9789147100859

Rätten och samhället C E G E E K S T R Ö M D A N O G VA L L

FA K TA & Ö V N I N G A R

Rätten och samhället Fakta & Övningar ISBN 978-91-47-10085-9 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Carin Soussi-Engman Bildredaktör: Ewa Hansson-Rosdahl Omslag: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Pelle Bergsten (stenskulptur av Pye Engström, utanför Förvaltningsrätten i Malmö) Formgivning & layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset Tryck: Kina 2012 Upplaga 1:1

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering].

Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se Tfn: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Förord

Förord Rätten och samhället är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Rätten och samhället på gymnasiet och komvux enligt Gy 2011. Det passar också bra för övriga introducerande kurser i juridik, bl.a. på Yrkeshögskolan (Yh) och på andra eftergymnasiala utbildningar, och är även lämpligt för distansstudier.

Rätten och samhället behandlar rättsordningen och rättsprocessen sett ur såväl samhällets som individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning och förmedlar kunskaper som är nödvändiga för att förstå juridiken i samhället. Boken omfattar sex kapitel som var för sig behandlar olika delar av rättssystemet. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel.

Fakta Faktadelarna förklarar juridiska begrepp och förhållanden på vardagssvenska. I anslutning till texten finns korta sammanfattande referat av verkliga rättsfall för att ge ökad praktisk förståelse. Korta utdrag ur lagtexter är insprängda för att ge en direkt koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken. I slutet av varje faktadel finns en sammanfattning av innehållet i kapitlet. Faktadelarna är också försedda med stödord i marginalen. I alla kapitel finns reportage med porträtt på en yrkesroll inom det juridiska området.

Uppgifter Uppgiftsdelarna börjar med frågor på juridiska begrepp under rubriken ”Vad menas?”. Därefter följer flera tillämpningsuppgifter som har en praktisk bakgrund och som anknyter direkt till faktatexten i varje kapitel. Dessutom finns analyserande uppgifter med anknytning till någon lagtext eller till verkliga rättsfall. I slutet av varje uppgiftsdel hittar man även kortare frågor på de reportage med yrkesporträtt inom det juridiska området som finns i alla kapitel samt en uppgift ”Diskutera” som uppmuntrar till diskussion om juridiska frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

I flera kapitel finns fördjupningsuppgifter som ska redovisas både skriftligt och muntligt. Tips för hur man kan göra en lyckad presentation finns i bilagan ”Redovisning av fördjupningsuppgifter” sist i boken.

3

Förord

Läsordning och urval Kapitlen i Rätten och samhället kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om det svenska rättssystemet, samt även dess koppling till EU och Europarådet, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet läsas utifrån intresse.

Kommentarer och lösningar Lösningar till uppgifterna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns ett lösningsförslag, ofta med en kommentar.

Mer i ämnet juridik För övriga kurser i ämnet juridik finns i följande böcker utgivna av Liber inom privatjuridik: Juridiska problem, J2000 Rättskunskap & Privatjuridik samt inom affärsjuridik: Affärsjuridiska problem och J2000 Affärsjuridik.

Till sist Synpunkter på Rätten och samhället tas tacksamt emot. Kontakta Liber, se adress på föregående blad.

Lycka till med dina studier!

Författare & Redaktion

4

Innehåll

Innehåll Förord

Specialdomstolar 45

3

Hyresnämnden 45 Arbetsdomstolen 45 Marknadsdomstolen 46

KAPITEL 1

Rättsordning

9

Förvaltningsrätt 47 Kammarrätt 47 Högsta förvaltningsdomstolen 48

Lagstiftning 9 Rättsregler 9

Lagförslag 11 Svensk författningssamling (SFS) 13 Sveriges grundlagar 13

Juridisk hjälp 53 Rättsutredning 55 Jäv 56

Justitiekanslern 57

EU-regler 22

Utveckla oberoende domstolar 57

EU-förordning 22 EU-direktiv 22

Sammanfattning 58

EU-domstolen 23

Uppgifter 60

Europakonventionen 23 Övriga rättskällor 25

KAPITEL 3

Det juridiska språket 26

Normer – kontra sociala regler 28 Moral som rättskälla 29

Uppgifter 31

Riksdagens ombudsmän – JO 70

Missnöje med produkter 71

KAPITEL 2

37

Polisen 37 Åklagarmyndigheten 38 Ekobrottsmyndigheten 39 Kriminalvården 39 Brottsoffermyndigheten 40 Brottsförebyggande rådet 40 Sveriges Domstolar 41 Allmänna domstolar 42 Tingsrätter 42 Hovrätter 42 Högsta domstolen 44

Processrätt – tvister 69 Missnöje med myndighetsbeslut 69

Sammanfattning 30

Rättsmedicinalverket 41

En modernare rättegång 49 Domen 50 Domare 51

Statsskickets grunder 14 Statsskick i andra länder 16 Yttrandefrihet 16 Tryckfrihet 18 Lagboken 20

Rättsväsende

Förvaltningsdomstolar 47

Konsumentvägledning 71 Allmänna reklamationsnämnden 71 De flesta företag följer ARN:s beslut 73 Anmälan till ARN 73

Gå vidare till domstol 74 Tvistemål 74 Förlikning 78 Process utanför domstol 80 Konkurs 81 Skiljeförfarande 82 Medling 83 Sammanfattning 84 Uppgifter 85

5

Innehåll

KAPITEL 4

Processrätt – Brottmål 101 Från förundersökning till dom 101 Förundersökning 101 Gripande och häktning 102 Åklagaren beslutar om åtal 103 Huvudförhandling i brottmål 105 Överläggning och omröstning 106 Bevisvärdering 108 Dom 109 Överklaga brottmål till hovrätten 111 Huvudförhandlingen 112 Överläggning och omröstning 112

Brott eller bara olyckshändelse? 112 Nödvärn – inte ett brott 114 För vilka gäller strafflagstiftningen? 115 Sammanfattning 117 Uppgifter 118

121

Synen på brott och straff 121 Avskräckning och vedergällning 121 Upplysningen 122 Behandlingsideologi 122 Nyklassicism 122

Brottsliga handlingar och konsekvenser 122 Olika typer av brott 123 Brott mot person (kap. 3–7 brottsbalken) 123 Förmögenhetsbrott (kap. 8–12 brottsbalken) 123 Brott mot allmänheten (kap. 13–15 brottsbalken) 123 Brott mot staten (kap. 16–22 brottsbalken) 124 Brott mot specialstrafflagar (bl.a. trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen) 124 Brott mot immaterialrättsliga lagar (bl.a. upphovsrättslagen, patentlagen och varumärkeslagen) 124

Exempel på brott 124

6

Försök, förberedelse, planering och medansvar till brott 135 Planering av brott 138 Avbruten medverkan till brott 138 Medansvar till brott 139

Terroristbrott 139 Terroristbekämpning 142 Bestämma påföljd 142 Sammanfattning 147 Uppgifter 148 KAPITEL 6

KAPITEL 5

Straffrätt

Brott mot person (kap. 3–7 brottsbalken) 124 Exempel på förmögenhetsbrott (kap.

8–12 brottsbalken) 128 Exempel på brott mot allmänheten (kap.

13–15 brottsbalken) 130 Exempel på brott mot staten (kap16–22 brottsbalken) 130 Exempel på brott mot specialstrafflagar 132 Exempel på brott mot immaterialrätten 134

Internationell rätt 155 Internationell privaträtt 155 Folkrätt 156 Skyddet för mänskliga rättigheter 157 Europakonventionen och Europarådet 157 Europadomstolen 158 Europadomstolens domar 161

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 162 FN:s konvention om barnets rättigheter 164 Den humanitära rätten 164

Internationella brott 165 Internationella domstolar och tribunaler 165 Tvistlösning mellan stater 165 Grova brott mot den internationella rätten 166

Sammanfattning 170 Uppgifter 171

Innehåll

Bilaga

191

Redovisning av fördjupningsuppgifter 191

Juridisk ordlista

192

Sakregister

198

7

KAPITEL 1

Rättsordning Ett utvecklat land behöver en rättsordning för att kunna fungera. Medborgaren måste kunna lita på att det finns lagar och andra regler som efterlevs. Man kan säga att staten ska ha som målsättning att demokratiskt beslutad lagstiftning ska gälla för alla. Eftersom Sverige är medlem i EU har EU:s rättsordning också stor betydelse i vårt land.

Lagstiftning Rättsregler Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. Denna är inte en gång för alla given utan kan ändras när uppfattningarna i samhället förändras, eller när de styrande politikerna vill ändra människors attityder. Under senare år har synen på t.ex. jämställdhet och kvinnans ställning påverkats av bl.a. massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland helt nya lagar.

Lagar fastställs av riksdagen och finns i skriftlig form, så att alla landets medborgare ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Det är riksdagen som stiftar (beslutar om) lagar. Förslag till lagar kommer antingen från regeringen som propositioner eller från enskilda riksdagsledamöter som motioner. Dessa kan ge upphov till utredningar. Det är Justitiedepartementet som i Regeringskansliet ansvarar för lagstiftning och domstolar. Även andra departement ansvarar för lagstiftning inom sitt område, t.ex. Socialdepartementet för socialtjänstlagen. På regeringens webbplats (www.regeringen.se) finns information om regeringens politik, utredningsförslag samt förslag och propositioner från regeringen m.m.

Regeringen har själv rätt att utfärda förordningar, dvs. mer detaljerade regler om en lag. Lagar och förordningar kallas med ett samlingsnamn för författningar. Såväl författningar som förordningar publiceras i Svensk

Rättsordning

Lagar

Förordning

9

Rättsordning

författningssamling (SFS, se s. 13) och finns också tillgängliga på www.riksdagen.se eller www.lagrummet.se, alternativt www.notisum.se.

Myndigheter kan, som komplement till författningarna, besluta om praktiska regler och anvisningar, s.k. föreskrifter, som berör deras områden. Dessa kan läsas på respektive myndighets hemsida. I vissa fall kan dessa myndighetsregler också kallas för författningar, t.ex. Arbetsmiljöverkets Författningssamling (AFS).

Med myndighet (förvaltningsmyndighet) menas kommunala och statliga verksamheter som arbetar efter politiska beslut, från regeringen, kommunstyrelsen, regionstyrelsen, departement (staten) och nämnder (kommunen). Exempel på kommunala myndigheter är socialförvaltning, byggnadsförvaltning och utbildningsförvaltning och exempel på statliga myndigheter är Skatteverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Varje myndighet leds vanligen av en nämnd eller styrelse med politiskt tillsatta ledamöter. Varje myndighet styrs av kommunala eller statliga regler, s.k. förvaltningsrätt. Även kommunala och statliga bolag kan i vissa sammanhang behandlas som myndigheter.

Lagar, förordningar och myndighetsregler brukar gemensamt kallas för rättsregler: Rättsregler

• Författningar (lagar) – beslutas av riksdagen • Förordningar – beslutas av regeringen • Myndighetsregler – beslutas av respektive myndighet

Några juridiska grundbegrepp Rättsreglerna kan delas in i två huvudområden:

Inom civilrätten finns:

• Civilrätt – berör förhållanden för privatpersoner och företag sinsemellan

• Tvingande regler som ger ett ”minimiskydd” för en svagare part

• Offentlig rätt – berör förhållanden mellan myndigheter å den ena sidan och privatpersoner och företag å den andra sidan

• Dispositiva regler som kan förändras genom avtal De som berörs av rättsregler kan vara: • Fysisk person (människa) • Juridisk person (t.ex. bolag, förening och myndighet)

10

Rättsordning KAPITEL 1

Lagförslag Ett lagförslag kommer till genom att någon eller några tar initiativ till en förändring av något slag. Initiativet kan gälla en helt ny lag eller förändring av en befintlig lag. Lagförslaget kan starta med att en riksdagsledamot lämnar en motion till riksdagen och att regeringen därför tillsätter en statlig utredningskommitté. Ursprunget till motionen kan vara förslag från allmänheten eller från organisationer och föreningar. Regeringen kan också själv ta initiativ till att starta en utredning. Utredningskommittén består vanligen av experter på området och politiker.

Utredningskommittén lämnar sin analys och sina förslag som ett betänkande till regeringen i form av en SOU-rapport (Statens Offentliga Utredningar, www.sou.gov.se). SOU numreras som en utgivningsserie för varje år, t.ex. SOU 2011:34. Utredningsarbetet kan bli ganska tidsödande och det finns ett alternativt sätt att få fram ett lagförslag. Regeringen kan själv utarbeta en departementspromemoria för att få fram en lag snabbare, om detta bedöms som särskilt angeläget.

I båda fallen är det något departement, t.ex. jordbruksdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar det slutgiltiga förslaget. Betänkandet eller lagförslaget går ut på remiss, vilket innebär att departementet ber om att få in synpunkter från berörda myndigheter och organisationer. De senare kan t.ex. vara fackliga organisationer, intresseorganisationer eller föreningar som alla kan komma med yttrande (synpunkter) över lagförslaget till departementet.

Remissbehandling av lagförslag är en gammal tradition i Sverige. De synpunkter som kommer fram i remissvaren ger goda möjligheter till ett välgrundat lagförslag. Det är sedan regeringens uppgift att väga samman de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt motsägande.

Efter att ha studerat remissvaren utarbetar regeringen en proposition (förslag), som vanligen först går på remiss till lagrådet.

Detta består främst av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (se kapitel 2). Lagrådet ska i första hand granska förslaget och kontrollera om det är förenligt med andra lagar och om reglerna i lagförslaget fungerar i sitt sammanhang. När regeringen tagit del av lagrådets bedömning, kan den göra ett val, antingen att inte alls låta lagförslaget gå vidare eller att överlämna sin proposition till riksdagen, eventuellt efter justeringar.

Utredningskommitté

Betänkande

11

Rättsordning

Riksdagsledamöterna träffas i riksdagens plenisal för att diskutera och fatta politiska beslut.

I riksdagen behandlas lagförslaget i ett eller flera utskott, t.ex. i jordbruksutskottet. Efter behandling i utskottet skrivs ett utskottsbetänkande som diskuteras i riksdagen. Därefter hålls en omröstning, och om riksdagsmajoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, dvs. lag. Riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar (promulgerar) lagen som därefter ges ut i SFS (se s. 13).

Exempel Sedan i början av 2000-talet har det framförts önskemål om rökförbud på restauranger. Frågan har också funnits med i motioner till riksdagen. Regeringen (socialdepartementet) lämnade en lagrådsremiss i början av november 2001. Det dröjde dock till slutet av 2003, innan förslaget om rökförbud fick sin slutliga utformning. Det stöddes då av tre riksdagspartier som hade majoritet i riksdagen. Den nya lagregeln (SFS 2004:485) infördes som en del i tobakslagen (SFS 1993:581) och började gälla 1 januari 2005 och omfattade även andra allmänna utrymmen utöver restauranger.

§

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus

2 § Rökning är förbjuden 1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för

12

barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem, 2. i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård, 3. i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård, 4. på färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel, 5. i restauranger och på andra serveringsställen, utom när servering sker utomhus, 6. i andra lokaler än sådana som avses i 1–5 när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som avses i 2 kap. 1–3 §§ ordningslagen (1993:1617) anordnas och i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen, samt 7. i andra lokaler än sådana som avses i 1–6 om allmänheten har tillträde till lokalerna. Lag (2004:485).

Rättsordning KAPITEL 1

Svensk författningssamling (SFS) Lagar och förordningar publiceras löpande i Svensk författningssamling (SFS) allteftersom de antas av riksdagen. De finns att läsa på www.riksdagen.se, www.lagrummet.se eller på www.notisum.se. Man kan söka med sökord, lagens officiella titel eller SFS-numret, som anges med årtal plus ett löpnummer, t.ex. 2011:730.

Sökord Titel Beteckning,

SFS

t.ex. 2011:730

Om en lag ändras av riksdagen kan den nya lagen antingen få ett helt nytt SFS-nummer (omtryckt) eller så kan den nuvarande lagen ändras genom en ”lag om ändring av lag …”. SFS 2010:570 är t.ex. lag om ändring av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Lag om offentlig upphandling behåller då sitt SFS-nummer 2007:1091 men texten uppdateras i enlighet med SFS 2010:570. Det finns en notering vid den nya texten som anger genom vilket SFS-nummer den är ändrad.

Lagstiftningsarbetet 1 Utredningsförslag (alternativt departementspromemoria) lämnas till regeringen

4 Regeringen utarbetar en proposition som lämnas till riksdagen

2 Möjlighet för myndigheter, organisationer etc. att lämna remissynpunkter

5 Riksdagsutskottet lämnar sitt betänkande till riksdagen

3 Lagrådet (höga jurister) ger sina synpunkter (lagrådsremiss) till det berörda riksdagsutskottet om utformningen och huruvida lagförslaget är förenligt med andra lagar

6 Riksdagen fattar beslut (bifall eller avvisande) 7 Vid bifall utfärdar regeringen en lag som publiceras som SFS

Sveriges grundlagar Sveriges grundlagar är fyra till antalet och består av regeringsformen (statsskicket, som anger hur landet ska styras), successionsordningen (regler om kungamakten), tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grund­ lagarna anses så viktiga för demokratin att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen där emellan.

13

Rättsordning

Statsskickets grunder De grundläggande reglerna för Sveriges statsskick, såsom åsiktsfrihet, mötesfrihet, respekt för människovärde samt landets styrelseskick finns i regeringsformens första kapitel.

Här anges också att riksdagen är folkets främsta företrädare och bl.a. stiftar lagar och beslutar om statens budget och skatter. Kung eller drottning, enligt successionsordningen, är landets officiella statschef, men det är i praktiken regeringen som styr landet. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Sveriges kommuner och landsting styrs av lokala politiskt valda nämnder som kan ta ut skatt av medborgarna.

Sveriges konung Carl XVI Gustaf är Sveriges officielle statschef enligt regeringsformen.

§

Utdrag ur regeringsformen: 1 kap. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).

14

Rättsordning KAPITEL 1

5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408).

6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871).

7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408).

8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.

Lag (2010:1408).

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter Opinionsfriheter 1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

–––

3 kap. Riksdagen Riksdagens bildande och sammansättning 1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.

Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Lag (2010:1408).

2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter.

För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408).

Ordinarie val 3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag (2010:1408).

Rösträtt och valbarhet 4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.

Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Lag (2010:1408).

15

Rättsordning

Statsskick i andra länder I andra länder kan fördelningen mellan statschef och regering vara lite annan än i Sverige. I de länder i Europa som har monarki, dvs. kung eller drottning, Monarki har dessa inte längre någon direkt makt. Kungen eller drottningen har i stället en representativ roll som företrädare för landet vid olika evenemang och besök. I andra länder kan kungen eller drottningen ha större makt, som t.ex. i Saudiarabien och Jordanien.

Länder som har republik har vanligen en president som statschef. StatsRepublik chefen kan antingen enbart ha en representativ roll eller ha större politisk makt. I Frankrike och Tjeckien har t.ex. presidenten mer makt än presidenten i Tyskland och även i flera andra EU-länder. Utanför EU kan presidenten ofta ha större makt, så är fallet i USA och Brasilien. Gemensamt för de flesta demokratiska länder i världen är att den grundläggande politiska makten finns hos den folkvalda riksdagen (”parlamentet”) som vanligen också utser regeringen. Regeringschefen (statsminister, premiärminister etc.) får därmed ett betydande inflytande över Frankrike är en republik och presidenten är landets statslandets politik. I länder med stark president utser chef som styr nationen från huvudstaden Paris. denne vanligen regeringen och delar på så sätt den politiska makten med parlamentet som stiftar lagar, bestämmer om skatter och statsbudget.

De 27 länder som är medlemmar i EU, däribland Sverige, har lämnat över en del politisk makt till EU-kommissionen och EU-parlamentet, bl.a. vad gäller lagstiftning. De flesta EU-regler ska dock först beslutas i den svenska riksdagen (se s. 22) innan de börjar gälla. Detsamma gäller för de länder som är medlemmar i Europeiska rådet för mänskliga rättigheter, däribland Sverige. Även medlemmar i Förenta Nationerna (FN) måste som medlem följa vissa regler (konventioner) i sin lagstiftning, t.ex. barnkonventionen.

Yttrandefrihet

EU:s flagga har tolv stjärnor, eftersom siffran tolv enligt traditionen är en symbol för fulländning, helhet och enhet.

16

En viktig del i det demokratiska styrelseskick som Sverige har är att alla fritt ska kunna yttra sin åsikt på olika sätt utan hinder eller censur. Om den åsikt som framförs skulle strida mot annan lag, t.ex. innebära att en person eller en grupp av personer förtalas eller utsätts för hets mot folkgrupp, kan den misstänkte åtalas i domstol för brottet (se kapitel 4–5). Någon annan myndighet får inte hindra att en person uttrycker sig på ett visst sätt, även om man bedömer att det skulle vara brottsligt.

Rättsordning KAPITEL 1

§

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) 1 kap. Grundläggande bestämmelser 1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor.

Med tekniska upptagningar avses i denna grundlag upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Med databas avses i denna grundlag en samling av information lagrad för automatiserad behandling. Lag (2002:909).

2 § Varje svensk medborgare är tillförsäkrad rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar. Han har också rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för sådant uppgiftslämnande eller offentliggörande. I dessa rättigheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (1998:1439).

3 § Det får inte förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i denna grundlag, på grund av det kända eller väntade innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller spridning bland allmänheten.

Trots första stycket får det genom lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar som skall visas offentligt.

Det får inte utan stöd i denna grundlag förekomma att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram och tekniska upptagningar förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot radioprogram eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av radioprogram. Lag (1998:1439).

4 § Myndigheter och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot någon på grund av att han i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk. Inte heller får de utan stöd av denna grundlag av sådan anledning göra några ingripanden mot programmet eller upptagningen. Lag (1998:1439).

5 § Den som skall döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs bör betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick. Han bör alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet. Om han är tveksam, bör han hellre fria än fälla.

17

Rättsordning

Tryckfrihet

Tryckfrihetsförordningen innebär att var och en fritt får uttrycka sin åsikt, t.ex. på affischer.

§

Tryckfrihet innebär enligt tryckfrihetsförordningen bl.a. rätt att fritt uttrycka sina åsikter skriftligt. Tryckfriheten innebär likaså rätt att fritt publicera bilder, men inte att förtala eller framställa andra människor så att de känner sig kränkta. Pressombudsmannen (PO) behandlar anmälningar från personer som anser sig kränkta i tidningar (www.po.se). Man får givetvis inte heller i skrift ”äventyra rikets säkerhet”, t.ex. genom att avslöja militära hemligheter.

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen 1 kap. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Rättsfall Målnummer: B1658-03 (2003-12-05) Tryckfrihetsbrott. En tidnings löpsedel har ansetts

har fällts för förtal och till att betala skadestånd

innefatta uppgift som varit ägnad att utsätta en

till den skadelidande.

person för andras missaktning. Ansvarig utgivare

Offentlighetsprincipen

Brev som skickas till en myndighet är exempel på offentlig handling.

18

En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen.

Den innebär att myndigheternas arbete så långt som möjligt ska ske i öppna former. Därför är t.ex. domstolsförhandlingar och sammanträden vid beslutande nämnder normalt offentliga. En del av offentlighetsprincipen är principen om handlingsoffentlighet. För att garantera insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete har principen om handlingars offentlighet skrivits in i tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen anger att allmänheten t.ex. har rätt att få tillgång till och rätt att läsa offentliga handlingar hos kommunala och statliga myndigheter. Denna rättighet ger bl.a. tidningar, radio och TV möjlighet att följa upp och studera dokument som avser beslut, bokföring etc. hos myndigheter. Denna offentlighetsprincip är unik för de

Rättsordning KAPITEL 1

skandinaviska länderna och inte lika självklar i andra länder, inte ens inom EU:s olika institutioner. Det finns dock vissa begränsningar i offentlighetsprincipen för t.ex. dokument som gäller rikets säkerhet, känsliga personuppgifter och information i samband med brottsbekämpning.

§

2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954).

2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart.

Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.

Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut. Lag (1976:954).

Rätt till anonymitet

Anställda har rätt att lämna information till media, s.k. meddelarfrihet. Denna uttrycks i tryckfrihetsförordningen 1 kap. 3 st. på följande sätt: ”Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke.” En annan viktig demokratisk rättighet är att myndigheter inte får försöka ta reda på varifrån en journalist fått sin information för att på så sätt försöka påverka eller till och med hota en journalists informationskälla (efterforskningsförbud).

§

3 kap. Om rätt till anonymitet 4 § Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgivit eller avsett att utgiva framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 3 § angivna tystnadsplikten. Lag (1976:955).

19

Rättsordning

Meddelande till anställda i Göteborgs Stad (kommun) med anledning av misstankar om mutbrott där kommunala bolag och förvaltningar var inblandade.

Lagboken

De flesta lagar finns i boken Sveriges Rikes Lag, men de återfinns också på Internet.

20

Lagarna kan indelas i tre typer: grundlagar, balkar och övriga lagar (bihang). Denna indelning används också i den äldsta av lagböckerna: Norstedts Sveriges Rikes Lag. Den andra lagboken, Sveriges Lagar, som ges ut av Thomson Reuters har i stället en indelning efter rättsområden, t.ex. statsrätt, familjerätt, och fastighetsrätt. Båda lagböckerna har hänvisning till s.k. prejudikat vid lagparagraferna. Observera att lagböckerna inte ges ut av staten utan av privatägda bokförlag.

Lagar och förordningar finns också på Internet, t.ex. via riksdagens hemsida (se ovan) och Svensk Lagsamling (SL) som finns på Rättsnätet, www.notisum.se.

Rättsordning KAPITEL 1

Balkarna

Förutom grundlagar finns, som nämnts, också balkar. Dessa berör grundläggande regler inom rättsordningen. Balkindelningen i lagboken kommer från 1734 års lag och namnen är därför något gammalmodiga. Innehållet har naturligtvis fortlöpande ändrats sedan dess, även om språket ibland kan upplevas som ålderdomligt. De olika balkarna är • äktenskapsbalken • föräldrabalken • ärvdabalken • jordabalken • byggningabalken

• handelsbalken • brottsbalken • rättegångsbalken • utsökningsbalken • miljöbalken • socialförsäkringsbalken

Dessutom finns några andra viktiga lagar placerade tillsammans med balkarna, bl.a. följande: • fastighetsbildningslagen • förvaltningsprocesslagen • skadeståndslagen • konkurslagen

Äktenskapsbalken reglerar förhållandet i ett äktenskap, i samband med och efter giftermålet.

Var gäller lagarna?

De svenska lagarna gäller i första hand för sådant som händer inom Sveriges gränser. De gäller i olika grad alla människor som befinner sig i Sverige, oavsett om de är bosatta i landet eller bara är här tillfälligt. Den svenska lagstiftningen kan också gälla för sådant som sker utomlands, t.ex. brott begångna av i Sverige bosatta personer. Sverige har i en del fall avtal med andra länder om vilken lagstiftning som ska gälla i vissa situationer, t.ex. vid skilsmässor.

Lagrum

I många sammanhang behöver man hänvisa till en viss del av lagen som rör en specifik fråga, vilket kallas lagrum. Lagrummet kan anges med kapitelnummer, lagparagraf, stycke i paragrafen och punkter i stycket, t.ex. så här, 51 kap. 13 § andra stycket 3 rättegångsbalken (1942:740). Alla lagar har inte kapitelindelning och alla paragrafer har inte stycken och punkter. Ett lagrum kan således ibland bara anges med lagar och ett paragrafnummer, t.ex. 3 § köplagen (1990:931).

21

Sakregister strafföreläggande 102 stämma 74 stöld 128 störande av allmän ordning 130 successionsordning 13 svaranden 74 Svensk författningssamling (SFS) 9, 12, 13 Sveriges Domstolar 41 sökande 80

T alionprincipen 121 terroristbrott 139 tillgrepp 129 tilltalad 27, 105 tingsrätten 42, 74, 105 trafficking 128 traktat 163 tredskodom 75 tryckfrihet 18 tryckfrihetsförordning 13 tvingande regler 10

tvistemål 74 tvistemål om mindre värden 76

vårdslöshet 126 vårdslöshet i trafik 133

u ngdomstjänst 144

y rkande 75 yttrandefrihet 16 Yttrandefrihetsgrundlagen 13, 17

ungdomsvård 144 UNHCR 163 upplopp 130 upplysningen 122 uppsåt (dolus) 107, 113 utmätning 80, 81 utom rimligt tvivel 108 utredningskommitté 11 utskott 12 utvisning 144

v apenbrott 132 vedergällning 121 villkorlig dom 144 vräkning 80 våld mot tjänsteman 130 våldsbrott 124 våldtäkt 127

å klagare 38, 103

åklagarkammare 39 Åklagarmyndigheten 38 åtal 103 åtalspreskription 145 återkallelse 144 återtaganderätt 80 återvinning 80

ä rekränkning 127 ö vergrepp i rättssak 131 överklagan 111 överläggning 106, 112

Bildförteckning Advokatfirman Mats Åberg s. 109:2, 119 Allmänna reklamationsnämnden; Térese Andersson s. 72:1 Berndes, Joakim s. 146, 150:1 Blombäck, Robert s. 36, 100 Council of Europe s. 158 Ekobrottsmyndigheten s. 8, 39:1 Europeiska unionens domstol s. 23:1, 171:2 Fancy s. 86:1 Försäkringskassan s. 47:2 Gustafsson, Anders s. 105:1 IBL/ Bolibild/Bo Lindell s. 44, 65, 150:2 CURIA Photo/ André Maslennikov s. 48 Gamma/Benainous Alain s. 14 Gamma/Klein Tammy s. 139, 140 Gamma s. 167 GP/Stefan Berg s. 76 ImageState s. 162 Mujo Korach s. 88 Peter Nordahl s. 125

200

SDS/Thomas Löfqvist s. 130 SDS/Per Lindström s. 133 SPL s. 122 Sören Wibeck s. 171:1 Wojtek Buss s. 157 Åke Ericson s. 124:1 Justitiekanslern s. 57 Kriminalvården s. 39:2 Kruse, Louise s. 52, 63:1, 77, 92:2 Liber Kartor s. 23:2 Lundstedt Tomaz s. 18:1–2, 26, 27, 42:1–2, 74:1, 82, 102, 103, 110, 111,118:1, 128:2, 129:1 Lundin, Patrik s. 151 Lydig, Lars s. 54:1–2, 62:2 Matton s. 12:2, 15, 16:1–2, 19, 21:1–2, 22, 29, 32:1–2, 34, 35:1–3, 38:1, 45, 46:1, 47:1, 50, 51, 60, 61:1–2, 63:2, 68, 73:1–2, 74:2, 78, 85, 86:2, 87:1–2, 91, 92:1, 93, 94:2, 96, 97, 107, 108, 112, 113, 114, 115, 117, 120, 123, 127, 132, 134, 135, 138, 143:1–2, 148:1, 149:2–3, 153, 159, 164, 183, 185, 187 Norstedts Juridik AB s. 11, 20

Polisen/Kristoffer Thessman s. 37 Röda Korset/ Benoit Matsha-Carpentier s. 165 Scanpix/ AFP/ Mark Peters s. 169 DN/Jonas Lindkvist s. 141 Ingvar Näslund s. 128:1 Jeppe Gustafsson s. 62:1 Leif R Jansson s. 46:2 Reporters/Eric Herchaft s. 166 Sven–Olof Ahlgren s. 33 Sveriges Domstolar/Patrik Svedberg s. 49, 56, 105:2 Sveriges Riksdag/Melker Dahlstrand s. 12:1, Holger Staffansson s. 31 Swedbank Juristbyrå s. 79, 92:3 Thinkstock s. 24, 28, 72:2, 81, 83, 94:1, 109:1, 118:2, 124:2, 126, 129:2, 131, 136, 137, 145, 148:2, 149:1, 152, 154 Tigerstedt, Gry s. 160, 173 UNHCR/J. Tanner s. 163

Rätten och samhället CEGE EKSTRÖM

DAN OGVALL

FA K TA & Ö V N I N G A R

Rätten och samhället Rätten och samhället är främst avsedd för juridikkursen med samma namn enligt Gy11, dvs. för gymnasiet och vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl.a. Yrkeshögskolan. Den lämpar sig även för andra grundläggande kurser inom ämnesområdet.

Läromedlet består av en kombinerad fakta- och övningsbok, kommentarer och lösningar samt en fyllig lärarhandledning. I faktadelarna finns bl.a. exempel och rättsfall insprängda och i övningsdelarna finns det gott om uppgifter av olika slag. Boken innehåller mycket autentiskt material.

Boken täcker momenten enligt kursplanen. Den tar således upp: • Konstitutionell rätt. Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter • Internationell rätt. Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter • Straffrätt. Regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier • Processrätt. Regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande • Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang • Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar Cege Ekström - samhällsvetare, lärare och erfaren läromedelsförfattare Dan Ogvall - jurist och fd chefsrådman

Best.nr 47-10085-9

Tryck.nr 47-10085-9-00