Best.nr 47-10623-3 Tryck.nr 47-10623-3
Karlsson_cover_Korr1.indd 1
rauni karlsson
Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel
Rauni Karlsson har många års erfarenhet som förskollärare. Hon arbetar som lektor vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
rauni karlsson
F
örfattaren tar i Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel upp frågan om vad demokratiska värden egentligen innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan. Boken visar hur barn i sin vardag ger uttryck för ett slags levd demokrati genom handlingar av ansvar, omsorg och respekt. Men demokrati i förskolan handlar också om de vuxna – om makt, kunskap och jämställdhet – och om pedagoger som tar barns perspektiv och lär av dem. Det är en professionell utmaning för alla förskollärare att ta fasta på det barnen anser vara värdefullt och att sedan reflektera över hur man kan använda det på ett för verksamheten utvecklande sätt, och därmed ge barn reellt inflytande. Författaren synliggör vilka didaktiska konsekvenser som kunskap om barnens värdegemenskap kan tänkas ge och ställer sig frågan vilka kunskapsinnehåll vi kan skapa med utgångspunkt i barnens värdegemenskap. Boken avslutas med ett kapitel om observation som arbetsredskap och om att dokumentera observationerna för att utveckla arbetssätt där barnens medverkan och deltagande också innebär reellt inflytande. Boken vänder sig till förskollärarprogrammets kurser samt till verksamma förskollärare.
Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel
12/5/13 8:08 PM
ISBN 978-91-47-10623-3 © 2014 Rauni Karlsson och Liber AB FÖRLÄGGARE: Anna Maria Thunman REDAKTÖR: Carin Soussi-Engman OMSLAGSFOTO: Tomas Looström OMSLAG OCH TYPOGRAFI: Birgitta Dahlkild OMBRYTNING: Integra Software Services PROJEKTLEDARE: Kajsa Lindroth PRODUKTION: Jürgen Borchert Första upplagan 1
REPRO: Integra Software Services, Indien TRYCK: Kina 2014
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710623_Karlssson_final.indd 2
12/14/13 12:02 PM
Innehåll Förord 7 Inledning 9
Gemensamma erfaranden och omsorgshandlingar 10 Att aktivt visa sitt stöd 11
Normer och implicita signaler 12
Vad barnen värdesätter 13 Om barnens värdegemenskap 13 Om att vilja bli tagen på allvar 14 Observationer i förskolan 14 Bokens disposition 15 Kapitel 1 – Om att förstå demokrati i förskolan 18
Barnsyn, kunskapssyn och demokrati 18 Från barnomsorg till lärandeprocesser 18 Pedagogiska uppdraget med en prägel av demokrati? 20 Hur kan vi förstå demokrati i förskolan? 22 Demokrati i ett aktörsperspektiv 23
En tolkning av läroplanens värdegrund 24 En professionell utmaning – vad är goda och mindre goda värderingar? 25 Delaktighet, inflytande och reellt inflytande 25 Värden, värderingar och värdegemenskaper 28 Barnens perspektiv – barn som experter 30 Hållbar utveckling – demokratiska värden och mänskliga relationer 32
Med fokus på barnens gestaltande av demokratiska värden 33 Kapitel 2 – Om ansvar 35
Barnen tar ansvar 35
Om att ta ansvar för lekens innehåll 35 Om att ta ansvar för egna handlingar och eget intresse 37
4710623_Karlssson_final.indd 3
12/14/13 12:02 PM
Om att ta ansvar för egna handlingar och vilja bli tagen på allvar 39 Om att ta ansvar för gemensamma regler 41 Om att ta ansvar för allas delaktighet 45 Slutsatser 50 Kapitel 3 – Om omsorg 52
Barnen visar omsorg 52
Om att visa omsorg om andras välbefinnande 52 Om att visa omsorg om allas tillhörighet till gruppen 55 Om att visa omsorg om andras delaktighet i lek 59 Slutsatser 64
Kapitel 4 – Om respekt 66
Barnen visar respekt 66
Om att visa respekt för regler och hålltider 66 Om att visa respekt för gemensamma uppgifter 70 Om att visa respekt för lärarens position 72 Om att visa respekt för andras intressen 75 Slutsatser 79
Kapitel 5 – Om att göra könsåtskillnad 80
Könsåtskillnadens gestaltning 80
Om att ta ansvar, visa omsorg och respekt som flicka och som pojke 80 Slutsatser 91
Kapitel 6 – Om didaktiska konsekvenser 93
Att tillsammans utveckla demokratiska värden – ett didaktiskt perspektiv 93 Liv-lust-lek 93 Barnet är i lek 94
Vad är bra för barn? – en fråga för vuxna att reflektera över 96 Ansvar 97 Ansvar och frihet 98
Lärarens tolkningsföreträde 99
Respekt och personliga val 101
4710623_Karlssson_final.indd 4
12/14/13 12:02 PM
Vem har tolkningsföreträde gällande omsorgshandlingar? 103 Individen i ett kollektivt sammanhang 103
Könsåtskillnadens etiska gestaltning 104 Avslutande reflektioner 106
Kapitel 7 – Om observation som ett arbetsredskap 108
Pedagogisk dokumentation? 108 Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund 110 Barnperspektiv och barns perspektiv 111
FN:s barnkonvention – om barns perspektiv relativt barnperspektiv 112
Om att lägga en demokratisk grund 112 Observationer av barnens samspel ger värdefull information 113 Om att observera barnens samspel 114
Teorier – redskap för att förstå och för att förklara 114 Hur översiktlig, specifik eller detaljerad ”teorikarta”? 115
Skillnad i användningen av teorier och forskningsresultat 115
Om att observera vardagliga aktiviteter – löpande protokoll och ljudinspelningar 116 Tre-stegs-dokumentation 117
Exempel på empirisk systematik 118
Hur du genomför sakliga och värderingsfria observationer 120 Om att göra urval 122 Om att få syn på barn som sociala aktörer och deras bidrag till sammanhanget 125 Om att få syn på barnens perspektiv 127 Om maktordningar 128 Exempel på analys som ger ett empiriskt resultat 129 Resultat 131 Att visa omsorg om andras välbefinnande 132 Joel håller kvar blicken på Alexis 133
Frågor att arbeta vidare med 137
4710623_Karlssson_final.indd 5
12/14/13 12:02 PM
Bilaga 1 139
Observation 1 – Flicka med isbit 139 Observation 2 – En samling 142 Observation 3 – En skattjakt 146
Bilaga 2 150
Observation 1 150 Observation 2 152 Observation 2, transkriberad 154 Dokumentation 3 159
Bilaga 3 161
Exempel på tre-stegs-dokumentation 161
Referenser 164 Register 169
4710623_Karlssson_final.indd 6
12/14/13 12:02 PM
Förord Vad kan vi lära av barn? Det är en fråga som jag har burit med mig länge. De flesta barn i Sverige går i förskolan, cirka 90 procent av dagens barn i åldern 1–6 år tar del av något slags förskoleverksamhet. Vad kan vi idag lära av och med barn i förskolans institutionaliserade värld? Min uppfattning är att vuxna har en skyldighet att lyssna, se och förstå vad barn kan bidra med i olika sammanhang. Med starka barndomsminnen av att vuxna bemötte mig på olika sätt formades mitt eget synsätt på barn och kunskap. Jag uppfattade att en del vuxna var mer intresserade än andra av att faktiskt förstå barn. Dessa erfarenheter i bagaget inverkade även på mitt val av yrke. Jag valde att bli förskollärare med stort intresse av att försöka förstå allt barnen gav uttryck för. Att ta barn på allvar och verkligen försöka förstå vad de sa och menade i olika situationer var tidigt viktigt för mig. Jag kommer ihåg att vid introduktionen på förskoleseminariet fick vi alla samma fråga av metodikläraren: ”Hur kommer det sig att du har valt den här utbildningen?” Det gavs förstås skiftande svar som jag inte kommer ihåg, men jag kommer ihåg vad jag själv svarade: ”Jag tycker att det är viktigt att vuxna lyssnar på vad barn har att säga.” Själv var jag 17 år och hade kommit in på dispens, eftersom jag skulle fylla 18 i december, vilket var åldersgränsen för att bli antagen. Jag är glad att jag fick denna möjlighet. Den här boken är mitt bidrag att försöka nå ut med vad barn kan bidra med i kunskapssamhället. Den handlar om hur demokratiska värden som ansvar, omsorg och respekt visar sig i vardagen i förskolan. I boken diskuteras även vad den könsåtskillnad som barnen gör kan betyda i ett jämlikhetsperspektiv. Jag riktar ett stort tack till barnen som tillät att jag följde dem med block och penna, men även till pedagogerna som lät mig studera barnens samspel inkluderat deras samspel med barnen samt tack till föräldrarna för att jag fick ta del av barnens vardag i förskolan. 7
4710623_Karlssson_final.indd 7
12/14/13 12:02 PM
Tack också till min kollega Solveig Sotevik som har läst och engagerat sig i mitt kapitel om observation som ett arbetsredskap i förskolan. Förutom ett sådant kollegastöd har skrivro varit avgörande för bokens tillkomst och till det har Jonseredsstiftelsen bidragit. Tack för det! Med på resan från den allra första tiden som utbildad förskollärare finns min dotter Emmelie. Det var fantastiskt att få praktisera sina nyvunna kunskaper från förskollärarutbildningen tillsammans med första egna barnet; idag med make Tomas och mina barnbarn Otto och Vera. Tiden har varit lite mer knapp nu än jag önskat, men jag tackar er liksom Aaron och Amalia-Aurora för ert stöd liksom dig Kalle. Stort tack slutligen till Anna Maria Thunman och Carin Soussi-Engman för positiv uppbackning! Rauni Karlsson
8
4710623_Karlssson_final.indd 8
12/14/13 12:02 PM
Kapitel 1
– Inledning En guldfärgad stol står på golvet och Alexis, fyra år, sitter på den. Det ser ut som om hon sitter på en tron och på golvet framför henne är ett slags mantel utlagd. Manteln är av svart plysch med hermelinmönstrad svartvit kant runt om och i ena änden ett guldfärgat band med en rosett. Alexis sitter på sin ”tronstol” och de övriga barnen placerar sig mittemot henne vid väggen. De sätter sig där utan att någon lärare säger vad som ska göras. Det är ganska stort avstånd mellan barnen som sitter på rad utefter väggen och Alexis som sitter ensam på sin stol. Harriet (lärare) sätter sig på golvet intill Alexis vid hennes högra sida. Alexis säger ”De sitter där vid elementet”. Och Harriet svarar: ”Ja, vad bra Alexis, det kommer du ihåg! Perfekt! Då får vi se om de lyssnar då.” Barnen som har placerat sig mittemot Alexis hörs uppmanande säga till Marit ”Marit du sitter inte … Marit …” För övrigt är barngruppen som sitter vid väggen tyst. Harriet säger då: ”Ja, men det blir väl bra.” Barnen är tysta, de viskar till varandra och följer med i det som händer där Alexis sitter. Alexis ser lite besvärad ut där hon sitter på ”tronstolen”. Hon kramar hårt om sitt gosedjur som hon på morgonen har fått i present hemma. Hon tittar lite generat på de andra barnen som sitter mittemot. Det är tyst en stund och Alexis håller huvudet lite nedsänkt kramande sitt gosedjur och tittar försiktigt upp och ler då Harriet pratar med henne. Sättet som barnen är placerade på gör att det bildas ett avstånd mellan Alexis och de andra barnen. Det är 14 barn som sitter på rad längst bort vid väggen och två av dem kommer att tilldelas mer aktiva positioner än de andra. De båda är Joel som snart fyller 6 år och Sabinah 4 år. De sätter sig intill Alexis då de blir uppmanade att komma fram. Harriet säger: ”Alexis, hur många år ska jag skriva att du fyller?” Alexis svarar: ”Fyra.” Harriet upprepar ”Fyra!” Harriet säger sedan: ”Nu ska du få berätta vilka det är som brukar sitta vid ditt bord.” Alexis är tyst. Harriet säger: ”Vad heter erat bord som ni sitter vid?” Alexis svarar: ”Blåklintsbordet.” Harriet upprepar: ”Blåklintsbordet.” Sedan säger hon: ”… och där sitter du. Vem brukar sitta jämte dig?” Alexis är tyst. Harriet fortsätter: ”Eller mittemot?” Alexis är tyst. Harriet fortsätter ”Eller nån som du kommer ihåg som sitter vid ditt bord?” Alexis är fortfarande
9
4710623_Karlssson_final.indd 9
12/14/13 12:02 PM
tyst. Harriet försöker ytterligare att hjälpa till genom att säga: ”Har vi nån … en kille där, som sitter i grönt? Vad heter han?” Alexis svarar knappt hörbart och otydligt: ”Joel.” Harriet frågar: ”Va?” Alexis upprepar och säger ”Joel” lite tydligare. Harriet säger: ”Joel, ja” [paus]. Då Joel blir nämnd förflyttar han sig direkt över golvet utan att resa sig, och kommer så, på sitt hasande vis, fram och sätter sig invid Alexis. Då han förflyttar sig tittar han på Alexis och i stället för att gå över golvet sitter han kvar på golvet och drar sig fram samtidigt som han leende och med stadig blick tittar på Alexis. Han sätter sig bredvid ”tronstolen” och håller kvar blicken på Alexis tills hon svarar på lärarens nästa fråga. Harriet säger: ”Och vem mer? En tjej som sitter … med nåt rött på sig?” Alexis svarar: ”Sabinah.” Harriet säger ”Ja!” Då kommer också Sabinah och sätter sig invid Alexis och Harriet fortsätter: ”Har vi någon mer här som är från ditt bord? [paus] Har vi det? Joel vet du om det är nån?” Alexis svarar: ”Det är Helna.” Harriet upprepar: ”Det är Helna.” Joel säger samtidigt: ”Egon.” Harriet upprepar: ”Egon.” Joel säger: ”Anders.” Harriet säger: ”Just det, och de är ju sjuka.” Joel instämmer med att svara ”mmmm” Harriet säger: ”Då är det bara ni.” Joel instämmer återigen ”mm”. Harriet skriver samtidigt som hon säger: ”Då skriver jag Joel och Sabinah.”
Gemensamma erfaranden och omsorgshandlingar Det är iordningställt för uppvaktning och det är en förväntansfull stämning. Födelsedagsfirande är ett återkommande inslag i vardagens rutiner och vid ett sådant tillfälle med allas uppmärksamhet riktad mot sig kan det bli lite besvärligt. Alexis, som fyller 4 år, visar att hon är lite generad. I vanliga fall är hon ganska så frimodig och orädd i sitt sätt att vara. Det som sker i den här situationen är ett exempel på att barnen uppmärksammar varandras implicita signaler, vilket betyder att omsorgshandlingar sker även om behovet av omsorg inte är explicit uttalat. Även om det är en förväntansfull stämning så är det också en lite spänd stämning i den här situationen. Med de utmaningar som framför allt Alexis ställs inför skulle man kunna beskriva situationen med ord som besvärligt, avstånd, tystnad ända tills Joels omsorgshandlingar kommer till uttryck. Utmaningen visar sig vara lite besvärlig för Alexis. Hon poängterar det 10
4710623_Karlssson_final.indd 10
12/14/13 12:02 PM
fysiska avståndet till sina kompisar och intar en tystnad när läraren ställer frågor till henne. Om jag hade haft fokus på enbart Alexis så hade jag kunnat välja att använda sådana ord som beskriver situationen så som den verkar te sig för Alexis. Jag väljer dock att använda ord som ansvar, omsorg och respekt i min analys och beskrivning av situationen eftersom jag har fokus på barnens samspel. Ansvar, omsorg och respekt inverkar på det meningsskapande som sker i situationen, men framför allt handlar det om att barngruppen ger uttryck för värderingar av omsorg. Det handlar om gruppens samhörighet och om empatisk förståelse i den här situationen. Barnen styrs av sina gemensamma erfaranden men också av de specifika regler kring födelsedagsfirande som har utvecklats och som de har kännedom om. De har varit med om samma situation tidigare och kan därför tillsammans göra vad som förväntas av dem. Efter att ha städat undan leksaker sätter de sig tillsammans utmed väggen. De sitter mittemot födelsedagsbarnet som har satt sig på sin speciella plats. Barnens sätt att bete sig på visar att de tar ansvar för att följa de sociala konventioner som har utvecklats gällande födelsedagsfirande samtidigt som de visar respekt för Alexis som fyller år.
Att aktivt visa sitt stöd Särskilt Joel visar att han stödjer Alexis i den här för henne lite besvärliga situationen. Han är mycket fokuserad på den uppgift han blir tilldelad av läraren och han håller stadigt kvar blicken på Alexis. I den lärarledda situationen visar sig Alexis lite besvärad medan Joel är tydlig med att han försöker ge Alexis sitt stöd. Han säger inget om det men han åskådliggör genom sitt agerande att han visar Alexis omsorg genom det sätt han försöker få ögonkontakt med henne på, då han förflyttar sig över golvet. Han bidrar också med stöd genom att svara på frågor som läraren egentligen ställer till Alexis. Joel fortsätter att visa sitt stöd då han uppmärksamt och instämmande svarar läraren då hon fortsätter att prata. Sabinah blir även hon ombedd att komma och sätta sig intill Alexis men hon är inte på samma sätt som Joel tydlig med att ge sitt stöd. I den här situationen kan ålder ha inverkan på vem som tar ansvar för att visa omsorg. Joel 11
4710623_Karlssson_final.indd 11
12/14/13 12:02 PM
är äldst av barnen på avdelningen Sjöstjärnan vilket tycks inverka på att han agerar som omsorgsgivare. Joel visar Alexis sitt stöd under hela uppvaktningen då han uppmärksamt följer hur samtalet mellan läraren och Alexis fortskrider. Han svarar på frågor och bidrar med ett inkännande beteende som verkar skapa trygghet för Alexis. Jag vill med det här exemplet uppmärksamma dig på att ett sätt för barnen att ge varandra sitt stöd är genom ögonkontakt, Joel håller kvar blicken på Alexis. Han visar att han på ett implicit sätt har förstått Alexis behov samt att han på ett implicit sätt ger Alexis sitt stöd. Att det är implicit betyder att det är outsagt. Varken barnen eller läraren säger att det finns behov av omsorgshandlingar, ingen kommenterar heller det stöd som Joel faktiskt ger Alexis.
Normer och implicita signaler Min avhandlingsstudie (Karlsson 2009) bygger på observationer av barnens aktiva samspel med varandra och med varandra och lärare. I mina observationer och i min analys är fokus på barnens förehavanden och vilket slags värdegemenskap deras samspel ger uttryck för. Analysen säger att en sådan här situation ”avläses” på olika sätt av läraren och av barnen. Situationen speglar en hierarkisk ordning inom vilken barnen har lärt sig att agera. Situationen är arrangerad i enlighet med normer som har vuxit fram under den vardagliga samvaron i förskolan. Normer, det vill säga outtalade regler och förväntningar, talar om för barnen vilket slags beteende som är önskvärt. Miljö, material och olika slags arrangemang signalerar vad som förväntas av barnen och frågan om vad barnen lär sig i just den här situationen väcks. Alexis sitter placerad utanför gemenskapen samtidigt som hon förväntas svara på lärarens frågor och genom rätt svar får hon tillgång till den gemenskap hon tillhör. Med ett kritiskt öga kan man tolka situationen som disciplinerande eftersom barnen agerar i enlighet med vad som anses vara normalt; det verkar finnas ett rätt sätt för barngruppen att bete sig på som ”ett slags sanning” som framträder i den hierarkiska ordningen mellan vuxen och barn, läraren har talutrymmet och barnen tilldelas talutrymme av läraren. 12
4710623_Karlssson_final.indd 12
12/14/13 12:02 PM
Vad barnen värdesätter Samtidigt som barnen agerar i enlighet med de normer som de uppfattar gäller just i den här situationen så visas även det ”utsatta” barnet stöd. Stöd som genereras utifrån signaler som barnen uppfattat utifrån sin egen värdegemenskap. I exemplet ovan ger Joels agerande uttryck för att han bryr sig om Alexis välbefinnande; en viktig kunskap om barn som inte ska passera obemärkt. I förskollärarens uppdrag idag, då barn betraktas i ett barndomssociologiskt perspektiv, ingår att ta del av vad barnen värdesätter i sin gemenskap. Det handlar om att på ett systematiskt sätt utveckla en förståelse för barnens värdegemenskap för att utifrån den och didaktiska reflektioner skapa kunskapsinnehåll och tematik som är i samklang med barnens meningsskapande.
Om barnens värdegemenskap Fokus i den här boken är på vad barnen mellan cirka 3 och 6 år på två förskoleavdelningar gestaltar av sin värdegemenskap. Jag anser att det är viktigt att förskolläraren har kännedom om hur en ”levd demokrati” gestaltas av barnen, hur de konstruerar etiska värden, i ett autentiskt sammanhang som förskolan. Genom deltagande observation har jag följt barnen i deras aktiva samspel, främst med varandra men även deras samspel i interaktion med lärare. Det har varit intressant att studera det som sker i vardagslag. Det som visar sig i olika situationer har jag observerat, dokumenterat samt analyserat och min intention har varit att förstå och beskriva värden i den komplexitet som barnen hanterar dem. De tre orden ansvar, omsorg och respekt är demokratiska värden som förskolans läroplan (Skolverket 2010) lyfter fram som viktiga för barnen att lära sig och därför har jag undersökt barnens kompetens vad gäller just dessa värden. I läroplanen förordas dessutom att förskolan ska arbeta med jämlikhet och det innebär att barnen inte ska begränsas i sin utveckling utifrån könsstereotypa könsmönster och könsroller. Därför har jag även undersökt vad könsskillnaden innebär, vad det innebär att vara flicka respektive pojke relativt de tre värdena. 13
4710623_Karlssson_final.indd 13
12/14/13 12:02 PM
Om att vilja bli tagen på allvar Syftet med boken är att ge ett slags beskrivning över hur barnen praktiserar demokrati samt att problematisera den hierarkiska ordningens möjligheter och utmaningar att lära av och tillsammans med barn. Boken handlar inte främst om hur vuxna beter sig gentemot barn, utan om barnen och deras beteenden. Fokus är inställt på att fånga de situationer som just visar ”levd demokrati” – alltså hur demokratin, när den är definierad med orden ansvar, omsorg och respekt – ser ut i barnens vardag. Resultatet ger belägg för att barnen vill bli tagna på allvar. Det finns även belägg för att barnens värdegemenskap är central för dem, nyanserad och komplex med fokus på varandra på ett sätt som vuxna kanske inte alltid uppfattar. Med tydliga exempel i boken vill jag belysa att barnens värdegemenskap kräver respekt. Det är främst de situationer där barnen är kompetenta som jag kommer att redovisa. I boken kommer jag att ge exempel på vad barnen tycker är viktigt så att man bättre ska kunna förstå deras invändningar.
Observationer i förskolan Jag förordar även observationer med ljudinspelningar som ett enkelt och effektivt arbetsredskap. Genom att se och lyssna på barnen kan du utveckla ditt arbetssätt i förskolan. Idag talas det mycket om dokumentation och om pedagogisk dokumentation samt om vad det är som ska dokumenteras och i vilket syfte. Jag menar att dokumentation på ett självklart sätt hör samman med observationerna som görs i förskolan. Det fungerar inte att vare sig tolka eller analysera observationer om de inte finns dokumenterade, i alla fall inte på ett tillförlitligt sätt. Att observera innebär ju att se, höra och iaktta något uppmärksamt, men det kan ju inte stanna vid det utan iakttagelserna måste på något sätt dokumenteras för att kunna tolkas och analyseras. Därför hör observation och dokumentation ihop på ett oundvikligt sätt. Hur, vad och varför observationerna har dokumenterats ska redogöras för då man hävdar ett vetenskapligt förfaringssätt. 14
4710623_Karlssson_final.indd 14
12/14/13 12:02 PM
Bokens disposition Bokens första kapitel handlar om hur vi kan förstå demokrati i förskolan då både moraliskt goda och onda handlingar försvaras av att det handlar om demokrati, exempelvis kan krig rättfärdigas genom detta. Om demokrati är allt och inget, ett så korrumperat begrepp att det egentligen blir obrukbart, har jag ställt mig frågan vad demokratiska värden egentligen innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan. I avsnittet ger jag en utgångspunkt för hur ett slags ”levd demokrati” kan förstås. I de tre följande kapitlen som handlar om ansvar, omsorg och respekt kommer jag att redogöra för barnens gestaltande av dessa värden. Barnen tar ansvar för förskolans regler, sin lek, sina handlingar och för att alla är delaktiga. I boken ges konkreta exempel på hur barnen tar ansvar för att alla ska få vara med i leken, till exempel med hjälp av turtagning. Men också exempel på hur viktigt det är att man följer lekens regler. Då är de beredda att utmana den formella makten – alltså de vuxna. Även om barnen förstår och accepterar att vuxna har en högre status i hierarkin kan de göra motstånd och hävda sin ståndpunkt när det gäller vad leken handlar om. På så sätt signalerar de att det finns situationer då alla ska delta på lika villkor och tar ansvar för att det är så de ser det. De tar också ansvar för regler som gäller för annat slags samvaro på förskolan, till exempel genom att hålla varandra informerade om nya regler som de vuxna har infört. Barnen visar omsorg om andras välbefinnande och gemenskapen. Jag kommer att ge exempel på hur de äldre barnen stödjer barn som är yngre, att barnen visar att det är viktigt att ingen gör sig illa och att de stödjer andra barn som upplever något svårt. I boken finns exempel på att barnen är bra på att avläsa varandras kroppsspråk och mimik när någon är besvärad och att de är beredda att ingripa för att underlätta för det barnet. Vidare att barnen visar omsorg genom att stötta varandra i att försöka få hjälp av en vuxen i konflikter, men också genom att vara lojala mot varandra utan att blanda in läraren. Barnen visar respekt för gällande regler, för att läraren bestämmer och för andras intressen. Boken innehåller exempel på att barnen accepterar 15
4710623_Karlssson_final.indd 15
12/14/13 12:02 PM
de signaler på förskolan som visar att en aktivitet ska avlösas av en annan – som att städklockan ringer innan det är dags att äta – och att de tar hjälp av vuxna när de uppfattar att någon inte följer reglerna. Barnen är toleranta mot varandra och flexibla så att andras intressen får ta plats. Kapitel 5 handlar om att barnen gör könsåtskillnad och att det är ett redskap för att socialt orientera sig och samtidigt ett sätt att ge uttryck för sin förmåga att ta ansvar, omsorg och respekt. Flickor kan till exempel ta ansvar för gemenskapen i gruppen genom att agera hjälpfröken, så att alla i gemenskapen uppträder ”korrekt”. Pojkarna visar att de är medvetna om gemensamma regler, men kan tillsammans ändå välja att fokusera på sina egna intressen och ignorera flickors tillrättavisningar. Barnen visar på olika sätt att de är medvetna om traditionella könsroller. I leken kan de inordna sig i traditionella könsrollsmönster och använda det som en del av leken. Det visar sig särskilt när barnen leker i grupper som innehåller både flera pojkar och flera flickor. Då söker de stöd i varandras könstillhörighet och gör typiska flick- och pojkgöromål. Lärarnas sätt att strukturera och prata med barnen förstärker könstillhörighetsmönstret. Som pedagog kan man använda sig av den kunskapen och utgå från hur barnen gör när man arbetar med jämställdhet och för att motverka traditionella könsroller. I boken ges även exempel på hur lärare med sitt agerande och bemötande av barnens intresse kan motverka stereotypa könsrollsmönster. I kapitel 6, det näst sista kapitlet, vill jag försöka synliggöra vilka didaktiska konsekvenser som kunskap om barnens värdegemenskap kan tänkas ge. Jag ställer mig frågan vilka kunskapsinnehåll vi kan skapa med utgångspunkt i barnens värdegemenskap. En professionell utmaning är att byta ut ett vuxet perspektiv mot barnens för att vi vuxna inte ska framstå som döva och blinda för det barnen kan. Hur kan vi förstå den hierarkiska ordningens inverkan på barns inflytande och på förändringar? Vilka möjligheter och utmaningar finns för den förskolepedagogiska verksamheten? Barnen kanske redan gör sådant vi tycker att de borde lära sig – som att ta ansvar, visa omsorg och respekt. Om vi tar barnens gemenskap på allvar kanske vi kan få syn på att de redan är toleranta, uppför sig väl och hänsynsfullt, på sitt sätt, med sina motiveringar. Med 16
4710623_Karlssson_final.indd 16
12/14/13 12:02 PM
exemplen i boken vill jag visa hur värdefullt och nyttigt det kan vara att byta perspektiv. Om du byter perspektiv kan du kanske få syn på sådant som barnen redan kan, men troligtvis även sådant som verkar vara främmande och helt okänt för dem. På så vis kan du skapa ett kunskapsinnehåll som möter barnen i deras kulturella gemenskap. Det sista kapitlet behandlar observation som ett arbetsredskap för att utveckla ett arbetssätt där barnens medverkan och deltagande också innebär reellt inflytande. Hur barn tänker och förstår kan du undersöka genom observationer, genom att se och lyssna på dem. De har också ett annat slags kännedom om varandra än vad vuxna har. Därför är det viktigt att se hur barnen agerar och vad de själva lyfter fram som värdefullt i sina relationer. Men det handlar också om att dokumentera sina observationer. Att använda löpande protokoll och ljudinspelningar kan vara ett enkelt och effektivt sätt att dokumentera observationer i förskollärarprofessionen.
17
4710623_Karlssson_final.indd 17
12/14/13 12:02 PM
Register agens 28 agera 29 aktiviteter, övergångar mellan 41, 124 analys 121, 130 ansats 116 ansvar 34, 98 avsikter, allvarliga 107 barnkrubba 18 barnomsorg 18 barnperspektiv 31, 112 barns perspektiv 25, 31, 32, 112 barnsyn 31 barnträdgård 19 beprövad erfarenhet 110 dagsrutin 124 demokrati, en aktiv process 23 demokratisk praktik 23 demokratiska värden 22, 24, 93, 112 demokratiska värderingar 24 demokratiskt förhållningssätt 26, 112 didaktiska konsekvenser 96 disciplinerande situation 136 educare-modellen 111 empiriska begrepp 34 empirisk systematik 118 etiska aspekter 128 etiskt förhållningssätt 24 FN:s barnkonvention 30, 110, 111 forskningsresultat 115 Fröbel 19
förhandlingar 106 förhandlingsstrategier 106 gemenskap, barnens 102 gruppens sammanhållning 50 handlingsutrymme 99 heteronormativitet 80 hierarki 128 hierarkisk ordning 16, 29, 105 human becomings 31 human beings 31 hållbar utveckling 33 inifrånperspektiv 94 institutionella regler 42, 87 intergenerationellt perspektiv 29 intersubjektivitet 52 intersubjektiv kommunikation 83 jämlikhet 13, 21 jämlikhetsperspektiv 21 jämställdhet 21 jämställdhetsarbete 21 kulturella föreställningar 29 kulturell gemenskap 27, 30 kunskapssyn 20, 28, 31 kunskapsteoretiskt 28 kvalitet 26 könsmönster 86 könstillhörighet 79, 80, 81, 82, 84, 85, 88, 89, 90, 105 könsåtskillnad 34, 80, 104 könsöverbryggande lek 38
169
4710623_Karlssson_final.indd 169
12/14/13 12:02 PM
legitimitet 99 lek 33 lekens allvar 42 lekens innehåll 46 lekinnehåll 51, 55 lekpreferenser 47, 51, 90, 97 leksituationer 35 leköverenskommelser 45 levd demokrati 23 livslek 95 lärarens erkännande 98 maktrelationer 21, 82 meningsskapande 35, 82 normer 12 normkritiskt perspektiv 30 observationer, första respektive andra ordningen 126 observationsanteckningar 121 sakliga 121 värderingsfria 121 observatörsroll 128 omsorg 11, 34, 133 omsorgshandlingar 52, 54, 64 pedagogiska förhållningssätt 97 pedagogisk dokumentation 108 pedagogiskt uppdrag 24 personliga val 69, 71, 101, 102
praktisk demokrati 20 professionellt förhållningssätt 109 regler 21, 66, 83, 90 reellt inflytande 32 respekt 11, 34, 66, 100 sammanhållning 70 samspel 26, 114 samspelsituationer 124, 125 sociala livsprocesser 129 språkbruk, lärarens 81 talutrymme 12, 73, 86, 136 teorier som verktyg 112, 113 tolkningsföreträde 99, 103 transkribering 119 tre-stegs-dokumentation 110, 117 turordningssystem 69, 101 turtagande 45, 46 urval av situationer 122 utbildningsuppdraget 19 vardagspraktiker 94 vetenskaplig grund 110 vetenskapligt förfaringssätt 110 värdegrund 24 värdegrundsarbete 94 värderingsfritt förhållningssätt 114 värdeutveckling 28 åldersindelning 55
170
4710623_Karlssson_final.indd 170
12/14/13 12:02 PM
Best.nr 47-10623-3 Tryck.nr 47-10623-3
Karlsson_cover_Korr1.indd 1
rauni karlsson
Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel
Rauni Karlsson har många års erfarenhet som förskollärare. Hon arbetar som lektor vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
rauni karlsson
F
örfattaren tar i Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel upp frågan om vad demokratiska värden egentligen innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan. Boken visar hur barn i sin vardag ger uttryck för ett slags levd demokrati genom handlingar av ansvar, omsorg och respekt. Men demokrati i förskolan handlar också om de vuxna – om makt, kunskap och jämställdhet – och om pedagoger som tar barns perspektiv och lär av dem. Det är en professionell utmaning för alla förskollärare att ta fasta på det barnen anser vara värdefullt och att sedan reflektera över hur man kan använda det på ett för verksamheten utvecklande sätt, och därmed ge barn reellt inflytande. Författaren synliggör vilka didaktiska konsekvenser som kunskap om barnens värdegemenskap kan tänkas ge och ställer sig frågan vilka kunskapsinnehåll vi kan skapa med utgångspunkt i barnens värdegemenskap. Boken avslutas med ett kapitel om observation som arbetsredskap och om att dokumentera observationerna för att utveckla arbetssätt där barnens medverkan och deltagande också innebär reellt inflytande. Boken vänder sig till förskollärarprogrammets kurser samt till verksamma förskollärare.
Demokrati i förskolan – fokus på barns samspel
12/5/13 8:08 PM