9789127455184

FÖRSTÅ OCH ARBETA MED

SPRÅKSTÖRNING

Anna Eva Hallin

FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING

Anna Eva Hallin

LÄRPOCKET

✼ ♥  ❞ ✼ ♥ « ❞ BCP Q CPQ I varje klass finns i genomsnitt två elever som har en språkstörning. Sådant som de flesta av oss gör helt automatiskt kan ta stor kraft och energi från en person med språkstörning: att hitta orden, formulera en mening, sätta ihop strömmen av ord till en helhet och att lyssna, läsa och förstå.

Hur hindrande språkstörningen blir i en viss situation beror på hur de språkliga kraven ser ut – och skolmiljön är full av språkliga krav! Den här boken ger fakta och praktiska råd till lärare, föräldrar och andra vuxna som möter barn med språkstörning.

S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Anna Eva Hallin är leg logoped och forskare på Karolinska Institutet inom språk-, läs- och skrivutveckling samt språksvårigheter hos barn och ungdomar. Hon driver också språkforskning.se där hon sprider kunskap om språkstörning och skolbarns språkutveckling.

Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se ÖKA NÄRVRON I SKOLAN

ELEVER MED HÖG FRÅNVARO

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û Utan rätt redskap klarar ingen att utföra sina uppgifter. Snickaren behöver sin hammare, frisören sin sax och tennisspelaren sin racket. Men vad behöver mitt barn eller min tonåring för att klara skolan? Hur kan jag som vuxen, förälder eller lärare, bidra till det?

Klara skolan beskriver hur skolan fungerar. Den visar också hur skolsvårigheter kan uppstå och ger förslag på vägar igenom dem – alltid med respekt för att de vuxnas uppdrag många gånger är svårt.

Fredrik Wastesson är socionom med erfarenhet som skolkurator, socialsekreterare och familjerättssekreterare. Han förklarar på ett enkelt sätt vilket ansvar föräldrar och skola har för att ge eleverna förutsättningar att lyckas i skolan.

ELEVER MED HÖG

–VAD KAN SKOLAN GÖRA?

Heléne Wallerstedt

LÄRPOCKET

♥ « ❞ ✼♥ ❞ ✼ FRÅNVARO BCP Q CPQ S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Heléne Wallerstedt

För mer information om Lärpocket se www.nok.se

ISBN 978-91-27-45518-4

9 789127 455184

Förstå och arbeta med språkstörning2.indd 1

2019-07-05 13:31

INNEHÅLL Språkstörning – en vanlig men okänd funktionsnedsättning 4 Språk och språkutveckling 7 Vad är språkstörning och hur vet man att det är språkstörning? 14 Vad beror språkstörning på? 30 Vad är en språkligt tillgänglig lärmiljö? 33 Kartläggning och insatser för språklig tillgänglighet: De fyra frågorna 35 Vilka språkliga krav ställs på eleverna i skolan? 39

Fråga 1:

Vilka inre resurser har eleverna för att möta dessa språkliga krav? 43

Fråga 2:

Vad skulle kunna göra elevernas språkliga bearbetning och kunskapsinhämtning mer effektiv? 49 Fråga 3:

Hur kan vi anpassa lärmiljön för att öka inlärning och språklig tillgänglighet? 61 Fråga 4:

Slutord – mot språkliga möjligheter! 70 Referenser 76

Språkstörning_ando1.indd 3

2019-07-05 13:25

Språkstörning – en vanlig men okänd funktionsnedsättning Språkstörning eller DLD, Developmental Language Disorder, har – särskilt i skolans värld – länge varit den ”okända” neuropsykiatriska funktionsnedsättningen. Trots att forskning visar att i snitt två elever i varje klass har språkstörning, får denna funktionsnedsättning långt mindre uppmärksamhet än t ex ADHD (1–2 elever/klass) och autism (1 elev/ var tredje klass).

Jämfört med jämnåriga har en person med språkstörning svårigheter att förstå och uttrycka sig på sitt eller sina modersmål. Man hittar ingen tydlig anledning till språkstörningen som t ex hörselnedsättning, hjärnskada eller intellektuell funktionsnedsättning. Man kan heller inte alltid höra att en person har en språkstörning. Många elever med språkstörning har inga uttalssvårigheter. De kan ha hittat egna strategier som att inte ge sig in i diskussioner, att hålla med när de har svårt att sätta ord på vad de tycker eller att låtsas att de förstår trots att de inte gör det. Språkstörning är därför ofta en dold funktionsnedsättning.

Språkstörning är ungefär lika vanligt hos pojkar som hos flickor, och ”ser” inte ut på ett visst sätt: Vissa elever med språkstörning kan uppfattas som tysta och blyga, 4

Språkstörning_ando1.indd 4

2019-07-05 13:25

medan andra upplevs som stökiga och okoncentrerade och det är inte säkert att omgivningen kopplar samman detta med språkliga svårigheter. För äldre elever och vuxna är det ofta också så att det muntliga ”vardagsspråket”, t ex samtal, kan fungera relativt väl. Muntligt och skriftligt ”skolspråk” däremot, med krav på att förstå och använda specifika och abstrakta begrepp, mer avancerad grammatik och många olika texttyper, utgör en stor utmaning.

Ytterligare en anledning till att språkstörning inte alltid upptäcks är att många även har andra funktionsnedsättningar som dyslexi eller ADHD, som är mer välkända och mer synliga, varför fokus lätt sätts på dem; när en elev har svårigheter med att t ex förstå det hen hör eller läser, förklaras det med den funktionsnedsättning man känner till och förstår. En av slutsatserna från en rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) var just att språkstörning lätt ”drunknar” i förhållande till andra funktionsnedsättningar (Andersson, Fröding & Lundgren, 2018). Rapporten byggde på ett stort antal enkätsvar från skolor och huvudmän runt om i Sverige och konstaterade också att både kompetens och resurser för att möta och stötta elever som har språkstörning saknas. Ännu en anledning till att språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning är att det är svårt att sätta sig in i hur det är att inte ha full tillgång till sitt eller sina modersmål och vilka konsekvenser detta får. Med en typisk språkutveckling språkar * man obehindrat i nästan alla situationer. Språkandet görs automatiskt, utan att * Jag använder ofta begreppet “språka” i en vidare betydelse än bara “samtala” och “småprata”. Språka innefattar både att förstå och uttrycka sig med muntligt och skriftligt språk – det handlar om att “göra språk”.

Språkstörning_ando1.indd 5

5

2019-07-05 13:25

man tänker på det. För en person med språkstörning kan det istället ta stor kraft och energi att hitta orden, att formulera en mening, att berätta något eller att lyssna och sätta ihop strömmen av ord till en helhet som går att tolka och förstå. Språkstörning kan således påverka hela livet när man ska bygga och upprätthålla sociala relationer, ta till sig och förstå både muntlig och skriftlig information och uttrycka vad man känner, tycker och tänker.

I denna bok berättar jag vad språkstörning är, hur språkstörning kan te sig och hur språkutveckling och språklig bearbetning skiljer sig mellan barn med och utan språkstörning. Jag ger också förslag på hur du kan skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer, som ger elever med språkstörning möjlighet att utveckla sitt språk vidare, att lära sig, att trivas, att känna delaktighet och att uppfylla läroplanens mål.

6

Språkstörning_ando1.indd 6

2019-07-05 13:25

Språk och språkutveckling För att förstå språkstörning måste vi först veta vad vi menar med språk. När vi talar om ”språk” till vardags, menar vi ofta världens olika språk. Men det räcker inte för att förstå vad språkstörning är. En mer användbar definition är att språk och vår kommunikativa förmåga är ett samspel mellan innehåll, form och användning (Lahey, 1988).

Språkets innehåll är det vi vill uttrycka med språket. När

vi kommunicerar med andra vill vi uttrycka något eller förstå vad någon annan uttrycker. Vi vill kanske språka om något som vi ser eller har varit med om eller något vi har hört någon annan berätta, något som vi känner eller undrar över, något som ska hända eller något som vi tänker eller önskar.

Språkets form hjälper oss att kommunicera detta innehåll.

Det är orden vi använder och de ljud som orden består av, uttalet. Till formen hör också de olika ändelser vi sätter på orden och som t ex signalerar om vi pratar om en eller flera eller om dåtid eller nutid och de grammatiska regler, t ex ordföljd, som hjälper oss att formulera meningar som förmedlar innehållet i det vi vill få fram. Även textstruktur, t ex vilka delar en berättelse bör innehålla och i vilken ordning de ska komma för att mottagaren ska förstå det jag vill kommunicera, hör till språkets form.

7

Språkstörning_ando1.indd 7

2019-07-05 13:25

Vi kan uttrycka språkets form på olika sätt – i olika modaliteter – där tal är en. Andra modaliteter är skrivet språk, tecknat språk eller olika typer av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), t ex olika symbolsystem som Bliss, Pictogram eller Picture Communication Symbols (PCS).

Språkets användning hänger samman med det som i dag-

ligt tal kan kallas för social förmåga och inom språkteori kallas för ”pragmatisk förmåga”: När vi säger eller skriver något, väljer vi olika ord i olika situationer, vi anpassar oss till mottagaren och håller oss till turtagningsregler. Vi skiftar t ex mellan att fråga, påstå, informera och befalla, och till viss del gör vi detta med vårt kroppsspråk och minspel, röstläge och gester. Språkets användning bidrar alltså ytterligare till att klargöra det vi vill kommunicera.

Dessa tre delar – innehåll, form och användning – samspelar ständigt när vi språkar, och alla tre delarna behövs.

Här är ett exempel: Innehållet jag vill kommunicera handlar om min mormors fyrbenta skällande husdjur Mosse.

Formen ska vara en berättelse (texttyp) i dåtid (grammatik) och jag använder mitt ordförråd och min kunskap om språkregler för att formulera mig muntligt eller skriftligt.

Beroende på vem mottagaren är, kommer jag att använda olika ord: ”Mosse” eller ”Snufsen” när jag talar med mormor, ”Monstret” när jag talar med kompisen, ”hunden”, ”taxen” eller ”jycken” när jag skriver en uppsats. Jag kommer också att ge olika mycket information och betona 8

Språkstörning_ando1.indd 8

2019-07-05 13:25

olika saker i berättelsen – vilket är några exempel på hur användning påverkar form och innehåll.

Utvecklingen av form, innehåll och användning hänger samman och språkutvecklingen börjar långt innan ett barn börjar tala. Delar av språkets användning, som socialt samspel och viljan att kommunicera, utvecklas tidigt.

Barnet uppmärksammar och härmar ansiktsuttryck, leker turtagningslekar och tittar på saker tillsammans med andra (det som kallas ”delad uppmärksamhet”). Något senare börjar barnet peka, visa och ge saker till andra och försöka styra andras beteenden på olika sätt. Innan de första orden kommer, har barnet redan utforskat språkets form genom att göra olika ljud och så småningom jollra allt mer varierat och för olika syften. Barnet utvecklar också sin omvärldskunskap och sin begreppsbildning genom att krypa, smaka, klättra, kasta, peta. Allt det lägger en grund för språkets innehåll. T ex har barnet smakat på, lyft och staplat klossar och när det sedan får höra ordet ”kloss” kan det koppla samman ordets innehåll med ordets form.

Implicit språkinlärning I den tidiga språkutvecklingen sker språkinlärningen omedvetet, implicit. Våra hjärnor är fantastiska på att upptäcka regelbundenheter i vår omgivning och sedan koppla dessa regelbundenheter till en betydelse, mening eller funktion. Det finns t ex hundratals trädarter och tusentals blomarter men ingen av oss skulle missta ett vuxet träd för en blomma. Det är för att vi har format kategorierna ”träd” 9

Språkstörning_ando1.indd 9

2019-07-05 13:25

och ”blomma” baserat på regelbundenheterna inom dessa grupper. Det som träd och blomma har gemensamt även med andra växter formar kategorin ”växt” och så vidare.

Hjärnan hittar också regelbundenheterna i vår kommunikation och interaktion med andra. Det kan vara responsen på våra kommunikativa initiativ (om jag ler mot en person så ler den tillbaka), i ljudsekvenser vi ofta hör som formar ord med ett visst innehåll, t ex mamma/pappa, eller ändelser vi hör på många olika verb, t ex -de, -te, som vi sedan kan koppla samman med innehållet ”dåtid”.

Denna omedvetna inlärning av både form, innehåll och användning drivs framåt av samspel och interaktion med andra och när barnet regelbundet hör talspråk på ett eller flera språk. Senare under förskoleåren lär sig barnet att sätta ihop ord till meningar och berätta berättelser – allt detta genom den omedvetna inlärningen. Denna implicita inlärning fortsätter genom livet och innefattar även regler om språklig användning, t ex oskrivna regler om vad man pratar om i fikarummet på arbetsplatsen.

10

Språkstörning_ando1.indd 10

2019-07-05 13:25

Explicit språkinlärning och språklig medvetenhet Senare språkutveckling kräver att vi lär oss vissa delar av språket medvetet, explicit. Förskolebarnet kan t ex peka på saker och vilja att man säger vad det heter; det är en början till explicit språkinlärning. Denna typ av medveten språkinlärning ökar och accelererar i och med skolstarten och inbegriper också en ökad förmåga att reflektera över språket som system, t ex att en lång sak kan representeras av ett kort ord (tåg), att samma ord kan betyda olika saker (fil – fil) eller på vilka sätt talspråk och skriftspråk skiljer sig åt. Barnet utvecklar alltså sin språkliga medvetenhet.

Den första läs- och skrivinlärningen är ett exempel på explicit inlärning som kräver språklig medvetenhet; vi lär barnet att ord är uppbyggda av ljud och att dessa ljud kan representeras av bokstäver. Senare lär vi barnet skriftspråksregler, som också lärs ut explicit, t ex att varje mening ska börja med stor bokstav.

Andra exempel på explicit språkinlärning är när barnet har utvecklat strategier för att lista ut betydelsen av nya ord genom ordets delar (solstol = sol + stol) eller med hjälp av sammanhanget, eller när läraren beskriver hur en text är uppbyggd för att stötta en elevs skriftliga uttrycksförmåga i en ny texttyp.

11

Språkstörning_ando1.indd 11

2019-07-05 13:25

FÖRSTÅ OCH ARBETA MED

SPRÅKSTÖRNING

Anna Eva Hallin

FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û FÖRSTÅ OCH ARBETA MED SPRÅKSTÖRNING

Anna Eva Hallin

LÄRPOCKET

✼ ♥  ❞ ✼ ♥ « ❞ BCP Q CPQ I varje klass finns i genomsnitt två elever som har en språkstörning. Sådant som de flesta av oss gör helt automatiskt kan ta stor kraft och energi från en person med språkstörning: att hitta orden, formulera en mening, sätta ihop strömmen av ord till en helhet och att lyssna, läsa och förstå.

Hur hindrande språkstörningen blir i en viss situation beror på hur de språkliga kraven ser ut – och skolmiljön är full av språkliga krav! Den här boken ger fakta och praktiska råd till lärare, föräldrar och andra vuxna som möter barn med språkstörning.

S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Anna Eva Hallin är leg logoped och forskare på Karolinska Institutet inom språk-, läs- och skrivutveckling samt språksvårigheter hos barn och ungdomar. Hon driver också språkforskning.se där hon sprider kunskap om språkstörning och skolbarns språkutveckling.

Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se ÖKA NÄRVRON I SKOLAN

ELEVER MED HÖG FRÅNVARO

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û Utan rätt redskap klarar ingen att utföra sina uppgifter. Snickaren behöver sin hammare, frisören sin sax och tennisspelaren sin racket. Men vad behöver mitt barn eller min tonåring för att klara skolan? Hur kan jag som vuxen, förälder eller lärare, bidra till det?

Klara skolan beskriver hur skolan fungerar. Den visar också hur skolsvårigheter kan uppstå och ger förslag på vägar igenom dem – alltid med respekt för att de vuxnas uppdrag många gånger är svårt.

Fredrik Wastesson är socionom med erfarenhet som skolkurator, socialsekreterare och familjerättssekreterare. Han förklarar på ett enkelt sätt vilket ansvar föräldrar och skola har för att ge eleverna förutsättningar att lyckas i skolan.

ELEVER MED HÖG

–VAD KAN SKOLAN GÖRA?

Heléne Wallerstedt

LÄRPOCKET

♥ « ❞ ✼♥ ❞ ✼ FRÅNVARO BCP Q CPQ S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Heléne Wallerstedt

För mer information om Lärpocket se www.nok.se

ISBN 978-91-27-45518-4

9 789127 455184

Förstå och arbeta med språkstörning2.indd 1

2019-07-05 13:31