9789127450226

SOL

NOVA

SOL NOVA är ett modernt, heltäckande läromedel, nära knutet till kursplanen. Serien består av årskursböcker i respektive SO-ämne.

SOL NOVA är språk- och kunskapsutvecklande. Kapitelstarterna aktiverar elevernas förkunskaper. Tydlig struktur med informativa rubriker underlättar läsförståelsen. Centrala begrepp förklaras löpande och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Kontinuerliga uppgifter utvecklar ämneskunskaperna. ”Fokus på”-sidor breddar och fördjupar ämnesinnehållet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och slutuppgift.

NOVA

SOL

Karin Wergel Pär Sahlin Kaj Hildingson

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE 7

NOVA

SOL

SAMHÄLLE 7 Karin Wergel Pär Sahlin Kaj Hildingson

SOL NOVA Samhälle 7 består av sju kapitel. I kapitlet Vad är samhällskunskap? får eleverna viktiga verktyg som de behöver i samhällskunskap. Därefter följer kapitel om identitet, befolkning, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och medier. Boken avslutas med ett kapitel om lag och rätt.

SOL NOVA Samhälle 7 består av: • Elevbok tryckt eller digital • Lärarhandledning Webb • Extramaterial på nok.se/solnova

SOL

NOVA

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Geografi, Historia, Religion

7 ISBN 978-91-27-45022-6

9 789127 450226

Cover_SOL_Nova_Samhalle7_9789127450226.indd Alla sidor

2019-02-15 16:37

Innehåll Vad är samhällskunskap? 6

Sverige – ett land i förändring 34

Varför läser vi samhällskunskap? 8 Vad är ett samhälle? 9 Perspektiv på samhällsfrågor 10 Söka och granska information 12 Beskriva och analysera samhällsfrågor 14

Var bor vi? 36 Invandring och utvandring 40 FOKUS PÅ: Konsekvenser av flyktinginvandring 46

Integration och segregation 48 FOKUS PÅ: Hur ser integrationen ut i Sverige 52 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 54

Identitet och levnadsvillkor 18 Vad är identitet? 20 Olika identiteter 21 Hur påverkas din identitet av samhället? 25 FOKUS PÅ: Reklam, könsroller och identitet 29

Levnadsvillkor och hälsoklyftor 29 FOKUS PÅ: Utbildning och hälsa 30 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 32

Mänskliga rättigheter 56 Vad är mänskliga rättigheter? 58 Våra mänskliga rättigheter 60 Kränkningar av mänskliga rättigheter 65 FOKUS PÅ: Demokrati och mänskliga rättigheter 70

Utveckling av mänskliga rättigheter 72 Organisationers arbete för mänskliga rättigheter 76 FOKUS PÅ: Internationellt hjälparbete 78 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 80

Samhalle 7.indb 4

2020-05-12 13:59

Nationella minoriteter 82 Sveriges nationella minoriteter 84 Samer – Sveriges urfolk 87 FOKUS PÅ: Rättigheter som urfolk 89

Sverigefinnar – en del av Sverige 90 Tornedalingar – mellan flera kulturer 92 FOKUS PÅ: Bilden av norra Norrland 94

Judar – spridda över världen 95 Romer – ett folk utan land 97 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 100

Nyheter påverkar bilden av omvärlden 121 FOKUS PÅ: Vilka syns och hörs i medierna? 125

Medier och demokrati 126 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 132

Lag och rätt 134 Regler och lagar i ett samhälle 136 Sverige – en rättsstat 141 Brottslighet 148 Konsekvenser av brottslighet 151 FOKUS PÅ: Vad säger statistiken? 154

Våra medier 102 Medier – produktion, distribution och konsumtion 104 FOKUS PÅ: Konsumtion av medier 106

Söka information i medier 113 Kritisk granskning av information 116

Brottet och rättsprocessen 157 Hämnas, avskräcka eller vårda? 166 FOKUS PÅ: Minska gängkriminaliteten! 168

Rättsliga dilemman 169 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 172

Ordlista 174

Samhalle 7.indb 5

2020-05-12 13:59

102

Samhalle 7.indb 102

2020-05-12 14:01

VÅRA MEDIER Medierna upptar en stor del av din vakna tid. De påverkar vad du gör och vilken bild du har av världen. De påverkar även vår demokrati på gott och ont.

Många nyheter förmedlas genom bilder, inte minst i sociala medier. En bra nyhetsbild får dig att fundera över vad som hände innan bilden togs och vad som kan hända efteråt.

Vilka tankar väcker den här bilden? Den visar människor på flykt som just stigit i land efter färden över Medelhavet.

Det första de gör är att kontakta anhöriga via sociala medier.

De använder medierna som en länk till familj och vänner.

För andra ger nyhetsbilden information om vad som händer i världen. Men ingen bild i medierna väljs av en slump.

Därför är det viktigt att du lär dig vara källkritisk till både text och bild.

När du har läst kapitlet kan du bland annat svara på: • Hur ser din egen mediekonsumtion ut?

• Vilka likheter och skillnader finns mellan traditionella medier och sociala medier?

• Hur blir du bra på att söka och kritiskt granska information?

• Hur formar medier din bild av omvärlden?

• Utan fria medier ingen demokrati, hur hänger det ihop?

Våra medier

Samhalle 7.indb 103

103

2020-05-12 14:01

Medier – produktion, distribution och konsumtion Alla medier producerar och utformar ett innehåll, till exempel en nyhetsartikel, ett tv-program eller en podd. Därefter distribueras det på exempelvis papper eller digitalt till konsumenterna, mottagarna, som läser, tittar och lyssnar på innehållet.

Denna modell är samma för alla medier men själva ordet medier kan användas på olika sätt. Därför börjar vi med att reda ut begreppen.

Traditionella medier och sociala medier Traditionella medier, som ibland även kallas massmedier, förmedlar information och underhållning till massor av människor. Det är framför allt professionella mediearbetare, till exempel journalister och redaktörer som producerar innehållet i traditionella medier. Tidningar som Sydsvenskan och program från Sveriges Radio och TV4 är exempel på traditionella medier. Innehållet kan distribueras i tryckt och digital form för att konsumenterna, alltså de som läser, tittar eller lyssnar ska kunna ta del av innehållet.

Begreppet traditionella medier syftar också på företagen som producerar tidningarna, radio- och tv-programmen. När politiker pratar om hur Sveriges Television, SVT ska få pengar till verksamheten avser de såväl program som hela företaget med alla sina anställda.

Sociala medier är ett gemensamt namn för många olika interaktiva webbplatser och tjänster på internet. Interaktiv betyder att du både kan ta emot och själv sända information. Du är alltså både konsument och producent.

Sociala medier kan beskrivas som mötesplatser där användarna bygger upp sitt eget innehåll, skapar kontakter och bildar nätverk med andra genom text, bild, film och ljud. Exempel är Instagram, Youtube och Twitter.

SOCIALA MEDIER

Många olika aktörer producerar innehåll i medier – medieföretag, organisationer, grupper, individer.

Innehållet distribueras i traditionella och/eller sociala medier. Människor tar emot och använder (konsumerar) innehållet på olika sätt. I sociala medier kan människor distribuera innehållet vidare inom sina nätverk.

104

Samhalle 7.indb 104

Våra medier

2020-05-12 14:01

På sociala medier sprids också nyheter och annan information från traditionella medier. Många unga hämtar till exempel sina nyheter främst från sociala medier. Det är vanligt att länka till nyhetsartiklar och sprida information vidare till sina nätverk eller följare.

Mediernas uppgifter Vilka är mediernas viktigaste uppgifter? Enkelt uttryckt ska de informera oss, granska makthavare, bilda opinion och underhålla.

1. Informera: Medierna ska ge dig information och förklara vad som händer i samhället och världen. Men de ska också förklara varför något har inträffat.

2. Granska: En viktig uppgift för medierna är att granska politiker, höga chefer och andra som har eller som är på väg att skaffa sig makt i samhället. Massmedierna kallas ibland för den tredje statsmakten. De ska nämligen granska den första statsmakten, det vill säga regeringen, och den andra statsmakten, som är riksdagen.

3. Bilda opinion: Att bilda opinion betyder att en person eller en grupp vill skapa uppmärksamhet och påverka människor att tycka något, som sedan kan leda till förändring. Miljöorganisationer bildar opinion för att vi ska värna miljön genom att använda mindre plast till exempel. De som vill få politiker att fatta ”rätt” beslut skriver, talar och debatterar i medierna. Opinionsbildningen är särskilt intensiv inför politiska val.

4. Underhålla: Underhållning görs för att roa oss. För det mesta är du publik, men du kan också lägga ut egen musik, bilder, filmer och texter.

Du är alltså både konsument av underhållning som andra har gjort och producent av eget material.

U - PUPPGPI FGTI FETRE R Redogör: Producera – distribuera – konsumera; ta hjälp av bilden och berätta med ett exempel vad orden innebär.

Redogör: Förklara skillnaden mellan traditionella medier och sociala medier.

Våra medier

Samhalle 7.indb 105

105

2020-05-12 14:01

FOKUS PÅ

KONSUMTION AV MEDIER genomsnitt drygt sju timmar om dagen och för den Varje dag konsumerar de allra flesta i Sverige olika 9–79 år: 5 timmar och 57 minuter genomsnittliga pensionären är det cirka sex timmar om typer av medier. Tiden vi ägnar åt medier varierar 9–79 år: 5 timmar och 57 minuter Sociala medier dagen. Här får du fundera över dina egna medievanor. däremot beroende på ålder. För ungdomar är det i Tablålagd tv

Sociala medier

15 %Tablålagd tv20 %

Digital tidskrift 2 %

9–79 år: timmar och 155% 2057 % minuter

på papper 4 % Digital tidskrift 2Tidskrift % Sociala medier Tidskrift på papper 4 % Digital dagstidning 3 %

Tablålagd tv 11 % Andel i procent Digital dagstidning 3 Dagstidning % på papper 15 % 4 % 20 % Strömmad tv Digital tidskrift 2 % 11 % Andel i procent 4% Dagstidning på papper 6% Tidskrift på papper 4 % Bok på papper Bok på papper Digital dagstidning 3% Ljudbok 1% Dagstidning på papper Bok på papper

6%

Strömmad tv

Videoklipp 2 %

Ljudbok 1 % 15 %11 % Videoklipp 15 %2 % tv Strömmad Andel i procent

4 % 15 % 6% Musik

15 %

Musik

Radioapparat StrömmadRadioapparat radio 2 % Videoklipp 2 %

Ljudbok Strömmad 1% radio 2 %

15 %

15 %

Musik

Radioapparat

Strömmad radio 2 %

15–24 år: 7 timmar och 22 minuter 15–24 år: 7 timmar och 22 minuter Tablålagd tv Tablålagd tv

9% 9% Sociala medier15–24 år: 7 timmar och 22 minuter 29 % 15 % 29 % Tablålagd tvStrömmad tv 15 % Sociala medier

9%

Digital tidskrift 1 % Sociala medier Tidskrift på papperAndel 1 % i procent Digital tidskrift 1 % 29 %1 % Digital dagstidning Tidskrift på papper 1 % Dagstidning på papper 1 % Digital dagstidning 1%

5%

Dagstidning på papper 1 %

papper 5 % Bok påAndel i procent

Digital tidskrift 1% Bok på papper Tidskrift på papper 1 % Ljudbok 1% Digital dagstidning 1 % Dagstidning på papper 1 % Bok på papper

Ljudbok 1 %

26 %

5%

Ljudbok 1 %

UPPGIFTER

Musik

26 %

Andel i procent

4% 15 % 4%

Strömmad tv

4%

Videoklipp

Videoklipp 4 % Strömmad tv Radioapparat

Radioapparat Strömmad radio 3 %

4 26 % %Videoklipp

Strömmad radio 3 %

4%

Radioapparat Musik Strömmad radio 3 %

Källa: Nordicom 2018

Källa: Nordicom 2018

Musik Källa: Nordicom 2018

1. Vilka medier använder du en vanlig dag och hur många timmar ägnar du åt varje?

2. Jämför din uppskattade mediekonsumtion med statistiken. Vilka likheter och skillnader ser du?

3. Skulle du vilja förändra några av dina medievanor? Varför?

4. Ge exempel på likheter och skillnader mellan unga och större delen av befolkningens konsumtion av medier.

106

Samhalle 7.indb 106

Våra medier

2020-05-12 14:01

Nyhetsprogrammen i tv utgör en traditionell form av journalistik.

Journalistik Journalister har en central roll i produktionen av framför allt traditionella medier. Journalist är en person som arbetar med att skriva artiklar eller förbereda material för publicering i dags- och veckopress, radio, tv eller på internet. Utförliga texter och bilder som ger bakgrunder och fördjupningar och som hjälper dig att förstå vad olika händelser betyder kallas för journalistik.

Journalistik bygger på ett arbetssätt där journalister arbetar källkritiskt, det vill säga kontrollerar källor noggrant. Vem? Vad? Varför? När? – är frågor en journalist alltid måste ställa sig innan något publiceras. Text och bild ska ha en viss struktur samt ha en tydlig avsändare där namn på skribent och fotograf redovisas. Journalisterna ska även följa etiska regler.

Journalistik är i dag extra viktigt, eftersom i stort sett vem som helst kan publicera sig på nätet.

Etiska regler för medier För att garantera att medierna håller hög kvalitet och skyddar enskilda personer mot kränkningar har tidningar, radio och tv frivilligt enats om ett antal publiceringsregler eller etiska regler.

Våra medier

Samhalle 7.indb 107

107

2020-05-12 14:01

Enligt de pressetiska reglerna ska journalistiken skydda personer som ännu inte blivit dömda i domstol.

Publiceringsreglerna kan sammanfattas så här: • Ge korrekta nyheter.

• Ge plats för bemötanden, det vill säga ge plats för folk att försvara och förklara sig.

• Hör båda sidor.

• Ha respekt för människor och lämna inte i onödan ut personliga uppgifter.

• Var varsam med bilder så att ingen kränks eller tar skada på annat sätt.

• Var försiktig med att lämna ut namn på misstänkta gärningspersoner innan de har blivit fällda i domstol.

UP PP PG G II FF TT EE R R - U Argumentera: Stycket om journalistik avslutas med ett påstående om att journalistik är extra viktigt i dag. Vad är skälet till det? Finns det motargument eller andra skäl till varför journalistik är viktigt?

Analysera: Vilka konsekvenser kan uppstå för individer och för samhället om medierna inte följer de etiska reglerna? Ge tre exempel.

Jämför gärna med sociala medier som saknar etiska regler.

108

Samhalle 7.indb 108

Våra medier

2020-05-12 14:01

Vilka regler gäller på nätet?

I och med att vem som helst kan publicera innehåll på nätet behöver du känna till vilka regler och lagar som gäller. Det är särskilt viktigt eftersom texter, bilder och filmer snabbt kan få stor spridning och ett felaktigt eller hotfullt inlägg är svårt att få bort.

På tidningar läser redaktionen, det vill säga de personer som arbetar med texter, alla inlägg innan de publiceras. Då ansvarar tidningens ansvariga utgivare för innehållet. (Läs mer om detta på s. 118.)

Diskussionsforum på till exempel Flashback och Twitter har ingen ansvarig utgivare. Här ansvarar var och en för sina inlägg. Samma gäller det du skriver i sociala medier. Men det betyder inte att du kan publicera vad som helst. Att sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp och som till exempel anspelar på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, tro eller sexuell läggning kallas hets mot folkgrupp och är förbjudet enligt svensk lag.

Den som skriver ”jag ska döda dig” på sociala medier kan bli åtalad, alltså ställd inför rätta i domstol, för olaga hot. Det är nämligen förbjudet att hota någon på ett sätt som gör att personen fruktar för sin säkerhet.

Fotbollsspelaren Jimmy Durmaz utsattes för rasistiska påhopp i sociala medier efter en match. Hela det svenska landslaget ställde upp för honom och många andra inom idrottsvärlden engagerade sig mot rasism.

109

6 Våra medier.indd 109

2020-05-12 15:47

Det mesta av materialet som finns på nätet är skyddat av upphovsrätt.

Det betyder att personen som har skapat texten, filmen eller bilderna har rätt att bestämma hur det ska användas och har rätt att få betalt.

Du kan alltså inte publicera någon annans material som om det var ditt eget.

Du har ett ansvar Vett och etikett på nätet handlar om vad som är okej och inte okej att säga och skriva på nätet.

• Skriv aldrig elaka eller nedsättande kommentarer till någon annan.

• Tänk efter innan du skriver eller delar en text, bild eller film.

Kan det missförstås? Går budskapet fram?

• Lägg inte upp bilder som du inte kan stå för.

En bra regel på nätet är att alltid vara försiktig med att berätta vad du heter, din ålder och var du bor för personer som du inte känner.

Julie Anne Culp, USA, pratade med sina elever om risker på nätet. För att visa hur snabbt en bild kunde spridas lade hon ut denna bild.

Efter två veckor hade 400 000 personer gillat bilden. När den delades på en radiokanals Facebooksida ökade gillamarkeringarna snabbt till fyra miljoner.

- UPPGIFTER Redogöra: Ge exempel på vad som enligt lag är förbjudet att publicera på nätet.

Undersök: Ta reda på fakta på nätet och berätta för en kamrat vad skillnaden är mellan förtal, olaga hot och ofredande på nätet.

110

Samhalle 7.indb 110

Våra medier

2020-05-12 14:01

Medier finansieras på olika sätt Medier finansieras, alltså får pengar till sin verksamhet, på främst två sätt, antingen genom reklam och avgifter eller genom skatter.

Hur medier finansieras kan påverka både utbudet av program och vilka typer av program som produceras.

Kommersiella medier De flesta tidningar, radio- och tv-kanaler är kommersiella medieföretag. Det innebär att de måste gå med vinst. Pengar till verksamheten får de genom att sälja tid och plats till företag som vill göra reklam för bilar, kläder och andra produkter.

De som gör reklam vill förstås nå så många som möjligt. Ju fler tittare, läsare och lyssnare en text eller ett program har, desto lättare är det att sälja reklamtid eller reklamplats.

Kanalerna konkurrerar, alltså tävlar, hela tiden om tittarnas och lyssnarnas intresse. Därför gör reklamkanalerna program som de vet lockar många, och allra mest lockar underhållning, sport och spännande serier. Även Google samt nästan alla sociala medieföretag är kommersiella företag och säljer också tid och plats till dem som vill göra reklam. Framför allt säljer de information om sina användare så att reklamföretagen kan nå exakt rätt målgrupp. Hur är detta möjligt?

Vad du än gör på nätet så lämnar du digitala spår efter dig. Företag samlar in och analyserar dina spår och kan därigenom kartlägga dina vanor. De använder också algoritmer, alltså en sorts instruktion som automatiskt väljer vilka sökträffar, webbsidor och annonser du ser i ditt flöde. Det gör det möjligt att anpassa reklamen som du ser på skärmen så att den passar just dig, dina intressen och köpvanor.

Du använder alltså webben gratis, men lämnar i utbyte information som företag kan sälja vidare till andra företag som vill göra reklam eller bilda opinion.

Varför kommer det upp reklam för Adidas i denna persons mobil?

Jo, reklamen anpassas efter vilka webbsidor hen har varit inne på tidigare.

Våra medier

Samhalle 7.indb 111

111

2020-05-12 14:01

Vi har program för alla – nyheter, kultur, debatter, underhållning. Utan oss – ingen demokrati.

Vi erbjuder det som folk vill ha. Det blir mycket underhållning. Men frågar många efter debatter så sänder vi det.

Ni sänder ju nästan bara underhållning. Dessutom hackar ni sönder filmer och program med reklam.

PUBLIC SERVICE

Folk ska väl inte behöva tvingas betala för program som de kanske inte vill ha.

REKLAMKANALER För och mot public service eller reklamkanaler.

Public service Public service betyder ungefär ”i allmänhetens tjänst” och kan sägas vara motsatsen till kommersiella medieföretag.

Sverige och flera andra länder tycker det är viktigt att det finns tvoch radiokanaler som är oberoende av reklam och som är fria från kravet att nå så många tittare och lyssnare som möjligt.

Därför har staten ett speciellt avtal med Sveriges Radio, SR, Sveriges Utbildningsradio, UR och Sveriges Television, SVT att sända program utan reklam för människor i olika åldrar, med olika språk, religion och intressen. Public service-företagen ska bland annat sända nyheter och samhällsprogram där olika åsikter får komma fram och som uppmuntrar till debatt. De ska också göra program för våra nationella minoriteter, för dem som talar teckenspråk samt program på lätt svenska.

- UPPGIFTER Redogör: Vad är skillnaden mellan kommersiella medieföretag och public service?

Argumentera: Dramatisera den tecknade bilden. Bestäm vilka som ska vara för respektive mot public service och reklamkanaler. Formulera flera argument för och mot public service. Använd begreppen demokrati, ekonomi och mångfald i argumenten.

112

Samhalle 7.indb 112

Våra medier

2020-05-12 14:01

Våra medier Medier produceras, distribueras och konsumeras. De tre delarna hänger samman och påverkar varandra på olika sätt. Medierna kan delas upp i traditionella medier, exempelvis tidningar, radio och tv, och sociala medier som Twitter, Youtube och Instagram. Likheter mellan traditionella medier och sociala medier är bland annat att båda förmedlar information och underhållning. Skillnader är exempelvis finansiering och regler för publicering. Public serviceföretag som SR och SVT finansieras främst via skatter medan sociala medier främst får pengar via reklamförsäljning. Traditionella medier som dagstidningar och tv förväntas källkritiskt granska sitt innehåll innan publicering medan användarna av sociala medier själva är ansvariga för sitt innehåll. I sociala medier är användarna både producenter och konsumenter av information.

Information i medierna utgår från källor, exempelvis texter, bilder, muntligt berättande, intervjuer och vittnesmål.

Följande frågor hjälper dig att källkritiskt granska innehållet: Vem är avsändaren? Vad presenteras, åsikter eller fakta? Varför är källan publicerad? När? Hur? Innehållet i nyhetsmedierna, hur det sägs och vilka som rapporterar, påverkar vår bild av omvärlden.

Nyheter kan även vinklas på olika sätt och algoritmer kan styra vilka nyheter du ser eller vilka träffar du får när du söker information. Vi påverkas också av influencers och propaganda. För att undvika propaganda och falska nyheter är det viktigt att jämföra vad olika medier säger om samma nyhet.

Fria medier är nödvändiga i en demokrati. Tack vare grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet kan vi bilda opinion, granska makthavare och föra fram och diskutera olika åsikter i medierna utan att staten eller företag lägger sig i.

Men om yttrandefriheten används för att sprida propaganda eller för att hota journalister till tystnad kan demokratin hotas.

132

Samhalle 7.indb 132

Våra medier

2020-05-12 14:02

AVSLUTANDE UPPGIFT Hat på nätet hotar demokratin Yttrandefriheten ger oss möjligheter att säga vad vi tycker och tänker, men yttrandefriheten har gränser. Vi får till exempel inte hota eller hetsa mot olika folkgrupper.

Myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå, skriver i en rapport att 30 procent av alla politiker har drabbats av någon form av hat, hot eller trakasserier. Oftast sker det på nätet. När en politiker, en journalist eller en domare hotas är det ett angrepp på hela demokratin eftersom personen angrips i sin yrkesroll som folkvald, opinionsbildare och del av rättsstaten. Risken är att människor tystnar och slutar engagera sig i viktiga samhällsfrågor.

Här ser du tre lösningar som kanske kan minska näthatet: Utbilda och informera befolkningen om konsekvenserna av hat på nätet.

Använd tekniska verktyg för att snabbt ta reda på vem som är ansvarig för näthatet.

Sätt press på Facebook, Google och andra sociala medieföretag att förbjuda och rensa bort inlägg med hat och hot.

CENTRAL A BEGREPP påverka demokrati diktatur yttrandefrihetsgrundlagen makt etiska regler censur förtal propaganda diskriminering

Sambandsord: eftersom, därför att, däremot, dessutom, å ena sidan/å andra sidan, trots att

Svara på frågorna. Använd dig av de centrala begreppen och av sambandsorden.

1. Vilka fördelar finns med de olika lösningarna ur ett demokratiskt perspektiv?

2. Vilka nackdelar finns med de tre lösningarna ur ett demokratiskt perspektiv?

3. Vilka exempel på näthat har du kommit i kontakt med?

4. Vilka ytterligare åtgärder tycker du skulle kunna användas för att minska näthatet?

Våra medier

Samhalle 7.indb 133

133

2020-05-12 14:02

SOL

NOVA

SOL NOVA är ett modernt, heltäckande läromedel, nära knutet till kursplanen. Serien består av årskursböcker i respektive SO-ämne.

SOL NOVA är språk- och kunskapsutvecklande. Kapitelstarterna aktiverar elevernas förkunskaper. Tydlig struktur med informativa rubriker underlättar läsförståelsen. Centrala begrepp förklaras löpande och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Kontinuerliga uppgifter utvecklar ämneskunskaperna. ”Fokus på”-sidor breddar och fördjupar ämnesinnehållet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och slutuppgift.

NOVA

SOL

Karin Wergel Pär Sahlin Kaj Hildingson

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE 7

NOVA

SOL

SAMHÄLLE 7 Karin Wergel Pär Sahlin Kaj Hildingson

SOL NOVA Samhälle 7 består av sju kapitel. I kapitlet Vad är samhällskunskap? får eleverna viktiga verktyg som de behöver i samhällskunskap. Därefter följer kapitel om identitet, befolkning, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och medier. Boken avslutas med ett kapitel om lag och rätt.

SOL NOVA Samhälle 7 består av: • Elevbok tryckt eller digital • Lärarhandledning Webb • Extramaterial på nok.se/solnova

SOL

NOVA

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Geografi, Historia, Religion

7 ISBN 978-91-27-45022-6

9 789127 450226

Cover_SOL_Nova_Samhalle7_9789127450226.indd Alla sidor

2019-02-15 16:37