9789144113296

Delaktighet och patientmedverkan

Ann Catrine Eldh (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39293 ISBN 978-91-44-11329-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Ania Willman Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild och inledande kapitelbild: Shutterstock/ KreativKolors Printed by GraphyCems, Spain 2018

INNEHÅLL

Författarpresentation 7 Förord 11

1 Introduktion 17 A n n C at r i n e E l dh Varför ”patientdelaktighet”? 17 Bokens målgrupp 20 Upplägg 22 Sammanfattning 23 Referenser 23 2 Patientdelaktighet – dåtid, nutid och framtid 27 A n n C at r i n e E l dh & U l r i k a W i n bl a d Varför patientdelaktighet 27 Innebörden av patientdelaktighet 30 Tidigare analyser av begreppet patientdelaktighet 31 Lagstiftning om patientdelaktighet 33 Patientens röst i fråga om delaktighet 37 Delaktighet och närliggande begrepp 38 Delaktighet, medverkan, engagemang och involvering 38 Delaktighet och personcentrerad vård 39 Nivåer av patientdelaktighet 43 Former av patientdelaktighet 45 © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

3

Innehåll

Grader av patientdelaktighet 47 Effekter av patientdelaktighet 49 Patientdelaktighet i framtiden 50 Sammanfattning 51 Referenser 52 3 Patientdelaktighet och medverkan hos barn och unga 59 Pet r a Sv e dbe rg & J e ns N ygr e n Innebörden av barns delaktighet 60 Barns rättigheter 60 Perspektiv på barns delaktighet 63 Delaktighet i samhället 65 Delaktighet i sociala aktiviteter 67 Delaktighet i individuellt beslutsfattande 68 Delaktighet i vardagslivet 69 Förändrad syn över tid 70 Barn som medaktör i vård och omsorg 74 Styrdokument 75 Modeller som beskriver barns delaktighet i vård och omsorg 78 Faktorer som påverkar barnets möjlighet till delaktighet i vård och omsorg 86 Individuella faktorer 86 Omgivande faktorer 89 Hur barn påverkas av att vara delaktiga i sin vård och omsorg 96 Interventioner för att främja barns delaktighet 97 Utvärdering av barns delaktighet 97 Sammanfattning 99 Referenser 100

4

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Innehåll

4 Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med fysisk ohälsa 107 Be r i t h H e dbe rg & A n n et t e N yg å r dh Innebörd av samproduktion – från passiv till aktiv patient 108 Samproducerad vård 109 Perspektiv på samproduktion 112 Samproduktion på mikrosystemnivå 112 Samproducerat beslutsfattande 113 Samproducerad kommunikation 116 Samproducerad vårdplanering 118 Samproduktion på meso- och makrosystemnivå 119 Förhållningssätt för samproduktion 120 Empowerment inom vården 121 Empowerment som förhållningssätt 122 Samproduktion i mötet 123 Att drabbas av långvarig ohälsa 124 Den fysiska effekten av långvarig njursjukdom 124 Erfarenheter av att leva med långvarig (kronisk) njursjukdom 125 Erfarenheter från närstående som lever med personer med långvarig sjukdom 126 Samproducerat lärande 126 Dialysbehandling 126 Samproducerad patientutbildning 128 Lärmodell för samproduktion av dialysbehandling 128 Sammanfattning 131 Referenser 131 5 Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med psykisk ohälsa 141 U l l a-K a r i n S c hön & M agda l e na Sa n ta na Framväxten av patientdelaktighet i psykiatrisk vård 142 Delaktighet och psykiatrisk tvångsvård 143 Återhämtningsperspektivet 145 Erfarenhet, expertis och behörighet 146 Vad säger lagstiftningen om patientdelaktighet? 147 © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

5

Innehåll

Former för delaktighet i psykiatrisk vård 148 Patientdelaktighet på individnivå 150 Delat beslutsfattande 150 E-hälsa 154 Brukarstyrd inskrivning 154 Personligt ombud 155 Peer support 157 Brukardelaktighet på verksamhetsnivå 158 Brukarrevision 158 Delaktighet på organisations- och systemnivå 159 Närståendes delaktighet 160 Förutsättningar för den psykiatriska vårdens utformning 162 Den delaktige brukaren 163 Framgångsfaktorer och förutsättningar 164 Uppföljning av delaktighet 165 SURE 166 Dyadic OPTION 166 CollaboRATE 166 Sammanfattning 167 Referenser 168 6 Patientdelaktighet och medverkan hos äldre 175 Helle Wijk Inledning 175 Ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med äldre 181 Egenmakt när en åldras 189 Tillämpning av ett delat beslutsfattande för äldre 191 Samproduktion av vård för att främja äldres delaktighet och patientmedverkan 193 Mått på delaktighet 201 Sammanfattning 202 Referenser 202

6

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

FÖRFAT TARPRESENTATION

Ann Catrine Eldh, leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdvetenskap, biträdande professor i omvårdnad vid Linköpings universitet och docent vid Uppsala universitet. Ann Catrine doktorerade på patientdelaktighet i vården och har sedan breddat sin forskning mot förbättringskunskap, främst implementering av kunskap i praktik, vilket även omfattar patientdelaktighet i kunskapsöverföring. Hon är engagerad i olika utbildningar för hälso- och sjukvårdsprofessioner, huvudsakligen kring förbättringskunskap, och forskar om kunskapsimplementering och patientdelaktighet.

Berith Hedberg, leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik, Göteborgs universitet samt docent och universitetslektor vid Jönköping Academy inom hälsa och välfärd, Jönköping University och Futurum – akademin för hälsa och vård, Region Jönköpings län. Hon undervisar och handleder mastersstudenter och doktorander, samt ansvarar för den pedagogiska utvecklingen vid Hälsohögskolan. Hennes forskning rör delat beslutsfattande som förutsättning för samproduktion mellan patienter och personal i vård och omsorg.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. Jens forskning integrerar områdena hälsovetenskap och innovationsvetenskap och syftar till att främja barns och ungas psykiska hälsa. Forskningen är primärt inriktad på utveckling av hälsofrämjande digitala tjänster inom skola, vård och omsorg och samhällsbaserade interventioner men omfattar även utveckling av modeller som involverar barn och unga i sådana innovationsprocesser.

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

7

Författarpresentation

Annette Nygårdh, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska inom anestesi­ sjukvård, fil.dr i omvårdnad och universitetslektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Hennes doktorsavhandling kretsade kring ett förbättringsarbete för att förbättra patienters och närståendes upplevelse av empower­ment i vårdmötet. För närvarande forskar hon i patienters och närståendes delaktighet vid tillämpning och utveckling av personcentrerad vård.

Magdalena Santana, socionom och adjunkt i socialt arbete på Akademin Utbildning, hälsa och samhälle vid Högskolan Dalarna. Hon har bland annat arbetat med uppdragsutbildning i vård- och stödsamordning. Hon arbetar också som forskningsassistent i ett forskningsprojekt kring delat beslutsfattande samt har varit engagerad i opinionsbildning och föreläsningar med brukarperspektiv genom projektet Hjärnkoll och Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel.

Ulla-Karin Schön, socionom och docent i socialt arbete. Lektor vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle vid Högskolan Dalarna. Hon är bland annat ansvarig för kurser på socionomprogrammet som handlar om välfärdsinsatser och brukarperspektiv. Hennes forskningsområde handlar om återhämtning från psykisk ohälsa, brukarkunskap i forskning och utbildning, delaktighet och delat beslutsfattande samt personcentrerad vård utifrån ett maktperspektiv.

Petra Svedberg, leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. Petras främsta forskningsområden är hälsa, hälsopromotion och delaktighet för barn och unga och för vuxna personer med psykisk ohälsa. Petras forskning omfattar också utveckling och tillämpning av deltagarbaserad forskning, vilket innebär att de personer som forskningen riktar sig till på olika sätt är medaktörer i forskningen.

Helle Wijk, leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, docent och universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet/Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är ansvarig för specialistutbildningen för sjuksköterskor inom äldrevård och undervisar även inom förbättringskunskap och teamsamverkan för vårdens utveckling. Hennes forskningsområde 8

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Författarpresentation

rör omgivningens betydelse för patienter och äldre personers funktion och välbefinnande, samt för vårdens utförande.

Ulrika Winblad, docent och lektor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, där hon leder en hälso- och sjukvårds­ forskargrupp. Forskningen har tre fokusområden: effekter av olika marknadsreformer inom vård och omsorg, nödvändiga förutsättningar för att kunna förverkliga patientens rättigheter i vården respektive skapa personcentrerad vård och omsorg. Ulrika leder också flera kurser om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation.

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

9

1 Introduktion

1 Introduktion A n n C at r i n e E l dh

I introduktionen presenteras bokens upplägg, de begrepp som används samt ges upplysningar om vissa avgränsningar och definitioner. Vidare omfattar introduktionen en anvisning om hur boken kan läsas.

Varför ”patientdelaktighet”?

Den här boken handlar om ett centralt fenomen inom hälso- och sjukvård: den vård- eller omsorgsbehövande individens delaktighet, eller som det ofta benämns: patientdelaktighet. Patientdelaktighet kan förefalla vara enkelt att både definiera som begrepp och säkerställa i praktik. Men många människor har en uppfattning om vad patientdelaktighet är och utgår från sin egen, ibland avgränsade, definition av begreppet. Det faktum att dessa uppfattningar om vad patientdelaktighet är inte alltid stämmer överens med varandra försvårar dialogen kring och strävan efter patientens delaktighet.

Vidare kan variationen av uppfattningar, definitioner eller avgränsningar av begreppet komplicera uppföljning och utvärdering av patientens delaktighet. Som den här boken visar rymmer begreppet patientdelaktighet flera beståndsdelar. Dessutom kan patientdelaktighet förknippas med andra, närliggande begrepp. Boken är avsedd att stimulera till reflektion och samtal om patientdelaktighet, och därmed till lärande, men också till praktiskt arbete för och strävan efter större patientdelaktighet. Den omfattar därmed både teori och praktik. Detta inledande kapitel ger en introduktion till de centrala begrepp som boken behandlar och förslag på hur boken kan läsas.

Patientdelaktighet är ett begrepp som ofta används i såväl styrande som vägledande dokument, liksom i vardagslag i både vård och omsorg. Även om det fungerar som ett begrepp är det är i själva verket sammansatt av två © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

17

Ann Catrine Eldh

begrepp: ”patient” och ”delaktighet”. För att förstå det sammansatta begreppet behöver både delbegreppen och deras sammansatta form utforskas.

I denna introduktion erbjuds beskrivningar av begreppet ”patient”, och längre fram ”delaktighet” medan kapitel 2, Patientdelaktighet – dåtid, nutid och framtid omfattar en mer grundlig genomgång av begreppet patientdelaktighet (och andra, närliggande begrepp).

Termen patient är etablerad i lagtexter och andra styrande dokument för hälso- och sjukvård men används också i vardagligt språk. Just för att det är en etablerad term används i den här boken begreppet patient genomgående, för att förtydliga att det är den vård- eller omsorgsbehövande individen som avses. Detta ger en lättläst text som inte kräver någon redovisning av eventuella synonymer. Trots förtydligandet att ”patient” här avser den individ som behöver och/eller söker en hälso- och sjukvårds- eller omsorgstjänst upplever en del begreppet som begränsande och att det inte speglar den vård- eller omsorgsbehövande individen eller dennes roll på ett passande sätt. Därför väljs ofta andra benämningar, både inom hälso- och sjukvården men framför allt i annan vård och omsorg. Begreppen klient, kund eller brukare används till exempel för att beskriva den part som har behov av eller nyttjar olika vårdtjänster. Det kan finnas skäl att reflektera över vad dessa olika begrepp betyder och indikerar, så att en kan fatta beslut om vilken term som är mest lämplig, både i vardagen och i sammanställningen av olika dokument. Dessutom kan det behövas för att förstå resonemangen i den här boken.

Begreppet patient har sitt ursprung i betydelsen ”som lider; som uthärdar” (Norstedts etymologiska ordbok, 2008) och indikerar därmed att det är en person som har en sjukdom eller ett symtom. En annan innebörd i ordet patient är att det är en individ som är i kontakt med en vårdgivare för sjukdom eller symtom – oavsett vad hen ”lider av”. Men all hälso- och sjukvård handlar inte om att utreda eller behandla sjukdomar och symtom; och det är inte givet att sjukdomar eller symtom omfattar lidande. Därmed kan begreppet patient uppfattas som begränsande. De tjänster som en individ söker och en vårdgivare erbjuder kan också vara förebyggande och/eller syfta till att förhindra att friska människor drabbas av sjukdom. I dessa situationer ger termen ”patient” en missvisande innebörd. I andra verksamheter, till exempel mödra- och barnhälsovård, tandvård och andra hälsomottagningar som företagshälsan, söker individen kontakt eller nyttjar en tjänst utan att 18

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

1 Introduktion

ha vare sig en sjukdom eller ett symtom, men för att hen befinner sig i en särskild fas eller situation som föranleder kontakt. Även i sådana exempel har begreppet patient bristande bäring. De begrepp som ligger närmast till hands är i stället till exempel klient, kund eller brukare. Också inom dessa hälso- och vårdinriktningar finns det dock verksamheter som fortsätter att använda begreppet patient, sannolikt för att det är ett etablerat begrepp.

Klient betecknar i själva verket en kund (Norstedts etymologiska ordbok, 2008). Kund kännetecknar ”någon som nyttjar en tjänst”. I vissa verksam­ heter använder en hellre begreppen klient eller kund för att rent språk­mässigt poängtera eller förstärka den tjänstebehövandes eller tjänstesökandes ställning: individen söker och väljer kontakt och har därför inflytande över kontaktens omfattning och utformning. Begreppet brukare anger i stället­ att det är fråga om en användare, i det här fallet användare av en tjänst.

Verksamheter som har valt andra benämningar än patient kan motivera det med att ordet patient, med dess betydelse av att lida eller uthärda, antyder passivitet. Men i och med att klient också härstammar från latinets ord för skyddsling, (clien’tis) kan också det tolkas som passivt.

Oavsett vald benämning är det värt att fundera över innebörden i olika begrepp, och vilka konnotationer de har. Det primära är, som vid all kommunikation, att det eller de begrepp som används inte riskerar att skapa missförstånd och inte heller är kränkande. I den här boken används begreppet patient som ett samlingsbegrepp för den person som för egen del har kontakt med hälsovård, sjukvård eller omsorg, på grund av hälsa, ohälsa eller risk för ohälsa. I boken omfattar begreppet patient inte desto mindre även en individ med långvariga symtom eller ohälsotillstånd, utan regelbunden vårdkontakt (det som tidigare benämndes kronisk sjukdom).

Begreppet patient ges med andra ord en vid betydelse, motiverat av ett pragmatiskt ställningstagande: ett begrepp klargör vilken part som avses i texten och underlättar läsbarheten.

Den andra delen av ordet patientdelaktighet, det vill säga ”delaktighet”, kan relateras till flera andra begrepp. I forskningen inom detta område förekommer till exempel ”personcentrerad vård”, ”delat beslutsfattande”, ”samproduktion” och ”egenmakt”. I vissa fall har de ungefär samma innebörd som delaktighet medan de i andra fall kan omfatta attribut som är förutsättningar för patientdelaktighet. Ibland förekommer det också att delaktighet byts mot ”engagemang” eller ”medverkan”, vilka är semantiskt © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

19

Ann Catrine Eldh

närliggande begrepp till delaktighet. En utförligare redogörelse för samband mellan dessa begrepp och deras relationer görs i kapitel 2, Patientdelaktighet – dåtid, nutid och framtid.

Medan begreppen delaktighet, medverkan, personcentrerad vård, med flera har likheter finns det också skillnader dem emellan. Boken utgår därmed från ”delaktighet”, även om den belyser andra närliggande begrepp.

Eftersom begrepp är förknippade med en föreställning får det till följd att namn på olika företeelser kan påverka vår förståelse och våra tankar kring dem. Det är därför viktigt att reflektera närmare över vilka begrepp som finns och används, hur de relaterar till varandra och vilka implikationer det ena eller andra begreppet har för möten i vården. Den här boken syftar till att informera och stimulera en sådan reflektion och dialog om begreppet patientdelaktighet, med den utgångspunkten att patientdelaktighet är något centralt, i både teori och praktik.

Ett begrepp motsvarar en föreställning och härrör ur ett fenomen, det vill säga något vi erfar. För att kommunicera begreppet används en term (Ogden & Richards, 1989), i det här fallet ett ord: patientdelaktighet. Begreppet patientdelaktighet är, som boken visar, ett brett begrepp. Detta faktum gör att patientdelaktighet rymmer flera betydelser, vilka kan framställas som utmärkande egenskaper (attribut). I boken beskrivs dessa som ”aspekter”, från det engelska ordet aspects, för ”sida” (NE, 2017). Aspekter är ett vardagligt sätt att uttrycka att ett begrepp kan ha flera innebörder, attribut eller kännetecken, vilket är fallet med patientdelaktighet.

Bokens målgrupp Målgruppen för denna bok är personer som är eller kommer att verka som professionella inom verksamheter som i dagligt tal benämns hälso- och sjukvård. Det är en bred målgrupp, och anledningen till det är att det är mångas ansvar att säkerställa patientdelaktighet. Majoriteten av bokens författare är legitimerade sjuksköterskor men boken är skriven med tanke på att lagtexterna och andra styrande dokument är riktade till både hälsooch sjukvården samt omsorgsverksamheter och dess professionella aktörer.

Det är inte en profession som har ansvar för att säkerställa förutsättningar för patientdelaktighet, utan alla. Begreppet patientdelaktighet har därmed bäring för alla professioner. Exemplen i boken, särskilt fallbeskrivningarna, 20

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

1 Introduktion

visar på hur väsentligt det är att vården som helhet tar ansvar för att införliva patientdelaktighet i teori och praktik. Även om exemplen illustrerar ett axplock av verksamheter vänder sig boken till studerande, det vill säga blivande tjänsteutövare, och professionella yrkesutövare i alla typer av vård: för livets alla skeden liksom för kroppens och själens alla symtom eller sjukdomar, vare sig de är manifesta eller potentiella. För att förenkla läsningen används en enhetlig benämning för alla dessa professionella tjänsteutövare: ”personal”. Med begreppet personal avses sjuksköterskor, läkare, tandläkare, tandhygienister, socio­nomer, fysioterapeuter, biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, psyko­loger, logopeder, dietister och många flera. Inkludering av alla i ett och samma begrepp, ”personal”, syftar också det till att skapa en inkluderande men också lättläst text.

Ett annat skäl till att rikta boken till såväl studerande som kliniskt verksam personal är att vi alla är berörda av patientdelaktighet som samhällsmedlemmar: många som ska bli eller är vad vi benämner som ”personal” är, har varit, eller kommer att bli det som innefattas i begreppet patient i denna bok. En kan vara patient för en kortare eller längre tid, vid ett eller flera tillfällen eller skeden i livet. För att minska risken att det skapas ett vi, som i ”personal”, respektive dem, som i ”patienter”, i vården, lyfter boken olika aspekter av patientdelaktighet och beaktar deras konsekvenser för möten i vården. Förhoppningen är därmed att boken ska kunna läsas av såväl studenter som verksam personal, men också att beslutsfattare och patienter ska ha nytta av den.

Som framgår ovan är ambitionen med boken att omfatta verksamhet som erbjuder någon form av tjänst som är riktad till personer med hälsa eller ohälsa. Det innefattar därmed, ur ett organisatoriskt perspektiv, verksamhet som landsting eller regioner och kommuner ansvarar för (oavsett om det är offentligt eller privat finansierad verksamhet). De som ansvarar för att organisera det som i boken benämns ”vård” (se nedan), kallas genom­gående, för läsbarhetens skull, för ”vårdgivare”. Så här långt har olika typer av vårdgivare benämnts hälso- och sjukvård, vård och/eller omsorg, för att förtydliga att patientdelaktighet finns i all verksamhet som tillhandahåller tjänster för den vårdsökande eller vårdbehövande individen. Avsikten är att understryka vidden av det område som angår patientdelaktighet. Det betyder att även i de avsnitt som sammanfattar tjänster för vårdsökande eller © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

21

Ann Catrine Eldh

vårdbehövande med termen ”vård”, ska detta ses som en över­gripande benämning, i syfte att öka läsbarheten, hellre än som ett exklusivt uttryck för enbart viss verksamhet.

Upplägg I bokens två inledande kapitel (varav detta är det första), introduceras och problematiseras begreppet patientdelaktighet. Därefter följer fyra kapitel, som belyser begreppet patientdelaktighet ur ett livscykelperspektiv: från att vara barn till att vara äldre vuxen. Kapitlen utgår också från olika typer av vård som en patient kan komma i kontakt med. Varje sådant kapitel har en fallbeskrivning, som illustrerar och vägleder resonemanget. Fallen är fiktiva, även om författarna har hämtat inspiration från egna erfarenheter som kliniker och forskare. Avsikten med fallbeskrivningarna är att illustrera patientdelaktighet utifrån ett helhetsperspektiv men också den specifika avgränsning som respektive kapitel behandlar.

De inledande kapitlen syftar därmed till att ge ett underlag för de följande kapitlen. För den som söker en inblick i vad begreppet patientdelaktighet kan vara är det därför lämpligt att börja med kapitel 2, Patientdelaktighet – dåtid, nutid och framtid.

De fyra kapitlen som belyser patientdelaktighet utifrån olika livsfaser kan läsas var för sig, av den som är särskilt intresserad av eller företrädesvis möter patienter i en specifik åldersgrupp. Men dessa fyra kapitel belyser även patientdelaktighet utifrån olika perspektiv. Även om alla kapitel handlar om patientdelaktighet så belyses till exempel brukarmedverkan närmare i kapitel 5, Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med psykisk ohälsa. Kapitel 6, Patientdelaktighet och medverkan hos äldre belyser patientdelaktighet i relation till begreppet personcentrerad vård, och omfattar därmed särskilt kunskap om personcentrerad vård och är avsett att bidra till reflektion kring detta begrepp i relation till det mer övergripande begreppet patientdelaktighet. Personcentrerad vård belyses också i kapitel 4, Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med fysisk ohälsa – men där belyses främst patientdelaktighet utifrån perspektivet samproduktion. I kapitel 3, Patientdelaktighet och medverkan hos barn och unga avhandlas förutom åldersgruppens förutsättningar för delaktighet också samhällsnormer, något som har betydelse för alla patientgrupper och vårdverksamheter vad gäller patientdelaktighet.

22

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

1 Introduktion

Eftersom patientdelaktighet bygger på principer och värderingar är boken inte föreskrivande, utan problematiserande. Författarna till boken gör inte anspråk på en slutgiltig uttolkning av begreppet patientdelaktighet och inte heller föreskrivs en metod för hur delaktighet kan säkerställas.

Boken kan hellre ses som en diskussionspartner, med utgångspunkt i aktuell kunskap men också andra nutida förutsättningar, till exempel lagtexter och samhälleliga värderingar. För att förankra nuläget erbjuds en historik över patientdelaktighet, och där så är möjligt också en framåtblick. För den definition vi ger begreppet patientdelaktighet i dag, med hjälp av befintlig kunskap, kommer sannolikt att förändras med samhället och med oss som är del av det, i en process som berör fler begrepp än patientdelaktighet.

Sammanfattning Bokens innehåll och upplägg beskrivs i detta kapitel, liksom utgångspunkten för centrala begrepp (som patient och personal) som används genom­ gående i boken. Kapitlet omfattar också en läsanvisning, utifrån bokens syfte och målgrupp.

Referenser Nationalencyklopedin. (2017). Stora Ordboken. Nationalencyklopedin. www.ne.se/ ordböcker/#/ Norstedts etymologiska ordbok. (2008). Stockholm, Norstedts akademiska förlag.

Ogden, C.K. & Richards, I.A. (1989). The meaning of meaning. San Diego, Harcourt Brace Jovanovich Publishers.

© F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

23

Ann Catrine Eldh, som är redaktör för Delaktighet och patientmedverkan, är biträdande professor i omvårdnad vid Linköpings universitet och docent i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Delaktighet och patientmedverkan Boken behandlar det för vård och omsorg centrala begreppet patientdelaktighet. Vidden av begreppet delaktighet gör att det behövs vägledning för vardagens möten och samtal, mellan den som är patient och den som är personal. Boken utgör en resurs och bör ses som en diskussionspartner, med utgångspunkt i aktuell kunskap men även andra förutsättningar, som lagtexter och normer.

Delaktighet och patientmedverkan omfattar två övergripande kapitel som introducerar och problematiserar patientdelaktighet och fyra kapitel som belyser begreppet ur olika, specifika perspektiv.

De generella kapitlen kan läsas för sig, eller i kombination med ett eller flera fallbaserade kapitel, utifrån läsarens aktuella kunskapsbehov eller intresse.

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma inom hälsooch sjukvård eller omsorg men är också avsedd att vara till nytta för andra nyckelpersoner, som beslutsfattare och patienter. ”Man introduceras till begreppet patientdelaktighet på ett lättförståeligt sätt men får också möjlighet att gå in på djupet med olika infallsvinklar.”

Studerande, Sjuksköterskeprogrammet ”Den här boken hjälper mig att tänka nytt, som yrkesutövare. Den ger en överblick men klarlägger också delaktighet utifrån olika verksamheter – utan att författarna påbjuder att patientdelaktighet ska vara på ett visst sätt.”

AT-läkare

Art.nr 39293

studentlitteratur.se