9789127421714

PULS Kemi Fokus

Tänk pü det här när du experimenterar 1. Du ska känna till placering och användning av: „ brandsläckare „ brandfilt „ nÜddusch, Ügondusch och handdusch „ fÜrbandslüda

PULS Kemi Fokus fĂśr grundskolans ĂĽr 7-9 Berth Andreasson, Kent BostrĂśm, Eva Holmberg Puls Kemi Fokus bestĂĽr av

2. FÜlj alltid din lärares anvisningar!

t WĂŠMTUSVLUVSFSBEF LBQJUFM NFE VUHĂŒOHTQVOLU J -HS PDI $FOUSBMU JOOFIĂŒMM

3. GÜr aldrig egna experiment utan att du fütt lärarens tillstünd!

t 5FYUFSOB ĂŠS TQFDJBMTLSJWOB GĂšS BUU VOEFSMĂŠUUB GĂšS FMFWFS NFE MĂŠTTWĂŒSJHIFUFS

4. Smaka aldrig! All fÜrtäring av mat och godis är fÜrbjuden i kemisalen pü grund av fÜrgiftningsrisken.

t 'ĂšSLMBSBOEF PDI JOTQJSFSBOEF CJMEFS

5. Uppträd lugnt och gÜr experimenten fÜrsiktigt!

Innan du bÜrjar experimentera: 6. Ta pü dig skyddsfÜrkläde och, vid speciella behov, skyddsglasÜgon. Bind upp lüngt hür. FÜlj de speciella fÜreskrifter som finns i laborationsbeskrivningen eller som läraren ger.

7. Tänk igenom laborationen noga innan du bÜrjar arbeta.

När du har experimenterat färdigt: 8. Diska använda glaskärl. Ställ tillbaka Üvrigt material pü plats i sküp eller backar.

9. GÜr rent pü arbetsplatsen. Kontrollera att det inte ligger tändstickor, papper eller liknande i vaskarna med vatten.

Kemi FOKUS

IFMU QBSBMMFMM NFE 1VMT ,FNJ HSVOECPL PDI TWFOTLB TPN BOESBTQSĂŒL 5FYUSBEFSOB ĂŠS OVNSFSBEF t -BZPVUFO ĂŠS BOQBTTBE GĂšS BUU VOEFSMĂŠUUB MĂŠTOJOHFO t &MFWTUĂšE GĂšS HFOPNGĂšSBOEF BW FO TZTUFNBUJTL VOEFSTĂšLOJOH t &UU CSFUU VSWBM BW WBSJFSBEF VQQHJGUFS BOQBTTBEF GĂšS BUU TWBSB NPU LVOTLBQT LSBWFO J -HS PDI TPN GĂšSCFSFEFS FMFWFSOB JOGĂšS EF OBUJPOFMMB ĂŠNOFTQSPWFO t %JHJUBM FMFWCPL %FU PNGBUUBOEF EJHJUBMB MĂŠSBSNBUFSJBMFU JOOFIĂŒMMFS LPNNFOUBSFS PDI TUĂšE GĂšS LVOTLBQTCFEĂšNOJOH IBOEMFEOJOH UJMM EFNPOTUSBUJPOFS PDI MBCPSBUJPOFS GBDJU UJMM BSCFUTVQQHJGUFS PDI FYUSB BSCFUTNBUFSJBM %FU GJOOT PDLTĂŒ 'PLVTGSĂŒHPS TPN ĂŠS TPS UFSBEF VOEFS CPLUFYUFOT SVCSJLFS 'PLVT 0SEMJTUB TBNU TĂŠSTLJME MĂŠSBSIBOEMFEOJOH GĂšS %JH TPN BSCFUBS NFE 'PLVTCĂšDLFSOB 'ĂšS NFS JOGPSNBUJPO PN WĂŒSB EJHJUBMB QSPEVLUFS TF XXX OPL TF QVMT I PULS-serien ingĂĽr

Biologi FOKUS

Kemi FOKUS

ysik FOKUS

10. Tvätta vid behov händerna med tvül och vatten innan du lämnar kemisalen.

ISBN 978-91-27-42171-4

9 789127 421714

PULS Kemi Fokus omslag 2011 Flikar.indd 6

11-05-02 15.46.45

Fokus_00_Fortext_2011.indd 2

11-04-05 15.46.46

Innehåll Är allt kemi? 6 Kemi i badrummet 7 Kemi i köket 8 Kemi i städskåp och tvättstuga 11 Kemi i förråd 14 Sammanfattning 15

Från alkemi till vetenskap 16 Lusten att upptäcka 17 Kemi – en naturvetenskap 20 Separationsmetoder 22 Säkerhet 24 Tre sätt att släcka eld 26 Sammanfattning 29

Materiens byggstenar 30 Materia 31 Atomer i grupp kallas för molekyler 32 Blandningar 33 Rena ämnen 34 Kemispråket 37 Ämnen kan påverkas 40 Kemiska reaktioner 41 Atomens byggnad 44 Sammanfattning 45

Luften 46 Atmosfären är ett lager luft 47 Syre är livsviktigt 49 Ozon 50 Koldioxid 52 Kväve 53 Väte 54 Ädelgaser 55 Luften är inte ren 56 Vad är växthuseffekten? 58 Skadliga oxider från trafiken 60 Sammanfattning 63

Vatten 64 Vatten går runt i ett kretslopp 65 Många ämnen löser sig i vatten 66 Surt eller basiskt? 68 Vad är ett salt? 72 Mark och vatten kan bli försurade 74 Vatten både en tillgång och en soptipp 78 Hur renas vattnet du dricker? 79 Sammanfattning 81

Marken 82 Stenar består av mineraler 83 Bergarter är mineralblandningar 84 Jorden är markens översta skikt 86 Markförsurning 88 Markens bördighet 90 Kvävets kretslopp 92 Tungmetaller 94 Sammanfattning 95 INNEHÅLL

Fokus_00_Fortext_2011.indd 3

3

11-04-05 15.46.49

Kolets kemi 96 Skilj på grundämne och atomslag 97 Kol som grundämne 97 Var finns det kolföreningar? 98 Kolets kretslopp 100 Varför finns det så många olika kolföreningar? 102 Kol och väte bildar kolväten 104 Från gasol till asfalt 108 Jakten på olja 109 Det finns olika slags alkoholer 110 En del kolföreningar är syror 113 Estrar ger lukt och smak åt frukt 114 Sammanfattning 115

Maten 116 Vad finns i maten? 117 Kolhydrater är mer än socker 118 Det finns olika sorters fetter 122 Proteiner är livets molekyler 124 Mineralämnen 126 Vitaminer 127 Sammanfattning 127

Kemisk energi 128 Energi i kemiska reaktioner 129 Kolföreningar med energi 130 Två sätt att frigöra energin 132 Två typer av bränslen 134 Sammanfattning 135

4

INNEHÅLL

Fokus_00_Fortext_2011.indd 4

11-04-05 15.46.55

Mot en hållbar utveckling 136 Metaller i jordskorpan 137 Aluminium 139 Järn 142 Papper 144 Polymerer 146 Plaster 147 Vad gör vi med plastsoporna? 148 Sammanfattning 150

Atomer och joner 152 Atomens delar 154 Olika slags atomer 157 Grundämnenas periodiska system 158 Laddade atomer kallas joner 162 Kemiska bindningar 166 Metallers egenskaper 168 Ädla och oädla metaller 170 Elektrokemi 172 Sammanfattning 175

Register 176

INNEHÅLL

Fokus_00_Fortext_2011.indd 5

5

11-04-05 15.47.02

Luften Det plaskade till ordentligt när jag landade i vattnet! Jag tog några simtag och dök sedan, djupare och djupare. Ett par småfiskar stirrade nyfiket på mig och simmade sedan kvickt iväg. Men vad var det som hände? Nere vid botten lindade tången in sig kring mina ben. ”Jag satt fast!”

Paniken grep tag i mig. ”Hjälp! Jag måste få luft!” Med ett ryck slet jag mig loss. Och med ett par kraftiga simtag tog jag mig upp till ytan. ”Puh!” Jag sög flämtande i mig den svala luften. Visst är det underbart att kunna andas!

Just då brydde jag mig inte om vad luft består av. Men efter en stund, när jag återhämtat mig börjar jag fundera.

46

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 46

11-04-05 16.00.23

Atmosfären är ett lager av luft 1

5

10

15

20

Varför fick jag panik när jag inte kunde andas? Vad finns det i luft, som jag behöver så väl? När jag klev upp ur vattnet lade jag mig på rygg och tittade upp mot den klarblå himlen. Jag tänkte: Ovanför mig är det luft. Men hur högt upp finns det luft? Flygplanet där uppe behöver ju luft för att kunna flyga. Och upp dit är det minst en mil.

Runt vår planet finns atmosfären, ett tunt lager luft som är nödvändigt för allt liv på jorden. Utan atmosfären skulle jorden vara en kall, ogästvänlig plats med en temperatur långt under nollpunkten. Luften i atmosfären är en blandning av olika gaser. En av dem är syrgas. Det var den gasen som jag saknade där nere under vattnet.

Högt ovanför flygplanet finns det en annan gas som innehåller syre, den kallas för ozon. Ozon är viktigt, eftersom det stoppar upp farlig ultraviolett strålning (UVstrålning) från solen och hindrar den från att nå jordytan.

Fanns inte ozonet, skulle solstrålarna skada din hud och dina ögon.

Syret är livsviktigt, men den största delen av luften består av en annan gas, som vi kallar för kväve. Andra gaser i luften är till exempel vattenånga, koldioxid, vätgas och olika ädelgaser.

100

norrsken Jonosfär

90

80

70

Mesosfär

60 50 40

Stratosfär

30 20

Atmosfären syns som ett tunt blått band i bilden. Stapeln till höger visar atmosfärens olika skikt.

meteor

10

ozon

skikt

Troposfär

km 0

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 47

47

11-04-05 16.00.26

Vad innehåller luften?

kväve 78 %

syre 21%

kvävgas, N2 syrgas, O2 Nästan 1% argon, och så lite koldioxid, neon, helium, vätgas och ozon

vätgas, H 2

ozon, O3

koldioxid, CO2 vattenånga, H 2O

FÖRORENINGAR ÄDELGASER neon, Ne

helium, He

48

kvävedioxid, NO2 argon, Ar

svaveldioxid, SO2 koloxid, CO

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 48

11-04-05 16.00.28

Syre är livsviktigt 1

5

Det ämne som vi idag kallar för syre, upptäcktes av en man som hette Scheele. Han kallade det för eldsluft eftersom han, genom sina experiment, såg att syre hjälpte eld att brinna.

Idag kallar vi eldsluften för syrgas.

Syre är det vanligaste atomslaget här på jorden. Det mesta syret är bundet i olika kemiska föreningar. Vatten är ett exempel på en kemisk förening som innehåller syre. Där sitter två väteatomer ihop med en syreatom. På kemispråket skriver vi H2O.

Syrgas 10

15

20

25

/

/

Syrgasen i luften består av syrgasmolekyler. I en syrgasmolekyl sitter två syreatomer ihop med varandra.

Molekylformeln för syrgas är O2.

Ungefär en femtedel (21 %) av luften är syrgas. Den kommer SYREATOM SYREATOMER från gröna växter på land och i haven. Men varför är syret så viktigt för oss? Du vet att det måste finnas syre för att något ska brinna. Och på samma sätt är det när din kropp ska förbränna maten du äter. För att förbränningen ska fungera måste det finnas syre och du får det genom att andas.

När maten förbränns får du den energi du behöver för att leva.

( /

H2O

vattenmolekyl VATTENMOLEKYLER /O

/

2

syrgasmolekyl

SYREMOLEKYL

SYREM

Hur mycket syrgas andas du in varje dygn? Det är lite svårt att säga exakt, men en vuxen person behöver ungefär 1 kg ren syrgas per dygn. Det är så mycket syrgas som finns i 4 m3 (kubikmeter) luft. Det betyder att en skolklass under ett dygn förbrukar ungefär så mycket syre som finns i luften i ett klassrum.

µ Luft är osynligt, ändå har man kunnat ta reda på vilka olika ämnen den innehåller. Med hjälp av några enkla prov kan du lära dig att känna igen några av gaserna, till exempel syre och koldioxid.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 49

49

11-04-05 16.00.28

Oxider är föreningar med syre 1

5

Syrgas reagerar lätt med andra ämnen. Då bildas kemiska föreningar som kallas för oxider. När ett ämne reagerar med syre så säger vi det oxideras. Ett exempel som du stött på tidigare är koldioxid, CO2. Koldioxid består av en kolatom och två syreatomer. Ett annat exempel är magnesiumoxid som bildas när magnesium brinner i luft. Den kemiska beteckningen för magnesium är Mg, och formeln för magnesiumoxid blir MgO.

Reagens 10

Reagens är något, ett ämne eller ibland en sak, som används för att visa att ett annat ämne finns. Här är ett exempel.

Reagens på syrgas är att en glödande sticka börjar brinna.

Det var ju så Scheele gjorde när han hittade syrgas. Flammar en glödande sticka upp, finns det alltså syrgas.

Reagens på syrgas (O2): Tänder en glödande trästicka.

Skyltarna ser gamla ut. Det beror på rost som är en oxid. Järnet har reagerat med syre.

Ozon är både bra och dåligt 15

20

25

50

Ungefär 3 mil upp i atmosfären, finns ett område som kallas för ozonskiktet. Ozon är en gas som bildas när energirika solstrålar träffar vanliga syrgasmolekyler, O2-molekyler.

Ozon består av molekyler med tre syreatomer, O3-molekyler.

Ozonskiktet är viktigt, eftersom det stoppar upp en stor del av den farliga UV-strålningen från solen. Ozonet däruppe skyddar alltså livet på jorden. För mycket UV-strålning ökar risken för hudcancer och skadar också havens växtplankton, som tillverkar mycket av luftens syre.

Ozonhål På vintern, när det är riktigt kallt, finns det färre ozonmolekyler. Det bryts ner fler ozonmolekyler än det bildas nya. Ozonlagret tunnas ut och vi säger att det bildas ozonhål. Det gör att mer UV-strålning når ner till jordytan.

Sådana hål bildas på vintrarna över Antarktis och norra

solenergi

O2

syremolekyl

O syreatom O3

ozonmolekyl

Så här bildas ozon Syremolekyler bryts sönder till syreatomer, som i sin tur slås ihop med andra syremolekyler.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 50

11-04-05 16.00.34

1

5

10

15

Europa. När sedan somrarna kommer, och det blir varmare, blir ozonmolekylerna fler igen och ozonlagret blir tjockare.

Men det är inte bara kylan som ställer till det. Nej, vi människor släpper ut gaser som förstör ozonet. En sådan gas är freon som ofta fanns i kylskåp förr. Nu har man bytt ut freon mot andra gaser som gör mindre skada. Men fortfarande finns det gamla kylskåp som läcker freon.

Ozon nära marken Ozon gör inte bara nytta, det är också ett giftigt ämne.

Normalt finns det bara lite ozon nära marken och då är det inte farligt. Marknära ozon bildas naturligt vid åskväder, men även när solen lyser på bilavgaser. När det är varmt och soligt bildas det mer marknära ozon. Ozonet som bildas av bilavgaserna ger skador på våra skogar och sämre skördar.

Mycket ozon nära jordytan är även skadligt för djur och människor.

Syrets upptäckare Carl Wilhelm von Scheele levde under 1700-talet och räknas som syrets upptäckare. Ett av experimenten som ledde till upptäckten tror man gick till ungefär såhär: Scheele värmde det rödgula ämnet cinnober och samlade upp gasen som bildats i en bägare. Därefter stoppade han in en glödande trästicka i bägaren. Trästickan flammade upp och började brinna. Scheele tänkte: Det går att elda en trästicka i gasen. Det måste vara samma gas som gör att trästickan brinner i luft. Jag kallar den gasen för eldsluft, eftersom den hjälper elden att brinna. Resten av luften går det inte att elda något i. Jag kallar den skämd eller förstörd luft.”

Carl Wilhelm von Scheele 1742–1786

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 51

51

11-04-05 16.00.38

Koldioxid 1

5

10

15

Koldioxid är en ganska tung gas, som det bara finns lite av naturligt i luften, så lite som 0,035 %. Gasen bildas när växter och djur förbränner sin näring. Det betyder att du och jag och alla andra människor och djur andas ut koldioxid varje gång vi andas. Det bildas också koldioxid när du eldar en brasa eller i en oljepanna. Ur avgasröret på bilar och mopeder kommer det koldioxid när bränslet brinner upp. Koldioxid är en mycket viktig gas, eftersom växterna måste ha den för att kunna växa. De använder koldioxiden för att tillverka socker vid fotosyntesen. Fotosyntesen är den process där de gröna växterna med hjälp av solenergi tillverkar socker och syre av vatten och koldioxid.

koldioxid, CO2

När koldioxid blandas med kalkvatten bildas ett svårlösligt salt som får vattnet att se grumligt ut. (Kalkvatten får man genom att lösa kalciumhydroxid i vatten.)

Reagens på koldioxid (CO2): Den släcker eld och gör kalkvatten grumligt.

Koldioxid är en växthusgas Koldioxid är en av de gaser som håller kvar en del av värmen från solen vid jordytan. Sådana gaser kallas växthusgaser.

20

25

52

Rök består av små fasta delar eller små droppar av vätska. För att göra rök på en scen använder man ibland kolsyreis. Kylan får vattenångan i luften att bilda små vattendroppar.

Koldioxid används i brandsläckare Eftersom koldioxid är en tung gas som kan släcka eld, används den i brandsläckare. Ur en sådan brandsläckare kommer det koldioxid i fast form, vi kallar det kolsyresnö. Kolsyresnö är mycket kall, – 78 °C. Kylan som kommer från kolsyresnö används inte bara till för att släcka bränder. Den används också för att hålla matvaror kalla under transporter, men då är kolsyran inte i form av snö, utan i block, ungefär som stora isbitar.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 52

11-04-05 16.00.40

Kväve 1

5

10

15

Scheele kallade den största delen av luften för ”förstörd luft”, eftersom ingenting kunde brinna i den. Vi kallar den kvävgas. Namnet kommer du lätt ihåg om du tänker på att gasen ”kväver eld”, det vill säga, ser till att en eld slocknar.

Kvävgas består av kväveatomer som sitter ihop två och två i en molekyl, N2. De allra flesta kväveatomerna på jorden finns i atmosfären, eftersom nästan 4 femtedelar, eller 78 %, av luften är kvävgas.

kvävgas, N2

Bönder och forskare använder kväve Är det någon som använder kväve till något? Ja, till exempel bönder och forskare. Det finns många kväveatomer i både växter och djur. För att växterna ska få det kväve de behöver sprider bönderna ut gödsel som innehåller kväve på sina åkrar. När djuren sedan äter växterna får de i sig de kväveatomer de behöver.

När man vill förvara något nerfryst under lång tid används flytande kväve. Det kan man göra eftersom flytande kväve är mycket kall. Flytande kväve kokar vid en så låg temperatur som – 196 °C. Reagens på kvävgas (N2): Den släcker eld, men den gör inte en blandning av kalk och vatten grumligt.

Det känns på lukten, när bönderna sprider gödsel på åkrarna. Gödseln innehåller kväve.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 53

53

11-04-05 16.00.42

Väte 1

5

10

15

Syre är det vanligaste atomslaget på jorden, men i hela universum är det väte som är vanligast. Grundämnet väte i gasform, vätgas, H2 är den lättaste av alla gaser.

Det finns stora mängder väte i stjärnorna, till exempel i vår sol. Även på jorden finns det mycket väte i olika kemiska föreningar. Du kommer väl till exempel ihåg att vatten består av två väteatomer och en syreatom.

Vätgas, H2

Knallgas Om du blandar vätgas och syrgas och tänder eld på blandningen blir det en kraftig reaktion. Först smäller det till, och sen kan du se att det bildats vatten. Blandningen av vätgas och syrgas kallas därför för knallgas. Det räcker med en liten gnista för att gasblandningen ska explodera.

Eftersom vätgasen är så lätt fyllde man tidigare stora luftskepp med den. Kanske har du hört talas om luftskeppet Hindenburg? Hindenburg var ett luftskepp som var fyllt med vätgas och som exploderade under en flygning. Efter olyckan slutade man använda vätgas. Det är även förbjudet att fylla leksaksballonger med vätgas på grund av risken för explosioner.

Reagens på vätgas (H2): En blandning av vätgas och syrgas (luft) är explosiv. Det kallas knallgasprovet.

54

Luftskeppet ”Hindenburg” var fyllt med vätgas när det störtade den 6 maj 1937 utanför New York.

35 av de 97 passagerarna dog.

Reagens på väte (H2) En blandning av väte och syre är explosiv (Knallgasprovet används då man letar efter vätgas).

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 54

11-04-05 16.00.43

Ädelgaser 1

5

10

15

Ungefär 1 % av luften består av något som kallas ädelgaser.

De kallas ädla för att de inte reagerar med andra ämnen. De reagerar inte ens med sig själva. Därför finns det inte några molekyler av ädelgaserna, utan de gaserna består bara av en massa ensamma atomer.

neon, Ne

helium, He

argon, Ar

Har du någon gång fått en ballong som ville flyga iväg upp i luften av sig själv? Den ballongen innehöll i så fall ädelgasen helium. Att ballongen ville fara iväg beror på att helium väger mindre än den omgivande luften, helium är nästan lika lätt som vätgas. Men eftersom helium inte är explosiv, så kan vi använda den i ballonger utan risk att de ska explodera.

Två andra ädelgaser kan du hitta i lampor. Argon finns i glödlampor för att de ska kunna lysa länge, och neon ger lysrör i reklamskyltar en vackert röd färg.

Ädelgasen neon används i reklamskyltar.

Vatten på jorden

20

25

30

Om du tittar på jorden från rymden, kan du se att största delen av jordytan är täckt av vatten. Men det finns mycket mer vatten än det du kan se. Det finns till exempel vatten i växter och djur, det finns mycket vatten fruset i isarna vid polerna och det finns osynlig vattenånga i luften.

Större delen av jordytan är täckt av vatten.

Hur mycket vattenånga det finns i luften beror på om det är varmt eller kallt. Varm luft kan hålla kvar mycket mer vattenånga än kall luft.

Därför finns det mer vattenånga i luften på sommaren när det är varmt. På vintern är luften kallare och innehåller mindre vattenånga.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 55

55

11-05-02 08.16.47

Luften är inte ren 1

5

10

15

20

56

Det är härligt att kunna andas ren, frisk luft. Men snart kan du kanske bara göra det uppe i fjällen eller långt ute på haven. Varför kan det bli så? Det beror på flera saker. Vi bor i ett land, där vi måste värma upp våra hus under de kalla årstiderna. Om vi eldar med olja i en oljepanna i huset eller värmen kommer från något värmeverk spelar ingen roll.

Oavsett hur vi värmer upp våra hus blir luften smutsig.

En annan anledning till att luften inte är ren är att Sverige är ett land med stora avstånd. Vi måste transportera både varor och människor och det gör vi på olika sätt. Flygplan, långtradare och bilar släpper ut mycket smuts och avgaser till luften. Då är det bättre att använda sig av tåg eller båt, som släpper ut betydligt mindre per mil och ton gods de transporterar.

Att luften är smutsig har alltså att göra med att vi använder olika bränslen för att få energi. Vi behöver energi för att tillverka varor, resa, transportera eller för uppvärmning.

När vi använder olja eller bensin så försvinner det inte, utan istället bildas det gaser och små, små partiklar, som lätt sprider sig i luften. Det vi eldar upp ser ut att försvinna.

Men det gör det inte, i stället så sprider det sig i luften.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 56

11-04-05 16.00.48

Gaser sprider sig 1

5

10

15

20

25

Hur långt en förorening sprider sig från det ställe där den bildades eller släpptes ut, beror på vilka gaser den består av.

Vi tittar på ett par exempel.

Lokalt En del gaser reagerar snabbt med andra ämnen i luften.

De är ”kortlivade” och ger framför allt lokala problem. Det gör till exempel den giftiga koloxiden (CO), som bildas när motorer går på tomgång. Då får motorerna för lite syre för att bränslet skall förbrännas till koldioxid (CO2). I staden finns det mer koloxid i luften än ute på landsbygden.

Utanför städerna är trafiken är inte så tät och där går motorerna inte på tomgång lika ofta. Koloxiden omvandlas så småningom till koldioxid i luften.

Regionalt Andra gaser reagerar långsammare med andra ämnen.

Sådana gaser kan spridas mycket längre. När vi eldar kol eller olja, så bildas det svaveldioxid, (SO2). Svaveldioxid är en gas, som bland annat gör regn surt. När det regnar blir sjöarna i Sverige försurade. Att regnet är surt beror till stor del på att man eldat med kol och olja i de stora industrierna och kraftverken nere i Europa. Därifrån följer den förorenade luften med vindarna upp till Sverige, och när det regnar här blir det surt.

Globalt En del gaser stannar kvar länge i luften utan att förändras.

De reagerar helt enkelt inte så lätt med andra ämnen. Då kan de gaserna spridas runt hela jordklotet och ge globala miljöproblem. En sådan gas är freon. Den som vi tidigare använde i kylskåp och som förstör ozonskiktet högt uppe i atmosfären.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 57

57

11-04-05 16.00.48

Z

[

Y

Y

X

\ X

Vad är växthuseffekten?

1

5

10

15

58

Ett växthus är ett hus som man odlar i. Det har väggar och tak av glas. I växthuset blir det varmt eftersom tak och väggar släpper in solstrülar, samtidigt som de hindrar värmen frün att komma ut. DärfÜr blir det varmare inne i växthuset än utanfÜr.

Vi kan jämfÜra jorden med ett växthus och dü tänka pü atmosfären runt jorden som glaset i växthuset. I atmosfären finns det gaser som hüller kvar värmen nära jordytan, sü att den inte fÜrsvinner ut i rymden. Vi kallar südana gaser fÜr växthusgaser. De viktigaste av de här gaserna är vattenünga, koldioxid och metan. Det är tur att det finns südana gaser.

Om de inte fanns skulle det bli fÜr kallt fÜr att kunna leva här pü jorden.

1. Solstrülarna värmer upp jordytan, men en del reflekteras.

2. Reflekterande solstrĂĽlar.

3. Värme som strülar ut i rymden.

4. Växthusgaser som hüller kvar värme.

5. Värme blir kvar i atmosfären.

Växthusgaserna är alltsü nÜdvändiga fÜr livet pü jorden. Men bildas det fÜr mycket växthusgaser hülls mer värme kvar och det blir i stället fÜr varmt. Det är inte heller bra. Om jordens medeltemperatur stiger är risken stor att vürt klimat fÜrändras.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 58

11-04-05 16.00.51

Z [

\

X

1

5

10

15

Y

Det kan innebära att snÜ och is i bergen, i glaciärer och vid syd- och nordpolen smälter. Vad händer dü? Till exempel für länder som lever av turister som üker skidor, ingen snÜ pü vintern. Och resten av üret kan de fü brist pü vatten, eftersom det vatten de använder borde finnas i glaciärerna och snÜn uppe pü bergens toppar. När landisen vid polerna smälter blir det mer vatten i haven. En stor del av världens befolkning bor nära kusterna och mycket av den odlade jorden finns i samma omrüde. Om havsytan stiger kan büde städer och odlad mark hamna under vatten. Det kan uppstü matbrist och miljoner människor tvingas flytta.

Tundra är mark som alltid är frusen, man sägare att tundran har permafrost. I den frusna marken finns dÜda växtdelar.

När det blir varmare fÜrsvinner permafrosten och växtdelarna kan bÜrja brytas ner. Vid nedbrytningen bildas metan som i stora mängder släpps ut i atmosfären.

LUFTEN

Fokus_4_Luften.indd 59

59

11-04-05 16.00.52

PULS Kemi Fokus

Tänk pü det här när du experimenterar 1. Du ska känna till placering och användning av: „ brandsläckare „ brandfilt „ nÜddusch, Ügondusch och handdusch „ fÜrbandslüda

PULS Kemi Fokus fĂśr grundskolans ĂĽr 7-9 Berth Andreasson, Kent BostrĂśm, Eva Holmberg Puls Kemi Fokus bestĂĽr av

2. FÜlj alltid din lärares anvisningar!

t WĂŠMTUSVLUVSFSBEF LBQJUFM NFE VUHĂŒOHTQVOLU J -HS PDI $FOUSBMU JOOFIĂŒMM

3. GÜr aldrig egna experiment utan att du fütt lärarens tillstünd!

t 5FYUFSOB ĂŠS TQFDJBMTLSJWOB GĂšS BUU VOEFSMĂŠUUB GĂšS FMFWFS NFE MĂŠTTWĂŒSJHIFUFS

4. Smaka aldrig! All fÜrtäring av mat och godis är fÜrbjuden i kemisalen pü grund av fÜrgiftningsrisken.

t 'ĂšSLMBSBOEF PDI JOTQJSFSBOEF CJMEFS

5. Uppträd lugnt och gÜr experimenten fÜrsiktigt!

Innan du bÜrjar experimentera: 6. Ta pü dig skyddsfÜrkläde och, vid speciella behov, skyddsglasÜgon. Bind upp lüngt hür. FÜlj de speciella fÜreskrifter som finns i laborationsbeskrivningen eller som läraren ger.

7. Tänk igenom laborationen noga innan du bÜrjar arbeta.

När du har experimenterat färdigt: 8. Diska använda glaskärl. Ställ tillbaka Üvrigt material pü plats i sküp eller backar.

9. GÜr rent pü arbetsplatsen. Kontrollera att det inte ligger tändstickor, papper eller liknande i vaskarna med vatten.

Kemi FOKUS

IFMU QBSBMMFMM NFE 1VMT ,FNJ HSVOECPL PDI TWFOTLB TPN BOESBTQSĂŒL 5FYUSBEFSOB ĂŠS OVNSFSBEF t -BZPVUFO ĂŠS BOQBTTBE GĂšS BUU VOEFSMĂŠUUB MĂŠTOJOHFO t &MFWTUĂšE GĂšS HFOPNGĂšSBOEF BW FO TZTUFNBUJTL VOEFSTĂšLOJOH t &UU CSFUU VSWBM BW WBSJFSBEF VQQHJGUFS BOQBTTBEF GĂšS BUU TWBSB NPU LVOTLBQT LSBWFO J -HS PDI TPN GĂšSCFSFEFS FMFWFSOB JOGĂšS EF OBUJPOFMMB ĂŠNOFTQSPWFO t %JHJUBM FMFWCPL %FU PNGBUUBOEF EJHJUBMB MĂŠSBSNBUFSJBMFU JOOFIĂŒMMFS LPNNFOUBSFS PDI TUĂšE GĂšS LVOTLBQTCFEĂšNOJOH IBOEMFEOJOH UJMM EFNPOTUSBUJPOFS PDI MBCPSBUJPOFS GBDJU UJMM BSCFUTVQQHJGUFS PDI FYUSB BSCFUTNBUFSJBM %FU GJOOT PDLTĂŒ 'PLVTGSĂŒHPS TPN ĂŠS TPS UFSBEF VOEFS CPLUFYUFOT SVCSJLFS 'PLVT 0SEMJTUB TBNU TĂŠSTLJME MĂŠSBSIBOEMFEOJOH GĂšS %JH TPN BSCFUBS NFE 'PLVTCĂšDLFSOB 'ĂšS NFS JOGPSNBUJPO PN WĂŒSB EJHJUBMB QSPEVLUFS TF XXX OPL TF QVMT I PULS-serien ingĂĽr

Biologi FOKUS

Kemi FOKUS

ysik FOKUS

10. Tvätta vid behov händerna med tvül och vatten innan du lämnar kemisalen.

ISBN 978-91-27-42171-4

9 789127 421714

PULS Kemi Fokus omslag 2011 Flikar.indd 6

11-05-02 15.46.45