9789170277092

BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG

är en praktisk handbok som visar hur du ombildar från handelsbolag till aktiebolag. Boken vänder sig till dig som är handelsbolagsdelägare eller arbetar som konsult mot handelsbolag. Boken innehåller praktiska exempel som visar hur en ombildning går till med hela kedjan från överlåtelseavtal till konteringar, balans- och resultaträkningar och deklaration.

Det finns en del fällor vid byte från handelsbolag till aktiebolag, bland annat när det gäller värderingen och expansionsfonden. Boken visar hur du undviker dem.

UR INNEHÅLLET

• Är det skattemässigt fördelaktigt med aktiebolag?

• Fördelar/nackdelar med handelsbolag respektive aktiebolag • Handelsbolag eller aktiebolag – eller både och?

• Praktisk checklista för ombildningen • Uttagsbeskattning • Överlåtelseavtal och protokoll • Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond • Den justerade anskaffningsutgiften • Bokföring av överlåtelsen • Deklaration av överlåtelsen • Utförliga praktiska exempel

FÖRFATTAREN

Ulf Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Byte från handelsbolag till aktiebolag

ULF SVENSSON

ULF SVENSSON

Byte från

HANDELSBOLAG till

AKTIEBOLAG

EN PRAKTISK HANDBOK

Byte frün handelsbolag till aktiebolag – en praktisk handbok av Ulf Svensson

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se Hemsida: www.blinfo.se

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 2 000 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Första upplagan, april 2011 ISBN 978-91-7027-709-2

Innehåll Om boken.................................................................................................7 Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?.................................. 10 Reglerna om uttagsbeskattning...........................................................30 De fyra metoderna för ombildning......................................................37 Inkråmsöverlåtelse...............................................................................43 Praktikfall – inkråmsöverlåtelse.........................................................81 Apportombildning...............................................................................103 Periodiseringsfonder........................................................................... 110 Andelsöverlåtelse................................................................................ 117 Expansionsfond...................................................................................123 N7 – Övertagande av fonder och fördelningsbelopp.........................133 Den justerade anskaffningsutgiften..................................................137 Bokslut och deklaration......................................................................154 Moms...................................................................................................164 Pensionsåtaganden............................................................................. 173 Anställda följer med vid verksamhetsövergång................................ 175 Checklista och tidsplan...................................................................... 178 Retroaktiv ombildning........................................................................182 Kommanditbolag och ombildning......................................................183 Handelsbolag ombildas till enskild firma..........................................185 Aktiebolag ombildas till handelsbolag...............................................198 Sökordsregister.............................................................................. 200

Om boken Hellre aktiebolag än handelsbolag?

Tack vare det sänkta aktiekapitalkravet till 50 000 kr från 1 april 2010 ökade intresset för att driva aktiebolag. När sedan revisionsplikten slopades för ca 70% av de svenska aktiebolagen för räkenskapsår som börjar 1 november 2010 och senare, späddes aktie­ bolagsintresset på rejält.

Inte minst märks ett stort intresse för att driva aktiebolag istället för handelsbolag. När två eller flera personer ska driva företag tillsammans är det numera inte alls något stort steg att starta aktiebolag. Detta kommer att leda till att det bildas betydligt färre handelsbolag i framtiden och att många befintliga handelsbolag ombildas till aktiebolag.

För delägare i handelsbolag gäller ju ett personligt och solidariskt ansvar för handelsbolagets skulder och förpliktelser, vilket gör att de flesta faktiskt bör undvika handelsbolag. Det finns fall när handelsbolag fungerar utmärkt men tyvärr finns många exempel på motsatsen, t ex där vänner drivit handelsbolag och efter en tid blivit före detta vänner. I den här boken ska vi dock inte gå in så djupt på sådana aspekter utan främst beskriva hur en ombildning till aktiebolag går till i praktiken.

Underprisreglerna inte tillämpliga Handelsbolag får sedan några år tillbaka varken vara överlåtare eller förvärvare vid underprisöverlåtelser utan alla överföringar måste göras till marknadsvärden när ett handelsbolag är inblandat.

Detta är förstås en lagreglering som kan hindra många vettiga omstruktureringar. Eftersom underprisreglerna inte får användas beskrivs inte heller dessa regler i den här boken (se istället boken By te av företagsform).

V id en första anblick kan man tycka att ombildningar hindras helt och hållet; att en överföring till marknadsvärden leder till för tuffa skattekonsekvenser. Men som du kommer att se längre fram i boken är det sällan så dramatiskt i normala handelsbolag. I många fall handlar det om att föra över inventarier och lager vars marknadsvärden ofta stämmer väl överens med de skattemässiga värdena.

7

Om boken Man ”slipper” ju också tänka på att uppfylla villkoren för underprisöverlåtelser, t ex att hela verksamheten eller en verksamhetsgren måste föras över.

Praktiskt inriktad handbok Boken är praktiskt inriktad med många exempel på hur en ombildning hanteras i redovisningen och deklarationen, hur avtal utformas osv. Boken innehåller också ett större praktikfall som visar hur en ombildning från handelsbolag till aktiebolag kan genomföras, steg för steg. Är du intresserad av ombildning från enskild firma till aktiebolag rekommenderar jag systerboken BY TE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG. Är du intresserad av skatt, ekonomi och juridik kring företagsformerna handelsbolag eller aktiebolag rekommenderar jag våra böcker HANDELSBOLAG respektive AKTIEBOLAG. Benefika fång Boken går inte in på byte till aktiebolag genom ett benefikt fång även om det skulle kunna förekomma, t ex att föräldrar ger sina andelar i ett handelsbolag till ett barns aktiebolag. Det är nog större sannolikhet att det först görs en benefik överföring av andelarna i handelsbolaget till barnet som i sin tur gör ombildningen till aktiebolag, antingen genom en överlåtelse av inkråmet eller av andelarna.

Handelsbolag/kommanditbolag Det jag skriver om handelsbolag gäller även för kommanditbolag.

Kommanditbolag är ju endast en form av handelsbolag och man kan lätt byta från det ena till det andra genom en omregistrering hos Bolagsverket. Läs mer i kapitlet Kommanditbolag och ombildning.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, därefter BL BokPlus och så boken BY TE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG. Förbättringar och kompletteringar Jag tar tacksamt emot förslag till kompletteringar och förbättringar inför eventuella framtida upplagor av denna bok.

Näsviken, april 2011 Ulf Svensson 8

Om boken

Förkortningar ABL BFL HD HFD IL Lsk ML NJA Prop RR RÅ SBL SKV SLPL SOU SRN TrL ÅRL

Aktiebolagslagen Bokföringslagen Högsta Domstolen Högsta Förvaltningsdomstolen (fd Regeringsrätten) Inkomstskattelagen Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter Mervärdesskattelagen (momslagen) Nytt juridiskt arkiv, rättsfallsreferat från HD Regeringsproposition Regeringsrätten (numera HFD) Regeringsrättens årsbok, rättsfall från RR Skattebetalningslagen Skatteverket Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Statens offentliga utredningar Skatterättsnämnden Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse mm Årsredovisningslag (1995:1554)

9

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Vad ska du välja?

Trots att den här boken handlar om hur du byter från handelsbolag till aktiebolag är det ändå på sin plats att ta upp fördelar och nackdelar med respektive företagsform och i vilka situationer en ombildning är fördelaktig respektive inte fördelaktig.

I det här kapitlet får du en jämförelse av handelsbolag med aktie­ bolag, både när det gäller beskattning och när det gäller ansvar, juridik, kostnader, mm. V alet mellan handelsbolag och aktiebolag kan alltså påverkas av en eller flera faktorer. Även enskild firma finns med som jämförelse i det här kapitlet.

En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst?

Jag menar då dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar jag din ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet.

Både och?

Ett tips är förstås möjligheten att samtidigt ha handelsbolag och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet. Även om den huvudsakliga verksamheten ska bedrivas i aktiebolags­ form kan det finnas vettiga skäl att behålla handelsbolaget. Att driva båda företagen parallellt i något eller några år ger större möjligheter till planering, inte minst skattemässigt.

En nedläggning av ett handelsbolag eller en andelsöverlåtelse innebär en avyttring av andel­arna och det medför en skattekonse­ kvens. Ligger den justerade anskaffningsutgiften lite snett uppkommer en kapitalvinst som ska beskattas eller en kapitalförlust som i och för sig ger en skattereduktion men som kanske inte kan nyttjas fullt ut.

10

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Motsvarande resonemang (både och-resonemanget) gäller enskild firma och aktiebolag – i många fall är det lämpligt att inte avsluta den enskilda firman utan driva båda företagen parallellt, åtminstone något eller några år.

Handelsbolag/kommanditbolag Det vi skriver om handelsbolag i det här kapitlet och i resten av boken gäller även för kommanditbolag. Kommanditbolag är ju endast en form av handelsbolag och man kan lätt byta från det ena till det andra genom en omregistrering hos Bolagsverket.

Läs mer i kapitlet Kommanditbolag och ombildning.

Andra böcker Är du intresserad av ombildning från enskild firma till aktiebolag rekommenderar jag systerboken By te från enskild firma till aktiebolag. Är du intresserad av även andra ombildningsformer finns den allmänna boken By te av företagsform. Är du intresserad av skatt, ekonomi och juridik kring företagsform­ erna handelsbolag eller aktiebolag rekommenderar jag våra böcker Handelsbolag respektive AKTIEBOLAG.

Juridik, administration mm Lämpligt att ombilda eller inte?

Innan ni genomför en ombildning från handelsbolag till aktiebolag bör du och övriga delägare överväga om • det är gynnsamt för er att bedriva verksamhet i aktiebolagsform, • ni även fortsättningsvis ska driva verksamheten som handels­ bolag, eller • ni ska driva aktiebolaget och handelsbolaget parallellt för att utnyttja fördelarna med båda företagsformerna.

Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt (ca 400 000 kr).

Då är det fördel­aktigt att ta lågbeskattad utdelning från aktiebolaget som ett komplement till löne­uttaget.

Har du ett resultat från handelsbolaget under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett

11

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? aktiebolag parallellt med handelsbolaget bara för att samla gräns­ belopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning.

Läs mer längre fram i det här kapitlet, avsnittet Ägarens beskattning.

Både och?

Ett tips till dig som ska starta företag är, med tanke på sänkt aktiekapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt, att starta både handelsbolag och aktiebolag.

V erksamheten bedriver du sannolikt huvudsakligen i handelsbolaget under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar och likviditetsfördelar detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktie­bolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktie­ bolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme varje år.

Motsvarande tips som till nystartaren får du som idag har handelsbolag och planerar att gå över till aktiebolag med verksamheten om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt de årliga utdelningsutrymmena.

Läs mer om utdelningsreglerna längre fram i det här kapitlet, avsnittet Ägarens beskattning.

Ska du driva företag tillsammans med andra kan du som alternativ till handelsbolag välja att starta en enskild firma och samarbeta med de övriga genom ett enkelt bolag. Detta inte minst på grund av det solidariska ansvaret för handels­bolagsdelägare, se mer om detta nedan.

För dig som närmar dig 61-årsåldern blir det särskilt intressant att ha handelsbolag eller enskild firma med tanke på de lägre egen­ avgifterna som personer i åldrarna 61–64 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just dig som redovisar egenavgifter, dvs enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som har lön, t ex från sitt eget aktiebolag, finns inte motsvarande möjlighet.

För dig som redan har ett aktiebolag men närmar dig 61-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma eller ett handelsbolag. Läs om detta i avsnittet Socialavgifter längre fram i det här kapitlet.

Fysisk eller juridisk person?

Ett aktiebolag är en juridisk person, dvs skild från dig som ägare.

Aktiebolaget kan därför, precis som en fysisk person, ingå avtal, äga saker, låna pengar, bli stämd inför domstol, ha anställda osv. Om du har ett aktiebolag finns det därmed en knivskarp skiljelinje mellan företaget och dig själv som ägare.

12

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Men även ett handelsbolag är en juridisk person. Handelsbolag kan därför precis som aktiebolag ingå avtal, äga saker, låna pengar, bli stämd, ha anställda, osv. I handelsbolag finns dock inte knivskarpa skiljelinjen mellan företaget och dig själv som ägare, detta på grund av det personliga och solidariska ansvar du ändå har som ägare för bolagets skulder och förpliktelser. För den som driver ett handels­ bolag blir det som en mix av regelverk och kanske inte en helt positiv mix. Läs mer om ansvarsfrågorna längre fram.

En enskild firma är inte någon juridisk person. Det innebär att du som ägare samtidigt är själva företaget. Därmed blir din egen ekonomi och företagets invävda i varandra fullständigt. Du använder ditt personnummer som registreringsnummer och har personligt ansvar för företagets samtliga skulder och förpliktelser. Det blir också du personligen som ingår alla avtal, ansvarar för anställda, lånar pengar, osv.

Skattesubjekt?

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt, deklarerar på blankett INK2 och har ett eget slutskattebesked. Bolagets skatter och avgifter blandas alltså inte med ägarens skatter och avgifter.

Ett handelsbolag är bara delvis ett eget skattesubjekt, nämligen för • moms, • arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda, • särskild löneskatt på anställdas pensionskostnader, och • fastighetsskatt och fastighetsavgift på handelsbolagets fastigheter.

Handelsbolaget ska alltså lämna skattedeklarationer för moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt men också blankett INK4 (inkomstdeklaration) för att redovisa underlag för särskild löneskatt och fastighetsskatt/fastighetsavgift. Handelsbolaget får ett eget slutskattebesked och egen F-skattedebitering (om bolaget har fastigheter och/eller pensionskostnader för anställda).

Däremot är inte handelsbolaget skattesubjekt för inkomstkatt eller egenavgifter och inte heller för särskild löneskatt på delägarnas pensionskostnader. Allt detta står delägarna själva för och dekla­rerar i sina egna inkomstdeklarationer. Inkomstskatt och egenavgifter för din andel i handelsbolaget kommer att slås ihop med dina privata skatter osv på ditt slutskatte­besked. Driver du handelsbolag blir det alltså dubbla inkomst­deklara­tioner. Handelsbolaget har F-skatt­ sedeln medan du som delägare har en SA-skattsedel (för särskild A-skatt).

En enskild firma är inte ett eget skattesubjekt. Istället ska du som ägare till företaget deklarera och beskattas för företagets inkomster.

Du lämnar helt enkelt en näringsbilaga (NE) till din egen inkomst­ 13

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? deklaration. Skatter och avgifter för din enskilda firma och för dig privat kommer därmed att slås ihop på slutskattebeskedet (moms kan du dock hantera via skattedeklarationer och är du arbetsgivare hanterar du alltid arbetsgivaravgifter och preliminärskatt i skattedeklarationer).

Pedagogisk utmaning med handelsbolag och enskild firma I och med att ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skatte­ subjekt kan ägarens och bolagets ekonomier bara blandas ihop på grund av misstag, slarv eller brottsligt uppsåt. Det är tydligt vad som hör till aktiebolaget respektive till dig som ägare när det gäller tillgångar, skulder, osv.

Tar du ut pengar ur aktiebolaget blir det en lön till dig, som beskattas och socialavgiftsbeläggs direkt. Eller så blir det en utdelning som kommer att beskattas i samband med din privata inkomstdeklaration. Att låna pengar från aktiebolaget är förbjudet (och kallas följaktligen förbjudet lån) och om inte lånet återbetalas omgående kan hela lånebeloppet beskattas som inkomst av tjänst för dig som ägare. Har du tvärtom lånat in pengar till aktiebolaget, och får en återbetalning, blir det förstås ingen skattekonsekvens.

I ett aktiebolag kan du styra bolagets resultat ett visst år genom tantiemavsättning, dvs en resultatreglerande lön. Bolagets resultat minskar genom tantiemavsättningen och du beskattas för tantiemet året efter i och med att bolagsstämman beslutar om att fastställa balans- och resultaträkningen. Normalt tar du ut mindre vanlig lön det år tantiemet faller ut till beskattning för dig och därmed blir aktiebolagets resultat högre detta år. Läs mer om tantiem i vår bok FÅMANSFÖRETAG. Har du handelsbolag eller enskild firma lönebeskattas du inte för dina egna uttag utan istället beskattas du för årets skattemässiga överskott. Den skatt och de egenavgifter som beräknas på överskottet blandas med dina privata skatter. Det kan därför vara svårt att under inkomståret veta säkert hur den slutliga beskattningen blir.

Inte förrän långt efter inkomståret lämnar du in din inkomstdeklara­ tion och inte förrän i december året efter inkomståret kommer ditt slutskattebesked.

I ett handelsbolag eller i en enskild firma kan du dock i hög grad styra det skattemässiga överskottet genom exempelvis avsättning till periodiseringsfond (se mer om detta längre fram). Har du aktiebolag är denna möjlighet mindre, däremot kan du skjuta fram bolagets resultat ett år genom en tantiemavsättning (se ovan).

Om du tar ut pengar (eget uttag) ur ditt handelsbolag eller din enskilda firma påverkar detta inte din skattesituation direkt. Du kan alltså i princip tömma firman på pengar och leva på stor fot 14

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? under en tid, utan att det direkt leder till högre beskattning för dig.

Detta är givetvis inte bra ur pedagogisk synvinkel – det blir väldigt svårt att se kopplingen mellan de uttag man gör ur företaget och den skatt som ska betalas.

Genom att uttagen leder till ett lägre kapitalunderlag för expansions­ fond kan det förstås bli en påverkan genom att du tvingas återföra expansionsfond eller inte kan göra en ny avsättning. Dessutom sänks underlaget för räntefördelning.

När det gäller handelsbolag och enskild firma kan sambandet mellan preliminär SA-skatt respektive F-skatt, årets redovisningsmässiga resultat, årets skattemässiga resultat och de egna uttagen vara väldigt svårt att greppa. Inte ens erfarna småföretagsrådgivare ror i land uppgiften att pedagogiskt förklara dessa samband. Och att bedöma det ekonomiska läget och den skattemässiga sitsen för företagaren under året är hart när en omöjlighet – man får ofta ta till tumregler och beroende på-bedömningar.

Personligt ansvar I ett aktiebolag har du som ägare i princip inget ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Skulle aktiebolaget gå omkull blir aktierna i bolaget värdelösa. Det är den förlust du som aktieägare gör.

När det gäller mindre aktiebolag är det dock väldigt vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån, leasingavtal, hyres­avtal, osv.

Särskilt gäller detta om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på miniminivån 50 000 kr.

Det finns också regler om ansvarsgenombrott för skatter och avgifter. Om du som företrädare för ett aktiebolag inte ser till att aktie­ bolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa. Staten har alltså en rejäl hållhake även på dig som har aktiebolag, och därför försätts många aktiebolag i konkurs inför t ex förfallodagar för moms, F-skatt och uppbörd.

Har du aktiebolag måste du hålla koll på bolagets egna kapital med tanke på reglerna om kapitalbrist. V id förluster i aktiebolaget kommer det egna kapitalet att minska och när mer än hälften av aktiekapitalet förbrukats (kapitalbrist) gäller särskilda likvidationsregler.

För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande s­ kulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist. Du har dock 8 månader på dig att se till att aktiekapitalet återställs till fullo (genom att bolaget börjar gå med vinst eller genom att du tillför medel genom aktieägartillskott). Fortsätter du driften av ett bolag med kapitalbrist efter 8-månadersfristen blir du personligt betalningsansvarig för de skulder som därefter uppkommer i bolaget.

15

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Om du har enskild firma ansvarar du fullt ut för verksamhetens skulder. En enskild firma är ju ingen juridisk person utan verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person.

För delägare i handelsbolag gäller ett personligt ansvar, precis som för en enskild näringsidkare, trots att handelsbolaget är en juridisk person. Delägarna ansvarar alltså ändå personligen för handels­ bolagets skulder och förpliktelser. Men dessutom gäller ett solidariskt ansvar – skulder och förpliktelser som en delägare åsamkar handels­ bolaget, drabbar även övriga delägare. En fordringsägare har möjlighet att direkt kräva en av delägarna på hela skulden, sedan blir det upp till denna delägare att kräva övriga delägare på deras andel av skulden (regressrätt).

För delägare i kommanditbolag blir det personliga ansvaret olika beroende på vilken typ av delägare det handlar om. Komplementärer ansvarar personligen för kommanditbolagets skulder och förpliktelser på samma sätt som en handelsbolagsdelägare. Kommanditdelägare ansvarar bara för det ansvarsbelopp (registrerad insats) som regi­ strerats hos Bolagsverket (t ex 1 000 kr), å andra sidan har kommanditdelägare normalt ingen rätt att företräda bolaget och ingå avtal, ta upp lån, osv.

Administration och formalia Aktiebolag är den mest reglerade företagsformen och reglerna kan ibland upplevas som ganska krångliga och överdrivna. I stort sett gäller nämligen samma regelverk för små aktiebolag som för stora börsbolag. I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bolagsstämma och styrelsemöten hållas och protokollföras, en bolagsordning upprättas och registreras, osv.

Handelsbolag omfattas av lagen om handelsbolag och enkla bolag som dock inte inte alls är jämförbar med aktiebolagslagen. Handelsbolagslagen är kortfattad och ställer inte upp några större krav på formalia, något som kanske är både på gott och ont (ett företag med flera delägare brukar må bra av viss ordning och reda).

Eftersom ett handelsbolag måste ha två eller flera delägare utgår handelsbolagslagen från att delägarna har ett bolagsavtal där man kommer överens om vad som ska gälla i bolaget, hur det ska skötas, osv. Upprättas inget särskilt bolagsavtal gäller bestämmelserna i handelsbolagslagen och vad man angivit vid registreringen av bolaget hos Bolagsverket (registreringsansökan blir ett litet bolagsavtal kan man säga).

För en enskild firma gäller inte heller någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet.

16

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För ett handelsbolag med fysiska personer som delägare eller för en enskild firma behöver normalt bara ett årsbokslut upprättas (som inte registreras någonstans). För handelsbolag med ett aktiebolag som delägare måste en årsredovisning upprättas som ska registreras hos Bolagsverket.

Aktiebolag som har en verksamhet som överskrider vissa gräns­ värden måste ha minst en kvalificerad revisor, dvs en som är godkänd, godkänd med avlagd revisorsexamen eller auktoriserad.

Gränsvärdena är 3 milj kr i årsomsättning, 3 anställda och 1,5 milj kr i tillgångar och överskrids två av dessa gränsvärden (samma två gränsvärden) två räkenskapsår i rad måste bolaget ha revisor. Detta innebär att drygt 70% av de svenska aktiebolagen skulle kunna välja att vara utan revisor men sannolikt kommer en stor andel av aktiebolagen av olika skäl ändå välja att ha revisor.

Handelsbolag omfattas inte av någon revisionsplikt, förutom handels­ bolag som ägs av aktiebolag som omfattas av revisionsplikt. Inte heller enskilda firmor omfattas av revisionsplikt.

Image och status Det går inte att sticka under stol med att ett aktiebolag ofta upplevs som mer seriöst än ett handelsbolag eller en enskild firma. Lite finare kanske, mer som ett riktigt företag. Med AB i firmanamnet och eventuellt V D på visit­kortet brukar statusen höjas.

Detta är egentligen lite märkligt eftersom en handelsbolagsdelägare eller en enskild näringsidkare tar större risker och kan sätta hela sin privatekonomi på spel om företaget går överstyr. Leverantörer och andra fordringsägare bör ju ha större möjlighet att få betalt för sina fordringar från ett handelsbolag och handelsbolagsdelägarna eller en enskild näringsidkare, än från ett aktiebolag. Aktiebolaget upphör ju om det går i konkurs medan handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare i princip kan jagas livet ut med inkassokrav, betalningsförelägganden och utmätningar.

26,3% skatt i företaget Det är samma skattenivå för aktiebolag som för handelsbolagsdel­ ägare och enskilda närings­idkare på vinster som behålls i företaget.

Aktiebolag betalar 26,3% bolagsskatt på bolagets skattemässiga vinst medan handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare betalar 26,3% expansionsfondsskatt på den del av vinsten som sätts av till expansionsfond.

17

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

För att kunna sätta av till expansionsfond krävs att tillgångar motsvarande vinsten finns kvar i företaget. Reglerna om expansionsfond kan alltså sägas jämställa aktiebolag och handelsbolag/ enskild firma skattemässigt när det gäller beskattningen av vinster som inte tas ut av delägarna/ägaren.

Fördelen med expansionsfond Trots att det är samma skattenivå är det ändå fördel handelsbolag/ enskild firma vid en jämförelse mellan bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Expansionsfondsskatten återbetalas nämligen när expansionsfonden återförs till beskattning.

Detta innebär att den slutliga skatteeffekten av expansionsfonds­ avsättningen beror på hur stor din sammanlagda förvärvsinkomst är under återföringsåret. Återföringen ökar ju det skattemässiga resultatet.

Expansionsfonden ger alltså en bra möjlighet till marginalskatte­ planering – avsättning när verksamheten har högt resultat och återföring när resultatet är lägre. Och skulle du deklarera ett underskott under återföringsåret blir det varken inkomstskatt eller socialavgifter utan bara en återbetalning av expansionsfondsskatten.

Bolagsskatten är däremot definitiv, dvs den återbetalas inte om bolaget senare skulle gå med förlust.

Se även kapitlet Expansionsfond.

Underskott Se särskilt avsnitt om detta sist i kapitlet.

Socialavgifter Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna är normalt 31,42% (för alla i den skattemässiga medelåldern kan man säga). För ungdomar upp till 26 år och för ålderspensionärer (över 65 år) gäller lägre nivåer på 15,49% respektive 10,21% (0% för födda 1937 och tidigare).

En nackdel i aktiebolag är att du som ägare omfattas av systemet med sjuklön. Aktiebolaget måste alltså stå för din ersättning under de första 14 dagarna vid sjukdom, först från och med dag 15 kan du få ersättning (sjukpenning) från Försäkringskassan.

En fördel med aktiebolag när det gäller sjukpenning är att det normalt är lättare att få en rimlig sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd. Försäkringskassan kan lätt konstatera vilken 18

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? månadslön du har och därmed vilken sjukpenning du har rätt till.

SGI-frågan är särskilt viktig eftersom SGI ligger till grund för sjukpenning, föräldrapenning och andra liknande ersättningar från Försäkringskassan.

Egenavgifterna lägre En fördel med handelsbolag eller enskild firma är att socialavgiftsnivån är lägre – egenavgifterna är nämligen bara 28,97% (jämfört med arbets­g ivaravgifterna på 31,42%). Denna nivå gäller för den som har normalnivån (miniminivån) med 7 karensdagar i sjukförsäkringen. V äljer du fler karensdagar gäller lägre egenavgifter (ned till som lägst 28,41% vid 90 karensdagar).

Dessutom gäller en generell nedsättning av egenavgifterna med fem procentenheter på vinst upp till 200 000 kr, vilket ger egenavgifter på denna del av vinsten på bara 23,97% vid normalnivån 7 karensdagar. Läs mer om nedsättningen längre fram.

För ungdomar och pensionärer gäller motsvarande lägre avgifts­nivåer som för arbetsgivaravgifterna. Egenavgifterna är 14,88% för ung­ domar upp till 26 år (något lägre vid fler karensdagar, ned till som lägst 14,72% vid 90 karensdagar) och 10,21% för ålderspensionärer (0% för födda 1937 och tidigare). För ungdomar och pensionärer gäller inte reglerna om generell nedsättning, däremot kan ungdomar få något lägre egenavgifter om de väljer fler karensdagar än normalnivån på 7 karensdagar.

En särskild regel för just handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare gynnar den som har fyllt 61 år och tar ut full ålderspension hela året (dvs hela pensionen från Pensionsmyndigheten, inklusive premiepensionen, måste tas ut från januari till december).

Då blir det bara 10,21% egenavgifter på det överskott handelsbolagsdelägaren eller den enskilda näringsidkaren deklarerar. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det därför vara intressant att komplettera med ett handelsbolag eller en enskild firma.

En fördel med handelsbolag och enskild firma är att du som före­ tagare inte omfattas av systemet med sjuklön, dvs företaget måste inte stå för din ersättning på det sätt som ett aktiebolag måste göra under den första 14-dagarsperioden (sjuklöneperioden). Eftersom du inte räknas som anställd i ditt handelsbolag eller din enskilda firma får du istället sjukpenning från Försäkringskassan vid sjukdom.

Du får sjukpenning redan från och med dag 8 om du har normal­ nivån 7 karensdagar. Annars får du sjukpenning från dag 15, 31, 61 eller 91 i sjukdomsperioden, beroende på vilket antal karensdagar du har anmält till Försäkringskassan.

19

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

En nackdel med handelsbolag och enskild firma när det gäller sjukpenning är att att det ofta kan vara svårt att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Inkomstdeklarationen fastställs inte förrän på hösten året efter inkomståret, så Försäkringskassan har ingen uppgift om den aktuella inkomsten utan måste titta på tidigare år. För nystartade handelsbolag och enskilda firmor gäller dock en särskild regel – under de första 24 månaderna beräknas SGI utifrån en jämförbar inkomst för en anställd med motsvarande arbete.

SGI-frågan är särskilt viktig eftersom SGI ligger till grund för sjukpenning, föräldrapenning och andra liknande ersättningar från Försäkringskassan.

Avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond sänker resultatet från handelsbolaget respektive den enskilda firman medan återföringar höjer resultatet. Därmed påverkas din SGI (normalt sett) nedåt respektive uppåt av dessa skattemässiga justeringar vilket kan leda till märkliga effekter för sjukpenningnivån, trots att verksamheten egentligen har gått lika bra (eller lika dåligt) under de aktuella åren.

Nedsättning av egenavgifterna med 10 000 kr Egenavgifterna för handelsbolagsdelägare och enskilda närings­ idkare sätts ned med 5 procentenheter, dock med maximalt 10 000 kr (5% x 200 000 kr). För ett handelsbolag finns ett sammanlagt tak på 20 000 kr i nedsättning vilket alltså passar bra när man är två delägare. Har handelsbolaget flera delägare proportioneras respektive delägares nedsättningsbelopp utifrån resultatandel från handels­bolaget.

Nedsättningen gäller inte ungdomar upp till 26 år eller ålderspen­ sionärer (varken dem som är fyllda 65 år eller dem som är fyllda 61 år och under hela året tagit ut full ålderspension). Detta eftersom dessa grupper redan omfattas av sänkta egenavgifter.

Nedsättningen gäller bara om det deklarerade överskottet för handelsbolagsdelägaren eller den enskilda näringsidkaren är minst 40 000 kr (ca 52 000 kr före schablonavdrag för egenavgifter). Är överskottet minst 40 000 kr får näringsidkaren dock nedsättning av egenavgift­ erna på hela överskottet. På ett överskott som överstiger 200 000 kr betalas fulla egenavgifter.

20

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Ägarens beskattning Utdelningsreglerna väldigt gynnsamma Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodräkna dig ett stort utdelnings­ utrymme. Detta gör du på deklarationsblankett K10.

Utdelningsutrymmet är minst 2,5 inkomstbasbelopp, dvs 127 750 kr för inkomståret 2011, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklingsregeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp.

När bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).

Har du högre lönesummor i aktiebolaget, cirka en halv miljon kr eller mer per år, får du tillgodräkna dig ännu högre utdelnings­ utrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning.

I vår bok FÅMANSFÖRETAG kan du läsa mer om utdelningsreglerna.

Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet. Därför är det normala rådet att driva verksamheten i handelsbolag eller enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam.

Men ett råd är att du bör fundera över att driva både handelsbolag eller enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden. Läs mer om detta i början av det här ­kapitlet.

Lön eller utdelning från aktiebolag?

Här är en ungefärlig sammanställning av hur mycket du som ägare till ett aktiebolag får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid lönealternativet belagts med arbets­g ivaravgifter.

V id skatteberäkningen för lönealternativet har jag räknat med effekten av att arbets­g ivaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobb­skatteavdrag och vanligt grundavdrag.

V id utdelningsalternativet har jag räknat med att aktiebolaget betalat 26,3% bolagsskatt på 100-lappen och att det därmed finns 73,70 kr kvar att dela ut till aktieägaren (som då beskattas med 20% kapitalskatt).

21

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Jag har också förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24–25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 395 600 kr under inkomståret 2011 (strax över 400 000 kr om du är över 65 år).

På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatte­ effekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt. På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginal­ skatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget inkomståret 2011 (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga): Inkomst

Kvar efter skatt

Löneuttag födda 1985 och senare

66 kr

Löneuttag födda 1946–1984

58 kr

Kapitalbeskattad utdelning

59 kr

Tjänstebeskattad utdelning

50 kr

För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procent­enheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 000 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre löneuttag och högre pension. Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på arbetsgivaravgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på löner upp till brytpunkten.

Räntefördelning eller vinst?

För handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet (justerade anskaffningsutgiften i handelsbolag) är positivt – är frivillig medan negativ 22

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är negativt – är obligatorisk.

Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten från närings­verksamheten och motsvarande belopp blir en kapital­inkomst med 30% kapitalskatt. Omvänt innebär negativ ränteför­delning en ökad inkomst från näringsverksamheten medan motsvar­ande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30%.

I och med jobbskatte­avdrag och lägre egenavgifter är det i dagsläget inte lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten. V isst ger det en mindre skattevinst för dig som inte är ungdom eller pensionär, men det är fördelaktigare att ha en hög sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. Man kan nästan säga att vid inkomster upp till brytpunkten har positiv räntefördelning nästan blivit negativ, dvs ett straff, medan negativ räntefördelning nästan blivit positiv, dvs en belöning. Så var ju inte systemet tänkt när det infördes i mitten av 1990-talet men till följd av sänkta egenavgifter och jobbskatteavdrag blir effekten sådan – skatteeffekten av räntefördelning är ju oförändrat 30%.

Du bör däremot utnyttja möjligheten till positiv räntefördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (395 600 kr år 2011 för dig upp till 65 år och något över 400 000 kr för dig över 65 år). Med sammanlagd inkomst menas t ex löneuttag från aktiebolag plus överskott från handelsbolag eller enskild firma, dvs den taxerade inkomsten.

Här är en sammanställning av hur mycket du som delägare i ett handelsbolag eller ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet belagts med egenavgifter. Jag räknar med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla samt att du får jobbskatte­ avdrag och vanligt grundavdrag.

För dig i den skattemässiga medelåldern räknar jag med 28,97% egenavgifter (7 karensdagar) och nedsättning med 5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Av tabellen nedan framgår det att blir mer kvar på den delen av inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr.

Jag förutsätter att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir bara 24–25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 395 600 kr under inkomståret 2011 (något över 400 000 kr för dig som är över 65 år).

23

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt medan vinster över brytpunkten träffas av en marginalskatt på 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt (obs, ungefärliga belopp vid vinst-alternativet) på en intjänad 100-lapp från ett handelsbolag eller från en enskild firma inkomståret 2011 (taxeringen 2012): Inkomst

Kvar efter skatt

Vinst födda 1985 och senare

68–73 kr

Vinst födda 1946*–1984

60–68 kr

Positiv räntefördelning

70 kr

*För den som tar fullt uttag av ålderspension hela året och är mellan 61 och 64 år gäller samma siffror som för gruppen 65 år och äldre. Läs mer om denna regel tidigare i det här kapitlet, avsnittet Socialavgifter.

Som du ser av tabellen blir det ett ganska stort intervall för personer födda 1946–1984 eftersom egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr.

För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procent­ enheter nedsatt skatt mellan 100 000 och 300 000 kr i vinst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre vinst och högre pension. Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på genavgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på vinster från ett handelsbolag eller en enskild firma upp till brytpunkten.

Se upp med passiv näringsverksamhet och dödsfall För dig med handelsbolag eller enskild firma är det särskilt ogynnsamt med passiv näringsverksamhet eftersom överskott då beläggs med särskilt löneskatt 24,26%. Denna socialavgiftsnivå är ju till och med högre än de normala egenavgifterna efter nedsättning med 5 procentenheter (28,97 –5 = 23,97%), trots att passiv näringsinkomst varken är sjukpenning- eller pensionsgrundande eller underlag för allmänna avdrag. Alltså bör du, om du har möjlighet att påverka 24

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och? siutationen, se till att ha aktiv näringsverksamhet istället. Läs mer om detta i våra böcker Handelsbolag och Enskild firma .

V id dödsfall blir beskattningen normalt likadan som om man levde under hela dödsfallsåret. Detta gäller t ex för ägare till aktiebolag.

Men för handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare räknas dödsfallsåret som passivt, oavsett när under året dödsfallet inträffade. Det kan tyvärr innebära att den totala beskattningen blir ogynnsammare på grund av att särskild löneskatt med 24,26% läggs på istället för normala egenavgifter. Detta påverkar förstås särskilt om näringsidkaren är över 65 år.

Inlåning till aktiebolaget Som ägare till ett aktiebolag kan du på inlånade medel till aktie­ bolaget ta ut kapitalbeskattad ränta som beskattas med 30% kapitalskatt.

I handelsbolag och enskild firma motsvaras denna möjlighet närmast av reglerna om räntefördelning (i handelsbolag finns rättsfall som tyder på att det i undantagsfall går att få ränta på inlåning klassad som inkomst av kapital men i normalfallet räknas räntan som inkomst från näringsverksamheten).

På inlåning till ditt aktiebolag kan du som högst kapitalbeskatta en marknadsmässig ränta på det inlånade kapitalet. Ett praktiskt problem är att det kan vara svårt att avgöra vad som ska räknas som marknadsmässigt i det specifika fallet. En ränta motsvarande statslåneräntan plus 1 procentenhet torde dock i alla situationer kunna tas ut (rättspraxis är lite spretig). Läs mer om detta i vår bok FÅMANSFÖRETAG. Uthyrning till bolaget V id uthyrning av en lokal i din bostad kan du ta ut marknadsmässig hyra från ditt aktiebolag eller handelsbolag och beskatta denna hyra (efter avdrag för skäliga kostnader) i inkomstslaget kapital med 30% skatt. Detta är givetvis fördelaktigt.

Du kan däremot inte hyra ut lokaler i din bostad till din enskilda firma, utan istället får du göra vissa avdrag i din näringsverksamhet. Detta är en skattemässig nackdel jämfört med reglerna för ägare till handelsbolag eller aktie­bolag.

25

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder kan användas i såväl aktiebolag som handelsbolag och enskild firma. 6 års avsättningar kan företaget ha sam­ tidigt, dvs när det är dags för avsättning för år 7 så måste periodi­ seringsfonden för år 1 återföras till beskattning.

Skillnaderna i effekt mellan aktiebolag och handelsbolag/enskild firma är dock enorm. Faktiskt är skillnaderna så stora att det knappt är någon idé att jämföra, snarare blir det som att redogöra för två helt skilda system.

Se även kapitlet Periodiseringsfonder.

Avsättningsnivån skiljer Som handelsbolagsdelägare och enskild näringsidkare får du göra avsättning till periodiseringsfond med 30% av det skattemässiga resultatet. Och eftersom man vid beräkningen av det skattemässiga resultatet inte tar hänsyn till din ”lön” från den enskilda firman, kan periodiseringsfonden bli minst sagt rejäl.

Efter sex års avsättningar har du 1,8 sådana årsvinster liggande obeskattade – en mycket lockande men samtidigt lite skrämmande möjlighet.

Ditt skattemässiga resultat före avsättning till periodiseringsfond är 600 000 kr per år vilket kommer att ge dig en hygglig och stabil inkomst.

Varje år kan du sätta av 30% x 600 000 = 180 000 kr till periodiserings­ fond. Efter sex år har du därmed 6 x 180 000 = 1 080 000 kr avsatta obeskattade i periodiseringsfonder.

Dessutom har du (förstås) en rejäl latent skatteskuld – som värst på närmare 700 000 kr om dina inkomster ligger över brytpunkt 2 för statlig inkomstskatt de inkomstår du återför fonderna. Normalt kan den latenta skatteskulden beräknas till knappt halva beloppet, i det här fallet alltså ca 500 000 kr. Skulle återföringen göras under ett förlustår blir det ingen skatt alls.

Aktiebolag får endast sätta av 25% av det skattemässiga resultatet till periodiseringsfond. Det skattemässiga resultatet är det resultat bolaget skulle ha skattat för om inte bolaget satt av till periodiser­ ingsfond, dvs efter avdrag för ägarens löner och alla andra kostnader. Det innebär att avsättningen blir närmast försvinnande liten i jämförelse med vad avsättningen i motsvarande situation skulle ha blivit i en enskild firma eller i ett handelsbolag.

26

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Resultatet före ägarens lönekostnader är 600 000 kr per år i bolaget.

Om ägaren tar ut en lön på 300 000 kr före skatt per år blir lönekost­ naderna 400 000 kr. Det innebär att det skattemässiga resultatet som avsättningen till periodiseringsfond beräknas på landar på 200 000 kr.

Avsättningen till periodiseringsfond blir därmed 25% x 200 000 = 50 000 kr. Efter sex år har bolaget därmed 6 x 50 000 = 300 000 kr avsatta i periodiseringsfonder.

Schablonbeskattning varje år för aktiebolag Aktiebolag beskattas för en schablonränta som beräknas på de periodiseringsfonder som fanns avsatta vid beskattningsårets ingång. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som aktiebolaget har vid ingången av beskattningsåret, multipliceras med 72% av statslåneräntan 30 november andra året före taxeringsåret.

Handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare beskattas inte för någon schablonränta, periodiseringsfonderna ligger alltså helt obeskattade under ­6 -års­perioden.

Underskott Underskott i aktiebolag Ett underskott i ett aktiebolag kan bara rullas vidare till kommande år, någon möjlighet att nyttja underskottet av ägaren eller på annat sätt finns inte. Här är handelsbolag och enskild firma flexiblare tack vare reglerna om kvittning vid nystartad verksamhet och avdrag för förlust på en handelsbolagsandel respektive avdrag för slutligt underskott i enskild firma. Läs mer om detta nedan.

I en koncern med koncernbidragsrätt kan dock resultat föras mellan koncernbolagen.

För aktiebolag gäller särskilda begränsningar i möjligheterna att dra av underskott på grund av förluster på kapitalplaceringsaktier och liknande. Förlusterna får bara dras av mot vinster på motsvar­ ande tillgångar. Dock får förlusterna sparas och användas senare år (utan tidsbegränsning). Man brukar säga att förlusterna hamnar i ”aktiefållan”.

Motsvarande regler finns för fastigheter (”fastighetsfållan”) – för­ luster på fastigheter som inte räknas som rörelsefastigheter får bara dras av mot vinster på motsvarande fastigheter.

27

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Kan inte föras över Ett underskott kan inte föras över till någon annan. Finns det t ex ett underskott från ett handelsbolag eller från en enskild firma kan det inte föras över till ett aktiebolaget. Det beror på att underskottet är knutet till en viss näringsverksamhet och till näringsidkaren ­personligen.

Om det finns ett underskott kvar när ett aktiebolag upplöses (genom konkurs eller likvidation) går underskottet förlorat. Om det däremot finns ett kvarvarande underskott från ett handelsbolag eller en enskild firma går det inte helt förlorat. Det slutliga underskottet kan dras av enligt reglerna om kvittning vid nystartad verksamhet, och/ eller avdrag för förlust på handelsbolagsandel respektive slutligt underskott i enskild firma. Se mer om detta nedan.

Slutligt underskott i en enskild firma Det finns särskilda regler om slutligt underskott vid nedläggning av en enskild näringsverksamhet. 70% av underskottet får utnyttjas i nästkommande års deklaration (eller fördelat under ytterligare två år) som förlustavdrag i inkomstslaget kapital. Möjligheterna till avdrag för slutligt underskott är dock begränsade vid en ombildning till ett aktiebolag eftersom tillgångarna förs ut ur den enskilda firman till underpris och det inte blivit någon uttagsbeskattning.

Slutligt underskott i handelsbolag Slutligt underskott i handelsbolag hanteras inte på samma sätt som slutligt underskott i en enskild firma. Underskottet faller bort kan man säga och får istället nyttjas indirekt via kapitalvinstberäkningen för handelsbolagsandelen (andelen anses avyttrad när handelsbolaget läggs ned). För att täcka underskottet har delägaren tvingats skjuta till medel och därmed har den justerade anskaffningsutgiften höjts vilket medför en kapitalförlust för andelen eller en lägre kapitalvinst.

Denna kapitalvinstberäkning görs i deklarationen för nedläggningsåret och en förlust på andelen är avdragsgill i inkomstslaget kapital till 70%. Någon möjlighet att fördela förlustavdraget på ytterligare år som i enskild firma finns inte.

Nystartad verksamhet Om handelsbolaget eller den enskilda firman är nystartad och du driver aktiv näringsverksamhet, har du även möjlighet att kvitta underskottet mot andra förvärvsinkomster, t ex mot ett löneuttag som görs under beskattningsåret. Det gäller underskott upp till 100 000 kr för vart och ett av de första fem åren. Denna regel ger bättre avdragseffekt än regeln om slutligt underskott eftersom du minskar den taxerade inkomsten.

28

Handelsbolag eller ­aktiebolag – eller både och?

Den del av underskottet som återstår efter att du har utnyttjat möjligheten att kvitta underskottet mot andra förvärvsinkomster kan du göra avdrag för enligt reglerna om slutligt underskott respektive förlustavdrag för handelsbolagsandelen, se ovan.

Kulturarbetare För kulturarbetare gäller särskilda regler om kvittning av under- skott i handelsbolag och enskild firma mot andra förvärvsinkomster.

Enligt dessa regler finns ingen femårsgräns och inte heller något årligt tak på 100 000 kr.

Du kan läsa mer om detta i vår bok KULTURARBETARBOKEN.

29

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG

är en praktisk handbok som visar hur du ombildar från handelsbolag till aktiebolag. Boken vänder sig till dig som är handelsbolagsdelägare eller arbetar som konsult mot handelsbolag. Boken innehåller praktiska exempel som visar hur en ombildning går till med hela kedjan från överlåtelseavtal till konteringar, balans- och resultaträkningar och deklaration.

Det finns en del fällor vid byte från handelsbolag till aktiebolag, bland annat när det gäller värderingen och expansionsfonden. Boken visar hur du undviker dem.

UR INNEHÅLLET

• Är det skattemässigt fördelaktigt med aktiebolag?

• Fördelar/nackdelar med handelsbolag respektive aktiebolag • Handelsbolag eller aktiebolag – eller både och?

• Praktisk checklista för ombildningen • Uttagsbeskattning • Överlåtelseavtal och protokoll • Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond • Den justerade anskaffningsutgiften • Bokföring av överlåtelsen • Deklaration av överlåtelsen • Utförliga praktiska exempel

FÖRFATTAREN

Ulf Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Byte från handelsbolag till aktiebolag

ULF SVENSSON

ULF SVENSSON

Byte från

HANDELSBOLAG till

AKTIEBOLAG

EN PRAKTISK HANDBOK