Läs mer! Läs mer om replikat och referensprov samt reliabilitet och validitet i kapitel 12 respektive kapitel 13.

Metod och riskbedömning

Med ditt planeringsarbete i åtanke är det nu dags för dig att ta fram ett utkast på utförandet för dina planerade experiment och fundera på vilket materiel du kan behöva. När du har kommit så här långt behöver du ha ett möte med din handledare, där ni tillsammans går igenom din planerade metod ur olika aspekter. Din handledare ger dig troligen respons på olika delar av metoden som du behöver vidareutveckla eller avgränsa.

70 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 70

2019-06-27 10:03

En annan viktig del i planeringsarbetet är att ta hänsyn till säkerhetsaspekten. Detta är extra viktigt om du till exempel ska utföra kemiexperiment eller andra moment som kan vara riskfyllda. Säkerhetsaspekten ska du ta med i din planering från början och då göra en riskbedömning, som du sedan diskuterar med din handledare. Tillsammans ska ni se till att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. En grundregel är att experiment ska utföras på ett sätt så att olika risker minimeras. Observera att inga riskfyllda laborativa moment får ske utan närvaro av en kvalificerad handledare.

När och hur ska experimenten genomföras?

Planera in när du ska genomföra experimenten och se gärna till att du kan genomföra dem under en längre sammanhållen tid. Då behöver du inte i onödan lägga tid på att plocka fram utrustning, utan får god tid till att genomföra det du har planerat. Många skolor planerar in särskilda dagar eller veckor med avsikten att de helt ska ägnas åt gymnasiearbetet. De dagarna är bra tillfällen att genomföra dina experiment. Beroende på ditt experiments karaktär kan behovet variera, men förmodligen behöver du tillgång till någon av skolans laborationssalar med tillhörande utrustning.

Ett annat alternativ är att du samarbetar med universitet/högskola eller ett företag och att du kan genomföra dina experiment där, i samråd med en METODER 71

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 71

2019-06-27 10:03

handledare på plats. Att genomföra experiment tar tid och ibland kan din utformning av experimentet behöva modifieras för att anpassas till praktiska begränsningar eller för att på ett bättre sätt besvara din frågeställning. Se till att du lägger in lite extra tid för själva genomförandet i din planering.

Det viktigaste att tänka på när du genomför experiment är att du är systematisk och genomför varje experiment på ett likvärdigt sätt. När du samlar in data är det viktigt att du är opartisk och att du inte påverkas av din hypotes. Detta är extra viktigt då dina resultat består av tolkningar som till exempel färgomslag av en indikator eller liknande. Var noga med att under processen notera datum och tid för experimentet och andra faktorer, som till exempel rumstemperatur, som skulle kunna påverka dina resultat.

Helst ska sådana potentiella påverkansfaktorer undvikas, men genom att notera information om dem kan de förhoppningsvis uteslutas.

När samtliga planerade experiment är genomförda är det dags att utvärdera resultaten utifrån din frågeställning och hypotes, samt jämföra med tidigare undersökningar inom samma område.

Läs mer! I kapitel 12, Hypotetisk deduktiv metod, kapitel 23, Vad är ditt resultat? och i kapitel 24, Diskussion och slutsatser hittar du konkreta exempel på hur ett experiment kan planeras, genomföras och utvärderas.

Övning: Planera ett vetenskapligt experiment Du vill undersöka hur närvaron av olika frukter påverkar hur snabbt bananer mognar. I ditt planeringsarbete har du läst att frukter kan utsöndra etengas som påskyndar mognadsprocessen hos bananer. Tidigare experiment har också visat att det kan vara bra att placera frukterna som ingår i experimentet i tätslutande plastlådor, för att få fram mätbara resultat.

Din uppgift är att nu formulera en hypotes och ett kontrollerat experiment som uppfyller de grundläggande kraven för vetenskaplighet. Med experimentet ska du visa på hur närvaron av olika mängd päron påverkar mognadsprocessen för bananer.

72 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 72

2019-06-27 10:04

Varför göra experiment?

Fördelar med experiment • Du kan testa olika hypoteser och söka svar på specifika frågeställningar.

• Din undersökning kan bidra med ny kunskap.

• Du får möjlighet att tillämpa vetenskap på ett praktiskt sätt.

• Du får tillfälle att visa att du kan hantera ett vetenskapligt arbetssätt.

• Du får möjlighet att samarbeta med företag, universitet och högskolor.

Nackdelar med experiment • Att genomföra experiment kan vara tidskrävande.

• Du kan behöva anpassa ditt experiment till den utrustning som finns tillgänglig på din skola.

Checklista Jag planerar experimentet så att det kan genomföras på ett säkert sätt och så att det besvarar min frågeställning.

Jag planerar att genomföra mina experiment i god tid, eftersom jag kan behöva modifiera metoden.

I experimentet ändras endast en oberoende variabel åt gången.

De kontrollerade variablerna förblir oförändrade genom hela experimentet.

Det som mäts i experimentet är hur den beroende variabeln påverkas av den oberoende variabeln.

Eventuell hypotes förutsäger på ett vetenskapligt sätt det förväntade resultatet och bygger på tidigare kunskap och forskning inom området.

Vid behov använder jag mig av referensprov och replikat.

METODER 73

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 73

2019-06-27 10:04

Kapitel 16

Fältstudier Om du vill studera hur något ser ut i vår natur kan du genomföra fältstudier. Till skillnad från experiment, där du gör en undersökning i en kontrollerad miljö, studerar du istället ett fenomen i sin verkliga omgivning.

När passar fältstudier bäst?

Fältstudier är särskilt lämpligt när du vill • undersöka hur något i naturen förhåller sig till en viss abiotisk faktor, till exempel hur jordens pH-värde påverkar växtligheten • beräkna ett index för biodiversiteten, det vill säga den biologiska mångfalden, för ett eller flera områden • göra en biologisk inventering av ett område, det vill säga att kartlägga vilka olika arter som finns inom ett område.

Planera och genomföra fältstudier

Att genomföra en vetenskaplig fältstudie betyder att du systematisk studerar hur något är i en viss miljö. Det kan vara att du undersöker hur markens pH-värde påverkar orkidéarters utbredning inom ett område. Ett annat exempel är att du undersöker biodiversiteten i en skyddad havsvik och jämför detta med biodiversiteten för en exponerad klippkust. Utifrån dina observationer kan du sedan besvara din frågeställning.

Skillnaden mellan experiment och en fältundersökning är att du i en fältundersökning inte manipulerar några oberoende variabler. Istället studerar du hur en eller flera variabler förhåller sig till varandra. Därför är det heller inte alltid nödvändigt med hypoteser för fältstudier. Om man inte formulerar en hypotes utgår man istället enbart från en frågeställning. Ännu ett exempel på en fältundersökning är att till exempel mäta eller uppskatta biodiversiteten på skärgårdsöar av olika storlek. För att beräkna ett index för biodiversiteten för ett område, behöver man ta reda på hur många olika arter det finns inom området och uppskatta hur många individer det finns av varje art. Med hjälp av denna information kan man sedan beräkna biodiversiteten.

Läs mer! I kapitel 14, Urval, kan du läsa mer om hur ett områdes biodiversitet kan undersökas via inventering.

74 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 74

2019-06-27 10:04

När ska fältstudien genomföras?

Fältstudier behandlar ofta biologiska frågeställningar och därför kan studien behöva genomföras under en viss årstid. Ofta är sommaren en bra tid för fältstudier. Om du vill genomföra en fältstudie på sommaren måste du därför, i samråd med din handledare, planera ditt arbete redan under vårterminen i årskurs två. Dessutom är det extra viktigt att du kan arbeta självständigt under sommaren, eftersom du inte kan räkna med att din handledare är tillgänglig. Beroende på vilken miljö du genomför din fältstudie i är det också viktigt att tänka på säkerheten. Innan du beger dig ut i fält ska du ha gjort en riskbedömning som du diskuterar tillsammans med din handledare. En fördel med att göra en fältundersökning under sommaren är att när du kommer tillbaka efter lovet har du redan hunnit med en stor del av ditt gymnasiearbete.

Tidigare nämnde vi att experiment kan ta lång tid att planera och genomföra. Även fältstudier kan kräva mycket tid och god planering.

Dessutom kan möjligheten att genomföra en fältstudie vara beroende av vädret. Därför gäller det att planera in tillräckligt med tid för datainsamling.

För att planera dina fältstudier på ett tidseffektivt sätt är det bra om området du studerar är lätt att ta sig till. För att få en lyckad och användbar datainsamling är det viktigt att du samlar in data systematiskt och på ett genomtänkt sätt, så att fältstudien uppnår kraven för reliabilitet och validitet (läs mer om reliabilitet och validitet i kapitel 13).

METODER 75

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 75

2019-06-27 10:04

Arbeta vetenskapligt Precis som vid genomförande av experiment är det viktigt att du är systematisk och genomför varje datainsamling på ett likvärdigt sätt. Det är viktigt att du är opartisk och att du inte färgas av din frågeställning vid datainsamlingen. Antag att du ska undersöka antalet arter inom en ruta på 0,25 kvadratmeter på ett visst avstånd från havet. Då är det viktigt att du inte medvetet hoppar över någon art, bara för att du inte känner igen arten och kan dess artnamn. Om det dessutom stämmer bättre med dina tankar kring frågeställningen att artantalet borde vara lägre ju närmare havet du befinner dig, kan det eventuellt kännas lockande att helt enkelt bortse från arten.

Exemplet ovan kanske låter främmande för dig nu, men efter flera timmars arbete i fält kan en enkel utväg vara lockande. Istället behöver du ta reda på vilken art det är eller i alla fall notera att du har hittat en oidentifierad art. Beroende på din frågeställning kan det vara helt tillräcklig information. Vid fältstudier är det viktigt att notera datum, tid och väderförhållande eftersom dessa faktorer kan påverka resultatet.

För att kunna utvärdera en fältstudie på ett vetenskapligt sätt kommer du förmodligen behöva bearbeta dina data statistiskt på något sätt.

Läs mer! I kapitel 23, Vad är ditt resultat?, kan du läsa mer om hur du kan bearbeta dina resultat statistiskt.

Exempel: Indikatorarters förekomst i en bäck Du vill undersöka hur förekomsten av olika så kallade indikatorarter i en bäck skiljer sig åt mellan två olika platser. Båda undersökningsplatserna har liknande bottenförhållanden och är därmed möjliga att jämföra med varandra. Platsen som ligger uppströms i bäcken har du valt att kalla A och platsen som ligger fem kilometer nedströms har du valt att kalla B. För plats A har bäcken tidigare enbart runnit genom skogslandskap. För plats B gäller att bäcken har runnit genom tre kilometer av åkerlandskap innan den åter rinner i skogslandskap.

1. Din frågeställning är: "Hur påverkas bäckens biodiversitet av att bäcken har runnit genom tre kilometer åkermark?"

2. Du har också formulerat följande hypotes: "Biodiversiteten kommer vara högre på plats A jämfört med plats B, eftersom förekomsten av indikatorarter med krav på hög vattenkvalitet borde finnas i mindre utsträckning på plats B."

76 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 76

2019-06-27 10:04

3. Efter att ha läst på om olika provtagningsmetoder har du bestämt dig för att använda metoden sparkprovtagning med handhåv. Denna metod går ut på att man vadar ut till undersökningsplatsen och sparkar med ena foten under en viss tid i det bottensubstrat som man vill undersöka.

Strax nedströms håller man en handhåv och därmed samlas en del av bottendjuren in i håven. De indikatorarter som hamnar i håven artbestäms och räknas.

4. Du väljer att undersöka fem likvärdiga platser inom område A respektive område B. Detta betyder att du genomför fem replikat.

Dina kriterier för val av plats är att bottenmaterialet till cirka 80 % ska bestå av sten i storleken 1–10 cm. För varje provtagning genomför du sparkprovtagning under två minuter.

5. Efter en provtagning på två minuter artbestämmer du och räknar antalet indikatorarter och skriver ner resultatet i dina fältanteckningar.

När artbestämningen och räkningen av antal organismer per art är klar upprepar du samma procedur för de fyra övriga platserna.

6. Samma mätmetod upprepas sedan för plats B. 7. Nästa steg i din undersökning är nu att sammanställa och bearbeta dina data från fältarbetet. Din handledare har under ett av era planeringsmöten tipsat dig om ett lämpligt diversitetsindex. Detta index bestämmer du dig för att beräkna för plats A och B. 8. När du är klar med beräkningarna ser du att det beräknade diversitetsindexet för plats A och B är nästintill lika. Din slutsats blir att biodiversiteten för de olika områdena är lika, vilket inte stöds av din hypotes och av tidigare forskning. Utifrån dina resultat förkastar du därmed tillsvidare din hypotes. I diskussionsdelen i din vetenskapliga rapport föreslår du hur din ursprungliga hypotes kan testas igen men med en annan provtagningsmetod.

METODER 77

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 77

2019-06-27 10:04

Övning: Planera en fältstudie Antag att du har uppmärksammat att det i närheten av där du bor finns en hel del hällkar i olika storlekar. Hällkar är små isolerade havsvattenansamlingar som får in nytt vatten från havet när det går höga vågor. Med dessa vågor kan även olika kräftdjur, alger och fiskar komma dit. På biologilektionerna har ni tidigare läst om teorin om öbiogeografi.

Denna teori säger bland annat att stora öar bör ha högre biodiversitet än små öar. Du vill undersöka om den här teorin gäller även för hällkarens storlek och vilken biodiversitet de har. a) Formulera en frågeställning med tillhörande hypotes som passar till undersökningen. b) Beskriv kortfattat hur man kan planera en fältstudie för att visa på hur storleken av hällkaret eventuellt påverkar biodiversiteten för djursamhället i hällkaret.

78 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 78

2019-06-27 10:04

Varför göra fältstudier?

Fördelar med fältstudier • Du får möjlighet att undersöka hur något är i sin naturliga miljö.

• Du kan söka svar på specifika frågeställningar.

• Din undersökning kan bidra med ny kunskap.

• Du får möjlighet att tillämpa vetenskap på ett praktiskt sätt.

• Det är ofta möjligt att genomföra fältarbetet under sommarlovet.

Nackdelar med fältstudier • Det kan vara svårt att få en rättvis bild av hela det område du vill undersöka.

• Studier i fält är väderberoende.

• Om din studie bygger på artbestämning, kan du behöva träna dig på artbestämning innan du genomför din fältstudie.

Checklista för fältstudie I fältstudien undersöker jag hur något är.

Jag planerar att genomföra fältstudien under lämplig årstid.

Jag planerar in extra tid för fältarbetet om undersökningen är väderberoende eller behöver anpassas till ändrade förhållanden.

Min planerade fältstudie kan genomföras på ett säkert sätt och besvara min frågeställning.

Jag genomför min datainsamling på ett systematiskt och opartiskt sätt.

Jag väljer att göra en fältstudie på ett område som är lättillgängligt.

METODER 79

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 79

2019-06-27 10:04

Kapitel 17

Observationer När du genomför en observation innebär det att du studerar något samtidigt som det händer. Inom naturvetenskap används observationer främst inom ämnesområdena beteendeekologi och etologi, där djurs beteende studeras. Även människors beteende i olika situationer kan studeras med hjälp av metoden observationer.

När passar observationer bäst?

Observationer är särskilt lämpliga när • miljön du vill studera är lättillgänglig, som till exempel en klassrumsmiljö, en offentlig plats eller ett närbeläget naturområde • det du vill studera inte är alltför svårtolkat, exempelvis om du vill observera hur människor använder sig av sina mobiltelefoner • det du vill studera låter sig studeras, som till exempel djur i en djurpark eller änder och duvor som inte är rädda för människor • du gissar att deltagarna själva inte är medvetna om sitt beteende, och att det därför är svårt att få en korrekt beskrivning under intervjuer eller i enkäter • du vill komplettera en skrivbordsundersökning med egenframtagen data.

80 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 80

2019-06-27 10:04

Kvantitativ eller kvalitativ observation?

Vi skiljer mellan kvantitativ och kvalitativ observation.

En kvantitativ observation innebär att du undersöker mätbara företeelser, till exempel hur stor del av talutrymmet i klassrummet som läraren respektive eleverna tar.

Gör du istället en kvalitativ observation undersöker du sådant som inte är direkt mätbart, till exempel vad läraren och eleverna säger och hur läraren bemöter eleverna samt hur eleverna bemöter läraren.

Förbered observationen

Innan du påbörjar observationen måste du vara helt klar över vad du ska observera, och vad syftet med din observation är. Det gäller oavsett om du valt att göra en kvalitativ eller en kvantitativ studie.

Får jag observera er?

Innan du påbörjar en observation av människor måste du först få tillåtelse att utföra den. För det mesta vill personerna du undersöker veta vad du ska titta på och hur det ska gå till. Du behöver dock inte dela med dig av alla detaljer kring undersökningen, eftersom det kan påverka hur personerna du undersöker agerar. Att till exempel kort förklara att du undersöker dialogen i klassrummet för ett gymnasiearbete kan vara fullt tillräckligt.

Var ska jag observera?

Det kan vara svårt att få tillträde till den miljö du vill observera. Det gäller särskilt om du vill göra en deltagande observation, där du följer samma grupp människor under en längre tid. I ett gymnasiearbete är det dock ovanligt att en undersökning pågår under flera månader. En deltagande observation kan istället innebära att du sitter med i ett klassrum under ett fåtal lektioner.

Observationsschema Det är viktigt att du skapar en tydlig struktur för din studie, genom att ställa upp ett antal frågor som du utgår ifrån under din observation. Frågorna bör handla om vad du ska titta på, när det ska ske och hur det ska gå till. En sådan mall kallas för ett observationsschema.

Det är också en bra idé att skapa ”regler” för din observation, som du sedan följer. Till exempel: • ”Jag ska inte, efter att jag presenterat mig och syftet med mitt besök, tala med någon under observationen.”

• ”Resultaten ska markeras i en förberedd mall.”

METODER 81

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 81

2019-06-27 10:04

Exempel på observationsschema Lektion 1 Datum: Antal pedagoger: Antal elever: Talutrymme i minuter Lärare:

Elever:

Läraren… …fördelar ordet med handuppräckning:

…fördelar ordet utan handuppräckning:

…avbryter elev: …ger eleven positiv förstärkning:

Eleven… …talar efter att ha fått ordet: …talar utan att ha fått ordet: …avbryter läraren: …avbryter andra elever: Speciella iakttagelser om hur läraren bemöter eleverna: Speciella iakttagelser om hur eleverna bemöter läraren:

Genomför observationen

Anteckna under tiden Resultatet av din observation kommer att grunda sig på dina anteckningar.

Det är därför bäst om du kan anteckna under tiden eller direkt efteråt. Inled alltid med att anteckna datum, situation och deltagare i observationen.

Din egen roll En observation kan se ut på olika sätt, till exempel när det gäller hur mycket du själv deltar under tiden. Om du sitter på ett kafé och observerar på avstånd hur besökarna använder sina mobiltelefoner, är ditt eget deltagande inte speciellt stort. Följer du istället människor i en utvald organisation under en längre tid för att se hur de använder sig av mobiltelefoner i sitt arbete, gör du troligen en mer deltagande observation.

82 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 82

2019-06-27 10:04

Kan du vara objektiv?

Du som själv deltar medan du observerar ska försöka att smälta in och finnas med i sammanhanget, men samtidigt hålla en viss distans och undvika att påverka miljön (undvik till exempel att komma med egna påståenden som kan påverka personerna du observerar).

Att utföra en observation kräver att du, samtidigt som du deltar i en situation, också måste försöka tolka det du ser så objektivt som möjligt. Det är i stort sett omöjligt att betrakta omvärlden helt objektivt. Det du kan göra är att bli medveten om detta och försöka undvika att låta dina värderingar eller fördomar påverka det du tror dig se.

Att studera djur

Att studera djurs beteende är på många sätt både utmanande och tidskrävande. Detta eftersom djur sällan samarbetar för att bli studerade.

Forskare som studerar vilda djurs beteende lägger ofta ner mycket tid på att få ihop resultat som de sedan kan analysera. För att göra djurobservationer lämpliga som utgångspunkt för ett gymnasiearbete är det viktigt att djuren du väljer att studera låter sig studeras, som till exempel djur i en djurpark eller djur som är vana vid människor. Det är också viktigt att du kan studera djuren på ett säkert sätt. En förutsättning för att studera djurs beteende är också att inga djur skadas eller utsätts för något lidande.

Kvantitativ eller kvalitativ observation Studier på djurs beteende är i de flesta fall kvantitativa. Detta kan till exempel vara att man räknar hur många gånger olika beteenden upprepas eller hur många fåglar som väljer en viss sorts frön. Kvalitativa studier förekommer också inom studier av djurs beteende. Ett exempel på detta skulle kunna vara att undersöka hur uppbyggnaden av en viss fågelarts sång beror av åldern hos fågeln.

METODER 83

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 83

2019-06-27 10:04

Exempel: Matning av änder Inom ekologin finns det en teori om resursfördelning som beskriver hur djur sprider ut sig inom ett område för att konkurrera så lite som möjligt om tillgången på föda. Antag att du via observationer vill testa denna teori.

En bit ifrån skolan ligger en sjö som ofta besöks av personer som matar änderna med bröd. Detta gör att änderna är vana vid att bli matade av människor. Du avgör att detta är en lämplig plats för din observation.

Det du vill undersöka är hur antalet änder kommer att fördela sig mellan två personer som matar änderna med olika mycket bröd. Du tar hjälp av två klasskamrater som efter dina instruktioner matar änderna. Vi kallar här dina klasskamrater för person A och person B. Enligt teorin du utgår ifrån borde änderna fördela sig så att konkurrensen om föda på de båda platserna blir lika stor, vilket betyder att den person som matar änderna med mer bröd också borde ha flest änder runt sig.

En förutsättning för experimentet är att de båda personerna står tillräckligt nära varandra för att fåglarna ska kunna observera vad som händer på båda ställena. Du bestämmer att de båda personerna ska stå på en av sjöns sandstränder och att avståndet mellan dem ska vara 30 meter. Person A ska kasta ut en brödbit var femte sekund. Person B kastar istället två brödbitar (med samma storlek som person A:s brödbitar) var femte sekund.

Detta håller person A och B på med under fem minuter. Din uppgift är att räkna antalet fåglar som person A och B har runt sig varje hel minut under matningen.

Du upprepar även experimentet två gånger de kommande dagarna. När alla försök är gjorda kan du sammanställa dina resultat och dra en slutsats om dina resultat stämmer överens med teorin om resursfördelning eller inte.

84 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 84

2019-06-27 10:04

Exemplet med matning av änder krävde inget observationsschema som det vi visade för klassrumsbesök. Om du istället till exempel vill undersöka hur rävungar i en djurpark beter sig beroende på tiden på dygnet, behöver du förbereda ett genomarbetat observationsschema där du kan bokföra dina observationer.

Varför göra observationer?

Fördelar med observationer • Du slipper förlita dig på andrahandskällor och får betrakta verkligheten på egen hand.

• Du får möjlighet att upptäcka beteendemönster i grupper.

• Du kan studera både människors och djurs beteende.

Nackdelar med observationer • En kvalitativ observation är subjektiv och din egen tolkning kan se annorlunda ut än någon annans.

• Det är svårt att uppfylla kravet på reliabilitet, det vill säga att undersökningen ska kunna upprepas med samma resultat.

• Djur är ofta tidskrävande och svåra att observera.

Checklista Jag känner till att observationer av människors beteende är lämpliga om – de beteenden jag vill observera är någorlunda tydliga och inte alltför svårtolkade – deltagarna troligtvis är omedvetna om sitt beteende, och därför inte skulle ge en korrekt bild vid intervjuer eller i enkäter.

Jag är medveten om att studera djurs beteende kan vara tidskrävande.

Jag har skapat ett observationsschema, där det framgår vad jag ska observera och hur det ska gå till.

Jag är medveten om att min närvaro kan påverka undersökningens resultat.

METODER 85

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 85

2019-06-27 10:04

Kapitel 18

Matematiska undersökningar Matematik skiljer sig från övriga ämnen på naturvetenskaps- och teknikprogrammet, kanske främst för att matematiken inte har något eget empiriskt område som undersöks. Syftet med detta kapitel är att ge exempel på hur matematik kan bli ett ämne för ett gymnasiearbete.

Bevisföring eller modellering?

I kapitel 6, Två vetenskapliga metoder, tog vi upp matematisk bevisföring som en axiomatisk vetenskap. Att genomföra ett matematiskt bevis är ett utmanande vetenskapligt projekt. Vi råder dig i allmänhet att inte välja det som ett gymnasiearbete, eftersom det krävs en högre matematisk nivå än vad gymnasiematematiken normalt erbjuder. Vårt förslag är att du istället inriktar dig på matematik som modelleringsverktyg. Det ger dig stor frihet att välja vad du vill undersöka, så länge den matematiska bearbetningen av ditt material är i fokus.

Matematisk modellering tillämpas inom vitt skilda områden. Den används i allt från simuleringar av rymdfärder till att göra prognoser om hur våra konsumtionsmönster påverkar utsläpp av växthusgaser. Att ta fram matematiska modeller som gör att vi med olika grader av säkerhet kan förutsäga framtida händelseförlopp är ett stort verksamhetsområde inom matematik. För att kunna skapa dessa modeller behövs goda kunskaper i såväl det ämne modellen ska tillämpas på, som i matematiken i sig.

När passar matematisk modellering bäst?

Matematisk modellering är särskilt lämpligt när • du vill arbeta med tillämpad matematik • du vill undersöka om det går att göra förutsägelser om situationer • du vill fokusera mer på något teoretiskt än något praktiskt • du vill undersöka ett område där det finns stora numeriska datamängder att tillgå • du vill fokusera mer på beräkningar än på att läsa och skriva.

Planera och genomför en matematisk modellering

Planering och genomförandet av ett projekt där en matematisk modell är i centrum kan delas in i tre steg: utformning, tillämpning och utvärdering.

86 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 86

2019-06-27 10:04

Utforma en matematisk modell Välj ett område du är intresserad av att utforma en matematisk modell på.

Det centrala är här att göra en avvägning av vad som kan förenklas och vad som behöver tas med i detalj i modellen. Säg att du till exempel vill skapa en matematisk modell som beskriver hur priset på en lägenhet beror av olika faktorer. Då är det förmodligen så att de avgörande faktorerna är läget och storleken, medan kvaliteten på badrum och kök troligtvis påverkar relativt lite. Med få undantag är detta ett verkligt utmanade steg. En förutsättning för att lyckas är att du läser in dig ordentligt på ditt område.

Tillämpa din modell Nästa steg är att tillämpa din modell på faktiska data och presentera resultaten. Det är en fördel om det finns en variation av data som du kan tillämpa din modell på, för att på så sätt få underlag för att kunna dra mer generella slutsatser om modellens giltighet. De stora utmaningarna i detta steg är att hitta bra mängder data och att presentera bearbetningen av denna data på ett sätt som du själv och läsaren förstår, och som passar bra för den analys som du avser att genomföra.

Utvärdera din modell Hur väl du lyckas hantera utmaningarna i förra steget spelar stor roll för möjligheten att utvärdera din modells framgång. Två frågor som ofta är användbara för att utvärdera en matematisk modell är ”Hur väl stämmer modellens resultat med verkligheten?” och ”Hur bra blir utfallet för modellen i jämförelse med andra strategier eller modeller?”

Processen med att ta fram en matematisk modell följer sällan stegen utformning, tillämpning och utvärdering i rak följd. Arbetet med utvärdering leder ofta till upptäckten att man vill ändra utformningen, vilket gör att man behöver ändra tillämpningen och utvärderingen igen, och så vidare tills man har en tillräckligt bra modell.

Utformning

Tillämpning

Utvärdering

METODER 87

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 87

2019-06-27 10:04

Exempel: Matematisk modellering Utformning Du har valt att som gymnasiearbete ta fram en modell för hur man bör investera i aktier för att få högsta möjliga avkastning. Efter en del undersökningar hittar du en spelteoretisk modell, kallad Kellys kriterium:

A=

bp − q b

Den anger hur stor andel A, av sin kassa man bör satsa vid en spelomgång för att i längden vinna så mycket som möjligt. Bokstäverna p och q är relaterade till sannolikheten för vinst, medan b anger odds, alltså hur mycket du kan förvänta dig att tjäna om du vinner. Idén med ditt gymnasiearbete är att anpassa denna spelteoretiska modell till förutsättningarna på aktiemarknaden.

Tillämpning För att tillämpa modellen begränsar du dig till att undersöka fyra olika aktier. Ett tillfälle för investering betraktar du som en spelomgång, och som speltillfälle väljer du att göra en fiktiv investering tiden strax före företagens kvartalsrapporter. Resultatet av investeringen bedöms sedan utifrån hur aktiekurserna reagerar efter dessa rapporter. Hela undersökningen görs på historiska data.

Under tillämpningen av modellen undersöker du mer än 50 kvartalsrapporter, och du inser strax att du kommer att behöva göra mängder med beräkningar innan du får fram ett resultat. Att använda kalkylprogram för både beräkningar och presentation blir därför en nödvändighet.

Utvärdering För att utvärdera modellen jämför du den med en annan enkel investeringsstrategi. Den strategin du väljer att jämföra med är att alltid, oavsett förutsättningar på aktiemarknaden, investera 50 % av kapitalet inför en kvartalsrapport. Resultatet av denna jämförelse visade till slut att för denna situation var det bättre att använda den enkla strategin, än att använda Kellys kriterium, för att investera i aktier.

88 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 88

2019-06-27 10:04

När man konstruerar en matematisk modell är det så klart ens önskan att den ska bli lyckad och att modellen ska kunna användas. Även om så inte var fallet med exemplet här ovanför, så är det ändå värdefullt att ha testat modellen. Ett gymnasiearbete i matematik kan betraktas som lyckat trots att modellen man arbetade fram visade sig fungera mindre bra.

Varför göra en modellering?

Fördelar med modellering • Matematiska modeller ger ofta tydliga resultat.

• En modellering går att genomföra även om det inte finns praktiska möjligheter för att göra en undersökning.

Nackdelar med modellering • Matematisk modellering ställer ofta höga krav på din matematiska förmåga.

• Modellering kräver som regel att du redan kan eller under projektets gång lär dig hantera beräkningsverktyg.

Checklista Jag känner till att matematisk modellering är särskilt lämpligt när – jag vill kunna fokusera på matematiska resonemang – jag är intresserad av att kunna göra förutsägelser i valda situationer – jag vill undersöka något där möjligheten att göra en praktisk undersökning är begränsad.

Jag känner till att en matematisk undersökning innehåller följande utmaningar – komplex hantering av beräkningsverktyg – att välja ut och inkludera relevanta detaljer – att ta fram ett sätt att systematiskt testa en modell – att presentera resultat av modelltester som är enkla att förstå och som går att utvärdera.

METODER 89

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 89

2019-06-27 10:04

Kapitel 19

Dokumentstudier I en dokumentstudie består materialet av befintliga dokument, till exempel vetenskapliga artiklar, böcker och information från webbsidor.

Till skillnad från experiment, fältstudier och observationer är det någon annan som har producerat materialet och du behöver inte lägga ner tid på att samla in helt ny information.

När passar dokumentstudier bäst?

Dokumentstudier är särskilt lämpliga när • du vill undersöka material som redan finns • det du vill studera är avancerat och svårt att studera genom egna experiment eller undersökningar • du vill undersöka eller jämföra tidigare forskning i ett ämnesområde • du vill fördjupa dig inom ett specifikt ämnesområde.

Olika typer av dokumentstudier

Dokumentstudier är ett samlingsnamn för undersökningar som studerar befintliga dokument. En dokumentstudie kan dock göras på två sätt. Det ena sättet innebär att man reder ut ett problem genom att söka svar i tidigare forskning, en så kallad skrivbordsundersökning. Det andra sättet kallas för textanalys och här undersöker man vad texten betyder och kan säga oss, utöver rena fakta – man intresserar sig för texten i sig. Dokumentstudier består alltså i denna definition av två olika metoder. Textanalys används sällan inom teknik och naturvetenskap och därför kommer vi i det här kapitlet att fördjupa oss i metoden skrivbordsundersökning.

Skrivbordsundersökning

Man skulle kunna säga att en skrivbordsundersökning är en faktaorienterad dokumentstudie. I din skrivbordsundersökning fokuserar du på att hitta, undersöka och värdera fakta. Du läser forskning och utifrån din frågeställning försöker du ta reda på vad som är sant. Du kanske har funderat på om läxor gynnar inlärningen och bestämmer dig för att undersöka vad forskningen säger: Leder läxor till bättre studieresultat eller inte?

För det mesta består materialet av vetenskapliga dokument av olika slag.

Metoden påminner på många sätt om traditionella skolarbeten, där målet är att hitta pålitliga svar på en frågeställning. Det liknar också avsnittet om

90 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 90

2019-06-27 10:04

tidigare forskning (som ingår i alla gymnasiearbeten), med skillnaden att arbetet med att läsa och granska forskning i sig är stort nog för att utgöra en egen undersökning.

Urval och metod Det första steget i en skrivbordsundersökning brukar vara att man försöker få en överblick över det område man vill undersöka. Här kan det vara bra att i början läsa böcker eller uppslagsverk som mer generellt beskriver området. Efter det kan du välja att läsa mer specialiserade källor, så som rapporter från myndigheter och vetenskapliga artiklar. Inom de flesta forskningsområden finns det en stor mängd källor att läsa och du behöver välja ut vilka källor du vill inkludera i din skrivbordsundersökning. Vid detta urval bör du utgå ifrån din frågeställning och välja ut de källor som bäst kan hjälpa dig att besvara frågeställningen.

Antag att du vill jämföra två olika metoder för att behandla en viss sjukdom. Då kan du till exempel avgränsa din litteratursökning till vetenskapliga artiklar som har publicerats under de senaste tre åren.

Detta val gör du eftersom nya artiklar borde vara mest relevanta för din undersökning. Om det efter detta urval fortfarande finns för många vetenskapliga artiklar om ämnet kan du avgränsa ditt urval ännu mer. Till exempel skulle du enbart kunna välja de artiklar som bygger på kliniska undersökningar, det vill säga där de aktuella metoderna har testats på patienter.

METODER 91

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 91

2019-06-27 10:04

Källkritik är viktigt En skrivbordsundersökning kräver att du sätter dig in i materialet ordentligt. Ofta behöver du också bearbeta en stor mängd dokument under arbetet. Vi råder dig att vara noga med att hela tiden anteckna de källor du stöter på och var du hittat dem. Det sparar dig enormt mycket tid när du vill hitta tillbaka till en viss text igen. Det är också viktigt att du redan under urvalsarbetet gör en källkritisk analys, för att försäkra dig om att källorna du använder är trovärdiga och relevanta för att kunna besvara din frågeställning. Till exempel kan en blogg om träning vara en relevant källa om du undersöker hur det skrivs om träning på bloggar. Men om du istället undersöker vilken typ av träning som är bäst för att förbättra sin kondition är förmodligen en blogg inte en tillräckligt vetenskaplig källa.

Här är det bättre att du använder dig av vetenskapliga och kanske även populärvetenskapliga artiklar.

Tips! Räkna med att ett gymnasiearbete som bygger på en skrivbordsundersökning tar minst lika mycket tid att genomföra som gymnasiearbeten som bygger på andra metoder.

Källorna i fokus I en skrivbordsundersökning läser du en stor mängd forskning. Målet är att du sedan ska försöka reda ut vilket stöd som finns för respektive texts slutsatser. Om en forskare menar att läxor bidrar till bättre studieresultat för alla elever, och en annan forskare menar att läxor endast gynnar högpresterande elever, behöver du undersöka vilket underlag forskarna har för sina respektive slutsatser. Vilka studier stödjer de sig på och hur många personer har deltagit i varje studie? Vilket urval har man använt? Du kan även få ledtrådar om studiernas kvalitet genom att använda dina kunskaper i källkritik. Är studierna gjorda av forskare och är det etablerade högskolor som står bakom forskningen?

Gör en jämförelse Ett tips för att göra en skrivbordsundersökning som både blir intressant och tillför något nytt, är att göra en jämförelse. Här kan du jämföra olika forskares syn på en och samma fråga, för att sedan själv kunna dra en slutsats om vilket synsätt som är det mest trovärdiga.

92 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 92

2019-06-27 10:04

Varför göra en skrivbordsundersökning?

Fördelar med skrivbordsundersökningar • Du arbetar med relativt lättillgängligt material.

• Du är bekant med metoden från din tidigare skoltid.

• Du kan utreda en komplex frågeställning.

Nackdelar med skrivbordsundersökningar • Skrivbordsundersökningar ställer höga krav på källkritisk förmåga och att du kan göra en egen analys och dra slutsatser utifrån det du läser.

• Det kan vara svårt att bli klar med en skrivbordsundersökning. Till skillnad från ett experiment eller en fältstudie är det inte alltid lätt att se när man har samlat in tillräckligt mycket material. Det är därför viktigt att du avgränsar ditt arbete och har tydliga avstämningar med din handledare under arbetets gång.

Checklista Om jag vill jag göra en skrivbordsundersökning är syftet att söka svar på en frågeställning med hjälp av forskning som är publicerad. Ämnesområdet är så pass komplicerat att egna experiment eller fältstudier inte går att genomföra på ett meningsfullt sätt.

Jag tillför något eget med undersökningen och redogör inte bara för vad som står i dokumenten.

Jag gör ett relevant urval av de källor jag studerar.

Jag granskar mina källor kritiskt.

METODER 93

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 93

2019-06-27 10:04

Kapitel 20

Enkäter En enkätundersökning är en vanlig metod för kvantitativa undersökningar. Du samlar in information från din urvalsgrupp via ett frågeformulär, som respondenten oftast fyller i själv. Enkäten kan skickas ut via post, genom internetbaserade frågeformulär eller delas ut på plats.

När passar enkäter bäst?

Enkäter är särskilt lämpliga när • du har ett stort antal respondenter • du använder enkätundersökningen som ett komplement till en dokumentstudie eller observationer av människor • personerna befinner sig på olika platser eller på långt avstånd från dig • du söker information som det går att ställa kortfattade frågor om.

Respondent kallas den som besvarar frågor i en undersökning. Termen kan användas både för enkät- och intervjuundersökningar. Vid intervjuundersökningar kan du även använda ordet intervjuperson.

Skapa en enkät

Ditt frågeformulär ska innehålla en inledning med bakgrundsinformation om undersökningen. I inledningen ger du information om: • Syftet med undersökningen (mycket kortfattat).

• Hur lång tid enkäten tar att fylla i.

• Hur resultatet kommer att användas.

• Anonymitet. Det vanligaste är att alla svar är anonyma och att bara du själv kommer att få tillgång till respondentens svar.

• Ditt namn och kontaktuppgifter till dig. En mejladress räcker för det mesta, men att lämna ett telefonnummer kan vara positivt.

• Ett tack till respondenten (kan också placeras i slutet av enkäten).

Du hittar ett exempel på hur inledningen kan se ut lite längre fram i detta kapitel.

Formulera frågor Några saker att tänka på när du formulerar frågorna i din enkät: • Begränsa undersökningen. Se till att enkäten inte blir för lång. Ett formulär på flera sidor kan avskräcka människor från att delta.

94 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 94

2019-06-27 10:04

• Fokusera frågorna på det undersökningen handlar om (undvik frågor om det som är mindre relevant för undersökningen).

• Formulera tydliga frågor. I en enkät har du inte möjlighet att i efterhand förtydliga vad du menar eller att ställa följdfrågor. Ställer du frågan ”Vad tycker du om mobiltelefoner?” kan du räkna med att få in svar om allt från vilka appar som anses roligast till att personer anser att mobiltelefoner gör att vi inte längre pratar med varandra lika mycket. Var därför tydlig med vad det är du vill veta.

• Undvik för långa frågor. Om frågan löper över flera rader finns risk att den missförstås eller hoppas över.

• Använd ett språk som passar målgruppen. Behöver du använda komplicerade begrepp eller fackuttryck är det klokt att inkludera en förklaring av ordet.

• Fråga inte om två olika saker i samma fråga, till exempel: ”Är batteritiden på mobiltelefoner och surfplattor tillräckligt lång?”

• Var försiktig med negationer, som: ”Tycker du att barn under sex år inte ska använda mobiltelefoner?” Negationer kan lätt misstolkas.

• Låt inte dina egna åsikter synas i frågorna, till exempel: ”Ska vi införa ett mobilförbud vid cykling och därmed minska antalet cykelolyckor?”

METODER 95

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 95

2019-06-27 10:04

Övning: Enkätfrågor Här kan du läsa fyra exempel på enkätfrågor. Tre av dem innehåller vanliga fel. Kan du avgöra vilka, samt förklara vad problemet är? *** Ringa in det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

A = I mycket hög utsträckning B = I ganska hög utsträckning C = Vet inte/har ingen åsikt D = I ganska liten utsträckning E = I mycket liten utsträckning 1. I vilken utsträckning är du inte tveksam till kärnkraftverk som energikälla?

A

B

C

D

E

2. I vilken utsträckning tyckte du att personalen bemötte dig på ett vänligt sätt?

A

B

C

D

E

3. I vilken utsträckning tycker du att mobiltelefoni och internet är till hjälp i din vardag?

A

B

C

D

E

4. Har du deltagit i ett LAN-party någon gång?

Ja

Nej

Känsliga frågor Använder du droger? Känner du dig ensam? Har du haft oskyddat sex?

Den här typen av frågor kan vara känsliga och leda till att respondenten blir obekväm och kanske inte svarar sanningsenligt eller inte besvarar din enkät alls. Därför bör du undvika sådana frågor. Om du ändå behöver ställa känsliga frågor är det viktigt att i enkäten förklara varför du ställer frågorna.

Det är också viktigt att respondenterna kan fylla i enkäten utan att någon annan kan se vad de fyller i.

Skapa förtroende För att öka chansen att respondenten svarar är det bra att försöka vara förtroendeingivande, både i själva enkäten och när du delar ut den.

Påpeka att svaren hanteras anonymt och beskriv hur detta går till, så att respondenten känner sig trygg. Se också till att tydligt förklara syftet med undersökningen.

96 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 96

2019-06-27 10:04

Undvik onödiga frågor Tänk på att fråga om det du faktiskt är intresserad av i din undersökning. Är det nödvändigt att ställa personliga frågor om inkomst eller familjesituation för att få det resultat du vill? Om inte – låt bli. Öppna och slutna frågor När du utformar din enkät ska du fundera över om du, utöver fasta svarsalternativ, också ska använda dig av öppna frågor, där de som svarar kan formulera sitt svar som de vill. När du använder öppna frågor blir det svårare att bearbeta och jämföra svaren du samlar in. Men du får samtidigt ofta in mer utförlig information.

Tror du att en öppen fråga ger betydligt mer varierade och intressanta svar än en sluten (med fasta svarsalternativ)? Om svaret är ja, ska du använda en öppen fråga. Om det istället är möjligheten att jämföra svaren som är viktigt i din studie, väljer du slutna frågor med fasta svarsalternativ.

Exempel: Öppna och slutna frågor Öppen fråga: Hur använder du din bärbara dator en genomsnittlig skoldag? _______________________________________________________ _______________________________________________________ Sluten fråga: Hur använder du din bärbara dator en genomsnittlig skoldag? Du kan kryssa i flera svarsalternativ.  Ta anteckningar på lektioner  Söka information  Spela spel  Använda sociala medier (till exempel Facebook, Instagram, Twitter)

Tips! Grundregeln är att en enkät till största delen ska bestå av slutna frågor. Den öppna frågan ”Övriga synpunkter på ämnet eller synpunkter på enkäten” ska dock alltid finnas med.

METODER 97

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 97

2019-06-27 10:04

Ett exempel på en enkät

Hur ser en typisk enkät ut? Exemplet som följer innehåller en inledning och visar hur olika slags frågor kan formuleras samt i vilken ordning frågorna brukar komma. Observera att exemplet inte visar en fullständig enkät.

Exempel: Enkät om multiplayer-onlinespel Denna enkät är en del i ett gymnasiearbete om multiplayer-onlinespel.

Enkäten tar ungefär tio minuter att fylla i. Det är endast jag som kommer att läsa dina svar och enkäten är helt anonym, vilket innebär att du inte skriver ditt namn på enkäten.

Har du några frågor eller funderingar kring undersökningen får du gärna höra av dig till mig på telefon: xxxxx eller e-post: xxxxx Tack för att du tar dig tid att svara!

1. Vilket år är du född?_____________ 2. Vilken är din könsidentitet?  man

 kvinna

 annat

3. Under en typisk dag, hur många timmar använder du din dator under ledig tid (när du inte är i skolan)?  Jag använder inte dator  gå till fråga 9  Mindre än en timme

 1–2 timmar

 2–5 timmar

 mer än 5 timmar

4. Hur ofta spelar du multiplayer-onlinespel (spel där flera spelare deltar samtidigt), till exempel World of Warcraft, Counter-Strike eller liknande?  aldrig  gå till fråga 9  några gånger per år

 någon gång per månad

 2–3 dagar per vecka

 4–5 dagar per vecka

 6–7 dagar per vecka 5. När du spelar multiplayer-onlinespel, hur länge spelar du en genomsnittlig vardag (måndag–fredag)?  Mindre än en timme

 1–2 timmar

 2–5 timmar

 mer än 5 timmar

6. När du spelar multiplayer-online-spel, hur länge spelar du en genomsnittlig helgdag (lördag–söndag)?

 Mindre än en timme

 1–2 timmar

 2–5 timmar

 mer än 5 timmar

98 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 98

2019-06-27 10:04

Nu följer ett antal frågor. Ringa in det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. A= I mycket stor utsträckning B= I ganska stor utsträckning C = I ganska liten uträckning D= Inte alls Konsekvenser av spelandet: 7. Hur väl lyckas du med att få tiden att räcka till både för studier och spelande?

A

B

C

D

8. Hur mycket påverkar ditt spelande dina sömnvanor?

A

B

C

D

Det första stycket i enkäten är ett exempel på en inledning. Fråga ett och två är exempel på bakgrundsfrågor. I enkäten hittar du även exempel på frågor om frekvens, det vill säga hur ofta eller hur mycket (fråga 3–6). För sådana frågor är det klokt att låta alternativen vara i form av ett intervall.

Svaren blir då tydligare än om du använder dig av kategorier som ”ofta” eller ”sällan”.

För de så kallade attitydfrågorna (som mäter attityder eller beteenden, fråga 7–8) använder vi en så kallad skattningsskala. Respondenten får svara på en fråga genom att välja svarsalternativ på en skala. En variant på dessa skalor är att fråga om hur bra/dåligt respondenten tycker att något är, eller hur nöjd/missnöjd man är.

Tydliga svar För att du ska kunna dra slutsatser av din enkätundersökning vill du undvika att få in otydliga svar. Alternativet ”Vet inte/har ingen åsikt” ska helst bara finnas med för frågor där det faktiskt är mycket svårt att veta, eller där du tror att många faktiskt inte har någon åsikt. Om flera svarsalternativ kan kryssas i måste du vara mycket tydlig med detta i enkäten.

Ja eller nej?

Du kan också ställa ja- och nej-frågor i enkäten. Det kan till exempel vara en bra idé om du intervjuar barn, eftersom en rak fråga är enklare att förstå.

I exemplet skulle en fråga då kunna formuleras: ”Tycker du att ditt spelande påverkar dina sömnvanor?”

METODER 99

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 99

2019-06-27 10:04

Utforma enkäten på nätet Idag finns flertalet kostnadsfria verktyg för att skapa enkäter via nätet. Här finns förinställda enkätformulär med öppna eller slutna frågor, samt med plats för inledande text där enkäten presenteras.

När du konstruerat enkäten får du en webblänk till den. Respondenterna kan sedan följa länken och besvara enkäten digitalt. Enkätprogrammen har också funktioner som hjälper dig att sammanställa resultaten och att illustrera dem grafiskt med hjälp av olika typer av diagram.

Testa enkäten När du konstruerat frågorna är det viktigt att testa din enkät. Prova att låta någon, till exempel en klasskamrat, fylla i undersökningen och fråga sedan vad hen tyckte. Du kan till exempel få synpunkter på enkätens längd och säkerställa att det går att förstå alla frågor. Det är en fördel om testpersonen är representativ för gruppen (det vill säga liknar respondenterna) som sedan ska få enkäten.

Tips! Ett sätt att få inspiration och tips för din enkät är att titta på hur andra har gjort. Genom att granska och prova att fylla i färdiga enkäter får du syn på vad som fungerar och inte. Hitta enkäter genom att söka efter ”frågeformulär” eller ”questionnaire” på nätet.

Hantera bortfall

Det är vanligt att få en låg svarsfrekvens på enkätundersökningar, det vill säga att många av dem du skickat formuläret till inte svarar. Detta kallas för bortfall.

Svarsfrekvensen för en enkät ligger ofta så lågt som 10 till 60 procent.

Har du ett stort bortfall blir ditt resultat mindre exakt och mindre representativt, vilket kan vara ett problem. Hur kan du hantera det?

De personer som fått en enkät men inte svarar kallas för bortfall.

Bortfallet anges ofta i procent. Ju större bortfall, desto mindre pålitlig blir undersökningen.

Granska urvalet Det första du kan göra är att skicka ut påminnelser till dina respondenter och samtidigt förlänga svarstiden. Om du trots detta saknar många svar bör du titta på de svar du redan fått in. Är de som svarat representativa för populationen du vill undersöka? Det är särskilt viktigt att försöka få svar från underrepresenterade grupper – det vill säga grupper där få har svarat, i förhållande till hur många som finns i populationen.

100 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 100

2019-06-27 10:04

Komplettera urvalet Det kan vara svårt att veta exakt vilka som inte svarat på din enkät. Försök ändå att bilda dig en uppfattning om vilka som saknas. Får du till exempel en svarsfrekvens på 60 procent i en undersökning om spelvanor, men går miste om så gott som alla kvinnor som spelar, blir din undersökning mindre representativ för populationen.

Ett sätt att lösa detta är då att aktivt söka upp grupper där få har svarat, till exempel genom att prova att besöka nya miljöer där kvinnliga spelare befinner sig.

Gymnasiearbetets begränsningar I ett gymnasiearbete har du inte möjlighet att göra omfattande och tidskrävande undersökningar, och därför kan även en lägre kvalitet på urval fungera. Du ska träna dig på att arbeta vetenskapligt och ditt urval måste inte vara perfekt för att du ska kunna presentera ett resultat.

Bearbeta materialet

En kvantitativ studie innebär ofta att du har ett stort material att bearbeta.

För att få fram ett tydligt resultat behöver du sortera och strukturera de svar du fått in.

Tips! Du hittar de flesta av de statistiska funktioner du behöver i de största kalkylprogrammen för Windows, Mac och Google Drive samt i öppna filformat (Open Documents). På internet finns en mängd manualer för hur man använder programmen. Din handledare kan säkert också hjälpa dig vidare.

En vanlig metod för att strukturera svar är att ställa upp en tabell med de olika svarsalternativen och sedan sortera in svaren du fått in för varje fråga.

Det krävs att du ”kodar” svarsalternativen på något sätt, till exempel genom att ge dem en siffra. Om du gjort en enkät med fem svarsalternativ för en fråga, låter du det första svaret, till exempel ”mycket stort” vara rubriken för kolumn 1, ”ganska stort” får sedan vara rubrik för kolumn 2, och så vidare.

Du kan sedan se hur många som svarat ”ganska stort” och – med hjälp av datorprogrammet – enkelt infoga tabeller eller diagram som grafiskt visar dina resultat.

Läs mer! I kapitel 23, Vad är ditt resultat?, kan du läsa mer om utformningen av tabeller samt om statistiska metoder.

METODER 101

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 101

2019-06-27 10:04

Varför göra en enkätundersökning?

Fördelar med enkäter • Många kan delta, jämfört med om du skulle intervjua varje respondent personligen.

• Exakt samma frågor går ut till alla respondenter, vilket gör resultatet mer tillförlitligt.

• Du kan undersöka och presentera ditt resultat med hjälp av statistik (om du använt fasta svarsalternativ).

• Det går snabbt att sammanställa resultatet från en enkätundersökning.

• Du kan nå människor på olika platser.

• Risken för partiskhet minskar. Den som svarar påverkas inte av din egen uppfattning och dina signaler, som miner eller ansiktsuttryck.

Nackdelar med enkäter • Du saknar möjlighet att ställa följdfrågor och att förtydliga vad du menar.

• Det är inte säkert att respondenterna uppfattar frågorna på det sätt du vill, vilket kan skada undersökningens validitet.

• Du går ofta miste om detaljer om du arbetar med enkäter.

• Du vet inte vem som besvarar enkäten och hur seriöst hen tagit uppgiften.

Checklista Jag känner till att enkäter är särskilt lämpliga när – jag vill undersöka ett större antal respondenter eller respondenter som befinner sig på olika platser – jag efterfrågar information som går att göra kortfattad och dela in i kategorier.

Frågorna utgår ifrån syftet med mitt arbete.

Jag anpassar mitt språk efter målgruppen.

Jag undviker att ställa flera frågor i en.

Jag undviker att använda frågor med negationer.

Jag undviker att låta mina personliga värderingar och åsikter framträda i enkäten.

Jag är försiktig med känsliga frågor.

102 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 102

2019-06-27 10:04

Kapitel 21

Intervjuer Intervjuer är en vanlig metod för kvalitativa undersökningar och bygger på personlig kontakt och kommunikation. När det gäller hur frågorna ska utformas har intervjuer och enkäter många likheter och du kan med fördel använda dig av tipsen från föregående kapitel. Till skillnad från enkätsvar kan svaren i en intervju utvecklas och du kan ställa följdfrågor.

När passar intervjuer bäst?

Intervjuer är särskilt lämpliga när du vill • komplettera till exempel en skrivbordsundersökning eller ett experiment med specialistkunskap från ett mindre antal personer • fråga om speciella händelser eller personliga erfarenheter och upplevelser av något.

Intervjuer är tidskrävande Intervjuer tar mycket tid, både att genomföra och att bearbeta. Om du genomför en dokumentstudie och kompletterar den med intervjuer av två forskare under en timme vardera, kan det vara fullt tillräckligt för ett gymnasiearbete. Det vanligaste är att intervjun görs vid ett möte mellan dig och respondenten, alltså personen som ska intervjuas. Intervjun kan också ske via telefon, chatt eller e-post.

Fokusgrupp – att intervjua flera En särskild slags intervjuer är de som görs i grupp, så kallade fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen består för det mesta av fem till nio personer och intervjun varar under något längre tid än en enskild intervju.

Metoden passar särskilt bra när du vill få en bred bild av hur en fråga uppfattas och diskuteras i en grupp. Det är viktigt att vara medveten om att respondenternas svar lätt påverkas av övriga respondenter i gruppen.

Förbered intervjun

När du hör av dig till intervjupersonerna berättar du • vad intervjun handlar om • hur lång tid intervjun tar • var och när den ska äga rum • om intervjun är anonym eller inte.

METODER 103

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 103

2019-06-27 10:04

Anonymitet?

Det vanligaste är att utelämna intervjupersonens riktiga namn i den vetenskapliga rapporten. Intervjuar du någon i egenskap av expert kan du dock behöva göra ett undantag. Dels kan det vara svårt att dölja identiteten, dels kan det vara intressant för läsaren att få expertens namn och titel.

Hur lång ska intervjun vara?

Vi rekommenderar att du avsätter 30–90 minuter per intervju. Vid kortare intervjuer blir det svårt att hinna gå på djupet i ämnet och då kanske en enkät ger ungefär samma resultat. Om intervjun pågår under flera timmar riskerar du istället att intervjupersonen tappar intresset.

Välj intervjuform Innan du gör din första intervju behöver du ha klart för dig vilka frågor du har tänkt ställa. Du bör också bestämma i vilken form frågorna ska ställas, till exempel om du planerar att ställa följdfrågor eller inte.

Strukturerade intervjuer Under en strukturerad intervju läser intervjuaren upp frågor med fasta svarsalternativ. Den här typen av intervju är vanlig, men innebär att den stora fördelen med just intervjuer – möjligheten att ställa följdfrågor – försvinner.

Semistrukturerade intervjuer I detta kapitel fokuserar vi istället på den vanligaste intervjuformen, så kallade semistrukturerade intervjuer. Här formulerar du på förhand ett antal frågor och följer upp svaren du får med följdfrågor. Du som intervjuar kan fritt ändra frågornas inbördes ordning och delar av deras inriktning under intervjuns gång. Det kan vara bra att redan på förhand försöka tänka ut möjliga följdfrågor.

Formulera frågor

Du kan som sagt använda många av tipsen i avsnittet om enkätundersökningar när du utformar din intervju. Precis som för enkäter är det viktigt att • frågorna du vill ställa (din så kallade intervjuguide) överensstämmer med undersökningens syfte • du använder ett anpassat språk • du undviker att ställa flera frågor i en • du undviker att låta värderingar synas i frågorna • du låter känsliga frågor komma en bit in i intervjun.

104 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 104

2019-06-27 10:04

Ställ öppna frågor Tänk på att ställa öppna frågor som uppmuntrar respondenten att resonera fritt. Ställ hellre frågan: ”Beskriv hur din forskning kring stamceller har påverkat sjukvården?” än en fråga som kan besvaras med ett ja eller nej, till exempel: ”Har din forskning kring stamceller lett till nya läkemedel?”

Övning: Formulera intervjufrågor Här kommer tre frågor som kan besvaras med ja eller nej. Omformulera dem så att de blir öppna och ger respondenten möjlighet att resonera fritt.

1. Tycker du att det är ett problem att personer cyklar och använder mobiltelefoner samtidigt?

2. Anser du att vi har för många förbud i Sverige?

3. Tycker du att mobiltelefoner bör förbjudas i skolan?

METODER 105

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 105

2019-06-27 10:04

Ett exempel på en intervju

Vi ska nu titta närmare på hur en intervju kan se ut. Här är ett exempel på frågor som ställts till personer som spelar datorspel. Intervjufrågorna är indelade efter olika teman och fokuserar på hur man började spela och vad spelandet har för konsekvenser.

Exempel: Intervju om datorspel A. Kortare bakgrundsfrågor Hur mycket använder du din dator under ledig tid (när du inte är i skolan)?

Var sitter du när du använder datorn?

Spelar du spel på datorn? Hur ofta spelar du spel? Vilken typ av spel spelar du?

Följdfråga: Upplever du att du spelar mer eller mindre än dina klasskamrater?

B. Hur man började Kan du minnas de första gångerna du spelade spel? Var det med någon annan som spelade? Var det någon som invigde dig/bjöd in dig till datorspelandet? Var det ungefär som du hade förväntat dig?

C. Hur spel anses påverka Vilka för- och nackdelar ser du med datorspelande?

Hur brukar du känna dig efter att du spelat?

Finns det något ni brukar diskutera i familjen kring datorspelande?

I vilken utsträckning lyckas du med att få tiden att räcka till både för studier och spelande?

I vilken utsträckning påverkar ditt spelande dina sömnvanor?

D. Sammanhang Känner du dig hemma i något spelcommunity? Hur och varför? Finns det något du skulle säga är mindre bra med detta/dessa communities? Om ja, vad?

Vilka är det som är med i dessa communities (till exempel vilka åldrar)? Hur upplever du att gemenskapen är? Hur accepterat är det att ha avvikande åsikter eller bakgrund där? Följdfråga: Hur kan det visa sig?

E. Attityder gentemot spelare Hur upplever du att samhället ser på datorspelande?

Följdfråga: Upplever du att det förekommer fördomar mot spelare? Eller är bilden snarare positiv?

106 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 106

2019-06-27 10:04

Genomför intervjun

Försök att göra intervjun i en ostörd miljö. Innan intervjun börjar påminner du respondenten om vad samtalet ska handla om och om svaren kommer att vara anonyma eller inte. Om det är viktigt för den du intervjuar att förbli anonym, är det bra att försäkra respondenten om att inga namn kommer att nämnas i det färdiga materialet.

Inspelning Om du vill spela in intervjuerna – vilket vi rekommenderar – måste du först fråga respondenten om det är okej. Det är viktigt att du förklarar att inspelningen görs för att ingenting ska missuppfattas och att bara du kommer lyssna på inspelningen.

Anteckna Om respondenten inte vill bli inspelad måste du respektera det. I så fall får du anteckna det som sägs under intervjun så gott du kan. Efteråt kan du erbjuda dig att mejla ett sammandrag av intervjun eller de citat du använder i din vetenskapliga rapport, för att säkerställa att du inte missförstått något.

Lyssna aktivt Under intervjun vill du som intervjuar självklart få svar på dina frågor, men det är minst lika viktigt att du är lyhörd och ger respondenten tid och möjlighet att utveckla sina tankar. Några tips för att lyssna aktivt: • Får du kortfattade svar kan det vara bra att ställa följdfrågor, där du ber respondenten att förklara eller förtydliga, till exempel: ”Hur menar du då?” eller ”Kan du utveckla det?”

• En annan teknik för att underlätta för respondenten att utveckla sitt svar är att själv upprepa eller sammanfatta det du hör, för att visa att du aktivt lyssnar och förstår: ”Du menar alltså att orsaken till problemet framför allt är A och inte B?” • Försök att inte fastna i tankar kring vad du ska fråga härnäst, utan koncentrera dig istället på att lyssna till svaren du får.

Bearbeta materialet Det är en stor fördel om du så snart som möjligt efter intervjun (helst samma dag) avsätter tid för att skriva rent och göra minnesanteckningar.

Väntar du för länge har du med stor sannolikhet hunnit glömma en del av innehållet i intervjun.

METODER 107

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 107

2019-06-27 10:04

Varför göra intervjuer?

Fördelar med intervjuer • Det kan vara ett värdefullt och fördjupande komplement till andra metoder, som till exempel skrivbordsundersökningar och experiment.

• Svaren du får är mer fullständiga och detaljerade än vid enkätundersökningar.

• Du kan se hur respondenten uppfattar frågan och snabbt reda ut eventuella missförstånd.

• Förberedelsetiden för intervjuer är kortare än för en enkätundersökning.

• Du kan försäkra dig om att det bara är respondenten själv som besvarar frågan och dra slutsatser kring om hen har övervägt sitt svar och svarat sanningsenligt.

Nackdelar med intervjuer • Du kan inte fråga lika många som till exempel i en enkätstudie, vilket minskar möjligheterna att dra generella slutsatser om det du undersöker.

• Din studie är inte är upprepningsbar, vilket innebär att en annan intervjuare kanske hade fått andra resultat.

Checklista Jag känner till att intervjuer är särskilt lämpliga när – jag vill undersöka personliga erfarenheter eller speciella händelser – jag vill ha information från människor med kunskap som andra inte har, till exempel forskare.

Jag ser till att avgränsa min undersökning: – Är intervjuerna runt 45–90 minuter långa kan tre till fem intervjuer räcka långt.

– Om intervjun kompletteras med en skrivbordsundersökning anpassar jag intervjuernas antal och omfattning.

Jag ställer frågor som ger svar på det jag vill veta.

Frågorna överensstämmer med mitt syfte och min frågeställning.

Jag undviker ledande frågor och låter inte mina personliga värderingar skina igenom.

Jag är lyhörd och låter inte mina egna tankar och åsikter ta plats under intervjun.

108 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 108

2019-06-27 10:04

Kapitel 22

Några ord om etik I alla vetenskapliga arbeten måste vi ställa oss frågor kring etik. Det blir särskilt viktigt om du samlar in information direkt från någon, vid till exempel intervjuer, enkäter eller observationer. Frågor kring etik är också viktiga om levande djur på något sätt ingår i dina undersökningar. I det här kapitlet diskuterar vi kortfattat de etiska frågeställningar som du behöver förhålla dig till i ditt gymnasiearbete.

Skydda deltagarnas intressen

Du behöver för det första ställa dig frågan: ”Hanterar jag den information jag får så att deltagarna och deras intressen skyddas?” Det får inte finnas någon risk för att deltagarna kan ta skada på något sätt genom att delta i din undersökning.

Vikten av att vara anonym Ett effektivt sätt att skydda deltagarna är att låta dem vara anonyma.

Det är också klokt att vara försiktig med att prata om personerna i din undersökning på platser där vem som helst kan höra.

Informerat samtycke Det är mycket viktigt att du är öppen och tydlig med vad du gör inför personerna som ska delta i din undersökning, oavsett om det rör sig om en enkätundersökning, en intervju eller en observation. Särskilt viktigt är det att du är tydlig när det gäller yngre personer eller andra personer som kan ha svårare att förstå vad de går med på. Detta kallas för informerat samtycke och innebär att • deltagarna kan inte tvingas att vara med i din undersökning • du har ansvar för att deltagarna har tillräckligt med information om vad din undersökning innebär för att kunna avgöra om de vill vara med.

I metodavsnittet av din vetenskapliga rapport nämner du sedan att deltagarna i studien blivit informerade om vad studien innebär och att du har inhämtat informerat samtycke från samtliga.

Läs mer! Läs mer i del 7 om hur de olika delarna i din vetenskapliga rapport skrivs.

METODER 109

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 109

2019-06-27 10:04

Hur påverkas jag?

Du måste också ta hänsyn till hur du själv påverkas av undersökningen. Överväger du till exempel att göra undersökningar med personer som har en livshotande sjukdom, kan det vara psykiskt påfrestande för dig och det kan påverka hur du mår. Att genomföra undersökningar som kan vara psykiskt ansträngande kan vara bra att undvika. Diskutera gärna med din handledare om du tror att din undersökning kan innebära att du själv påverkas negativt.

Övning: Etiskt övervägande Som en del i ditt gymnasiearbete om droger gör du en undersökning om hur personer som är med i Anonyma Alkoholister har lyckats med att sluta dricka alkohol. Du har under en tidsperiod gjort flera lyckade intervjuer och är nu inne på de avslutande intervjuerna. Precis som vid tidigare intervjutillfällen genomför du intervjuerna på ett centralt beläget café. När du ska intervjua den sista personen för hela din intervjuserie visar det sig att den du ska intervjua är berusad.

Ska du genomföra intervjun? Varför/Varför inte?

Etik vid undersökningar med djur

Om din undersökning går ut på att studera djurs beteende och du inte stör eller skadar djuren på något sätt, finns det inga etiska problem med din undersökning ur det perspektivet. Till skillnad från studier av människor behöver du inte djurs informerade samtycke för att studera dem. Om du däremot studerar djur i en djurpark, bör du informera någon som är ansvarig för djurparken om din undersökning.

Experiment där djur ingår Om du genomför experiment med djur är det mycket viktigt att du inte utsätter djuren för något lidande. De enda djur som är tillåtna att genomföra skolrelaterade experiment på är insekter. Ett exempel på en möjlig sådan undersökning är hur fluglarver, så kallade maggots, reagerar på olika yttre stimuli som ljus och fukt. Om du genomför en sådan studie behöver du kunna hantera fluglarverna på ett korrekt sätt. Diskutera i så fall detta med din handledare.

110 DEL 5

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 110

2019-06-27 10:04

Provtagningsmetoder där djur ingår Vid vissa biologiska provtagningsmetoder kan djur skadas eller till och med dö. Ett exempel på det är när forskare lägger nät på olika platser i en sjö för att undersöka förekomsten av en viss fiskart. Denna metod innebär förmodligen att de fångade fiskarna inte kan släppas tillbaka, utan behöver tas upp på land och avlivas. Detta kan anses vara berättigat om det görs för att forskarna ska lära sig mer om fiskarten och artens bestånd inte är hotat på något vis. Diskutera med din handledare om du funderar på att använda en metod som på något sätt innebär att djur samlas in.

Checklista Deltagarna har inte på något sätt tvingats att delta i min undersökning och de har fått tillräcklig med information för att kunna avgöra om de vill vara med.

Jag ser till att skydda deltagarna och deras intressen, till exempel genom att inte avslöja identiteten på någon av dem i min vetenskapliga rapport.

Särskilt noggrann är jag med att skydda deltagare som kan ha svårt att förstå vad undersökningen kan få för konsekvenser, till exempel yngre personer.

Jag undviker undersökningar som innebär situationer som är mer psykiskt ansträngande än jag orkar med.

Jag undviker att genomföra undersökningar där djur kan komma till skada eller lida.

Om jag genomför studier där djur samlas in på något sätt, har jag diskuterat mitt metodval noggrant med min handledare.

METODER 111

DEL 5_Gymnasiearbetet_NO_190618.indd 111

2019-06-27 10:04

Gymnasiearbetet – en handbok riktar sig till elever på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

– en handbok

Handboken guidar eleven genom gymnasiearbetets alla steg. Eleven motiveras till att komma igång med sitt arbete, välja ämne och söka efter tidigare forskning.

I nästa steg vägleds eleven till att avgränsa sin undersökning samt formulera syfte, eventuell hypotes och frågeställningar. Eleven får därefter stöd att välja metod, genomföra sin undersökning och slutligen diskutera sina resultat och dra slutsatser. I bokens sista del får eleven verktyg att utveckla sitt vetenskapliga språk, skriva vetenskaplig rapport och förbereda sig för en opponering.

Boken är en praktisk handbok, men den tar avstamp i vetenskapsteorin. Detta innebär att eleven får med sig de begrepp och de verktyg som krävs för att gymnasiearbetet ska nå upp till kraven på vetenskaplighet.

Boken kan användas av eleverna på egen hand och som kursbok i klassrummet.

ISBN 978-91-27-45530-6

9 789127 455306

Omslag Gymnasiearbetet_190627_NA_TE.indd Alla sidor

Markus Andersson, Mats Andersson & Nils Etzler

– en handbok

Markus Andersson, Mats Andersson & Nils Etzler

NA & TE

GYMNASIEARBETET

– en handbok

GYMNASIEARBETET

GYMNASIEARBETET

2019-06-27 10:35