9789127454378

Den livsviktiga leken Ylva Ellneby

Den livsviktiga leken Leken tar nu äntligen plats i förskolans läroplan och det med rätta!

Det är i första hand genom leken som barn utvecklar sina färdigheter, lär sig förstå olika sammanhang och tränas i socialt samspel likväl som i empatisk kommunikation. Ett barn som tillåts leka skaffar sig kunskaper och insikter som inte går att läsa sig till. För barn är leken livsviktig!

I Den livsviktiga leken får du som pedagog veta mer om lekens olika former och om hur du kan använda dig av leken som ett verktyg, men framför allt hur du kan hjälpa lekande barn att utvidga en ”uppslukande” leksituation. Konkreta exempel varvas med hänvisningar till lekforskning och teori. Genomgående finns frågor för diskussion och reflektion.

Den livsviktiga leken

FÖRSKOLESERIEN

Ylva Ellneby är förskollärare, specialpedagog, författare och omtyckt föreläsare. Hon har lång och bred erfarenhet av förskolan och brinner för barns rätt till utveckling.

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-45437-8

Ylva Ellneby 9 789127 454378

den livsviktiga leken_cover.indd Alla sidor

2019-08-13 14:19

Innehåll Förord 5

Låtsaslek 68

Inledning 6

Låtsaskompisar 71

1. Introduktion till leken 12

Regellekar 74

Varför leker barn? 12

Beröringslek 77

Lekens betydelse 14

Att uttrycka känslor i leken 82

Att definiera lek 15

Bråklek 83

Fri lek och styrt lärande 20

Jagalekar 87

Lekens tre grundregler 22

Krigslek 88

Lek och utveckling 24 Rörelselek – grunden till all utveckling 26

Fantasilek 70 ”Besjälade” föremål 73 Fri lek 76

4. Barn i behov av lekstöd 92

2. Den pedagogiska grundsynen 30

Barn som inte leker 92

Vad är en pedagogisk grundsyn? 30

5. Leken som metod 102

Pedagogiska mästare men med olika budskap 31 Barns rätt till lek! 40 Lekens egenvärde 44

3. I lekens värld 46 Slumpen kan förändra leken 46 Leksignaler 47 Demokrati i leken – vem bestämmer? 49 En trygg leksituation 50 Vuxnas deltagande i leken 51 Rollek 55

Hinder för lek 95 Lekgrupper för nybörjarlekare 100

Att stödja och stimulera lek och lärande 102 Lekar för att träna visuell perception 104 Lekar för att träna auditiv perception 106 Vad är målet? 108 Att särskilja leken från lärandet 108

6. Miljö och material för lek 110 Lekmiljö inne 110 Lekmiljö ute 123

Att fånga lekens själ 136 Manne af Klintberg – Clownen Manne 136 Lek för lekens egen skull 138 Referenser 140 Tips för vidare läsning 142

den livsvikiga leken_textsection.indd 3

2019-08-13 19:04

4

den livsvikiga leken_textsection.indd 4

2019-08-13 19:04

Förord Vad innebär det för ett barn? Det är svårt att föreställa sig hur det kan kännas att inte få leka, fast man så gärna vill. När en dag utan lek är en förlorad dag.

Ett leksuget barn är ett barn som har lust att klara av någon­ ting, lust att utforska och förstå och som trivs med sig själv i låtsaslek eller i samlek med andra. Ett leksuget barn har aldrig tråkigt, bara det får leka.

Det är i första hand genom leken som barn utvecklar sina färdigheter, lär sig förstå olika sammanhang och tränas i ­social kompetens likväl som i empatisk kommunikation. I leken ­frodas fantasi, kreativitet och föreställningsförmåga. Ett barn som tillåts leka skaffar sig kunskaper och insikter som inte går att läsa sig till. För barn är leken livsviktig!

Den här boken handlar om lekens olika former och även om hur du som pedagog kan använda dig av leken som ett ­verktyg för lärande. Men den viktigaste kunskapen är hur du kan ­hjälpa lekande barn att utvidga en ”uppslukande” leksituation utan att störa vare sig barnen eller leken.

Det finns barn som inte leker av en eller annan anledning. Där behövs en stor lyhördhet hos dig som pedagog för att ­för­siktigt kunna lotsa barnet in i lek tillsammans med andra barn. Och det behövs kunskap för att förstå vad som hindrar barnet.

Den livsviktiga leken ger dig insikter som gör att du kan ­hantera lekens olika former. Du blir en lekbefrämjare!

jag är så leksugen!

Lycka till!

5

den livsvikiga leken_textsection.indd 5

2019-08-13 19:04

Lekens betydelse Leken är ett sätt att utveckla empati, att kunna sätta sig in i hur andra tänker och känner. Barnen övar inlevelseförmåga genom att ”leka sig in” i olika roller och genom samspelet med ­varandra. Små och stora barn lär sig leka tillsammans. I låtsas­ leken måste barnen öva sig i att uttrycka sig så att andra förstår.

Leken är som en berättelse där barnen lär sig vad som för ­berättelsen vidare, vilket i sin tur senare övergår i att berätta med papper och penna. Lek stimulerar barnens initiativför­måga. De måste själva vara aktiva, fantasifulla och uppfinnings­rika när de skapar innehåll och rekvisita till sin lek.

Barnens lösningar kan vara mycket originella, eftersom de inte är påverkade av några begränsningar.

Leken förbereder hjärnan för lärande, både det som sker nu och som kommer att ske. Det betyder inte att vi ska överlämna ansvaret för lärandet till barnen. Vi ska fortsättningsvis inspirera dem och lotsa dem framåt i kunskapsvärden på det utsökt pedagogiska sätt som är vårt signum. Men det får inte stjäla tid från barnens alldeles egna utforskande av tillvaron och livet.

På lekforskaren Mikael Jensens blogg ”State of Play” får vi förutom att ta del hans avhandling Kognitiv utveckling och ­låtsaslekens mysterier även ta del av internationell forskning och nya tankar inom lekens område. Jag kan inte låta bli att citera honom när han sammanfattar låtsaslekens mysterium: ”Det jag tycker vi alla ska ta med oss från dessa exempel [som han redovisar i sin avhandling], är att det inte är vi ­forskare som krånglar till leken och överanalyserar den. Leken är så komplex och kräver så utvecklad kognition av utövarna att det överstiger vår förmåga att fullständigt förstå den.

14

den livsvikiga leken_textsection.indd 14

2019-08-13 19:04

Vi behöver höja leken till dess rätta nivå. Vi förstår inte galax­ er och big bang, vi förstår inte kvarkar, vi förstår inte vår egen mänskliga hjärna och vi förstår inte till fullo den kognition som krävs för att låtsas. Ändå gör barn det redan från det att de är drygt ett år. Det är också svårt att förstå.

Ibland kan vi glömma för en stund vad det är vi vill att barn ska lära sig och i stället fokuserat observera vad det är de redan kan.”

Att definiera lek Två sysslolösa barn sitter på en strand full av stenar som det gör ont att gå på. Ett av barnen plockar upp en brunmelerad sten: ”Kolla det är en sköldpadda, vi måste hitta huvudet!”. Barnen är nu koncentrerade på att leta lämpliga stenar, samtidigt som de plötsligt förvandlas till ”sakletare”. Vad är det som händer?

Håller de på att skapa något eller har det övergått i lek?

Det har visat sig svårt att definiera begrep­ pet lek eftersom den har så många funktioner.

Den är svår att skilja ut från andra handlingar som har med skapande verksamhet, fantasi och ­k reativitet att göra. Lek är allsidig och upptar en stor del av barnens fria tid. Leken har dess­ utom en stor betydelse för ­barnens fysiska och psykiska utveckling.

Det mest utmärkande är ändå hur leken engagerar barn, hur de låter sig uppslukas.

Många forskare kallar detta tillstånd för ”flow”.

Barnen förflyttar sig till ett annat tillstånd där de glömmer tid och rum, så som en del av oss vuxna också kan, när vi går upp i något som verkligen fångar oss.

15

den livsvikiga leken_textsection.indd 15

2019-08-13 19:04

Barns rätt till lek!

Vi har nu fått en reviderad läroplan där jag till min stora glädje kan konstatera att leken har fått större betydelse och utrymme och det framhålls att lek och undervisning ska gå hand i hand.

Jag har tagit del av ett flertal olika förskolors presentationer och märkt att fokus under lång tid har varit på undervisning, utforskande, utveckling, lärande, reflektion, processer och kompetens. Ibland har det inte nämnts ett ord om lek! Enligt den nya läroplanen är det nu dags att presentera och framhålla leken med samma värde som undervisningen.

Oro för lekens värde Ledande förskoleforskare hävdar i dag att leken bör vara den främsta verksamheten i förskolan. Hur är det på din förskola, är den det? Forskare är oroade över att lekens värde inte är till­ räckligt förstått och måste försvaras. Att förskoleverksamheten döpts om till utbildning kan leda till förvirring och kanske börjar vi ifrågasätta vad vi håller på med. Det är alltid bra att ifrågasätta sitt arbetssätt, men har allt tal om undervisning och lärande fått oss att tvivla på om leken är den viktigaste delen i barns förskolevistelse? Är det enbart forskarna som oroar sig? Nej, det är faktiskt hela FN. Närmare bestämt FN:s barnrättskommitté, som ­arbetar för att barnkonventionen efterföljs. De oroar sig av samma skäl som forskarna, att den fria, uppslukande leken inte får lika stor plats i barns liv längre.

Som pedagoger påverkas vi starkt av det vi lär oss om barns lek under vår utbildning och det är på detta sätt vi tittar på barnen när vi får vår egen barngrupp. Om vi har lärt oss att den viktigaste orsaken till barns lek är att de vill lära och

40

den livsvikiga leken_textsection.indd 40

2019-08-13 19:05

Barnrättskommittén, FN:s kommitté för ­barnets rättigheter i Genève, ­övervakar efterlevnaden av ­barnkonventionen. ­(barnombudsmannen.se)

Fantasi Kreativitet Flow Inre bilder Bearbetning Föreställningsförmåga

Gemenskap Vänskap Empati Inlevelse Konfliktlösning Normer

­ tvecklas, så blir leken ett pedagogiskt verktyg för deras in­ u lärning och det är det vi inriktar oss på. Det är sällan vi får lära oss om hur lekens egenvärde ser ut och vad det betyder för barns utveckling.

Den lek som FN: barnrättskommitté anser vara hotad är alltså den lek som barnen spontant ägnar sig åt bara för att det är lustfyllt och roligt, något som inte är till någon ­särskild ­nytta när det gäller pedagogiska mål. Det är inte heller peda­ goger som organiserar den här sortens lekar. Kan då den leken vara värd någonting eller är det bara tidsfördriv? Vågar vi med stolthet säga till en undrande förälder: ”I dag har barnen lekt hela dagen och de har haft så roligt!”.

Identitet Jämlikhet Respekt Stresslösande Känslor Hälsa

Turtagande Ömsesidighet Samförstånd Regler Medbestämmande Demokrati

Koncentration Problemlösning Planering Utforskande Kunskap Lärande

Kroppsuppfattning Rumsuppfattning Grovmotorik Uppfinningsrikedom Socialt samspel Glädje

LEK 41

den livsvikiga leken_textsection.indd 41

2019-08-13 19:05

Rollek kräver träning Rollek tillsammans med andra kräver träning eftersom det handlar både om samspel och att ha förståelse för rollen. ­Barnen måste även vara mogna nog att kunna fördela rollerna.

Om alla vill vara lokförare så kapsejsar leken. Som ­pedagoger måste vi ge akt på rollfördelningen så att det inte alltid är ­samma barn som får den obetydligaste rollen. Ett dominant barn ­kanske alltid tar huvudrollen, vilket i slutändan kan leda till att ingen vill leka med hen.

Det kan vara svårt för oss att avgöra om ett barn utanför leken måste bjudas in att delta. Å ena sidan vill vi att alla ska kunna få vara med, å andra sidan vet vi att leken kan gå över­ styr när alltför många gör anspråk på att få en roll. Huruvida vi ska ingripa eller inte får avgöras med fingertoppskänsla.

Jag blev vittne till en sådan aktivitet där pedagogen försökte få med ett barn i pågående dockvrålek. Barnen i leken såg ­besvärade ut, men ville inte vara oresonabla. Ett av barnen sa: ”Men då får han vara en granne som aldrig hälsar på.”

Rolleken bygger på att alla deltagarna känner till temat som man just leker.

I en av Utbildningsradions serier om lek kan man se några barn som leker barnavårdscentral i dockvrån. De undersöker bebisar, klär av och på och lyssnar med stetoskåp. Ytterligare ett barn kommer in i dockvrån, det syns tydligt att han vill vara med, men han vet inte riktigt hur. Efter en stund föreslår han att han ska koka kaffe. Leken tar tvärstopp, lekrösterna försvinner och ett av de lekande barnen säger irriterat: ”Det går inte! Detta är en barnavårdscentral – ju! Där kokar man inte kaffe!”

FUNDERA ÖVER OCH ­DISKUTERA I ­ARBETSLAGET

• Hur ser du på att ­hjälpa ett nytt barn in i pågående lek?

• Hur gör du när du vill att barnen ska avbryta sin lek för att exempelvis gå ut?

• Vad gör ni för att ­berika barnens ­rollekar?

58

den livsvikiga leken_textsection.indd 58

2019-08-13 19:05

För att ge näring till gemensam rollek kan en saga, berättelse eller en utflykt ge de gemen­samma upp­ levelserna som gör det lättare för ­barnen. Ett besök på en brandstation exempelvis kan leva kvar länge i barnens lekar, och alla ­förstår vad det handlar om.

Barn som leker rollekar överdriver gärna. Leker de skola så kan ”fröken” vara extra sträng med händerna i sidorna och tala med sträng röst, lika­ så när de låtsasstraffar sina dockor. Mycket värre än vad de själva har upplevt, förhoppningsvis.

De klär gärna ut sig i för stora kläder, hattar och skor som de hasar fram i och med stora halsband runt halsen. ­Forskare menar i sin analys att barnen i dessa lekar ­parodierar och ­ironiserar relationen till vuxna, att vuxna förlöjligas. (Øksnes och Sundsdal.)

Jag tror inte att vi pedagoger har analyserat leken ner till denna nivå. Att utklädningssaker många gånger är för stora beror ju på att det är vuxensaker. Hur kul vore det att klä ut sig till ett annat barn? Men kanske har forskarna ändå en ­poäng när de talar om barnens karikerande lekar. Kanske barnen ­genom sina överdrifter visar hur de uppfattar oss?

Tid, rum och ro i rolleken – pedagogens uppgift Att det är pedagogens uppgift att planera så att det finns tid för lek är det nog ingen som ifrågasätter. Däremot har det kanske inte så tydligt beskrivits vad som händer när leken sätts så i centrum. Skolforskningsinstitutet har våren 2019 publicerat en skrift, Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, som visar på betydelsen av att peda­ gogerna regisserar dagsprogrammet för att ge tillräckligt med

59

den livsvikiga leken_textsection.indd 59

2019-08-13 19:05

Lekar för att träna visuell perception Att lära sig se och att utveckla synen är en invecklad process med många delmoment: ­fi xeringsförmåga, ackommodationsförmåga, samsyn och visuell ­perception, som handlar om hjärnans förmåga att tolka synintryck. Allt detta måste vara välutvecklat för att barnet utan svårighet ska kunna lära sig läsa, skriva, räkna och utveckla de färdigheter som är ­nödvändiga för skolarbetet. I förskolan har vi därför uppgiften att med lekens hjälp stötta och öva dessa moment.

• För att öva samordningen mellan syn och rörelse kan vi använda mycket av det vi gör i vardagen, men kanske ge lite extra akt på vissa barn. Lekar som ”Följa John” och ”Gör si – gör så”. Fingerlekar. Leka med sand, vatten, lera och deg. Konstruktionslekar och bygglekar. ­Bollekar. ­K asperdockor och fingerdockor. Rita, måla, ­k lippa och klistra. Sy och snickra.

• Figur- och bakgrundsuppfattning tränas bra med inpassningsspel/pussel. Leta egna kläder i en hög med kläder. Leta efter saker på bild.

Hitta bestämda föremål i rummet. Leta ­saker i naturen (kottar, stenar, blommor). Blåsa ­såpbubblor och fånga dem.

• Formuppfattning övas med att sortera ­efter form eller storlek. Sortera knappar, ­pärlor, snäckor, stenar. Baka ­kakor med olika mått.

Leta former i miljön. Avbilda mönster, ­exempelvis mosaik. Rita av, modellera av.

104

den livsvikiga leken_textsection.indd 104

2019-08-13 19:05

• Rums- och lägesuppfattning tränas utmärkt genom att röra sig i skog och natur. Rörelselekar som utforskar ­rummet (krypa, klättra och springa). Bygga kojor ute och inne. K ­ onstruktionslekar med byggmaterial. Hinder­banor.

Att krypa under, över och genom. Klä ut sig.

• Visuellt minne är viktigt att behärska och övas ofta med stor entusiasm av barnen. Det kan bland annat göras med hjälp av lekarna ”Vem sitter under påsen?”, ”Kims lek” och ”Kameraleken”. Memoryspel är alltid omtyckt.

Barnen kan också få återberätta hur deras rum ser ut eller en annan plats de kanske har besökt.

Vem sitter under påsen? Sitt i ring och titta noga på ­varandra. Alla barn blundar och den vuxne eller ett barn sätter en papperspåse med urklippta ögon och mun över huvudet på någon. De andra får titta och försöka komma ihåg vem det är.

Kims lek. Lägg ett antal föremål på en bricka. Låt barnen titta på föremålen en liten stund. Ta sedan undan brickan och plocka bort ett av föremålen. När barnen får titta på brickan igen ska de försöka lista ut vilket föremål det är som har försvunnit.

Kameraleken. Barnen får snabbt titta på en bild – klick.

Vad minns de?

• Färguppfattning. Öva att lägga olika pussel med färg.

Rörelselek med färg, alla som har gult på sig tar ett steg framåt. Plocka ut saker i rummet som har samma färg.

Sortera och arrangera föremål i samma färg som ett vackert stilleben.

105

den livsvikiga leken_textsection.indd 105

2019-08-13 19:05

Vatten. Vatten är viktigt för barnens vattenlek, men också för

att barnen själva ska kunna vattna grödorna. En stril är roligt för de yngsta. Enklaste sättet att lösa tillgången på vatten är en slang, balja eller kannor.

Att samla regnvatten är bra till allt utom att dricka. De ­yngsta barnen blir lyckliga över en liten damm där de kan plaska och köra med båtar. De lite äldre barnen hämtar vatten i hinkar till sitt lekkök, som är gjort av trälådor från en fruktaffär.

Om gården innehåller en slänt kan den spolas till en iskana på vintern för att barnen ska kunna åka på en bit wellpapp, som inte skadar någon om de åker på varandra.

Genom att målmedvetet arbeta med de fyra elementen så kan årstiderna vävas in i olika teman i förskolans verksamhets­ områden. Barnen får uppleva med alla sina sinnen och de får använda hela kroppen. Utnyttja väderleken till att dansa ­soldans, regndans eller dans i yrande snö!

DISKUTERA I ­ARBETSLAGET

• Vilka sinnen stimule­ ras med hjälp av jord, luft, eld och vatten?

• Hur ni skulle kunna knyta ytterligare aktiviteter till de fyra elementen?

• På vilket sätt ­skulle ni med hjälp av tema kunna få med rörelseaktiviteter för barnen?

”Det kan tyckas märk­ ligt hur många olika sa­ ker som man mäter i en kommun, alltifrån hur många som åker buss eller cyklar på en viss gata till partikelhalter i luften och hur mycket toaletterna i ­staden spolar. Men något som i princip aldrig mäts systematiskt är hur lek­ platserna används och hur ­barnen leker där.”

Karin Johansson och Jon Back – lekforskare

130

den livsvikiga leken_textsection.indd 130

2019-08-13 19:05

Icke tillrättalagda ­gårdar lockar ­barnen mest. En studie i ­Norge (ledd av ­ llen Beate Hansen E ­Sandseter), visar att ­barnen enbart an­ vänder 15 % av tiden under sin utevistelse till att vara på ­fasta lekredskap som ­klätterställningar och rutsch­kana. Resten av ­tiden väljer de andra ­zoner.

Så här ska det se ut!

Sedan år 2015 finns det riktlinjer för hur förskolegårdar ska se ut enligt Boverket. En av dem som var med och skapade dem är Lena Jungmark, nationell samordnare för barns och ungas utemiljö. Även hon menar att man kan komma långt också med en liten gård, men det gäller att tänka medvetet, för ju mindre yta, desto fler kvaliteter måste gården ha. Hon ger tipset att tänka i tre zoner.

Trygghetszonen/den nära zonen får

g­ ärna ligga nära f­ örskolebyggnaden, helst ska steget mellan ute och inne knappt vara märkbart. Här kan barnen göra saker som kräver v­ uxenstöd – målning vid stafflier och annat kreativt skapande. ­Vuxna ska vara närvarande och finnas till hands.

Mellanzonen är till för vidlyftig lek. Här

DISKUTERA I ARBETSLAGET

• Hur ser er förskole­ gård ut? Vad skulle ni kunna förändra så att den ger ännu fler möjligheter till lek?

• Hur skulle ni kunna skapa en hinderbana på gården, både för sommartid respek­ tive vintertid?

ska man kunna röra sig och variera m ­ ellan olika material och redskap. Zonen ska in­ bjuda till fartfylld lek och mycket rörelse.

Yttre zonen/den vilda zonen. Barn väljer ofta att vistas längs gårdens staket och utforska var gränsen går. Här ska man kunna få vara i fred och leka rollekar.

Vegetation i form av buskage bör finnas här.

Boverket menar med sina riktlinjer att gården är en del av förskolans lokaler, som måste kunna möjliggöra att målen i läroplanen förverkligas.

131

den livsvikiga leken_textsection.indd 131

2019-08-13 19:05

Den livsviktiga leken Ylva Ellneby

Den livsviktiga leken Leken tar nu äntligen plats i förskolans läroplan och det med rätta!

Det är i första hand genom leken som barn utvecklar sina färdigheter, lär sig förstå olika sammanhang och tränas i socialt samspel likväl som i empatisk kommunikation. Ett barn som tillåts leka skaffar sig kunskaper och insikter som inte går att läsa sig till. För barn är leken livsviktig!

I Den livsviktiga leken får du som pedagog veta mer om lekens olika former och om hur du kan använda dig av leken som ett verktyg, men framför allt hur du kan hjälpa lekande barn att utvidga en ”uppslukande” leksituation. Konkreta exempel varvas med hänvisningar till lekforskning och teori. Genomgående finns frågor för diskussion och reflektion.

Den livsviktiga leken

FÖRSKOLESERIEN

Ylva Ellneby är förskollärare, specialpedagog, författare och omtyckt föreläsare. Hon har lång och bred erfarenhet av förskolan och brinner för barns rätt till utveckling.

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-45437-8

Ylva Ellneby 9 789127 454378

den livsviktiga leken_cover.indd Alla sidor

2019-08-13 14:19