9789127453630

för gymnasiet

Lennart Göth Katarina Lycken Rüter Veronica Wirström

Religion 1 cover_12.indd 1

2018-06-20 18:30

Innehåll

Religion som samhällsfråga Religion och politik

1. Samtal med det stora hela Livstolkningar Religioner och livsåskådningar

Att studera religion Religionsdefinitioner Frihet till och frihet från religion Ämnet religionskunskap

När man talar om religion Ordet gud Heliga berättelser Riter – berättelser blir handlingar

Religion i vardagen

En given tillhörighet?

Tillhörighet som (kanske) syns

En religion – många slags politik

39 40

Fundamentalism

41

10

Vem blir fundamentalist?

42

11

Förföljelser och förtryck

12 13 14 16 17 18 20 21 24

28 29 30

Kläder med betydelse

31

Symbolhandlingar

32

Medier som speglar och påverkar

38

Minimalism och maximalism

2. Religion och identitet Att höra till

37

33

Bilder och ord

33

Religion och populärkultur

34

Digital religion?

35

42

Antisemitism

43

Islamofobi

46

Sekularisering

47

Den sekulära staten

47

Världens mest sekulariserade land?

48

Frihet och ansvar

50

3. Vetenskap och religion Att förstå världen

54

Olika vetenskapsideal Teorier och metoder Vetenskapliga grundhållningar

54 56 57

Tre olika förhållningssätt

58

Religion över allt annat Vetenskap ersätter religion Två perspektiv som båda behövs

58 60 61

Fokus och vidvinkel

64

4. Etik Att veta vad man bör göra

68

Fyra modeller

69

Dygdetik – det där är en bra människa! 69 Inställning och attityd spelar roll

70

Vi påverkas av andra

71

Balans i livet

72

Regeletik – om alla gjorde som du !

73

Om alla gjorde som jag …

74

Centraletik och signaletik

75

Sinnelagsetik – det var inte meningen!

Att ta hänsyn till avsikten

Konsekvensetik – tänk på följderna!

Religion 1-bok.indb 4

76 76 77

Olika slags värden

78

Verkliga värden

79

2018-07-06 16:11

Modellerna är till för att användas Exempel: brott och straff Exempel: att klara sitt uppehälle Exempel: när det rätta är ifrågasatt

80 81 82 83

5. Abrahamitiska religioner En gemensam gudsbild

88

Gud är en Gud är alltings ursprung

88

Skapelseberättelserna

89 89

Gud är god och kärleksfull

90

Gud och det onda i världen

90

Riktningar inom judendomen Ortodox judendom Reformjudendom Konservativ judendom Sekulära judar Riktningarna i praktiken

118 120 120 120 121 121

Exempel: matregler

121

Exempel: sabbatsregler

123

Att leva som jude Synagogan Judiska högtider Livets olika skeden

125 125 127 129

Gud är större!

92

Födelse

Guds skapelse

Att bli vuxen

129

94

Att bilda familj

130

94

När döden kommer

131

Människan Kropp och själ

95

Kön och genus

95

En fri vilja

96

Liv efter döden

97

7. Kristendom

Världen

98

Jesus visar vem Gud är

Rätt och fel

99

Gud uppenbarar sig

100

6. Judendom Historien visar vem Gud är Stamfadern Abraham

104 104

Abrahams folk

104

Abrahams folk blir Israels folk

106

Moses och vandringen till Kanaan Ett liv i förbund med Gud Ett ofattbart lidande Judarnas historia

Judendomens texter Tanakh

106 108

Det stora uppdraget

Jesus är budskapet Jesus liv Jesus död och uppståndelse En treenig Gud

129

132

136 137 137 138 140

Gud Fadern

141

Gud Sonen

141

Gud Anden

142

Kristendomens texter Paulus Nya Testamentet Evangelierna

143 144 144 145

109

Brev till församlingarna

146

110

Andra texter i Nya Testamentet

146

Texterna som historiska dokument

147

112 112

Riktningar inom kristendomen Kyrkomöten Tre kyrkofamiljer

148 150

Torah – läran Neviim – profeterna

112 112

Ketuvim – skrifterna

114

Den romersk-katolska kyrkan

150

Den muntliga läran

115

De ortodoxa kyrkorna

154

116

De protestantiska kyrkorna

155

Talmud

Siddur

Religion 1-bok.indb 5

117

Den världsvida kyrkan

150

158

2018-07-06 16:11

Nya skiljelinjer?

159

Exempel: preventivmedel

160

Exempel: kvinnliga präster

161

Att leva som kristen Kristna högtider Livets olika skeden

163 163 166

Födelse

166

Att bli vuxen

166

Att bilda familj

168

Att bli präst eller gå i kloster

168

När döden kommer

170

Är Sverige ett kristet land?

171

Den islamiska tron

176 177

Tron på Gud

177

Tron på änglarna

177

Tron på böckerna

178

Tron på sändebuden

178

Tron på domens dag

179

Tron på ödet

179

Profeten Muhammed

Islams texter Koranen Berättelser om Muhammed

194

Zakat – allmosan

195

Sawm – fastan

195

Hajj – vallfärden

196

Moskén som samlingsplats Islamiska högtider Livets olika skeden

197 199 202

Födelse

202

Att bilda familj

202

När döden kommer

203 204

9. Asiatiska religioner Den eviga lagen Gudar och det gudomliga Återfödelse Befrielse Hur blir man fri?

208 208 209 210 211

Sikhism

212

181

Konfucianism och taoism

214

182

183

Sunna

184

Sharia

184 185

Exempel: slöjan

185

Exempel: jihad

187 189 189 189 190

Sunni

190

Shia

191

Sufism

192

Religion 1-bok.indb 6

194

Salat – bönerna

181

183

Den första tiden Islam sprids Sunni-islam och shia-islam

Shahada – trosbekännelsen

212

Siror

Riktningar inom islam

193

Jainism

182

Efterföljelse och nytolkning

193

180

Hadither

Texterna måste tolkas

De religiösa plikterna

Den naturliga religionen

8. Islam al-Quran visar vem Gud är

Att leva som muslim

Tao – Harmoni Konfucius – Samhällsordning

Shintoism

214 215 216

10. Hinduism Sanatana dharma Brahman och atman Återfödelsens kretslopp Karma Rent och orent

220 220 221 222 222

Orenhet

222

Sådant som renar

223

Rangordning

225

Varnas

225

Jatis eller kaster

226

Att skydda sin renhet

227

2018-07-06 16:11

Gudavärlden

229

Olika syn på gudar och gudinnor

229

Gudar som dyrkas av många

232

Kretsloppsgudar

233

Hinduismens texter

234

Veda De stora eposen

235

Riktningar inom hinduismen Handlingarnas väg – karma-yoga Hängivenhetens väg – Bhakti-yoga Insiktens väg – jnana-yoga

Att leva som hindu Ett hinduiskt tempel Hinduiska högtider Livets olika skeden

236 238 239 239 240 241 241 243 246

Fyra livsstadier

246

Födelse

247

Att gå in i lärjungestadiet

247

Att bilda familj

248

När döden kommer

249

Tradition och förändring

249

Exempel: urbanisering

250

Exempel: kvinnors förutsättningar

251

Den världsvida hinduismen

253

11. Buddhism Buddha och hans lära Berättelsen om Buddha

258 260

Ett liv i överflöd

260

Ett liv i askes

261

Meditation och insikt

261

Buddhas fyra sanningar

261

Sanningen om otillfredsställelsen i livet

261

Sanningen om livstörsten

262

Sanningen om att släcka livstörsten

262

Sanningen om den åttafaldiga vägen

263

Buddha och samsara Buddha och gudarna Buddha och sangha De tre juvelerna

Religion 1-bok.indb 7

Buddhismens texter Tipitaka Lotussutran

Riktningar inom buddhismen

269 269 270 271

Theravada

271

Kloster

272

Det gudomliga

272

Mahayana

273

Boddhisattvor

274

Zenbuddhism

275

Vajrayana Tibetansk buddhism

Att leva som buddhist De fem grundreglerna

276 276 278 278

Exempel: att avstå från att ta liv

279

Exempel: att avstå från olämpligt sexuellt beteende

279

Klosterliv Templet Buddhistiska högtider Livets olika skeden

Nord och syd, öst och väst

281 281 282 285 285

12. Mening utan gud Sekulär humanism

290

Religionskritik Icke-religiösa riter

292

Existentialism Existens och essens Frihet, val och ångest

Ekosofi Människans ansvar

294 294 295 296 297 298

264 266 266 268

2018-07-06 16:11

Etik

66

Religion 1-bok.indb 66

2018-07-06 16:13

4

I det här kapitlet kan du läsa om …

Att veta vad man bör göra, om att handla moraliskt och tänka etiskt.

Fyra modeller, om dygdetik, regeletik, sinnelagsetik och konsekvensetik.

Modellerna är till för att användas, konkreta exempel att diskutera och ta ställning till.

67

Religion 1-bok.indb 67

2018-07-06 16:13

Etik

När det verkligen gäller finns en mänsklig beredskap för att ­hjälpa till. Vid naturkatastrofer eller trafikolyckor griper folk in och gör sitt bästa för att ta hand om dem som råkat illa ut.

Människan har förmågan att känna med andra levande varelser.

När hon förstår att andra lider, skyndar hon oftast till hjälp.

Man brukar säga att människan har en förmåga till empati, ett annat ord för inlevelse eller medlidande. Men ­människan känner inte bara. Hon handlar gång på gång utifrån sin ­föreställning om hur andra har det.

Att veta vad man bör göra Det finns många tillfällen när man kan känna att man vill hjälpa till. Ibland vet man bara inte vilken handling som är bäst, eller ens om man ska göra något över huvud taget. Far någon illa ­precis vid ens sida, då griper de flesta in. Men ser man någon fara illa på TV, då är det inte samma sak. Man kan ju inte göra allt, och frågan är vad, eller kanske vem man ­framför allt har ­ansvar för. Man kanske vill hjälpa till när det sker en stor ­katastrof ute i världen. Det är sällan man är till någon större hjälp om man reser dit på eget bevåg, men inte heller självklart hur man bäst bidrar på annat sätt. Det finns många ­organisationer att stödja, det finns möjligheten att ge pengar eller att bidra med insatser. Vilket är bäst?

Människor resonerar olika. Ibland har man olika idéer om vilket mål som är eftersträvansvärt, och ibland man kan vara överens om målet men inte om vägen dit. I ­diskussionerna kan orden etik och moral vara användbara. Etik, som kommer från grekiskans ethos, brukar användas för de mer ­teoretiska ­resonemangen om vad som är rätt eller fel. Moral, som ­kommer från latinets mores, brukar man använda för att ­beskriva ­handlandet, det man gör när man agerar rätt eller fel.

68

Religion 1-bok.indb 68

2018-07-06 16:13

En människa som har en god moral är någon som försöker göra det bästa i olika situationer. En människa som har en genomtänkt etik är någon som har tänkt igenom vad som är rätt och fel i olika situationer. Man handlar moraliskt och tänker etiskt.

FRÅGOR 1. Vad är det för skillnad på etik och moral?

2. Ge exempel på tillfällen när du tycker att det är svårt att veta vilket som är det bästa sättet att agera.

Fyra modeller För att få hjälp att tänka etiskt kan man använda olika modeller.

Det finns fyra modeller som beskrivits sedan antiken: dygdetik, regeletik, sinnelagsetik och konsekvensetik. Målet för modellerna är detsamma, att skapa förutsättningar för ett så gott liv och ett så gott samhälle som möjligt. Och de flesta människor använder alla modellerna, vid olika tillfällen. De är verktyg som kan förtydliga och skärpa de etiska resonemangen.

Dygdetik – det där är en bra människa! ”Hon där är en bra arbetskamrat !” säger någon. ”Hon är schyst !” Innebörden i omdömena kan bland annat vara att: • Hon gör sitt jobb utan en massa gnäll.

• Hon hjälper arbetskamrater även om det inte är hennes uppgift.

• Hon erkänner när hon har gjort något fel och skyller inte på andra.

• Hon står på sina arbetskamraters sida, även när det blir konflikter med chefer.

• Hon hälsar på alla och försöker få in alla i gemenskapen. Hon mobbar ingen.

69

Religion 1-bok.indb 69

2018-07-06 16:13

Etik

Varför väljer vissa människor att bli blodgivare?

Man kan försöka sammanfatta varje punkt i ett ord. Då blir det kanske så här : hon är plikttrogen, hjälpsam, ärlig, solidarisk och omtänksam. Dessa ord är korta beskrivningar av de goda egenskaper som denna person har. Ett gammalt ord för goda egenskaper är dygder. Det finns många andra ­exempel på ­dygder, alltså goda mänskliga egenskaper : medkänsla, mod, flit, hederlighet, självbehärskning, givmildhet, lojalitet, ­vänskaplighet, godhet … Men det där blir lätt bara ord. Orden måste fyllas med innehåll.

Inställning och attityd spelar roll Dygdetik är en etisk modell som utgår från människans dygder.

Den innehåller inga enkla regler för hur man ska bete sig.

I stället bygger den på människans inre egenskaper, det vill säga på hennes attityd eller inställning. Följande exempel, känt som ”Heinz dilemma” kan ge ett exempel: En psykolog ställde en gång två 11-åringar, Amy och Jake, inför ett problem : Heinz hade en fru som var mycket sjuk. Hon behövde medicin, men Heinz hade inte tillräckligt med pengar.

Medicinen var dyr. Hade han då rätt att stjäla medicinen ?

Jake sa att han hade det. Livet är det mest värdefulla vi har !

70

Religion 1-bok.indb 70

2018-07-06 16:14

Fruns rätt till liv var mer värt än apotekets rätt till sin egendom.

Amy tyckte inte att man var tvungen att välja. Det ­måste finnas andra möjligheter. Apotekets personal var ju också människor. De kunde också tänka och känna. De kunde förstå att livet var viktigare och att det var bättre om Heinz kunde få medicinen och bli skyldig pengarna för den. Han kunde betala när hans ekonomi blivit bättre. Kanske skulle hans ekonomi bli bättre om hans fru blev friskare ? Kanske skulle han kunna jobba mer när han inte behövde ta hand om sin fru lika mycket ?

Kanske skulle hans fru bli så frisk att hon kunde jobba ?

Jake såg problemet som ett antingen – eller. Amy såg problemet utifrån fler perspektiv, och resonerade utifrån andra personer som människor som också tänkte och kände. Deras attityder till problemet gjorde att de såg olika lösningsförslag på dilemmat.

Ibland säger man ”Think outside the box !” Tänk utanför gränserna ! Uppfinningsrikedom och kreativitet är också goda och viktiga egenskaper som kan behövas när man ska tänka etiskt.

Vi påverkas av andra En dygdig människa är en människa som är bra på att vara människan enligt dygdetiken. Alla har den möjligheten, säger dygdetiker. Alla kan bli bra människor, men det kräver träning.

Man tränar för att bli den man vill vara, även om det tar emot ibland, på samma sätt som man tränar fotboll eller övar på sitt musikinstrument. Träningen kräver engagemang.

Mycket sker i uppfostran. Det händer att föräldrar säger : ”Gör som jag säger och inte som jag gör !” Men för det mesta härmar barnen i alla fall. Föräldrarnas egenskaper och beteende smittar av sig på dem. Tillsägelser och förbud kommer utifrån.

Viljan att likna människor som de ser upp till kommer inifrån barnen själva.

Under livet möter man fler och fler att påverkas och ­inspireras av. Vissa finns nära, andra möter man kanske genom massmedier. Några har en inställning till livet, en livshållning, som man gillar och vill göra till sin egen. Man letar efter och hittar egna förebilder.

71

Religion 1-bok.indb 71

2018-07-06 16:14

Etik

feg

modig

dumdristig

snål

givmild

slösaktig

Balans i livet Inom dygdetiken betonas vikten av att hela tiden hålla balans.

Om en enskild dygd tar överhanden sker det på andra dygders bekostnad. En människa som går in för att hela tiden tänka på andra riskerar att bli velig. Till slut klarar hon inte av att stå för något själv. En människa som alltid vill vara ärlig och sanningsenlig riskerar att bli hänsynslös. Ett bra mänskligt liv är sammansatt. Man är både ärlig och omtänksam.

Om det är ärligheten eller omtänksamheten som ska styra i en viss situation är svårt att avgöra i förhand. Många dygdetiker kallar sig därför också situationsetiker. Varje situation är unik. Man får handla efter den livshållning man har, den attityd man intar till livet.

När man för första gången sätter sig i en bil för att köra är det lätt att vara fokuserad på allt man inte ska göra. ”Den enda gången man är mitt på vägen är när man är på väg från det ena diket till det andra” har någon sagt. Så blir det lätt om man inriktar sig på att undvika dikena. Har man siktet inställt på vägen blir det lättare.

På samma sätt resonerar man inom dygdetiken. Inrikta dig på att bli den sortens människa som du vill bli! Det är lättare än om du försöker undvika att bli den som du inte vill bli.

FRÅGOR 1. Vad är en dygd? Vilka dygder värdesätter du högst?

2. Varför är det enligt dygdetiken viktigt med förebilder? Har du någon eller några förebilder, och vad är det i så fall som gör dem till förebilder?

3. Hur blir man en god människa enligt dygdetiken?

Håller du med?

4. Varför kallar sig många dygdetiker även för situationsetiker?

72

Religion 1-bok.indb 72

2018-07-06 16:14

Regeletik – om alla gjorde som du!

Man behöver ha vissa regler, annars blir det kaos. Lagstiftningen i ett samhälle tydliggör gränser för skyldigheter och rättigheter.

Utan trafikregler skulle det bli svårt att ta sig fram på vägarna.

Det är självklart, det handlar om att vi ska kunna fungera effektivt tillsammans.

Ibland talar man om normer. Det är regler som alla i en grupp eller ett samhälle förväntas följa mer eller mindre automatiskt.

Ofta är de underförstådda och outtalade. Man har inte kommit fram till dem genom att resonera om dem. Man har växt in i dem. I många svenska hem är det till exempel naturligt att ta av sig ytterskorna när man går in, även om skorna är rena. Har du ytterskorna på dig inomhus, gör du ett dåligt intryck. Värdfolket kan bli irriterade. Den sortens normer kallas för kulturella normer och beror på vilken kultur man lever i.

I många situationer finns det alltså normer för hur man bör bete sig. Ändå är det inte alltid så enkelt att veta vad som är det rätta att göra. Vissa normer kan kännas fel eller föråldrade, och då är det kanske snarare rätt att bryta mot dem och försöka skapa nya överenskommelser, nya normer som bättre stämmer med hur man vill att den mänskliga samvaron ska fungera.

Och grunden för den mänskliga samvaron kanske bestäms av mer övergripande regler, som gäller för alla. Så kan i alla fall en regeletiker tänka.

73

Religion 1-bok.indb 73

2018-07-06 16:14

Etik

Om alla gjorde som jag …

Grunden för regeletiken är som namnet säger att det finns ­regler som bestämmer vilka handlingar som är rätt och ­vilka som är fel. De reglerna ska också gälla för alla. Det är ­handlingen som bedöms, inte den som utför den eller de konsekvenser den kan få. Ofta finns det någon viktig auktoritet bakom regeln, inom många religioner hänvisas till exempel till gudomliga regler och principer.

Naturligtvis finns det situationer där olika regler kan gälla för olika inblandade. En ambulans som rycker ut behöver inte följa trafikregler på samma sätt som vanliga trafikanter, utan har andra regler att förhålla sig till.

Men de vanliga trafikanterna och ambulansföraren följer kanske ändå samma grundregel. Den grundregeln skulle kunna ­formuleras: ”Du ska värna om ditt eget och andras liv.” De vanliga trafikanterna följer trafikregler för att undvika olyckor och skydda sig själva och andra. Ambulansföraren bryter mot trafikregler för att rädda liv.

I andra situationer är det kanske inte lika självklart hur man ska förhålla sig till regler som står i konflikt med varandra.

Kan det till exempel finnas situationer när regeln att inte döda ­kolliderar med regeln att skydda människoliv?

I fotboll är reglerna till synes enkla. Ett gult kort betyder varning. Två gula kort ­betyder rött kort och utvisning. Men ofta uppstår diskussioner om ­varningarna var ­befogade eller inte. ­Regeln må alltså vara enkel att förstå, men ­tillämpningen desto svårare – precis som med många andra regler utanför ­fotbollens värld.

74

Religion 1-bok.indb 74

2018-07-06 16:14

Centraletik och signaletik Inom religionerna finns grundregler, som till exempel att man ska skydda liv och vara ärlig och rättvis. Dessa regler ingår i det som ofta kallas centraletiken. Centraletiken kan ses som en slags sammanfattningar av de väsentligaste inom en religion eller annan livsåskådning. Ofta liknar dessa sammanfattningar grundregeln i exemplet med ambulansföraren och de vanliga trafikanterna : man ska tänka på andra, och inte bara på sig själv. Ibland kallas just den regeln för ömsesidighetens princip. Den finns i många religioner och även i icke-religiösa livsåskådningar. Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Den här regeln förstår alla, säger många regeletiker.

Den finns inom oss.

Andra regler inom en religion eller livsåskådning kan handla om mat och kläder, eller om hur man ska bete sig när man ber eller deltar i en gudstjänst. En hel del av dessa regler skapar en slags ordning och tydlighet, de kan stärka den egna gruppen och avskilja den från andra grupper. Ibland kallas detta för signaletik. Det handlar om att signalera vilken grupp man tillhör.

Signaletiken kan se ganska olika ut mellan olika grupper inom en religion, men centraletiken kan vara i stort sett gemensam.

FRÅGOR 1. Varför kallas regeletik ibland för pliktetik?

2. Vilka fördelar tycker du det finns med att alla ska följa samma regler? Finns det några nackdelar?

3. Vad innebär ömsesidighetens princip? Tycker du att det är en regel som alltid bör följas? Kommer du på andra regler som du tycker bör gälla i alla situationer för alla människor?

4. Förklara vad som menas med centraletik respektive signaletik.

75

Religion 1-bok.indb 75

2018-07-06 16:14

Etik

Sinnelagsetik – det var inte meningen!

Vid en jakt stod en man utanför jaktstugan och övningssköt med sin studsare. Han tyckte att sikten var fri och risken att någon skulle träffas var minimal. Ändå kom en kamrat i vägen för skottet. Kamraten dog.

Skytten var en bra jaktkamrat som alltid ställde upp för andra. Att övningsskjuta är viktigt eftersom en bra skytt ökar säkerheten för jaktkamraterna. Risken för misstag minskar och risken för skott som skadar djuret och ökar dess lidande minskar också.

Gjorde mannen fel ? I efterhand kan vi säga att han gjorde det. Men hans avsikt var god.

Att ta hänsyn till avsikten Sinnelagsetik är en etisk modell som säger att en handling ska bedömas utifrån den avsikt som man hade med den, eller med andra ord vad man hade i sinnet när man gjorde det.

Goda avsikter kan få onda konsekvenser även om man

Vid en rättegång tar man ofta hänsyn till avsikten. Till exempel är det skillnad på straffen för vållande till annans död, dråp eller mord.

76

Religion 1-bok.indb 76

2018-07-06 16:14

försöker behandla andra som man själv vill bli behandlad, och även om man i förväg försöker räkna ut konsekvenserna av sina handlingar. Har man otur kan man trots de bästa avsikter ändå råka göra något som får katastrofala följder.

Det här tar lagstiftningen hänsyn till. När en människa ställs inför rätta måste domaren avgöra vilken avsikt hon har haft med det hon har gjort. Det är stor skillnad på straffsatserna för mord och olyckshändelser med dödlig utgång.

När man använder sinnelagsetiken handlar det för det mesta om att bedöma en handling som redan är utförd. Kan man kalla den för en ond handling eller inte ? Har den som utfört handlingen ansvar för den ? Sinnelagsetiken är däremot inte särskilt användbar för att i förväg avgöra vilken handling som är rätt.

FRÅGOR 1. Vad innebär sinnelagsetiken?

2. ”Det är tanken som räknas” brukar man säga.

Håller du med? Kan du komma på situationer där du tycker att det gäller och andra där det inte gör det?

Konsekvensetik – tänk på följderna!

Ett barn i förskolan vill gå ut och leka. Det är kallt ute, så barnet måste få på sig en overall. Förskolläraren är snäll och tar på barnet overallen, så att barnet kommer ut så snabbt som möjligt. Men är det egentligen rätt att göra det ? Om personalen alltid hjälper barnet på med overallen, lär barnet sig aldrig att ta på sig overallen själv. Det är kanske bättre att bara hjälpa till, och för varje gång hjälpa till lite mindre. Det tar längre tid att komma ut, men barnet lär sig att mer och mer klara sig själv.

Konsekvensetik är en etisk modell som handlar om att handla utifrån både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av det man gör. På kort sikt är det bra att barnet kommer ut så snabbt som möjligt. På lång sikt är det bättre att barnet blir

77

Religion 1-bok.indb 77

2018-07-06 16:14

Etik

Att åka skridskor på förrädiska vårisar kräver kunskap och konsekvenstänk.

Vad händer om isen brister?

självständigt. Man får bestämma sig för vilket mål man har, och sedan göra det som bäst för fram till målet. ­Konsekvensetik handlar därför om att tänka efter före. Man gör det i två steg.

Först tänker man efter vad man vill uppnå. Vad har man för mål ? Sedan räknar man ut vad man ska göra för att uppnå ­målet. Ibland kallar man det för att göra en kalkyl.

Olika slags värden En del människor har turen att vinna mycket pengar på lotto eller andra spel. Men det händer att de efter ett tag blir besvikna eller till och med deprimerade. De har längtat efter att få en

78

Religion 1-bok.indb 78

2018-07-06 16:14

massa pengar, för de trodde att det skulle förändra hela livet.

Det gör det också, men inte alltid på det sätt som de trott. Stor rikedom löser inte alla problem. De drabbas av succédepression.

De som plötsligt får mycket pengar kan alltså konstigt nog få problem som de inte hade tidigare. De brukar då få rådet att använda sina pengar i ett projekt som de själva tycker är ­meningsfullt. Pengar är ju bara ett medel, något man kan ­använda för att få det man vill ha. Att slippa oroa sig för att pengarna ska räcka till mat och hyra är bra, och lyx är kul, men det ger sällan den sortens värden som man kan bygga ett liv på.

Man brukar säga att pengar har ett instrumentellt värde. De har inget större värde i sig själva, men de är värdefulla som instrument, alltså som redskap eller hjälpmedel. Med hjälp av pengar kan man uppnå saker som har ett verkligt värde, ett egenvärde.

Tid och pengar – hur kan man resonera om egenvärde och instrumentellt värde?

Verkliga värden Var och en behöver själv fundera över vad som är att betrakta som verkliga värden, egenvärden. Saker som har ett egenvärde kan till exempel vara fred, frihet, rättvisa, självförverkligande och hälsa. Många människor känner störst tillfredställelse när de kan vara till nytta för andra, när de känner att de gör skillnad, genom det som just de har eller är.

79

Religion 1-bok.indb 79

2018-07-06 16:14

Etik

Konsekvensetikens tvåstegsraket innebär att man först fastställer ett mål, något som har ett egenvärde. Sedan försöker man räkna ut hur man ska handla för att komma dit. Men man kan också gå från andra hållet. Man kan fundera på vilka handlingar som gör att man mår bra, och sedan varför de gör det. Då utgår man från handlingen, för att sedan leta sig fram till det mål som handlingen har, det som man inte riktigt formulerat för sig själv. Man söker efter vad man egentligen tycker är värdefullt. Det kan vara ett sätt att komma underfund med sin egen livsåskådning.

FRÅGOR 1. Konsekvensetiken handlar om att tänka i två steg.

Vilka?

2. Hur skiljer sig ett egenvärde från ett instrumentellt värde? Vad anser du har ett egenvärde?

3. Tycker du att handlingar som oftast anses som otillåtna kan vara tillåtna om målet är tillräckligt eftersträvansvärt? Får man till exempel ljuga för att rädda en vän?

Modellerna är till för att användas Det finns ett oändligt antal situationer som kräver moraliskt handlande, och många olika sätt att hantera dem. Ibland är frågorna tydligt kopplade till individen, men lika ofta finns kopplingen till det sammanhang man står i. Frågan ”hur lever man ett gott liv?” hänger nära samman med ”vad är ett gott samhälle?”.

Genom att resonera utifrån de olika etiska modellerna kan man få hjälp att identifiera vilka som är de mest väsentliga frågorna. Modellerna står alltså inte i första hand emot varandra utan är olika sätt att diskutera för att man ska få ett så genomtänkt svar som möjligt. Här följer tre exempel.

80

Religion 1-bok.indb 80

2018-07-06 16:14

Religion 1-bok.indb 81

2018-07-06 16:14

för gymnasiet för gymnasiet Religion 1 för gymnasiet är en lättöverskådlig och innehållsrik bok som ger verktyg för att bredda, fördjupa och utveckla kunskaper om religioner och livsåskådningar.

I Religion 1 får eleverna bland annat: • Resonera kring vad som behövs för att studera och samtala om ­religion och andra livsåskådningar.

• Fundera över hur religion och identitet hänger samman och vad religion som samhällsfråga innebär.

• Reflektera över relationen mellan vetenskap och religion – vad händer när religionen styr över vetenskapen eller om vetenskapen ersätter religionen?

för gymnasiet

Religion 1 har ett rikt och tankeväckande bildmaterial, och det finns utmanande frågor som ger möjlighet att utveckla begreppshantering och resonemang.

• Förhålla sig till etiska modeller och hur de kan tolkas och tillämpas.

• Lära känna de abrahamitiska religionernas uttryck och kännetecken samt jämföra likheter och skillnader mellan och inom dessa religioner.

• Möta de asiatiska religionernas uttryck och kännetecken samt jämföra likheter och skillnader mellan och inom religionerna.

• Undersöka livsåskådningar som diskuterar mening utan Gud.

ISBN 978-91-27-45363-0

9 789127 453630

Religion 1_cover-eg.indd Alla sidor

2018-09-12 13:48