9789147099849

Tryck.nr 47-09984-9

Leffler OS-orig.indd 1

E Liber

Best.nr 47-09984-9

Entreprenöriell pedagogik i skolan

Författarna Åsa Falk-Lundqvist, universitetslektor, Per-Gunnar Hallberg, universitetsadjunkt, Eva Leffler, fil. dr i pedagogiskt arbete och Gudrun Svedberg, fil. dr i pedagogiskt arbete är samtliga verksamma vid Umeå universitet och knutna till området Företagsamt lärande och Entrepre­ nöriell pedagogik.

Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg

E

ntreprenörskap ska, enligt regeringens strategi för entrepre­ nörskap inom utbildningsområdet, ”löpa som en röd tråd” genom hela skoltiden. I denna bok diskuteras entreprenör­ iell pedagogik ur olika perspektiv. Diskussionen motiveras bland annat av skolans förändrade roll i ett snabbt föränderligt samhälle och av vet­ skapen om att det finns elever som inte känner lust att lära och att flera lämnar skolan utan fullständiga betyg.

I boken ställer författarna bland annat frågorna: När utvecklas elever maximalt? Vad krävs för att ett meningsfullt lärande ska komma till stånd? På vilka sätt kan man i skolan arbeta för att innehåll och former ska relatera till elevernas livsvärld? Genom att diskutera dessa komplexa frågor bidrar boken till ökad kunskap om hur entreprenörskap kan förstås och öppnar för diskussioner om elevers lärande och specifikt entrepre­ nöriellt lärande.

Om man utgår från entreprenörskap som pedagogiskt förhållningssätt, med betoning på nyckelord såsom kreativitet, initiativförmåga, hand­ lingskraft, motivation och samverkan, menar författarna att regeringens strategi och skolans styrdokument kan ge stöd för att utveckla en under­ visning som tar tillvara elevers drivkraft i alla skolämnen.

Författarna diskuterar och problematiserar entreprenöriell pedagogik både ur ett teoretiskt och ur ett praktiskt perspektiv, samt visar genom konkreta och generaliserbara exempel hur man kan arbeta med entre­ prenöriell pedagogik i klassrummet.

Boken riktar sig till blivande lärare, redan yrkesverksamma lärare och till rektorer i grund- och gymnasieskolan.

Åsa Falk-Lundqvist Per-Gunnar Hallberg Eva Leffler Gudrun Svedberg

ntreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande

2011-05-17 14.34

Åsa Falk-Lundqvist, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler, Gudrun Svedberg

Entreprenöriell pedagogik i skolan Drivkrafter för elevers lärande

liber

9789147099849b1-158c.indd 1

11/3/10 1:12:22 PM

Innehåll Förord 7 Inledning 9 Kapitel 1.

Entreprenörskapets minfält – en skolkultur med förhinder 13 Att utveckla skolkulturen 14 Lärarens nya utmaningar 15 Skolkulturens historik – statskyrkans inflytande 16 Folkskolans införande – industrisamhällets uppkomst 17 Vilka kvaliteter skulle en industriarbetare ha i slutet av 1800-talet? 18 Industrisamhällets övergång till ett ”tankebaserat näringsliv” 18 Orsaken till förändringarna 19 Skolans nya roll 20 Retoriken 21

Kapitel 2.

Entreprenörskap som en röd tråd genom utbildningssystemet 24 Policy 25 Strategier och styrdokument 27 Knutar på tråden? 30

Kapitel 3.

Entreprenöriellt lärande 34 Vad innebär det att lära entreprenöriellt? 35 Lära som entreprenörer lär 36 Stödja entreprenöriella förmågor 40 Entreprenörskap som metafor för lärande 42 Teoretisk plattform för entreprenöriellt lärande 44 Lärare och elever om entreprenöriellt lärande 47 Kaos eller eget ansvar 47

9789147099849b1-158c.indd 3

11/3/10 1:12:24 PM

Kapitel 4.

Att vara lärare och elev i det entreprenöriella klassrummet 53 Lärare bär arvet 53 Från anpassning till kompetens 55 Utmaning och kontroll 59 Variation och lust 60

Kapitel 5.

Motivation, lika avgörande som svårfångad 63 Motivationens väsen 65 Dialog ger motivation 68 Entreprenöriella lärprocesser och motivation 70 Motivation och intresse 71 Inlevelsens betydelse för motivationen 74 Entreprenöriellt lärande styrs av motivation 76 Att möta det okända 77 Kreativitet och intuition 78

Kapitel 6.

Att leda entreprenöriella processer 80 Chef eller ledare i klassrummet 81 Ledaren som meningsskapare 83 Finns den goda ledaren? 84 Att leda mot meningsfullhet och frihet 86 Ledares roll i förändringsarbete 87

Kapitel 7.

Elevers strategier och lärares bedömning 90 Elevstrategier 92 Hur påverkar vi elevernas strategier? 94 Frågor och uppgifter 95 Hur förhåller sig eleven till frågorna? 96 Betygssystemet 99 Bedömning och medbedömning 101

9789147099849b1-158c.indd 4

11/3/10 1:12:24 PM

Kapitel 8.

Har samverkan inverkan? 109 Skola – arbetsliv i styrdokumenten 110 Kända och inarbetade samverkansformer 112 Samverkan för lärande 116 Olika sätt att arbeta med samverkan 118 Bryta mönster och våga tänka nytt 122 Entreprenörskap och jämställdhet 124

Kapitel 9.

Förändringsarbete 129 Förändringsarbete – entreprenöriellt lärande 132 Motstånd och konflikter 133 Motståndsrörelsen 136

Kapitel 10.

AvslutningsVis 140 En bild för reflektion och diskussion 145 Litteratur 147 Register 155

9789147099849b1-158c.indd 5

11/3/10 1:12:24 PM

9789147099849b1-158c.indd 6

11/3/10 1:12:24 PM

Förord Sedan år 2000 finns vid Umeå universitet ett forskningscentrum för företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik. Vid centret bedrivs forskning och utbildning. Vi som arbetar inom detta område har skolutveckling för våra ögon och strävar efter att tillsammans med skolans pedagoger och skolledning verka för en skola där alla barn och ungdomar kan känna att de ”hör hemma”, dvs. att skolan är meningsfull och till för dem. Arbetet sätter fokus på skolkulturens inverkan på utbildning och hur arbetssätt och arbetsformer påverkas när kunskapssyn och elevsyn förändras, samt hur mötet med arbetslivet kan ge fler arenor för lärande.

Vi ser ofta att lärare använder nya och experimentella arbetssätt och arbetsformer och att de är mycket medvetna om betydelsen av elevers delaktighet i undervisningen, men vi ser också hur svårt det är att genomföra de arbetssätt och det innehåll som man ser passar eleverna och som gör dem motiverade. I takt med att samhället förändras, förändras även vi som lever i det. Vi har idag ”nya barn” som kommer till skolan med kunskaper och förmågor som kräver nya och kreativa arbetssätt. Detta medför också andra krav på examinationsformer och förändrad syn på betyg och bedömning. Vi menar att om ett entreprenöriellt lärande ska få fäste i skolan måste arbetssätt och examinationsformer stämma överens och bygga på en gemensam elevsyn och kunskapssyn.

Det saknas nästan helt och hållet kurslitteratur inom detta område och det vill vi, som nu studerat och arbetat med utveckling av entreprenöriell pedagogik under cirka 15 år, råda bot på genom denna bok. Boken riktar sig framför allt till blivande lärare, yrkesverksamma lärare och till skolledare i ungdomsskolan. Boken diskuterar och problematiserar entreprenöriell pedagogik och lärande både ur ett teoretiskt och ur ett praktiskt perspektiv, samt visar hur man kan börja använda pedagogiken genom konkreta exempel som är generaliserbara till många olika teman och ämnen.

Nästan all litteratur om entreprenörskap inleds med att konstatera att det finns en begreppsproblematik och börjar därför med att reda ut begreppet. Denna bok inleds varken med någon kort och solid definition, eller 7

9789147099849b1-158c.indd 7

11/3/10 1:12:24 PM

med någon efterföljande argumentation för denna. Vi har i stället valt att betrakta begreppet entreprenörskap i skolsammanhang som ett begrepp i vardande, som vi resonerar kring och bearbetar på olika sätt i de olika kapitlen. Begrepp är sällan statiska utan påverkas, liksom vi människor, av den tid vi lever i. Så är även fallet med begreppet entreprenörskap som under tidens gång och samhällets förändringar breddats och fått fler innebörder.

Vår ambition är att levandegöra begreppet både ur ett lärandeperspektiv och ur ett pedagogiskt perspektiv och vi ser möjligheter för alla oss som är verksamma i skolan att vara med och fylla begreppet med innehåll som gynnar elevers lärande och utveckling. Även om vi som är författare till boken initialt ansvarat för olika kapitel är detta ett gemensamt arbete som vuxit fram genom en gemensam skrivprocess. Vi har samlats kring diskussioner och seminarier där texterna behandlats och utvecklats och på så sätt har vi varit goda medarbetare till varandra. Vår förhoppning är att boken ska bidra till ökad kunskap om hur entreprenörskap kan förstås, och att boken kan användas som utgångspunkt för samtal och diskussioner, och därmed berika skolans praktik.

8

9789147099849b1-158c.indd 8

11/3/10 1:12:24 PM

Inledning Klassrumsbilder: Klassrummet är stilla, inga elever syns till, bänkar och stolar står i ordning och bara väntar. Snart ska rummet fyllas av elever, ljud och aktivitet. Nu kommer de! Tänk om jag kunde göra mig osynlig, till en fluga på väggen.

Vad skulle jag då få se?

Kanske det här: Två flickor sätter sig mitt i rummet och fortsätter sin intensiva dialog.

Tre pojkar släntrar in, skojar och bufflar med varandra. Därefter brakar det till och en stor grupp ungdomar kommer in med buller och bång.

Snart har alla hittat en sittplats. Ljudnivån i rummet är hög och det tar en stund innan läraren, som just kommit, gör sig hörd. ”Vad ska vi göra idag då?”, frågar en elev. Läraren ber dem lyssna och förklarar därefter lektionens innehåll och upplägg. De ska först ha en gemensam genomgång, och därefter ska eleverna individuellt eller två och två välja och lösa tre uppgifter ur boken. De flesta eleverna plockar fram böcker och anteckningsmaterial, någon lånar papper och penna. En flicka suckar högt och pojken som sitter bredvid frågar: ”Måste vi verkligen anteckna?

Kommer det på provet?” Läraren svarar: ”Ja, det kommer på provet så det är bäst ni antecknar. Dessutom får du grunderna här, som nästa kurs bygger på.” En halvtimma senare arbetar flertalet med att lösa uppgifterna, någon tittar drömmande ut genom fönstret, någon annan sms:ar och det hörs endast lite småprat. Läraren går runt och svarar på frågor.

Eller det här: Två flickor sätter sig mitt i rummet och fortsätter sin intensiva dialog.

Tre pojkar släntrar in, skojar och bufflar med varandra. Därefter brakar det till och en stor grupp ungdomar kommer in med buller och bång.

Ljudnivån i rummet är hög, några flyttar bänkar som sedan snabbt fylls med papper, laptops och annat material. Läraren möts av den första frågan redan i dörren, samtidigt som tre elever meddelar att de om en

9

9789147099849b1-158c.indd 9

11/3/10 1:12:24 PM

halvtimma måste gå eftersom de har ett möte inbokat. Det tar en stund innan läraren får hela klassens uppmärksamhet och kan berätta att de flesta grupperna har haft problem med samma sak, och därför tänker läraren att de först ska ha ett gemensamt seminarium om detta, innan de kan fortsätta med sitt arbete. De flesta eleverna hade redan anteckningsmaterialet framplockat och någon lånar papper och penna. En flicka suckar högt och pojken som sitter bredvid frågar: ”Måste vi vara med på seminariet? Vi är ju klara med den delen, men har mycket annat att göra.” Läraren svarar: ”Ja, jag kan förstå att det känns så, men ni som nu är klara har ju kunskaper som är viktiga för andra och om ni inte är med på seminariet så missar vi dessa, och dessutom finns stora chanser att ni genom att lyssna och samtala med de andra hittar flera perspektiv på det ni redan kan, därför är det viktigt att ni är med.” En halvtimma senare är eleverna upptagna med sina uppdrag. Några har gått iväg, andra sitter och skriver eller diskuterar. Ljudnivån tilltar. Läraren går runt till grupperna och stämmer av.

Inledningen av de två lektionerna har många gemensamma drag. Vilket stoff som behandlas vet vi inget om, det skulle kunna vara detsamma.

Däremot används olika arbetssätt och även skymtar olika förhållningssätt.

Vi vill inte påskina att det ena sättet alltid är gott och det andra alltid är ont, men däremot vill vi fästa uppmärksamhet på konsekvenser för elevers strategier, motivation och lärande. Vilka uppfattningar om skolans uppdrag och det egna lärandet ligger bakom de båda pojkarnas frågor i exemplen ovan? Och vilka olika utgångspunkter har lärarens svar?

Skolans uppdrag är, enligt de styrande dokumenten, att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolan ska även, i samarbete med hemmen, främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Lgr 11, liknande formuleringar finns i Lpf 94).

Detta förstår vi, som att skolan ska bidra till elevers maximala lärande och utveckling. Frågor som vi ställer oss är: När utvecklas elever maximalt?

Vad krävs för att ett meningsfullt lärande, där maximal utveckling är möjlig, ska komma till stånd? På vilket sätt kan vi arbeta så att innehållet och formerna i lärandet relaterar till elevernas livsvärld?

10

9789147099849b1-158c.indd 10

11/3/10 1:12:24 PM

Svaren på frågorna är komplexa och vi vill med den här boken bidra till diskussioner och kunskaper om skolutvecklingens betydelse för elevers lärande. Det finns många olika ingångar till skolutvecklingsområdet och vi tar i denna bok avstamp i det entreprenöriella lärandet.

Entreprenörskap ska nu, enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, ”löpa som en röd tråd” genom hela skoltiden (regeringskansliet 2009). Av strategins formuleringar framgår tydligt att ett motiv är att fler ska starta och driva företag, i syfte att öka sysselsättningen och stärka landets konkurrenskraft. Vi inser betydelsen av ett rikt och expansivt näringsliv, men väljer att diskutera entreprenöriellt lärande med tonvikt på andra perspektiv och motiveringar. Viktiga motiv för entreprenöriellt lärande i skolutvecklingssammanhang är skolans roll i ett snabbt föränderligt samhälle, att allt för många elever befinner sig i skolan utan att känna lust att lära och att många elever lämnar skolan utan fullständiga betyg, samt det faktum att entreprenörskap nu genom formuleringar i styrande dokument, ligger på alla skolledares och lärares bord.

Dagens arbetsliv är komplicerat och ungdomar i dag vet att mycket beror på vilka val de gör och på deras egen drivkraft. Det betyder att vi måste ha en skola som kan möta varje individ och som är flexibel, likabehandlande och mångsidig. En återkommande diskussion på både politisk och personlig nivå handlar om att elevernas kunskapsnivå har sjunkit i många ämnen.

Vi oroar oss ömsom över att eleverna inte får den kunskap som samhället behöver, och ömsom över att eleverna inte har den kunskap de behöver i samhället. Många gånger läggs skulden på att kravnivån i skolan är för låg och ibland också på att barn och ungdomar inte orkar lika mycket, att deras koncentration sviktar och att de inte är lika uthålliga och villiga att lära som förr. Man testar och jämför elevers prestationer och kunskaper både mellan individer, skolor och länder, alltmedan fler och fler elever inte fullföljer sin skolgång och därmed blir utan slutbetyg. Hur mycket handlar det så kallade misslyckandet i skolan om att vi inte inser att vi har ”nya barn” med helt andra motivationsgrunder för att gå i skolan och helt andra möjligheter att lära sig saker utanför skolan. Arbetssätt, arbetsformer och innehåll som inte möter barns och ungdomars livsvärld får svårt att motivera eleverna att vilja lära i skolan.

11

9789147099849b1-158c.indd 11

11/3/10 1:12:24 PM

Naturligtvis är entreprenöriellt lärande inte lösningen på allt. Däremot kan vi diskutera vilka möjligheter som införandet av en entreprenöriell pedagogie i skolan ger. Om ledstjärnorna utgörs av kreativitet, motivation, meningsfullhet och framtidstro kan strategi och styrdokument ge stöd till skolans pedagoger att utveckla undervisningen så att den upplevs som meningsfull. Samtidigt vet vi att skolan har en mycket djup tradition och att skolkulturen är stark och grundmurad. Det innebär att det krävs stora insatser och mycket kunskaper om ett entreprenöriellt tänkande ska få fäste i skolans praktik.

Umeå april 2011 Åsa Falk-Lundqvist, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler, Gudrun Svedberg

12

9789147099849b1-158c.indd 12

11/3/10 1:12:24 PM

KAPITEL 1

Entreprenörskapets minfält – en skolkultur med förhinder ELEVRÖSTER

– Det är roligare när man får jobba lite längre tid med en och samma sak.

– Vi får hela tiden arbeta med olika saker och utgå från det vi är intresserade av.

– Vi gör ju lärarens jobb nu.

LÄRARRÖSTER

– Det här sättet att arbeta är mycket mer krävande, hur ska man hinna?

– De svaga barnen kommer att bli förlorare, de måste ha starkare styrning.

– Det blir mycket svårare att kontrollera vad eleverna lär sig.

– Måste jag ändra mitt arbetssätt helt och hållet?

– Man måste börja från grunden, annars förstår eleverna inget alls.

FÖRÄLDRARÖSTER

– Kan du lova mig att min son lär sig lika mycket som i den vanliga skolan, nu när ni ska arbeta entreprenöriellt?

– Det här sättet att lära sig är nog bra för de svaga barnen, men för min dotter som siktar på att bli läkare, är det viktigt att få en bra teoretisk kunskapsgrund.

– Mitt barn behöver struktur, får hon det med det här sättet att jobba?

Vi är alla bärare av en skolkultur som överförts från generation till generation genom att vi under vår mest receptiva tid har tillbringat många år i olika skolor och klassrum. Kulturen innehåller en rad osynliga självklarheter, eller vanor, som vi varken ser eller reflekterar över. I ett läge där vi vill för13

9789147099849b1-158c.indd 13

11/3/10 1:12:24 PM

ändra och utveckla en kultur för att den bättre ska svara mot ungdomarnas behov kan dessa vanor bilda ett minfält som förhindrar möjligheterna till utveckling. Lärares uppmärksamhet är riktad mot innehåll, metoder och eleven. Kulturen har varit given, vilket gjort att för lite uppmärksamhet riktats mot elevernas strategier, kulturens påverkan på lärarens arbete eller på elevens lärande både i positiv och negativ mening. Den pedagogiska forskningen fungerar också så att man studerar skolan och dess aktiviteter utifrån den givna kulturen, vilket avsevärt begränsar möjligheterna att se det man skulle behöva se, och därmed bidrar forskningen relativt blygsamt till skolverksamhetens utveckling. En följdverkan kan bli att forskning sällan kritiskt granskar kulturens inverkan på lärandet och de strategier den utvecklar hos eleven.

Att utveckla skolkulturen När omvärlden förändras, när barnens livsvärld och lärande förändras, kommer också deras krav på skolan till uttryck i deras beteenden, i deras retorik och reaktioner på skolan. I dag vittnar många lärare om att elevernas ”motorer” stannar, och många elever i allt lägre åldrar uttrycker att verksamheten är ”tråkig” . Vi får larmrapporter om att många elever inte uppnår godkända betyg i grundskolan. Barn som växer upp i dag tillägnar sig världen på samma sätt som tidigare generationer, men en avsevärd skillnad är att dagens barn har tillgång till verktyg som tidigare generationer saknat. Verktygen påverkar tillgängligheten till kunskap och ger möjligheter till omedelbar bekräftelse. Barnen utvecklar därmed andra strategier för att tillägna sig omvärlden. För att svara mot deras behov måste nya krav ställas på pedagogisk utveckling. Många forskningsprojekt och statliga utredningar har gjorts för att komma fram till vad det är som konstituerar en bra lärare, medan väldigt lite forskning har undersökt skolkulturers inverkan på lärandet (se exempelvis Numan 1999, Berge och Johansson 2002) .

14

9789147099849b1-158c.indd 14

11/3/10 1:12:24 PM

Lärarens nya utmaningar Vilka strategier för att lära utvecklar dagens barn utifrån användningen av datorer, Internet, spel och underhållningsteknologi? Forskningen är begränsad på detta område, men man kan höra av lärares erfarenhet att dagens barn är annorlunda, att de kräver andra saker och att det har blivit svårare att vara lärare. Förändringen i omvärlden gör också att barns livsvärld blivit betydligt större. Många barn känner till och har rest i andra kulturer med sina föräldrar, på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Många ungdomar börjar tidigt bygga upp kontakter och sociala nätverk över världen, och det blir allt vanligare att ungdomar reser runt i andra länder under längre och kortare tider. Skolkulturen är kanske en av de äldsta kulturer som finns i dagens samhälle, och den har överförts från generation till generation genom många års prägling. Den har sitt ursprung i kyrkans bildning av Sveriges bondebefolkning, och den har genomlevt skolans uppdrag att utbilda plikttrogna industriarbetare för att i dag fungera som leverantör av kreativa, kunniga och socialt kompetenta aktörer i livet, i anställningar och som entreprenörer i egna verksamheter i en alltmer komplex omvärld.

Det är lätt att bli pessimistisk när man vet hur svårt det är att bara ändra en vana. Tänk att du helt ändrar dina frukostvanor, eller tänk att människor alltid skulle sätta sig på en ny plats när de kommer in från fikat på en konferens. Att ändra en vana kan innebära en kulturförändring. I skolans fall finns, som vi ser det, inget alternativ. Vi måste ändra kulturen för vår överlevnads skull, vi måste ändra kulturen för våra barns skull, vi måste ändra kulturen för skolans skull. Vi behöver ta tillvara all kompetens som finns och vi får inte tappa bort något barn på vägen.

Det som gynnar elevens personliga utveckling och lärande ska vi vara rädda om och odla i kulturen. Det som hindrar eller motverkar elevens personliga utveckling och lärande kallar vi minfält, och dessa minor kan oskadliggöras och ersättas med faktorer som stimulerar och motiverar elevens utveckling och lärande, och det är där det entreprenöriella återfinns. Vi behöver flytta fokus från eleven och innehållet till kulturen och elevernas strategier för att kunna se det vi inte ser och därmed skapa möjligheter till förändring.

15

9789147099849b1-158c.indd 15

11/3/10 1:12:24 PM

Skolkulturens historik – statskyrkans inflytande Före folkskolans införande ansvarade statskyrkan för fostran av befolkningen och för utbildningen. Kyrkotvånget och husförhören utgjorde viktiga verktyg i maktens tjänst när det gällde att påverka svenskarnas tänkande och kunnande. ”Hemmens undervisningsplikt och de kyrkliga ämbetsmännens kontrollplikt” visade sig vara ett effektivt system (Hartman 2005). Kyrkan var oerhört framgångsrik när det gällde att lära folk läsa och skriva. Samtidigt lades grunden för den kultur som dominerat svensk undervisning.

Kyrkan förmedlade en absolut kunskapssyn som innebar att det bara fanns en enda tolkning av religiösa frågor. Kunskapen utgick från människans skröplighet och att hon inte visste sitt eget bästa. Kunskapssynen var en konsekvens av den pessimistiska människosynen (Hartman 2005). Alla skulle i stort sett tänka lika i religiösa frågor, vilket lade grunden till den koncensuskultur som präglat och som fortsätter att prägla Sverige även i modern tid. Bildningens högborg i Sverige, Uppsala universitet, bär inskriptionen: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.”

Naturligtvis är detta en framgångsrik strategi när det gäller att styra ett folk och i samtiden hade den sina fördelar (jfr Foucault 2002). I husförhören kontrollerades årligen folkets kunskaper. Regeletiken som byggde på tio Guds bud lade grunden till en regeletisk fostran där verktygen som stod till förfogande var straff och belöning. Patriarken i det hierarkiska samhället styrde sina underordnade med hjälp av sin auktoritära makt, vilket i dag kan liknas vid management som ledarskap. Fantasi och kreativitet motarbetades effektivt eftersom det hotade kyrkans tankemodell. Kreativiteten eller skaparförmågan var ingen mänsklig egenskap utan hörde till Gud. Detta utmanades senare av upplysningsfilosoferna som ville frigöra människornas tankar. Kyrkan förmedlade ett dualistiskt tänkande i rätt/fel, sant/falskt, gott/ont, bra/dåligt som låste in oss, och än i dag låser in oss, i dualismens fängelse. Husförhörens frågor och svar följdes upp i rätt eller fel och medlet som blev en effektiv metod var att förmedla en skamkänsla när man inte kunde svaret. Kyrkan förmedlade en bild av att kunskap inte enbart var något positivt utan kunde också vara negativ – kunskap på gott 16

9789147099849b1-158c.indd 16

11/3/10 1:12:24 PM

och ont. Många personer i den äldre generationen vittnar än i dag om att det fanns risker med att lära sig för mycket. Säkert var detta ett bra sätt för att hålla nere folks bildning. När ett barn kom till världen betraktades det negativt av kyrkan, vilket återspeglas genom att barnet bar arvssynden och behövde frigöras från den. Barnets vandring från det syndiga nyfödda barnet till vuxen människa gick via dopet, konfirmationen och nattvarden.

Man kan konstatera att utbildning i den lutherska läran avsåg att ta bort det negativa ur barnet. Slutligen kan vi även titta på kyrkolokalens organisation och jämföra den med klassrummets traditionella organisation. Katedern motsvarar altarbordet, prästens roll fylls upp av läraren, kyrkans bänkrader ersätts av skolbänkarnas rader och placeringen av sociala grupper återspeglas i klassrummet av att de som behöver lärandet bäst placeras längst från läraren i klassrummet. I Johannesevangeliet står ”Ordet blev kött” – det är den pedagogik som dominerade i kyrkan och som också dominerat i skolan.

Folkskolans införande – industrisamhällets uppkomst Sedan 1600-talet har de ledande samhällsklasserna haft läroverk som försett Sverige med byråkrater och makthavare. För menighetens barn infördes år 1842 den svenska folkskolan. Förklaringen till detta är bondesamhällets upplösning och industrisamhällets framväxt. Sverige skulle komma att behöva massor med industriarbetare och detta skulle förändra folks sociala tillhörighet eftersom flyttningsströmmarna ledde till städer och därmed till större anonymitet. Den sociala kontrollen blev svårare. Skolplikt infördes i linje med kyrkotvånget. Varför? Vad hade det gjort för skillnad om det varit frivilligt att gå i skolan? Hade inte industrin ändå fått den arbetskraft den behövde? Troligen fanns en djupare liggande förklaring. Ville makten fortsätta kontrollera folks tänkande? Ville makten ha kontroll på att folk inte lärde sig för mycket så att de ifrågasatte sin situation och krävde förändring?

Ville staten garantera fortsatt fostran av en nationell kultur? Troligen är detta helt avgörande för att skolplikten infördes. Skolplikten som fenomen kom att utveckla en viss retorik i skolan som vi än i dag kan se kvarlevor av, och som kanske i sig är ett hinder för att utveckla lärandet.

17

9789147099849b1-158c.indd 17

11/3/10 1:12:24 PM

Vilka kvaliteter skulle en industriarbetare ha i slutet av 1800-talet?

Industriarbeten var ofta kroppsligt slitsamma och smutsiga, vilket innebar att styrkan och uthålligheten var viktig. Eftersom arbetsvillkor och miljö var besvärande var det avgörande att arbetskraften lydde order, följde instruktioner och inte obstruerade. Passa tider, vara plikttrogen och anpassningsbar var kompetenser som kom väl till pass i den tidens arbetsliv. Folkskolans arv från kyrkan passade väl in i folkskolans utbildning och fostran av barn.

Skolläraren blev instruktören som talade om vad eleven skulle göra och lära. Skolan organiserades som sågverksindustrin, och klassrummet behöll kyrkans struktur. Husförhören som metod fungerade väl för att kontrollera barnens kunskaper, och skammen fortsatte att användas som verktyg för att styra och leda barns uppförande och kunnande. Skamvrån, skammen, hemanmärkning, pekpinnen, betyg i ordning och uppförande var viktiga verktyg i lärarens yrkesutövning. Den absoluta kunskapssynen, kopplad till dualismens rätt och fel, fungerade väl i skolans hantering av reproducerad kunskap. Delarna var viktigare än sammanhangen. Mängden kunskap bedömdes och eleverna sorterades efter sitt kunnande för att sedan, på ett effektivt sätt, sorteras utifrån i samhällets behov. Syftet var således inte att bilda befolkningen utan att fostra och kontrollera, samtidigt som man försåg arbetslivet med arbetskraft. Folkskoleseminarier infördes och lärarnas utbildning var föreskrivande så att de lärde vad barnen senare skulle lära av dem. Var det helt enkelt en strategi för att lärarna inte skulle vara alltför kunniga? Vid en närmare granskning kan man se att folkskolan helt enkelt tog över kyrkans strategier, kommunikation och metoder.

Industrisamhällets övergång till ett ”tankebaserat näringsliv” Industrisamhällets skola fungerar långt in på 1900-talet. Sverige utvecklas som en stark industrination och skolan förser industrin med bra och plikttrogen arbetskraft. Efter andra världskriget sker en enorm tillväxt i vårt land, som en följd av den krigsskadade världens stora efterfrågan på varor och tjänster.

18

9789147099849b1-158c.indd 18

11/3/10 1:12:24 PM

Industrisektorn tillväxer samtidigt som vi då får råd med en allt större offentlig sektor. Folkhemmet utvecklas till en välfärdsstat. Redan 1946 års skolkommission lanserar skolans nya demokratiska uppdrag mot bakgrund av den auktoritära uppfostrans konsekvenser i Europa under kriget. Att lyda order och följa instruktioner utan eget tänkande och ansvar hade lett till oerhört lidande i världen. Demokratiuppdraget pekar mot ett demokratiskt ledarskap för läraren och ett större egenansvar för eleven. Med det följer också krav på större mått av kunskap och eget tänkande. Under efterkrigstiden kan vi också se att läroplaner och kursplaner vidgar kunskapsbegreppet, minskar föreskrivet innehåll och vidgar lärarens uppdrag att bilda och utveckla den lärande. Pedagogens roll diskuteras, den formella makten minskar, möjligheten att bestraffa eleverna försvinner och nya arbetssätt och metoder introduceras. Reformerna inom skolan kommer allt tätare och nya pedagogiska idéer formuleras av Skinner, Piaget, Dewey, Vygotsky m.fl.

Orsaken till förändringarna De stora politiska förändringarna under åren kring 1990 ritar om världskartan och företagens ekonomiska villkor. Östeuropa kollapsar, globaliseringen inträder och detta samverkar med en explosionsartad utveckling inom informations- och kommunikationsteknologin. Den globala konkurrensen innebär att industriproduktionen flyttas från Europa och Sverige till nya ekonomier i Östeuropa, Asien och Sydamerika samtidigt som helt nya företag och arbetstillfällen växer fram inom tidigare okända sektorer. En mycket stor del av dessa nya arbeten bygger på kunskap och nytänkande. I retoriken från svenskt näringsliv och svenska politiker förmedlas bilden av ett tjänste- och kunskapsproducerande land fram till 2000-talets intåg, då många företag inom de nya näringarna också börjar lägga ut kunskapsproduktionen och nytänkandet till Indien och Kina. Europa verkar plötsligt hamna på efterkälken ekonomiskt och en politisk förskjutning till nya snabbväxande ekonomier börjar märkas. Tänkande, kreativitet, nytänkande och företagsamhet blir bärande komponenter för att fortsättningsvis kunna leva i ett välfärdssamhälle.

19

9789147099849b1-158c.indd 19

11/3/10 1:12:24 PM

Skolans nya roll När informationsteknologi och robotisering effektiviserar näringslivet försvinner allt fler okvalificerade arbeten samtidigt som kraven på utbildning inom alla sektorer ökar. Begrepp som livslångt lärande och lärande organisationer ingår i en retorik som blir allmän. Nya arbetstillfällen skapas inom tidigare okända verksamheter som hör ihop med tjänsteproduktion, underhållnings- och informationsteknologin. Näringslivet genomgår en snabb förändring och den globala konkurrensen gör att exportföretagen blir, för sin överlevnad, beroende av nytänkande och nyskaparförmåga hos sin personal för sin överlevnad. Nu introduceras ett helt nytt paradigm i svenskt skolväsen.

Skola för bildning, och läroplanerna 1994, svarar mot dessa omvärldsförändringar. Man kan säga att läroplan 94 bryter med tidigare sätt att tänka skola och utbildning. Mål och resultatstyrd skola pekar mer mot möjligheter i framtiden för elevens utveckling än mot kontroll. Strävansmålen innebär att verksamheten ska vara dynamisk och i ständig utveckling för att eleven ska utvecklas maximalt. Betygen sätts inte längre i relation till andra, utan i relation till mål, vilket gör att eleverna blir viktiga för varandra i lärandet. Ingen elev ska få betyg på andras bekostnad, utan alla kan få högsta betyg med andra elevers medverkan. Konkurrensen ersätts följaktligen av ett samarbetssystem och detta skapar möjligheter att utveckla en helt ny skolkultur. Summativa prov och mätningar av elevens tillägnade kunskaper kan nu ersättas med bedömning och elevens egen värdering av sin och andras lärande. Systemet kan bli transparent för eleverna genom att de har tillgång till kriterierna, och formativ bedömning kan plötsligt tillämpas. Paradigmskiftet ökar elevens aktörsroll och omfördelar ansvar och makt mellan elev och lärare. Dialog och kommunikation kring lärande och utveckling förändrar retoriken och skapar förutsättningar för en helt ny skolkultur.

Det nya paradigmet bygger på en målstyrd skola med relativ kunskapssyn och en förändrad elevsyn. Ledarskapet blir mer entreprenöriellt, både när det gäller att leda lärande processer i och utanför klassrummet och när det gäller utvecklingen av retorik, metoder, arbetssätt och bedömning.

I samband med denna paradigmförändring diskuterar man om läraren fortsättningsvis ska kallas lärare, pedagog eller handledare. Metoder som forskning i skolan, storyline, problembaserat lärande, projekt m.fl. uppstår 20

9789147099849b1-158c.indd 20

11/3/10 1:12:24 PM

för att svara mot den nya tidens krav. Det är också i detta sammanhang som begreppen företagsamt lärande och entreprenöriell pedagogik börjar dyka upp, och som väl svarar mot läroplanens intentioner.

Retoriken Begreppen i skolans värld är laddade med värden från en skolkultur som går långt tillbaka i historien. Vi som arbetar i denna verksamhet tänker inte alltid på vilka laddningar begreppen har och hur de påverkar lärandet.

Eftersom begreppen är en del av det förgivet tagna kanske de till och med motverkar lärandet så att användningen av dem blir kontraproduktiva, utan att vi reflekterar över det. Om vi ska kunna utveckla ett entreprenöriellt lärande krävs att retoriken värdemässigt laddas om så att den kan bidra till att utveckla kulturen. Begrepp som skola, lärare och elev är relaterade till vårt historiska uppdrag och redan där stöter vi på problem. Skolan är relaterad till skolplikt, regeletik, disciplin och anpassning. Yrkesbeteckningen lärare bär på en inneboende föreställning om ”utlärande”, instruktör och kontrollant. När man frågar lärare vad elev betyder eller varför man kallar barn och ungdomar för elever så är det få som kan svara på den frågan. Kan den föreställning vi har om ”den goda eleven” bytas ut mot föreställningen om ”den goda entreprenören”? En person som är aktiv, nytänkande, initiativrik, handlingskraftig samt drivs av sina inre krafter. Pippi Långstrump, Ronja Rövardotter och Emil i Lönneberga är alla exempel på dessa företagsamma elever. Tidigare hade vi kanske bara en Pippi i klassen, i dag finns det många i varje klass. Hur ser en pedagogisk verksamhet ut där vi odlar och bejakar dessa elevers behov och intressen? Vilken retorik behöver de möta för att fortsätta sin utveckling?

Vi har valt att betrakta och benämna eleven som medarbetare. Medarbetare i förhållande till andra elevers lärande och utveckling samt till läraren.

Eleven kan även ses som medarbetare till sig själv i det att den arbetar på ett sätt som stödjer det egna lärandet. I ett entreprenöriellt lärande ser vi det som en viktig komponent att eleven uppfattar att uppdraget i skolan är att vara medarbetare. Det ställer krav på pedagogen att erövra en retorik där detta blir synligt, att utveckla metoder och arbetssätt som 21

9789147099849b1-158c.indd 21

11/3/10 1:12:24 PM

gör att eleverna blir medarbetare i sitt lärande, att retoriken stämmer så att medarbetarkulturen blir konsekvent. ”Har du läst, har du gjort talen, hur långt har du kommit, hur många tal har du gjort? osv.” är retorik som vi i ett entreprenöriellt lärande byter ut mot lärande, tänkande, kunnande.

Det handlar om att ändra uppdraget från att enbart handla om kontroll till att bli ett tillfälle till lärande, och detta ställer då krav inte bara på retorik, utan även på metod. Hur uppfattar eleverna det när vi ber dem läsa en text? Som en möjlighet att lära, som en möjlighet att bli bedömda och kontrollerade, som ett negativt arbete, som en belöning, som en gåva eller som ett straff? Fråga dina elever! Vi får mestadels svar som avslöjar att de uppfattar det som ett negativt arbete som de måste utföra. Det är fullt logiskt utifrån skolans tradition men så behöver det naturligtvis inte var fortsättningsvis. För att ändra på detta behöver vi lärare använda en retorik som förmedlar läsning som en gåva och möjlighet. Elevens tankar, reflektioner och förståelse av texten behöver någon annan elev ta del av för sitt lärande, och det är här som metodutvecklingen kommer in. Den förändrade retoriken kan då låta ungefär så här: Ni ska nu få möjligheten att läsa en intressant text. När ni tänker och reflekterar kring er text så formulera era tankar, er nya förståelse eller kunskap och var beredd att dela med er av dem till några kamrater i klassen så att de också får möjligheten att lära nytt av er. Om ni stöter på sådant som ni inte förstår så notera det och gör det till föremål för gemensamt tänkande med kamraterna. Andra är nu beroende av dina tankar och reflektioner för att lära.

Hur skulle det kunna låta i matematik? Kanske så här: När ni utvecklar ert lärande kring detta matematiska problem så formulera hur ni tänker genom att förklara alla led i beräkningen. Granska varandras förklaringar och försök hitta eventuella luckor i förklaringen.

Om ni upptäcker led som ni inte har fullt klart för er så formulera hur ni tänker kring problemet. Uppmärksamma mig på problemet.

Vi möts ibland av att lärare säger: ”Hur ska en svagpresterande elev kunna vara medarbetare till en högpresterande matteelev?” Det som döljer sig i 22

9789147099849b1-158c.indd 22

11/3/10 1:12:24 PM

denna fråga är att vi har en föreställning om att förmågan är statisk och att vissa elever alltid är svagpresterande, samt att vi inte kan synliggöra och lära av våra olikheter. Detta beror på att vi värderar kompetenserna och därför inte vill peka ut svagheten. Eleverna vet exakt hur de ligger till i förhållande till varandra men värderar inte andra utifrån mattekunskapen såsom läraren gör. Olikheten är en tillgång i medarbetarskapet och en elev som har mindre kunskap i matematik kan mycket väl förklara den andres matematiska tänkande. Genom att göra detta visar eleven också sin oförståelse eller okunskap, vilket gör det möjligt att upptäcka led som bidrar till den bristande kunskapen i matematik. Det är när okunskapen blir synligt som eleverna på ett avgörande sätt kan fungera som medarbetare till varandra. Vi undviker konsekvent att använda ordet ”hjälpa” som är så vanligt förekommande i skolans retorik. Det ger en över- och underordning, vilket gör eleven hjälplös i relation till den andre. Att vara medarbetare är att vara ett subjekt – olikheten blir en tillgång i utvecklingen och lärandet.

Andra begrepp som är historiskt belastade är läxa, prov, skrivning, redovisningar, studiebesök, och den historiska innebörden av dessa begrepp kan motverka entreprenöriellt lärande om de inte byts ut eller laddas om. I sin traditionella betydelse kan dessa begrepp hindra själva lärandet eftersom eleven inriktar sig mer på kontrollfunktionen än på lärandemöjligheten.

Rastvakt, matvakt, kvarsittning och kompledighet är inte heller alltför ovanliga begrepp i skolretoriken, vilket visar en skola med ett annat uppdrag än den skola som vill utveckla kompetenta, självständiga medarbetare på elevens arbetsplats.

FRÅGOR VI STÄLLER OSS

• Vilka framtida utmaningar står skolan inför?

• Vilken skolkultur vill vi ha på den skola vi arbetar på?

• Vilka kulturella följder av kyrkans undervisning, organisation och etik kan du se i din skola i dag?

23

9789147099849b1-158c.indd 23

11/3/10 1:12:24 PM

KAPITEL 2

Entreprenörskap som en röd tråd genom utbildningssystemet ELEVRÖSTER

– Man vill ju veta vad som är viktigt och kommer på proven.

– Om det är på riktigt, det är klart, då skärper man sig.

– Roligare och jobbigare. Man lär sig för livet liksom.

LÄRARRÖSTER

– Nu ska vi jobba med det här och nästa år ska vi jobba med något annat.

Innan vi i skolan har hunnit ta till oss detta med entreprenörskap, så är det antagligen ute.

– Det här är direktiv uppifrån, men egentligen har jag ju tänkt så här hela tiden.

– Vi kan å ena sidan se en ökad betoning av teoretiska kunskaper, å andra sidan ska entreprenörskap in i skolan. Hur går det ihop?

FÖRÄLDRARÖSTER

– Finns entreprenörskap med i läroplanen? Är det ett eget ämne eller vad?

– Nu har marknadskrafterna på allvar nått klassrummet.

– Det är positivt om skolan måste orientera sig mera utåt, men har lärarna den kompetens som krävs?

Varför plötsligt allt detta tal om entreprenörskap och utbildning? Är det något typiskt svenskt? Kanske ett kulturarv från våra stora entreprenörer, såsom Ikea-grundaren Kamprad eller Skype-grundaren Zennström. Eller har det att göra med alla de historiska innovationer som vi fortfarande stolt hänvisar till: Paschs säkerhetständsticka från 1844, Nobels dynamit 24

9789147099849b1-158c.indd 24

11/3/10 1:12:24 PM

ISBN 978-91-47-09984-9 © 2011 Åsa Falk-Lundqvist, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler, Gudrun Svedberg och Liber AB

Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör: Carin Soussi-Engman Omslag: Birgitta Dahlkild Ombrytning: OKS Prepress Services Projektledare: Maria Emtell Produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

Repro: OKS Prepress Services Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147099849b1-158c.indd 2

11/3/10 1:12:23 PM

Tryck.nr 47-09984-9

Leffler OS-orig.indd 1

E Liber

Best.nr 47-09984-9

Entreprenöriell pedagogik i skolan

Författarna Åsa Falk-Lundqvist, universitetslektor, Per-Gunnar Hallberg, universitetsadjunkt, Eva Leffler, fil. dr i pedagogiskt arbete och Gudrun Svedberg, fil. dr i pedagogiskt arbete är samtliga verksamma vid Umeå universitet och knutna till området Företagsamt lärande och Entrepre­ nöriell pedagogik.

Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg

E

ntreprenörskap ska, enligt regeringens strategi för entrepre­ nörskap inom utbildningsområdet, ”löpa som en röd tråd” genom hela skoltiden. I denna bok diskuteras entreprenör­ iell pedagogik ur olika perspektiv. Diskussionen motiveras bland annat av skolans förändrade roll i ett snabbt föränderligt samhälle och av vet­ skapen om att det finns elever som inte känner lust att lära och att flera lämnar skolan utan fullständiga betyg.

I boken ställer författarna bland annat frågorna: När utvecklas elever maximalt? Vad krävs för att ett meningsfullt lärande ska komma till stånd? På vilka sätt kan man i skolan arbeta för att innehåll och former ska relatera till elevernas livsvärld? Genom att diskutera dessa komplexa frågor bidrar boken till ökad kunskap om hur entreprenörskap kan förstås och öppnar för diskussioner om elevers lärande och specifikt entrepre­ nöriellt lärande.

Om man utgår från entreprenörskap som pedagogiskt förhållningssätt, med betoning på nyckelord såsom kreativitet, initiativförmåga, hand­ lingskraft, motivation och samverkan, menar författarna att regeringens strategi och skolans styrdokument kan ge stöd för att utveckla en under­ visning som tar tillvara elevers drivkraft i alla skolämnen.

Författarna diskuterar och problematiserar entreprenöriell pedagogik både ur ett teoretiskt och ur ett praktiskt perspektiv, samt visar genom konkreta och generaliserbara exempel hur man kan arbeta med entre­ prenöriell pedagogik i klassrummet.

Boken riktar sig till blivande lärare, redan yrkesverksamma lärare och till rektorer i grund- och gymnasieskolan.

Åsa Falk-Lundqvist Per-Gunnar Hallberg Eva Leffler Gudrun Svedberg

ntreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande

2011-05-17 14.34