Issuu on Google+

LS

LS

LS

LS

LS

Tema och Fakta Används även som allmän PULS-logo 25% svart 13% gul

Materialbank

PULS

Biologi för grundskolans senare del

Allmän logo vid tryck med enbart svart 30% svart

FOKUS ORDLISTA för elever med svenska som andraspråk Ylva Yngwe Maria Ramsby

FLIK 7

Att arbeta med elever med svenska

som andraspråk (lärarhandledning)

FLIK 8

Ordlista för elever med svenska

som andraspråk

LS

LS

ISBN 978-91-27-41128-9

9 789127 411289


FLIK 7 – ATT ARBETA MED ELEVER MED SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INNEHÅLL

Målgruppen PULS NO Fokus Ordlistan Lärobokstext Vad är svårt i lärobokstexter? Arbeta med texten

7:1 7:3 7:4 7:5 7:6 7:9


LÄRARhandledning

Att arbeta med elever med svenska som andraspråk PULS NO Fokus är bearbetade versioner av PULS NO grundböcker. Fokusboken är avsedd för elever som behöver en lättare text, t ex flerspråkiga elever med begränsade färdigheter i svenska. De här eleverna måste arbeta språkutvecklande parallellt med sitt kunskapsintag. För att kunna ge stöd i detta arbete måste alla lärare som arbetar med dessa elever se sig själva som språklärare.

Målgruppen PULS NO Fokus kan användas av elever som i någon mån kan göra sig förstådda skriftligt och muntligt på andraspråket, dvs har uppnått en språknivå motsvarande avancerad nybörjarnivå eller låg mellannivå (läs om språknivåer i Pirkko Bergman och Lena Sjöqvist, Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial, Skolverket 1999). Det kan vara • elever som är födda i Sverige, men som av någon anledning inte har utvecklat sitt andraspråk till en åldersadekvat nivå. • elever som vistats kort tid i landet, men som ändå deltar i ämnesundervisning i vanlig klass. Fokusboken är inte avsedd för elever som helt saknar kunskaper i svenska språket. I en förberedelseklass kan den fungera för elever med begränsade kunskaper i svenska språket. Men då krävs att eleverna har stark studiemotivation och/eller god skolunderbyggnad och att de får mycket stöd av läraren.

Bas och utbyggnad – en kamp om tiden Barn som har svenska som modersmål har utvecklat ett basordförråd om 8 000–10 000 ord redan innan de kommer i skolåldern. Från och med skolstarten byggs språket ut med upp till 3 000 ord per år under hela grundskoletiden. Elever med annat modersmål än svenska måste arbeta med bas och utbyggnad parallellt eftersom delar av basen – ord som tas för givna att man har när man börjar skolan – saknas. För dessa elever innebär det därför en stor utmaning att studera och tillägna sigFakta ämneskunskaper på ett språk de inte till fullo behärskar. Tema och Används även som tidskrävande. Det är dessutom

PULS

allmän PULS-logo 25% svart 13% gul

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


LÄRARhandledning

Eleverna behöver utmaningar Språk och kunskap hänger ihop. Man tillägnar sig kunskap, ämnets innehåll, med hjälp av språket och utvecklar samtidigt språket med hjälp av ämnesundervisningen. Eleverna måste få möta ord och begrepp i många olika sammanhang för att effektivt bygga ut sitt andraspråk. Ett flertal språkforskare, däribland den amerikanske lingvisten Stephen Krashen, talar om vikten av att välja rätt svårighetsnivå i undervisningen. Det ska vara en nivå som varken skapar ängslan eller leda hos eleverna utan som ger dem en lagom stor utmaning. Krashen betecknar denna nivå med formeln i+1, där i står för den befintliga språknivån hos eleverna och 1 står för den utmaning eleverna behöver utsättas för, för att deras språk ska utvecklas.

Olika kulturer – olika referensramar En elev som har vistats kort tid i Sverige har delvis andra referensramar än elever som är födda här. Det kan göra det svårt för dem när de ska dra slutsatser och skapa sammanhang i lärobokstexter. Därför är det viktigt att du som lärare tar reda på vad eleverna får för associationer kring ett begrepp för att på så sätt kontrollera att de har förstått innebörden i texten. I Sverige har vi till exempel fyra årstider, medan många andra länder har två. När vi talar om svensk sommar, får vi en bild av hur den brukar vara och hur den upplevs här. En elev som är född i Centralafrika kan förstå vad sommar är, men har en annorlunda bild av den. Ett exempel på uttryck som kan skapa svårigheter är gå i skogen. I Sverige är uttrycket förknippat med utflykt, gummistövlar och matsäck. Att gå i skogen är ofta något lustfyllt och ska ge avkoppling. Det kan vara spännande och kan väcka fantasin. Den som är född och uppvuxen i ett ökenområde har sannolikt aldrig upplevt detta. Och för den som i stället har bott nära en regnskog, innebär uttrycket gå i skogen något annat.

PULS Tema och Fakta Används även som allmän PULS-logo 25% svart 13% gul

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


LÄRARhandledning

PULS NO Fokus Texterna i Fokusboken är bearbetade för att innehållet ska vara lättillgängligt. I jämförelse med grundboken är språket i Fokusboken enklare och många ord och begrepp förklaras direkt i texten. Men det är viktigt att ha i minnet att texten ändå kan innebära svårigheter för en elev med annat modersmål än svenska. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet. Där finns också ett antal begrepp presenterade som eleverna förväntas kunna efter arbetet med kapitlet.

Materialbanken Materialbanken innehåller förutom ordlista och handledning för undervisning av elever med annat modersmål än svenska (flik 7–8): • laborationer och frågor ur grundboken som kopieringsunderlag med skrivrader (flik 1–3) • frågor direkt kopplade till Fokusboken (flik 4–5, se även handledning till detta material under flik 6) • ett material för begreppsträning inklusive handledning (flik 9).

Parallellanvändning Inga klasser är fullständigt homogena språk- och kunskapsmässigt. I förberedelseklasser varierar dessutom elevernas referensramar stort. En viktig uppgift för dig som lärare är att kartlägga eventuella förkunskaper och att fylla ut kunskapsluckor där sådana finns. Ge eleverna förförståelse inför mötet med en ny text genom att berätta muntligt om vad texten kommer att handla om. Elever som kommit längre i sin språkutveckling, eller som är mycket studiemotiverade, kan behöva språkliga och kunskapsmässiga utmaningar. Då kan grundboken tjäna som fördjupning till Fokus. Läraren kan presentera utvalda stycken som komplement till det avsnitt som behandlas i klassen. Allt för att ge dessa elever ytterligare stimuli. I en klass där merparten av eleverna har svenska som modersmål, men där det också finns ett antal elever med svenska som andraspråk, kan Fokusboken och grundboken användas parallellt. Du kan börja med att presentera textinnehållet muntligt för hela klassen. Eleverna arbetar därefter i grundbok eller Fokusbok med samma innehåll men med texter av olika svårighetsgrad. Följ upp med uppgifter till hela gruppen på sådant som eleverna har läst om i båda böckerna. Använd då gärna de uppgifter och praktiska övningar som finns på kopieringsunderlag under flikarna 1–5 i Tema och Fakta Materialbanken. Du kan också t.ex. be eleverna att i grupper plocka ut Används även som tre saker som de fått veta. Här kan det vara en fördel om grupperna är allmän PULS-logo blandade. 25% svart Då får eleverna som läst Fokusboken möjlighet att fördjupa 13% gul sina kunskaper i samtal med sina klasskamrater som läst grundboken som ju presenterar mer fakta.

PULS

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


ågot, t.ex.

rat) vara full hela staden

varelserna) r en

rna) en sort

nga celler

delar, som

rierna) de, som

regnskogar, og där det egnskogar

) något n blomma,

de och

göra små

rtsätter nna och

t) spegla ett Han hade

u

ra fågel, den

LÄRARhandledning

Ordlistan Under flik 8 i Materialbanken finns en ordlista till Fokusboken med förklaringar på lätt svenska. Ord som förklaras i själva texten ingår inte i ordlistan. Ordlistan är tätare inledningsvis och blir glesare mot slutet. Det beror på att ord endast tas upp i ordlistan första gången de förekommer i texten. För att ordlistan ska fylla sin funktion förutsätter fokus ordlista det därför att ni arbetar med boken från början till slut. Om du väljer att börja med ett kapitel i mitten av boken, kommer eleverna inte att få suger att suga sög, har dra in något i den hjälp de(suger, behöver av sugit) ordlistan. munnen u Det lilla barnet fick suga mjölk ur nappflaskan. Ordförklaringarna är korta och kompletteras ibland med en nektar en nektar (nektarn) en sötingår. saft som finns i exempelmening där ordet Exempelmeningen är ibland till för blommor att eleverna ska få uppleva ordet i ytterligare ett sammanhang, men kryper krypa (kryper, röra sig framåt, iblandatt fungerar denkröp, somhar enkrupit) förstärkning till förklaringen. Vid en del t.ex. på golvet eller marken, genom att använda händer ord används en bild i stället för en förklaring eller som komplement och fötter, eller händer och knän u De flesta barn kan till den. krypa när de är nio månader gamla. alldeles intill mycket nära, precis bredvid klättra att klättra (klättrar, klättrade, har klättrat) flytta sig uppåt eller neråt med händerna och fötterna u Katten har klättrat upp i trädet och nu kan den inte komma ner.

som inte syns som man inte kan se marken (en) mark (marken) jordens yta, det som finns under oss när vi går ute

svampar en svamp (svampen, några svampar, svamparna) något som lever och som inte är en växt och inte ett djur. En del svampar går att äta. ett mikroskop (mikroskopet, några mikroskop, mikroskopen) en apparat som förstorar (gör större) det som man tittar på u Eleverna fick titta på små insekter i mikroskop och undersöka dem.

Orden förklaras enligt den modell som används i Natur och Kulturs Svenska Ordbok, dvs med hjälp av en synonym eller en fras och i vissa fall en exempelmening.

Myller i mikroskopet s. 7 som förklarats i ordlistan kan senare förekomma i förklaringar allraOrd mer eller mindre än alla andra u Hon var allra minst till andramen ord. detallra sättet får eleverna möta en del av orden i flera i klassen, honPå sprang fortast. olika sammanhang. Därmed ökar elevernas möjligheter att förflytta vattendroppe en vattendroppe (vattendroppen, några ordet från detvattendropparna) passiva ordförrådet det aktiva. Att ett ord ingår i det vattendroppar, en myckettill liten mängd av vattenordförrådet som är rund betyder att man känner igen det när man ser eller passiva hör det. Ett ord finns det aktiva ordförrådet kan man själv välja är formade som harsom samma formi som forma (formar, formade, harbehöver format) göra så att utattoch använda när man det.

PULS

något får en viss form, t.ex. runt eller fyrkantigt u Bagaren formade runda bullar av degen.

Temaen och kulor kulaFakta (kulan, några kulor, kulorna) något som är Används somser ut som en väldigt liten boll runt ochäven hårt och allmän PULS-logo klumpar 25% svarten klump (klumpen, några klumpar, klumparna) många eller mycket av något som sitter 13% gul

ihop i en ganska stor bit

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


LÄRARhandledning

Lärobokstext Texten i läroböcker inom NO- och SO-ämnen tillhör genren faktatext eller sakprosa. Elever med svenska som modersmål är vana att läsa sakprosa – de har mött den här texttypen i många läroböcker under hela sin skoltid. Men för elever med svenska som andraspråk krävs träning för att de ska se hur texten är upplagd och förstå vad man kan förvänta sig av den. Underlätta läsningen för eleverna genom att uppmärksamma dem på det som är typiskt för en lärobokstext, t.ex. rubriker och bilder.

Rubriker I läroböcker är textavsnitten uppdelade med rubriker. Visa eleverna på att rubriken kan ge ledtrådar till innehållet i textavsnittet som följer. Rubriker kan också vara utformade som frågor som får sitt svar i texten under. Är eleverna medvetna om hur rubriker fungerar kan de använda dem som stöd i sin inlärning.

Bilder Bilderna i läroböcker ska tjäna som förstärkning till innehållet i texterna. De ska förklara, stimulera eller skapa en känsla. Men ibland har eleverna svårt att tolka bilderna och bildtexterna. Långa bildtexter kan göra det svårt för eleverna att urskilja var bildtexterna börjar och slutar i förhållande till brödtexten. Många bilder på ett uppslag kan vara förvirrande. Här kan eleverna behöva hjälp att sortera.

PULS Tema och Fakta Används även som allmän PULS-logo 25% svart 13% gul

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


LÄRARhandledning

Vad är svårt i lärobokstexter? Det som ofta utgör svårigheter för elever med svenska som andraspråk är partikelverb, homonymer, avledningar, ämnesspecifika ord, sammansättningar, idiomatiska uttryck och verb i passiv form.

Partikelverb Partikelverben uppfattas ofta som förvirrande. En orsak är att de i en tryckt text ibland ser ut som prepositionsuttryck. Vet man inte att partikeln ska vara betonad kan man inte skilja på hälsa på (säga hej till) och hälsa på (besöka). En annan orsak är att det inte hjälper att förstå grundverbet för att man ska kunna tolka partikelverbet. Elever som har lärt sig betydelsen (eller betydelserna) av ett verb, t.ex. sticka, som i sticka en tröja eller sticka till stan, har ingen hjälp av sina kunskaper när sticka förekommer i en text tillsammans med partiklar som ut eller upp. Det kan också vara svårt för eleverna att identifiera skillnaderna mellan olika partikelverb som är bildade av samma grundverb, t.ex. bryta ner och bryta ut. Partikelverbet kan dessutom vara svårt att upptäcka, då det ibland står flera ord mellan verbet och partikeln: Det sköter näsan och luftstrupen om. I ordlistorna markeras den betonade partikeln med ett lodrätt betoningstecken. Grundverbets olika böjningsformer visas också, men endast första gången det förekommer i ordlistan. sköter 'om att sköta 'om ha ansvar för något och se till att det fungerar bra

Homonymer Homonymer är ord som skrivs och uttalas likadant men som har olika betydelse, till exempel plan och frisk. Eleverna kan känna till de konkreta betydelserna: ”ett område där man spelar fotboll” respektive ”inte sjuk”. Det hjälper dem inte när orden uppträder i abstrakta betydelser: plan kan vara ”en idé om ett tillvägagångssätt” och frisk kan betyda ”sval” eller ”ren”.

PULS

Tema och Fakta Ordbildning

Används även som

På svenska kan vi bilda nya substantiv, verb och adjektiv genom allmän PULS-logo olika slag av ordbildning: sammansättning och avledning. 25% svart 13% gul Sammansättningar och avledningar är vanliga i lärobokstext och de kan skapa problem för elever med annat modersmål än svenska.

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


LÄRARhandledning

Sammansättningar Sammansättningar är ord som består av två eller flera ord, till exempel vattendroppe, som är bildat av orden vatten och droppe. En elev som har svenska som modersmål känner igen en sammansättning och ser ofta direkt vilka ord som ingår i den. Eleven har tidigare stött på andra sammansatta ord med vatten, t.ex. vattenpuss och vattenglas. Eftersom eleven också vet vad ordet droppe betyder, är det inte svårt att tolka sammansättningen vattendroppe. Elever med annat modersmål än svenska kan ha svårt att uppfatta att det rör sig om en sammansättning. (Sammansatta ord är ofta långa, men alla långa ord är inte sammansatta!) De är också osäkra på hur ordet ska utläsas och betonas. Då blir det svårt att se var det första ordet slutar och det andra ordet börjar. Om man dessutom inte vet vad ordet droppe betyder, hjälper det inte att man förstår ordet vatten. I ordlistan förklaras sammansättningar oftast först och sedan, vid behov, det eller de ord som ingår i sammansättningen: giftkörtel en giftkörtel (giftkörteln, några giftkörtlar, giftkörtlarna) en körtel med gift i en körtel (körteln, några körtlar, körtlarna) ett organ i kroppen som bildar ett ämne som är viktigt för att kroppen ska fungera

Avledningar Avledningar, affix, kan finnas i början eller i slutet av ett ord. När de förekommer i början av ett ord kallas de prefix och när de förekommer i slutet av ett ord kallas de suffix. I ordet bevattning är be- prefix och -ning suffix. Ofta kan man identifiera ett ords betydelse genom att dela upp ordet i ordstam och avledningar. Den som möter ordet förståelse för första gången kan kanske se att det hör ihop med förstå. Det gäller att se upp med ord som ser ut att höra ihop, men som inte gör det, t.ex. ro, rolig och orolig. Verbet ingå är exempel på ett ord som kan innebära svårigheter. Eleverna vet vad orden in och gå betyder var för sig. Men det hjälper dem inte att komma fram till betydelsen av ingå. Ord som är bildade med avledning är vanliga i svenskan. Med samma stam men olika prefix får vi verb med helt olika betydelser: framgå, utgå, föregå, begå, avgå. Ett annat exempel på avledda ord är trädlös som finns på s. 85 i Fokusboken. Eleverna vet vad ett träd är, men om de bara mött lös i betydelsen ”något som inte sitter fast” hamnar de fel när de försöker Tema och Fakta tolka ordet Används även trädlös. som En PULS-logo avledning kan vara en språkfälla och därför har vi tagit med den allmän 25% typen svart av ord i ordlistan. här

PULS

13% gul

PULS Allmän logo

Biologi för grundskolans senare del MATERIALBANK

7:

© 2008 Maria Ramsby, Ylva Yngwe och Bokförlaget Natur och Kultur ISBN denna del: 978-91-27-41128-9 ISBN hela materialbanken: 978-91-27-61607-3


9789127411289