9789170277481 by Smakprov Media AB

UR INNEHÅLLET Vad är revision? • Revisorns ansvar • Hur revisorn utses, avsätts och avgår • Revisorns förhållande till styrelsen, kassören, Skatteverket • Revision av räkenskaperna • Revision av förvaltningen • Praktiskt revisionsarbete • Ren och oren revisionsberättelse • Förskingring och andra brott • Revisions-PM och påpekanden • Tystnadsplikt och informationsplikt • God revisionssed

FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, juridik och ekonomi.

Revision i föreningar

Björn Lundén

REVISION I FÖRENINGAR är en praktisk handbok för dig som är revisor i en ideell förening, bostadsrättsförening, ekonomisk förening eller samfällighetsförening. Du får en utförlig genomgång av de regler och normer som gäller för revision. Du får också handfasta och praktiska råd och tips för själva revisionsarbetet. Vilka handlingar har revisorn egentligen rätt att se? Vem får vara revisor? Vad gör man om man misstänker att kassören förskingrar? Hur omfattande måste revisionen vara? Vilket personligt ansvar har revisorn? Dessa och många andra intressanta och ibland besvärliga frågor får du svar på i den här boken.

BJÖRN LUNDÉN

REVISION I FÖRENINGAR Praktisk handbok för revisorer och styrelse IDEELLA FÖRENINGAR EKONOMISKA FÖRENINGAR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGAR SJÄTTE UPPLAGAN

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Revision i föreningar Praktisk handbok av Björn Lundén

Sjätte upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2011. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders i Mölnlycke. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i 9 500 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

Sjätte upplagan, oktober 2011 ISBN 978-91-7027-748-1

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Föreningens organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Varför revision? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Krav på revisorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Revisorns relationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Revisionsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Jäv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Tillsättande och avsättande av revisorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Revisorssuppleant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Minoretsrevisor och av länsstyrelsen utsedd revisor . . . . . . . . . . . .37 Revisorns uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 Planera och hämta information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Revision i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Räkenskapsrevision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Förvaltningsrevision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71 Brott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .95 Revisionsberättelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 Skatter och avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105 Ansvarsfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 Förskingring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Revisorns ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .126

Om boken Föreningar som boken behandlar Denna bok vänder sig i första hand till dig som blivit utsedd till revisor i en förening och då i första hand i någon av följande typer av föreningar: • • • •

Ideell förening Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samfällighetsförening.

Eftersom sambruksföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar har samma bestämmelser för revision som ekonomiska föreningar respektive bostadsrättsföreningar, är boken förstås lämplig även i dessa föreningsformer. Eftersom styrelsen kan sägas vara motpart i revisionen, bör även styrelseledamöterna känna till vad som gäller för revisionen. Likaså medlemmarna, som ska utse en eller flera revisorer. Ideella föreningar Även om det inte finns några formella krav på revisorns kompetens eller någon lagstiftning i mindre ideella föreningar, innebär revisorsuppdraget ett stort ansvar. Många föreningsmänniskor har vaga beg repp om vad revisionen egentligen handlar om. Tanken med denna bok är att avhjälpa denna kunskapsbrist samt ge stöd åt revisorn i hans eller hennes arbete. Bestämmelser om föreningen En bok om revision måste behandla de bestämmelser som gäller i föreningen som ska revideras. För att revisorn ska kunna avgöra om styrelsen har gjort något som strider mot bestämmelserna, måste revisorn vara insatt i bestämmelserna. Avsaknaden av lagstiftning i ideella föreningar gör att man måste titta på den omfattande föreningspraxis som finns, samt snegla på lagreglerna för ekonomiska föreningar.

Om boken Språk Precis som våra andra böcker är REVISION I FÖRENINGAR skriven på begriplig svenska och med praktiska exempel. När det gäller personer har jag i den här boken valt att genomgående använda uttrycket han eller hon. Ibland har en förening två revisorer och ibland en enda. När jag använder uttrycket revisorn, ska det läsas som revisorerna om föreningen har två revisorer, och vice versa. Årsdokument För de föreningstyper som behandlas i den här boken gäller olika regler för hur räkenskaperna ska avslutas. En del måste upprätta en årsredovisning, för andra räcker det med ett årsbokslut. För de flesta gäller att det inte finns några lagstadgade krav (men stadgarna kan innehålla sådana). Dessa gör en så kallad årssammanställning. Jag har valt att använda termen årsdokument som en gemensam benämning på alla dessa dokument, dvs årsredovisning, årsbokslut och årssammanställning. BL Bok Plus – uppdateringar och lagtexter På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under längre tid. Du hittar även lagtexter som är relevanta för boken. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Revision i föreningar. Tack Jag har haft stor nytta av de synpunkter som jag fått av deltagarna på våra kurser i föreningsarbete. Jag är mycket tacksam för tips och förslag till förbättringar inför kommande upplagor. Näsviken, oktober 2011 Björn Lundén

Föreningens organisation Alla föreningar har följande organ: • Föreningsstämman • Styrelsen • Revisorerna. I en del föreningar kallas föreningsstämman för årsmöte eller årsstämma, men den korrekta benämningen är föreningsstämma. I många föreningar finns även en valberedning som har till uppgift att till föreningsstämman komma med förslag till vilka personer som ska väljas till de olika posterna. Valberedningen brukar även ge förslag till vem eller vilka som ska utses till revisor eller revisorer. Föreningsstämman Det övergripande organet i en förening är föreningsstämman, där samtliga medlemmar kan vara med och ta de stora besluten i föreningen. Där utses också styrelse och en eller flera revisorer samt eventuellt en eller flera revisorssuppleanter. Föreningsstämman är suverän, dvs ingen kan reservera sig mot stämmans beslut, och ingen kan överklaga ett beslut om det fattats på ett formellt riktigt sätt. Föreningsstämman är beslutför oavsett antalet medlemmar som är närvarande på stämman. Även om bara en enda medlem är närvarande kan denne välja styrelse och revisorer, ge styrelsen ansvarsfrihet, mm. Man brukar säga att om alla är jäviga, är ingen jävig. Stämman kan alltså fatta vilka beslut som helst. Styrelsen har till uppgift att verkställa föreningsstämmans beslut, men får inte genomföra beslut som strider mot lag eller stadgar. Det är alltså styrelsen som ansvarar för vad den gör, även om den handlar på uppdrag av föreningsstämman. Ofta väljer styrelsen att avgå om stämman tar ett beslut som styrelsen inte anser sig kunna verkställa. Styrelsen Det är föreningsstämman som normalt utser styrelseledamöter och eventuella suppleanter. Styrelsen har medlemmarnas uppdrag att sköta föreningens förvaltning. Styrelsen ska följa stämmans beslut 8

Föreningens organisation (om de inte strider mot lag eller stadgar) och se till att föreningens ändamål och syfte uppfylls. För varje styrelsesammanträde ska det upprättas ett protokoll, som ska justeras och sparas. Revisorerna Revisorn (eller revisorerna) har intressenternas uppdrag att kontrollera styrelsens förvaltning. Du kan läsa om hur arbetet ska utföras i de övriga kapitlen i den här boken. Intressenterna är i första hand föreningens medlemmar, men även andra kan ha intresse av revisorernas granskning, exempelvis leverantörer, anställda, Skatteverket och faktiskt även styrelseledamöterna själva. Revisorssuppleanter I många föreningar utser man också en (eller flera) revisorssuppleant som träder in om revisorn av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag. Stadgarna kan innehålla bestämmelser om detta. Även om det inte står i stadgarna, kan stämman besluta att utse en eller flera revisorssuppleanter. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Revisorssuppleant. Verkställande direktör En del föreningar har en verkställande direktör (vd). Vd har hand om den löpande förvaltningen, medan styrelsen arbetar mera långsiktigt. Olika föreningars organisation I våra böcker IDEELLA FÖRENINGAR, EKONOMISKA FÖRENINGAR, BOSTADSRÄTT och SAMFÄLLIGHETER kan du läsa mer om hur dessa föreningar är organiserade.

Varför revision? Revisorns uppgift är att bevaka hur styrelsen sköter sitt förvaltningsuppdrag i föreningen. Revisionen innebär en oberoende granskning och kontroll av föreningens ekonomiska och övriga förvaltning. Med övrig förvaltning menas att styrelsen ser till att verksamheten följer lagar, stadgar och stämmobeslut. Intressenterna Det finns grupper både i och utanför föreningen som har intresse av att veta hur föreningen sköts och hur det går för föreningen ekonomiskt. Dessa grupper kallas intressenter. Medlemmarna i föreningen är de viktigaste intressenterna. Men det finns även andra intressenter som • • • • • •

långivare bidragsgivare och sponsorer anställda hyresvärdar Skatteverket och andra myndigheter leverantörer.

Intressenterna kan inte själva kontrollera styrelsens arbete. Därför väljs en eller flera revisorer. Dessa har intressenternas, och i en förening framför allt medlemmarnas, uppdrag att kontrollera styrelsens förvaltning av föreningen. I en ideell förening ska styrelsen ansvara för att föreningen sköts på det sätt som medlemmarna vill att den ska skötas. Styrelsen ansvarar för att de beslut som fattats på föreningsstämman verkligen genomförs. En annan intressent i föreningens verksamhet kan vara staten i form av Skatteverket, som vill att föreningen ska sköta inbetalningarna av skatter och avgifter. Genom revisionen ska samtliga intressenters intressen bevakas.

Korrekt information Revisionens uppgift är att kontrollera att den information om föreningens ekonomi och förvaltning som styrelsen lämnar är korrekt. 10

Varför revision? Exempel på rapporter som ska granskas av revisorn är • balansräkningen • resultaträkningen • förvaltningsberättelsen. Revisorn ska knappast granska interna arbetsrapporter som exempelvis en budget. Det är tveksamt om budgetens innehåll är något som revisorn kan ha någon synpunkt på. Däremot bör han eller hon kontrollera om det finns något bra system för uppföljning av budgeten. Lagstiftning För ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar finns lagbestämmelser om revision. I samfällighetsföreningar säger lagen att man ska ange hur revisionen ska göras, vilket tyder på att man ska ha någon form av revision. Det finns ingen lagstiftning om ideella föreningar. Däremot säger revisionslagen att stora ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet ska ha revision. I övriga ideella föreningar finns inget lagstadgat krav på revision. Ändå har i princip samtliga föreningar revision, och det är ganska klart hur revisionen ska gå till. Oberoende granskning För att en revision överhuvudtaget ska vara meningsfull krävs att den baseras på en oberoende granskning. Revisorn får därför inte stå i någon sorts beroendeställning till någon som omfattas av revisionen. Han eller hon ska också vara opartisk i förhållande till intressenterna och ha klart för sig att han eller hon arbetar för alla intressenter. Preventiv funktion Det är viktigt att revisorn inte bara har rollen som efterhandsgranskare. Revisorn har också en preventiv funktion. Bara det faktum att styrelsen vet att dess räkenskaper och övriga förvaltning kommer att granskas, leder till att arbetet stramas upp. Revisorn ska vara en nagel i ögat på styrelsen och hellre upplevas som något för obehaglig än för snäll. Det får inte finnas den minsta risk att han eller hon kan övertalas att se mellan fingrarna med några oegentligheter. Teknisk förvaltning i bostadsrättsföreningar Det som är litet speciellt i en bostadsrättsförening är att i förvaltningsrevisionen ingår att revisorn även granskar den tekniska förvaltningen och kontrollerar att styrelsen ser till att byggnader och mark sköts på ett tillfredsställande sätt. 11

Krav på revisorn Revisionen är viktig och därför ställs det stora krav på den som väljs till revisor i föreningen. Revisorn ska granska styrelsens arbete och måste ha tillräckliga kunskaper för detta. Revisorn måste ha civilkurage och kunna kritisera om det behövs. Medlemmarna måste kunna lita på att revisorn gör ett bra jobb. Revisorn måste ha en hög personlig integritet och inte låta sig påverkas av styrelsen eller medlemmarna. Samtliga intressenter ska ha förtroende för revisorn. Vem som helst får kalla sig revisor. Titeln är inte skyddad och det finns inga formella krav för att få kalla sig revisor. Däremot får man inte kalla sig auktoriserad eller godkänd revisor om man inte är det. Inte omyndig eller i konkurs I ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar får revisorn inte vara omyndig eller försatt i konkurs. Detta anser jag bör gälla i alla föreningar. Tillräckliga kunskaper Revisorn ska ha tillräckliga kunskaper i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden för att kunna utföra sitt uppdrag. Kraven är naturligtvis större i en stor organisation än i en liten med enkla förhållanden. Medlem eller utomstående Det är vanligast att revisorn utses bland föreningens medlemmar. Men man kan också välja någon utomstående, oftast på grund av att man behöver en revisor med högre kompetens. Man brukar då utse någon redovisningskonsult eller revisor som sysslar med föreningar. En sådan revisor brukar kallas proffsrevisor eller yrkesrevisor. Säger stadgarna att föreningen ska ha två revisorer, brukar åtminstone en av dem utses bland medlemmarna. I vissa fall kan inte vem som helst vara föreningens revisor. Det kan krävas att minst en av föreningens revisorer är en auktoriserad eller godkänd revisor. Detta brukar kallas kvalificerad revision.

Krav på revisorn Amatör eller proffs Med proffs menar jag en person som arbetar yrkesmässigt med ekonomi. Det kan exempelvis vara en redovisningskonsult, bankjurist eller ekonomiansvarig. Det kan också vara en revisor, dock inte nödvändigtvis en godkänd eller auktoriserad revisor. Det finns revisorer som av en eller annan anledning inte är godkända eller auktoriserade. Man kan ha haft titeln tidigare, men valt att inte förnya den, eftersom det kostar pengar och kräver en viss omfattning på de kvalificerade revisionsuppdragen. Det kan också vara för att man enbart har revisionsuppdrag i organisationer som inte behöver godkänd eller auktoriserad revisor. Ideell eller arvoderad I ideella föreningar och samfällighetsföreningar är det vanligt att uppdraget är ett förtroendeuppdrag och att revisorn arbetar ideellt, dvs utan arvode. Det förekommer också i bostadsrättsföreningar och ekonomiska föreningar. Ideellt arbete kan vara både positivt och negativt. Positivt, eftersom föreningen inte har någon utgift för revisionen. Negativt, eftersom revisorn kanske inte har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag. Om föreningen betalar arvode för revisionen kan detta göras på två sätt. Antingen som lön. Då blir föreningen arbetsgivare och måste i de flesta fall dra skatt och betala socialavgifter. Eller också skickar revisorn en faktura. Då krävs att revisorn har ett företag eller är anställd i ett företag. I fakturabeloppet ingår då socialavgifter. En utomstående revisor tar oftast betalt för revisionen. I kapitlet Revisionsarvode kan du läsa mer om detta. Lekmannarevisor I aktiebolag kan man utse en eller flera så kallade lekmannarevisorer och suppleanter för dessa. Lekmannarevisorn ska granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisorn ska varje år lämna en granskningsrapport till aktiebolagets styrelse. Lekmannarevisionen är alltså ett komplement till den ”riktiga” revisionen i ett aktiebolag. § Aktiebolagslag (2005:551) 10 kap

I föreningslagstiftningen finns inte begreppet lekmannarevisor. Ändå används uttrycket flitigt. I föreningar brukar man med lekmannarevisor mena en revisor som inte är yrkesrevisor, dvs en 13

Krav på revisorn revisor som utses bland medlemmarna. En del använder också uttrycket för att visa att revisorn inte är godkänd eller auktoriserad. Frågan är vad man ska kalla en auktoriserad revisor som är medlem i föreningen och som väljs till revisor. Är det en lekmannarevisor? I en förening där det inte finns krav på att revisorn ska vara godkänd eller auktoriserad kan man nog kalla denna revisor lekmannarevisor trots hans eller hennes utbildning och titel. Krav i stadgarna En förening kan i stadgarna ha med kravet att revisorn ska vara kvalificerad. Detta kan framför allt vara att rekommendera för föreningar med litet mer komplicerade förhållanden. En sådan förenings ekonomi kan vara minst lika omfattande som ett litet eller medelstort företags. I dessa föreningar krävs kunskaper om exempelvis skatter, finansiering och budgetering. I en ekonomisk förening och i en bostadsrättsförening gäller att en auktoriserad eller godkänd revisor ska utses om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval ska ske. En sådan bestämmelse kan man också ha i stadgarna i en ideell förening. Kvalificerad revisor där det inte behövs Föreningsstämman kan välja att utse en auktoriserad eller godkänd revisor, trots att detta inte behövs, varken enligt lag eller stadgar. Om en kvalificerad revisor åtar sig uppdrag som revisor i en förening där det inte krävs kvalificerad revisor, måste revisorn ändå följa god revisionssed. Om han eller hon inte gör detta, kan han eller hon bli prickad av revisorsnämnden. § Revisorsnämndens praxis D 19/98 och D 5/97

Länsstyrelsen kan besluta Om särskilda omständigheter kräver det, kan länsstyrelsen besluta att föreningen ska ha minst en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor. Detta kan bero på att man misstänker att den valda revisorn inte är seriös. § Revisionslag (1999:1079) 16 §

90-konto Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) kan ge insamlingsföreningar ett så kallat 90-konto. Det är ett plusgiro- eller bankgirokonto som börjar på 90. Att en förening har ett 90-konto ska visa att föreningen är pålitlig, dvs att de insamlade pengarna går till rätt ändamål. För att en förening ska få ha ett 90-konto kräver SFI att föreningen har godkänd eller auktoriserad revisor. 14

Krav på revisorn Övriga revisorer Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända brukar kallas övriga revisorer. En sådan revisor kan ha en lika hög utbildning som en kvalificerad revisor, men har av någon anledning inte brytt sig om att skaffa sig eller behålla sin titel. En övrig revisor kan också sakna formell ekonomisk utbildning. Lekmannarevisorer Revisorer som utses bland föreningens medlemmar brukar kallas lekmannarevisorer. Även i en förening som måste ha en kvalificerad revisor kan man dessutom utse en lekmannarevisor. Om en medlem är auktoriserad eller godkänd revisor och är vald i egenskap av detta, brukar han eller hon inte kallas lekmannarevisor. Förtroendevalda revisorer Ett annat begrepp som man stöter på är förtroendevald revisor. En förtroendevald revisor väljs vid sidan av en auktoriserad eller godkänd revisor. Detta är missvisande. Jag anser att alla revisorer är förtroendevalda, eftersom de utses av föreningsstämman. Den kvalificerade revisorns opartiskhet En godkänd eller auktoriserad revisor får i princip inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet. Detta för att förtroendet för hans opartiskhet eller självständighet inte ska rubbas. Frågan uppkommer ibland om en godkänd eller auktoriserad revisor får sitta i styrelsen för en mindre förening. Revisorsnämnden har i flera fall gett revisorer klartecken att sitta i en samfällighetsförenings styrelse även om revisorn äger en fastighet som har andel i samfälligheten. § Revisorsnämndens praxis F3/05 och Ö1/97

Bostadsrättsförening Om en kvalificerad revisor är bostadsrättshavare och medlem i bostadsrättsföreningen kan han eller hon väljas till revisor i föreningen. För att detta ska anses förenligt med god revisorssed är det dock nödvändigt att det av årsredovisningen mm tydligt framgår att revisorn är vald i sin egenskap av medlem i föreningen. Revisorn får således inte utåt framstå som en oberoende extern revisor. I de fall då det enligt lag eller stadgar krävs att en godkänd eller auktoriserad revisor ska utses i en bostadsrättsförening bör revisorn som har en bostadsrätt stå helt fri från föreningen. Detta innebär att en medlem då inte kan komma i fråga som revisor. § Revisorslag (2001:883) 25§ 1 st Revisorsnämndens praxis F20/97 och F19/97

Krav på revisorn

Kvaliﬁcerad revisor Med kvalificerad revisor menar man en revisor som antingen är auktoriserad revisor eller som är godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen, Titeln säger inte allt En del föreningar har i sina stadgar krav på kvalificerad revisor. Om föreningen förvaltar stora tillgångar känner man då en större trygghet och därför bestämmer man att man vill ha en godkänd eller auktoriserad revisor. En auktoriserad revisor har högre utbildning, men behöver inte nödvändigtvis vara lämpligare i en förening än en godkänd revisor. Viktigare än revisorns formella titel är att han eller hon har erfarenhet av och är intresserad av föreningsverksamhet. Krav på kvalificerad revisor Stora föreningar ska enligt lag ha minst en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Detta gäller ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet samt ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar. I samfällighetsföreningar finns det inga lagliga krav på kvalificerad revisor.

Stora föreningar Med stora föreningar menar man föreningar som uppfyller minst två av nedanstående villkor: • Medelantalet anställda i föreningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 50. • Föreningens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 40 milj kr. Med balansomslutning menas värdet av samtliga tillgångar. • Föreningens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 80 milj kr. Dessa föreningar brukar kallas 50-40-80-föreningar. Begreppet nettoomsättning Nettoomsättningen består av föreningens intäkter från näringsverksamhet (oftast detsamma som föreningens försäljning av varor och tjänster) med avdrag för lämnade rabatter och moms (om föreningen är momspliktig). 16

Krav på revisorn En skillnad mellan näringsverksamhet i företag och i föreningar är att näringsverksamhet i föreningar inte alltid bedrivs i vinstsyfte. Ofta kan föreningen exempelvis tillhandahålla varor och tjänster till medlemmarna till självkostnadspris. Ändå räknas detta redovisningsmässigt som näringsverksamhet. Det gäller alltså även om föreningen är allmännyttig och därmed skattebefriad även för näringsinkomster. Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar ska enligt god redovisningssed inte räknas med i nettoomsättningen utan räknas som övriga intäkter. Medlemsavgifter, gåvor och bidrag Medlemsavgifter, gåvor och bidrag etc ingår inte i näringsverksamheten och ska därför inte räknas in i nettoomsättningen. Ändå ska ideella föreningar lägga till medlemsavgifter, gåvor och bidrag till nettoomsättningen just när man räknar fram gränsvärdena. § Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2007:2) om ändring i Bokföringsnämndens allmänna råd om gränsvärden (BFNAR 2006:11)

Krav för att bli kvaliﬁcerad revisor För att bli godkänd revisor måste du ha ekonomisk utbildning på en viss nivå. Dessutom måste du ha ett antal års erfarenhet från olika typer av revisionsarbete. Utbildningskravet motsvarar ungefär en civilekonomexamen med redovisningsinriktning. För att bli auktoriserad revisor ställs något högre krav än för titeln godkänd revisor. Skillnaden ligger framför allt i att det krävs mer utbildning och att du avlägger högre revisorsexamen. Dessutom krävs att du har fem års kvalificerad praktik. För att behålla sin titel krävs att revisorn yrkesmässigt utövar revisionsverksamhet. Om du upphör att arbeta med revision förlorar du titeln auktoriserad eller godkänd revisor.

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG