9789147096312

Mobbning på arbetsplatsen ISBN 978-91-47-09631-2 © 2009 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Redaktör: Ulla-Britt Strömberg Omslag: Daniel Åberg Omslagsbild: Carl Johan De Geer. Fotomålning av Konstkritikersamfundets möte.

Foto omslagsbild: Lennart Engström Grafisk form: Daniel Åberg Teckningar: Lasse Eriksson Upplaga 2:1 Tryck: Sahara Printing Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

01 Sid 1-6.indd 4

10-08-16 14.23.46

Innehåll En inledning

.............................................................. 7

1. Vuxenmobbning .................................................. 9 17 punkter om mobbning i arbetslivet .............................................................. 11

2. Mobbarens värld ............................................. 27 Mobbningsexempel 1 − När en enskild chef/arbetskamrat mobbar ........ 28 Mobbningsexempel 2 – Mobbning i ideella organisationer

.................. 31

Mobbningsexempel 3 – Mobbning med hjälp av oetisk konsult ......... 34 Mobbarens vapen 1 − Osäkerhetszonerna

................................................... 42

Mobbarens vapen 2 – Den mobbades upplevelse av skam Något om mobbningens olika faser och fasor

3. Amphiomodellen Vad är Amphiomodellen?

................ 50

........................................... 55

.......................................... 61

......................................................................................... 62

1. Den trygga gruppen − mobbarens öken

................................................... 74

2. Den otrygga ambivalenta gruppen – mobbarens möjlighet ............. 76 3. Den otrygga undvikande gruppen − mobbarens mylla 4. Den otrygga destruktiva gruppen − mobbarens drivhus

..................... 80 ................. 84

4. Den mobbades värld ................................... 88 Hur vet man att man är mobbad – liten checklista Hur tänker en mobbad?

............................................................................................ 92

Intervjuer med fem mobbade personer

01 Sid 1-6.indd 5

.................................. 89

......................................................... 95

10-08-16 14.23.46

5. KBT – ett nytt sätt att tänka Vad menas med kognitivt perspektiv på mobbning?

................ 103 ............................. 104

6. Konsten att slå tillbaka .............................. 109 Lär känna dig själv någorlunda väl

.................................................................... 110

Agera aldrig när du är arg eller upprörd Backa utan att det märks

...................................................... 111

...................................................................................... 115

Lägg ansvaret på mobbaren. Var korrekt, fyrkantig. Ta befälet.

Skilj på avsikt och effekt

.......... 120

......................................................................................... 122

Att bemöta mobbarens fysiska fas

.................................................................. 123

Att bemöta mobbarens verbala fas

................................................................ 125

Att bemöta skambeläggande och utfrysning

............................................. 128

Hur hanterar du medlöparna?

.......................................................................... 133

Hur hanterar du ”åskådarna”?

............................................................................ 134

Hur ta hjälp av arbetskamrater, facket, vänner och familj?

Om inget hjälper: Lämna ditt arbete

.................. 135

.............................................................. 140

Sök gärna kognitiv beteendeterapi ................................................................... 143 Hur hanterar du ditt hämndbegär? ................................................................... 144 Till sist

............................................................................................................................... 147

Bilagor och litteratur ....................................... 148

01 Sid 1-6.indd 6

10-08-16 14.23.46

En inledning

Vi – en kognitiv psykoterapeut och en artist – vill i denna bok berätta om våra erfarenheter av mobbning i arbetslivet.

Kristina Östberg har länge arbetat med personalfrågor och arbetsrätt i såväl offentlig som privat sektor, och har stort intresse för organisationspsykologi och psykosocial arbetsmiljö. Erfarenheterna och tankarna som väcktes genom arbetet fick henne att utbilda sig till legitimerad psykoterapeut med kognitiv och beteendeterapeutisk inriktning, KBT. Det är en metod som bland annat hjälper oss att upptäcka de tankar och tankemönster som får oss att må dåligt.

Kristina har genom sina erfarenheter kommit till insikt om att det behövs konkreta verktyg för den mobbade, konkreta råd om hur man ska agera i ”skarpt läge” för att hålla mobbaren ifrån sig. Dessa råd finner du fördelade över hela boken men främst i sista kapitlet. Vi förespråkar alltså en KBTansats i synen på mobbning. Vår bok är ett första försök i den riktningen, och vi gör det genom att lansera Amphiomodellen, ett sätt att upptäcka tongivande tankemönster i arbetsgrupper där mobbning kan uppstå.

Lasse Eriksson – som har en bakgrund i ekonomisk historia samt idéoch lärdomshistoria – har arbetat med ståuppkomik, ofta på arbetsplatser, sedan mitten av 1970-talet. Han gör så än i dag, fast nu under mer föreläsningslika former. Lasse har många gånger upplevt språkets kraft; hur metaforer och formuleringar han uttalat från scenen kan få fäste i en organisation. Det som tidigare varit outtalat har plötsligt blivit utsagt under roande (oroande) former, något som kan leda till dramatiska kantringar av de interna diskussionernas fokus. Tidigare stängda dörrar

7

02 Bok.indd 7

10-08-13 13.28.24

kan öppnas. Han har naturligtvis också insett den avgörande skillnaden i att skratta åt någon och att skratta med någon.

Vi uppmärksammade med tiden – Kristina med allvaret och Lasse med humorn – de långsiktiga negativa effekter som mobbning har på effektivitet och trivsel i en organisation. Många, såväl chefer som medarbetare, tycker att det är svårt att upptäcka och analysera vad som sker i en mobbningsprocess. När situationen analyseras blandas personligt tyckande med fakta, vilket kan leda till felaktiga antaganden och beslut som i sin tur kan leda till att ännu sämre fungerande normer utvecklas i en organisation.

Ofunktionella sätt att tänka döljs ofta därför att de sällan diskuteras öppet utan finns ”i väggarna” som oskrivna normer, och därigenom kan de bli ännu svårare att upptäcka och åtgärda i ett senare skede. Det är dessa dolda tankar som både den kognitiva psykoterapeuten och komikern vill lyfta fram. Kristina med hjälp av arbetspsykologi och kognitiv psykologi och Lasse med hjälp av humorn, som i sina bästa stunder kan ge såväl en haha-upplevelse, som en aha-upplevelse och en aah-upplevelse.

Mobbning på arbetsplatsen – handbok i konsten att slå tillbaka med hedern i behåll bygger huvudsakligen på Kristinas kunskaper och erfarenheter.

Texterna har formulerats gemensamt.

Teckningarna är gjorda av Lasse.

Uppsala våren 2009

8

02 Bok.indd 8

10-08-16 14.28.30

1.

Vuxenmobbning

9

02 Bok.indd 9

10-08-13 13.28.24

Hur kommer det sig att mobbaren tycks så stark och energifull och promenerar så rakryggad på sin arbetsplats, att hon stegar fram i korridorens mitt? Hur kommer det sig att hon deltar så aktivt på möten, skämtar och beter sig så socialt kompetent såväl i större sammanhang som när hon ingår allians med enskilda arbetskamrater?

Hur kommer det sig att den som är utsatt för mobbning snart ses gå längs korridorens väggar som för att inte vara i vägen? Att hon undviker möten och oväntade situationer, inte skapar några intressanta allianser och sällan använder någon annan humor än den bittra? Varför växlar hon så häftigt mellan aggression, självförakt och plötslig tillknäppthet att man från omgivningen snart kan höra kommentarer som ”man kan nästan förstå varför hon blir mobbad …”?

10

02 Bok.indd 10

10-08-13 13.28.24

17 punkter om mobbning i arbetslivet Detta är en handbok för dig som på ett eller annat sätt som vuxen blivit berörd av mobbning på arbetet. Antingen som mobbad, som arbetskamrat, som chef eller som vän och anhörig – du som befinner dig i mobbningens förvirrande trollkrets av skvaller, frustration, hånskratt, hämndtankar samt skuld- och skamkänslor.

I synnerhet vänder vi oss till dig som någon gång blivit eller är utsatt och som inte förstår vad som pågår: Varför gör man så här emot mig?

Hur ska jag hantera det som händer?

Vi vänder oss också till dig som inte är säker på att du är mobbad, men som misstänker det.

Vår ambition är att försöka bena upp problematiken och ge råd om hur man kan handla för att förstå och bli förstådd. Hur man ska bete sig för att gå helskinnad ur detta helvete.

Vår bok vill vara en tröst, en sköld och ett vapen i den mobbades hand.

Vi vill förmedla insikten att inget i mobbningssituationen är den mobbades fel och att hon inte står ensam; hon delar sin utsatthet med många andra. Tusenden har gått före henne.

Vi vill också ge den mobbade verktyg att genomskåda mobbarens strategier, ge tips om hur man ska bete sig – och tänka – för att hålla mobbaren ifrån sig. Vi vill även ge råd om hur man som mobbad ska kunna behålla tron på sig själv och bildligt talat slå mobbaren i huvudet med boken utan att fixeras vid mer destruktiva tankar om hämnd.

1.

Inget säger att mobbning måste finnas; den är inget förutbestämt drag i mänskliga relationer.

11

02 Bok.indd 11

10-08-13 13.28.25

Ordet ”mobbning” kan härledas till andra delen av 1700-talet genom det engelska ordet ”mob” som betyder pöbel, ”den föränderliga, opålitliga hopen”, vars sinnebild är de män och kvinnor som jublade när huvudena rullade under franska revolutionen.

Men modern forskning kring mobbning menar att mobbning på arbetsplatsen tar sig andra uttryck i dag. Det betecknande är inte gruppens eller kollektivets öppna aggressiva beteende, utan tvärtom den enskilda individens dolda mobbning, en form av mobbning som ofta kan ske därför att andra låter det ske eller förklarar bort den som missförstånd eller okunskap. Den som avslöjas som mobbare möts dock oftast med förakt och avståndstagande.

Ren gruppmobbning hör mer ungdomen till, även om den inte är alldeles ovanlig bland vuxna människor på destruktiva arbetsplatser.

I dag vet vi att nästan vem som helst kan bli mobbare och att nästan vem som helst kan bli mobbad. Mobbning kan ske i stort sett när som helst och var som helst, men är mer troligt i vissa situationer: när arbetsgrupper plötsligt förändras, när företagets policy förändras och när den ekonomiska situationen förändras. I sådana situationer kan de tongivande mönstren i arbetsgruppen öppnas för mobbning.

2.

Hur definierar man mobbning? Den norske mobbningsforskaren Ståle Einarsen och hans medförfattare menar i boken Mobbning och svåra personkonflikter från 1994, att mobbning är en fråga om ojämlikhet i en relation. Den ena parten uppfattar att hon har svårt att försvara sig, eftersom makten är ojämnt fördelad så att hon står i något slags beroendeförhållande: Mobbning (typ trakasserier, plågsamma handlingar, utfrysning, eller elaka eller nedsättande kommentarer och miner) är ett problem på en del arbetsplatser och för en del arbetstagare. Mobbning kan utövas av kolleger, överordnade och klienter, men för att vi ska kunna kalla

12

02 Bok.indd 12

10-08-13 13.28.25

det för mobbning måste det förekomma upprepade gånger under en viss tidsperiod. Den som blir mobbad har på ett eller annat sätt svårigheter med att försvara sig. Vi talar inte om mobbning när två ungefär lika ”starka” personer råkar i konflikt eller när det rör sig om enstaka händelser.

I boken skiljer författarna på arbetsrelaterad och personrelaterad mobbning. Bägge avser mobbning på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad mobbning är handlingar som gör det svårare att utföra arbetet för den som utsätts; mobbningen tar sig uttryck som att inte ge information, inte kalla till möten eller att ta ifrån personen arbetsuppgifter utan diskussion eller rimlig anledning. Personrelaterad mobbning tar sig former som ryktesspridning, förtal, negligering och sexuella anspelningar.

Ståle Einarsen delar in dessa negativa handlingar i tre huvudgrupper.

Den första gruppen innebär social och/eller organisatorisk utstötning, som utfrysning eller att någon görs överflödig.

Den andra innebär beskyllningar om dåligt utfört arbete. Exempel på detta är att orättvist kritisera eller inkompetensförklara en person och att överkontrollera utan rimlig anledning.

Den tredje innebär sårande tillmälen, sarkasmer, förtal och ryktesspridning.

Det är systematiken, långvarigheten och framhärdandet samt att det är riktat till en och samma person som skadar. Om man tittar på handlingarna var för sig så verkar de små och ofarliga.

3.

Mobbningsforskaren Gunilla Björk gör i boken Mobbning: en fråga om makt? från 1999 tillägg till definitionen av mobbning med dessa tre antaganden: a) Mobbning är en serie kränkningar och varje kränkning innebär en inkompetensförklaring av den som blir mobbad. Inkompetensförklaringen

13

02 Bok.indd 13

10-08-13 13.28.25

hänger ihop med det spel som för närvarande spelas och till detta spel hör vissa, oftast dolda, regler.

Det där med ”spel” kanske ska förklaras. Ett exempel: 2007 uppdagades oegentligheter vid Forsmarks kärnkraftverk, oegentligheter som hade underminerat säkerheten. Orsaken visade sig vara att det hade bildats ett informellt maktcentra vid sidan av den formella ledningen. Den informella maktgruppen ifrågasatte ledningen och tyckte att säkerhetstänkandet var överdrivet, och att reglerna dessutom bestämdes av personer som egentligen inte visste något om hur kärnkraftverket fungerade.

Gruppen visste bättre.

För att få vara med i denna grupp måste man tala och bete sig på ett visst sätt. Gruppen satte med andra ord upp spelregler. Spelregler som inte skrevs ner, man visste ändå vem som var vän eller fiende. Den som inte spelade med blev ignorerad och förlöjligad.

Detta leder oss till Gunilla Björks nästa antaganden: b) För att få vara med och spela krävs att man ställer upp på reglerna. c) Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden som gäller för tillfället. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt.

4.

Mobbning är alltid en fråga om makt, där den ena parten i en långt utdragen plågoprocess (ofta dold för andra) försöker vrida makten ur den andras hand, göra denna maktlös – i en miljö där detta är möjligt.

Medlen för mobbaren är att negligera, baktala, förlöjliga och inkompetensförklara den mobbade.

Målet för mobbaren är att den mobbade skuld- och skambelägger sig själv, ger upp och underkastar sig mobbarens makt eller slutar på eget initiativ. Mobbarens slutliga mål är ett utökat handlingsutrymme och ökad makt.

14

02 Bok.indd 14

10-08-13 13.28.25

5.

Att mobba är en olaglig handling. Den som mobbar kan dras inför domstol, likaså den ansvariga chefen.

I lagen om anställningsskydd (LAS), Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 1993:17, AFS 2001:1) och arbetsmiljölagen (AML) regleras rättigheter och skyldigheter för arbetsgivare och arbetstagare.

Såväl arbetsgivaren som arbetstagaren är skyldig att följa lagar, policy och regler samt samverka och samarbeta. Många anställda vet inte att det står i LAS att man för att uppfylla sin del av anställningsavtalet ska samarbeta. Att utsätta någon för mobbning bryter därför mot arbetsrättslagstiftningen och kan leda till att arbetsgivaren måste betala skadestånd till den mobbade samt till att mobbaren varnas eller sägs upp. (Se rutan Rättigheter och skyldigheter enligt LAS på nästa sida.)

Eftersom mobbning är olagligt ska den mobbade betraktas som ett brottsoffer och behandlas enligt tillämpbara juridiska och viktimologiska principer (viktimologi betyder ”om brottsoffer”).

Vi påminner också om att alla och envar enligt lagen har skyldighet att ingripa om man upptäcker att någon utsätts för mentalt eller fysiskt våld.

15

02 Bok.indd 15

10-08-13 13.28.25

Rättigheter och skyldigheter enligt LAS För arbetsgivaren:

För arbetstagaren:

Leda och fördela arbetet Betala ut lön Se till att lagar följs Sätta upp regler och policies Informera Samverka och samarbeta Vara lojal

Utföra arbetet Erhålla lön Följa lagar Följa regler och policies Ta del av information Samverka och samarbeta Vara lojal

De två översta punkterna, ”leda och fördela/utföra arbetet” samt ”betala ut/ erhålla lön” visar att parterna har ingått ett avtal, i detta fall ett individuellt anställningsavtal. I och med att anställningsavtal ingåtts så har båda parter överenskommit att följa det (följa lagar, regler, policies och samarbeta), det vill säga att inte mobba.

Om avtalet inte följs kan det leda till 1) att arbetsgivaren måste betala skadestånd/avgångsvederlag för att man har tillåtit att mobbning förekommer i organisationen – även om man själv som arbetsgivare inte är den som mobbar 2) disciplinära åtgärder, i form av erinran, varning eller uppsägning för den arbetstagare som mobbar eftersom hon har brutit mot anställningsavtalet.

– Skyldighet att erhålla lön?

16

02 Bok.indd 16

10-08-13 13.28.26

6.

Vi behandlar i den här boken alltså mobbning mellan vuxna människor, inte mobbning mellan ungdomar.

Hjärnan anses inte färdigutvecklad förrän vid cirka 25 års ålder. Ungdomshjärnan fungerar lite annorlunda än vuxenhjärnan, vilket leder till att ungdomsmobbningen ofta tar sig andra uttryck. Den som växer snabbt visar ofta en större obalans i humör och omdöme än den vuxna, och skiljer sig åt vad gäller självupptagenhet, riskbeteende och impulsivitet jämfört med den mogna människan.

De kognitiva funktionerna i den unga hjärnan är annorlunda än hos den vuxna; den unga har till exempel lättare för att handla först och tänka sedan, lättare att ”explodera” i aggressiva handlingar. Längtan efter bekräftelse från andra leder också till gruppdynamiska processer som man mindre ofta ser bland vuxna. Dessutom infaller puberteten med allt vad den innebär för identifikation och självkänsla.

Sammantaget gör detta att vi valt att separera den omogna ungdomsmobbningen från den vuxna, socialiserade människans mobbningsstrategier.

7.

Mobbning får inte sammanblandas med konflikter eller intressemotsättningar mellan två likvärdiga parter. Sexuella trakasserier faller också utanför ramen för vår bok. Sexuella trakasserier, som i första hand kvinnor utsätts för, är ett eget forskningsområde.

8.

Att man blivit kränkt vid ett enstaka tillfälle innebär inte att man är mobbad. Mobbning föreligger om det är frågan om en serie av kränkningar.

Den mobbade upplever sig sällan som kränkt innan hon förstår vad som pågår. För den mobbade är världen så förvirrande och självkänslan

17

02 Bok.indd 17

10-08-13 13.28.26

så darrig att hon knappast kan ge mobbningen en annan logisk förklaring än att det är något fel på henne själv.

9.

Att få kritik för att man inte följer rimliga krav i regler och avtal eller för att man inte utfört ett arbete på ett nöjaktigt sätt kan rimligtvis inte betraktas som mobbning. Det är varje chefs befogenhet och skyldighet att ge återkoppling och kritik på sina medarbetares arbetsinsatser och beteenden.

10.

Vissa människors beteenden kan onekligen driva en till vansinne: personer som visslar tyst för sig själv på bibliotek eller i forskarsalar, som knäcker och bänder sina knogleder, som stryker sig över håret och kliar sig stup i kvarten. Man kan av outgrundliga skäl även reta upp sig om man finner en person alltför trevlig.

Men därför får man inte börja mobba.

Sådant måste man i humanismens och empatins namn som vuxen människa lära sig tåla och hantera på ett moraliskt försvarbart sätt.

Framför allt ska man inte försöka legitimera sin aggressivitet genom att hänvisa till biologiska faktorer, som att det ”ligger i människans natur” att mobba en ”avvikande”. Kan man inte ta ansvar för sina handlingar bör man söka hjälp.

11.

Mobbning har heller inte med ”besvärliga människor” att göra.

För visst, det finns ”besvärliga människor”: personer som vägrar samarbeta, som inte följer de lagar och avtal som regleras av ett anställningsförhållande. Det finns arbetskamrater som gradvis personlighetsförändras på grund av åldersförändringar typ tidig demens eller andra sjukdomar

18

02 Bok.indd 18

10-08-13 13.28.27

som inte upptäcks och diagnostiseras. Det finns personer som fungerar utmärkt under vissa villkor men som har svårt att klara av en förändrad situation.

Det är dessutom viktigt att påminna sig att om man tycker att någon är ”besvärlig”, så är det en subjektiv utsaga. Det säger egentligen inget om den utpekade, det säger bara något om den som påstår det. Det kan ju lika gärna vara utpekaren som är den besvärliga. Vems berättelse man ställer upp på beror kanske på vem som man överlåter tolkningsföreträdet och makten till. ”Besvärlighet” uppstår i en relation, och bara för att en person är ”besvärlig” i förhållande till någon annan finns ingen försvarbar anledning till mobbning. Alla människor ska behandlas med respekt och i enlighet med lagar och avtal. Börjar du agera kränkande eller oförskämt mot någon du finner ”besvärlig” är du illa ute. Och om du systematiskt kränker, skvallrar om eller på annat sätt plågar den som du irriterat dig på, då kan det snart betecknas som mobbning, och mobbning är alltså ett brott som kan leda till juridiska konsekvenser. Svårigheten är att veta när det ”bara” är frågan om en kränkning. När passerar man gränsen till vad som är mobbning? Mobbaren är tyvärr expert på just detta: att tänja gränser ut i det absurda.

12.

I en mobbningssituation kanske avsikten inte har varit att mobba men effekten har upplevts så av den mobbade. I det läget har den som upplever sig mobbad tolkningsföreträde till dess situationen klarats upp.

13.

Mobbning kan vara ett problem på många plan, det har våra erfarenheter lärt oss.

Vi har samlat på oss en mängd mobbningsfall, bland annat ett förfärligt exempel på mobbning från ett företags ledning, där vi kom över

19

02 Bok.indd 19

10-08-13 13.28.27

hemliga handlingar (som vi återkommer till längre fram i boken). Ett fall som vi ibland återberättade för folk. Vi förväntade oss att de som hörde vår berättelse skulle förfasa sig över hur den mobbade förnedrades. Men i stället för att visa sympati för den mobbade och ge beröm för vårt grävande, började de som hört vår berättelse tala om ”besvärliga människor” i allmänhet, personer som är svåra att jobba med.

Förbryllade över reaktionen kunde vi till slut inte annat än tolka den som att vår berättelse på något sätt utlöste dåligt samvete hos åhörarna; som om de kände skam. Som om de anade att de, utan att egentligen ha avsett eller menat det, själva hade deltagit i mobbning. Eller åtminstone låtit det ske utan att göra något.

För hur svårt kan det inte vara att hantera folk som man kommit att reta sig på, som man velat bli kvitt och kanske betett sig illa mot eftersom det på något sätt blivit legitimt att göra det? Om sedan denna person plötsligt uttrycker att hon är mobbad, hur nära har man då inte till bortförklaringar och avvisande argumentation? Att i ett sådant läge förlita sig på maktens/mobbarsidans tolkning är betydligt lättare än att be om ursäkt eller aktivt ställa sig på den mobbades sida. Att stå upp för den mobbade kräver att man sätter sig in i situationen och visar mod och insikter som kanske leder till en kollision med makten/mobbarna.

Medlöperi kräver inte något alls.

Den för oss så förbryllande reaktionen kände vi igen från andra områden. När man för några år sedan på allvar började tala om mäns våld mot kvinnor, tog en del män upp resonemang om kvinnor som lurat, bedragit och misshandlat män. Visst har väl det hänt och naturligtvis är det lika lagvidrigt, men det finns ingen vett och sans i att likställa kvinnors och mäns våld.

I allt tal om fysiskt och psykiskt våld finns skuld och skam inbakat.

Sådana känslor vill alla undvika, inte bli påminda om. Vi vill känna stolthet över våra liv. Känslor av skam trängs bort och döljs.

20

02 Bok.indd 20

10-08-13 13.28.27

14.

Den mobbade har ingen skuld till mobbningen.

Detta är redan sagt men viktigt att påminna om då man i samhället ofta möter föreställningen att det är något i den mobbades sätt eller personlighet som utlöser mobbarens strategier. Denna syn finns representerad hos såväl allmänhet som bland psykoanalytiker och andra terapeuter.

Under genomläsningen av vårt första råmanus kritiserade en psykologiskt bevandrad fackman oss för att vi hade: … klart otillräckliga förklaringar till att en person blir mobbad och hur det går till. […] … utanförskap[et] hos en person som utlöser hackordningskänslan hos omogna människor = mobbare …

Bakgrunden till mobbning skulle gärna kunna belysas mer – om hackordningen mellan stark och svag.

Denne fackman tycks mena att förklaringen till mobbningssituationen delvis vilar hos den mobbade, ett synsätt där man faktiskt – också enligt vittnesmål från många mobbade – skuldbelägger den mobbade samtidigt som man söker förmildrande omständigheter hos mobbaren.

Ett sådant synsätt ställer vi oss helt främmande inför i vår bok.

15.

Synsättet att en del av förklaringen till mobbningssituationen ligger hos den mobbade påminner om våldtäktsmål där våldtäktsmannen ges ett mildare straff därför att den våldtagna varit utmanande klädd.

Dessutom: Att tala om stark och svag i en mobbningssituation är problematiskt. Det är enligt våra erfarenheter inte alls säkert att den mobbade alltid ska betraktas som den svagare parten. Man kan ofta finna en obändig styrka hos vissa mobbade som trots stor psykisk press står emot och bemästrar mobbarens trakasserier, medan mobbaren kan vara den svagare parten på så sätt att hon upplever sig sakna vissa kompetenser

21

02 Bok.indd 21

10-08-13 13.28.27