9789147118762

Page 1


ISBN 978-91-47-11876-2 © 2016 Cissi Lavér och Liber AB Projektledare och redaktör Eva Skarp Projektgrupp Eva Skarp och Maria Jones Formgivning och omslag Carina Länk, Länk Grafisk Form & Illustration Bildredaktör Carina Länk Produktion Anna Törnqvist Göpel

Första upplagan 1

Illustrationer s. 9 Carina Länk Foto s. 21 shutterstock/Kerstin s. 125 shutterstock/JStone s. 165 ©HannaLarsson Övriga foto från Shutterstock Bokomslag från respektive förlag

KOPIERINGSFöRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 hemsida www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

3


Innehåll Älska läsa! s. 7 Varför lässtrategier? s. 8 Viktiga lässtrategier s. 9 1. Gissningsstrategin s. 9 2. Frågestrategin s. 10 3. Oklarhetsstrategin s. 10 4. Sammanfattningsstrategin s. 11 5. Kopplingsstrategin s. 12 Knep för att läsa snabbare s. 13 Om att välja rätt roman för just dig s. 14 Krav för att nå viss kunskap = kunskapskrav s. 15 Lässtrategi kapitel för kapitel s. 16 Arbetsgång s. 16 Genreindelning s. 17

Romaner 1. Ett öga rött s. 18 2. Hungerspelen s. 25 3. Cirkeln s. 31 4. Mördarens apa s. 39 5. Min pappa är snäll och min mamma är utlänning s. 48 6. En man som heter Ove s. 55 7. Sms från Soppero s. 62 8. Divergent s. 67 9. I taket lyser stjärnorna s. 73 10. Lex bok s. 79 11. Himlen börjar här s. 86 12. Det är så logiskt alla fattar utom du s. 91 13. Flyga högt s. 97 14. Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket s. 103 15. Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag s. 106

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

4


16. Åtta saker du aldrig skulle våga s. 112 17. Agnes Cecilia: En sällsam historia s. 117 18. När jag inte hade nåt s. 123 19. Det största bytet s. 130 20. Villig s. 134 21. En ö i havet s. 138 22. Saba s. 144 23. Jag, En s. 149 24. Kathrine teorin s. 155 25. Det finns inga skridskor i öknen s. 160 26. Kanske är det allt du behöver veta s. 165 27. Godnatt Mister Tom s. 170 28. Inte bara tennis s. 177 29. Kickboxaren s. 183 30. Vanja och Ville s. 189

Lärarhandledning s. 194

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

5


Läs och säg hej till mig! Vi är många som älskar att läsa. Särskilt många av oss svensklärare. Jag är lärare i svenska, svenska som andraspråk och psykologi och fullkomligen älskar skönlitteratur. Det är enkelt för mig att med själ och hjärta berätta för mina elever hur fantastiskt det är att få uppleva en fiktiv värld i en skönlitterär berättelse. Jag menar onekligen vad jag säger, när jag står och entusiasmerar. Trots detta är det svårt för många av eleverna att tro på det jag säger. Min erfarenhet har lärt mig att åtskilliga elever inte har upplevt läsglädje och därmed inte heller läst en skönlitterär bok från pärm till pärm. Jag vet att många lärarkollegor i landet har fått dra samma lärdom. De lässvaga eleverna är förstås oftast de som har svårt att ta sig igenom en hel bok men det gäller även de som ”bara” är ovana läsare. De som kanske inte har fått med sig läsning hemifrån. Min förhoppning är att nå båda dessa grupper av elever. Den grupp av elever som redan älskar att läsa använder det här materialet för att utveckla sin läsning samt andra förmågor som kunskapskraven innefattar. En annan avgörande faktor till att detta läromedel tillkom var resultaten från PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) 2011 som tydligt visade att läsförmågan försämrats hos elever i Sverige för både pojkar och flickor.

Kapitel för kapitel – syfte och metod Syftet med Kapitel för kapitel är att skapa läsglädje genom att nå små mål och att utveckla lässtrategier för att nå stora mål. Metoden för detta är enkel – den utgår från den gamla devisen en liten bit i taget. Tanken med materialet är att eleven får välja mellan ett flertal olika romaner och läsa det första kapitlet i den valda samt göra den tillhörande uppgiften. Därefter få eleven utvärdera romanen och avgöra om hen ska ta sig an kapitel två eller välja en ny roman. En viktig pedagogisk idé med detta arbetssätt är att eleven verkligen ska hitta rätt roman, annars hittas inte heller läsglädjen. Naturligtvis är det er konstnärliga frihet som pedagoger att använda materialet precis som ni önskar, här delger jag er bara min grundtanke. Allteftersom eleven kommer längre in i romanen blir också sidantalet för varje uppgift större. Varje uppgift innefattar då fler sidor än ett kapitel. Den pedagogiska tanken bakom det är att ju djupare in i handlingen en person kommer i en berättelse desto fortare vill hen komma till klimax och slutet. För att eleven ska få kontinuitet i läsningen men ändå behålla skärpan blir det färre uppgifter att stanna upp vid ju längre hen kommer i handlingen.

Matriser och bedömning För att underlätta för er pedagoger som i vardagen inte hinner lägga tid på att läsa de 30 romanerna som materialet utgår från, försöker jag att i möjligaste mån göra handledningen så utförlig att ni ska kunna bedöma elevernas uppgifter utan att ha läst romanerna. Självklart kan det förekomma fall då min handledning inte är tillräcklig för att

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

195


göra en rättvis bedömning. Min förhoppning är då att det ska vara möjligt att gå till sidan/sidorna som uppgiften hänvisar till i romanen och ”bara” läsa där. Modern forskning var avgörande när jag utformade materialet med lässtrategiövningar och kapiteluppgifter med matriser som bedömningshjälp för pedagogen och som uppgiftsstöd för eleven. Dylan Williams forskning utmynnar i att formativ bedömning ger eleven den största utvecklingen i lärandet. Barbro Westlund skriver i sin avhandling att bedömning enbart kan ske när eleven visar hur hen tänker; att bedöma hur elever tänker är en omöjlighet enligt Westlund (s.298, Att bedöma elevers läsförståelse, 2013). Ivar Bråten menar att elever i dag behöver få kunskap om metakognitiva strategier, d.v.s. kunskap och medvetenhet om det egna lärandet (s. 38, Läsförståelse i teori och praktik, 2008). Dessa är naturligtvis bara ett litet axplock ur den forskning som finns inom området men jag tycker att den sammanfattar mina tankegångar tydligt: •• När en elev får arbeta med romanens text kontinuerligt och får regelbunden återkoppling sker en formativ bedömning automatiskt. •• Eleven visar hur hen tänker när hen genomför uppgifterna utifrån tydligt uppställda krav. •• När eleven får kännedom om de olika lässtrategierna och använder dem vid genomförandet av uppgifterna blir hen medveten om sitt egna lärande. •• Metakognitiva strategier skapas succesivt jämte användandet av lässtrategierna. För att tydliggöra för både pedagog och elev vad som är det förväntade resultatet i varje enskild uppgift och för att öka elevens förståelse för uppgiften har jag valt att använda mig av matriser med förväntade krav på de olika nivåerna E, C och A. Vid bedömningen av uppgifterna kan pedagogen välja att färgmarkera de uppnådda kraven eller/och återkoppla med egna kommentarer. Det viktiga för att bedömningen ska bli formativ är att eleven får återkoppling som är framåtsyftande, d.v.s. att eleven kan använda sig av återkopplingen för att utvecklas till nästa gång. I matriserna förekommer begrepp som för eleverna i början kan vara främmande. Exempelvis rimlig, argumentera, resonera, reflektera etc. Några av dem finns förklarade i rutor i marginalen, andra anser jag vara vanligare och har därmed lämnat därhän.

Urvalet av romaner Vid valet av romaner utgick jag till största del från modern ungdomslitteratur med några undantag för att kunna använda materialet på ett mångsidigt sätt. Eftersom det främsta syftet är att skapa läsglädje vill jag använda mig av modern litteratur då jag är övertygad om att de flesta elever har lättare att identifiera sig med huvudpersonerna i den moderna romanen. Jag har försökt att i möjligaste mån välja olika typer av romaner, därav genreindelningen, samt olika längd och svårighetsgrad. De lättlästa romanerna finns representerade för att nå de lässvaga och för de som motvilligt tar en bok i sin hand. Några riktigt mastiga romaner, vad avser både textmängd och svårighetsgrad, finns med till de som behärskar den typen av läsning.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

196


Genreindelning Kärleksroman

Spänningsroman

Sms från Soppero s. 62 Himlen börjar här s. 86 Det är så logiskt alla fattar utom du s. 91 Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket s. 103 Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag s. 106

Mördarens apa s. 39 Det största bytet s. 130 Kickboxaren s. 183

Dagboksroman Ett öga rött s. 18

Historisk roman En ö i havet s. 138 Godnatt Mister Tom s. 170

Självbiografi När jag inte hade nåt s. 123

Utvecklingsroman I taket lyser stjärnorna s. 73 Lex bok s. 79 Flyga högt s. 97 Åtta saker du aldrig skulle våga s. 112 Jag, En s. 149 Kathrine teorin s. 155 Inte bara tennis s. 177

Dystopi/Framtidsroman Hungerspelen s. 25 Divergent s. 67

Verklighetsskildring Villig s. 134 Saba s. 144 Det finns inga skridskor i öknen s. 160 Vanja och Ville s. 189

Fantasyrealism (övernaturlighet) Cirkeln s. 31 Agnes Cecilia: En sällsam historia s. 117

Kärlek/Spänning Kanske är det allt du behöver veta s. 165

Humor Min pappa är snäll och min mamma är utlänning s. 48 En man som heter Ove s. 55

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

17


Cirkeln Författare: Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg Årtal: 2011 Genre: Fantasyrealism (övernaturlighet) Huvudpersoner: Några ungdomar som plötsligt får olika övernaturliga krafter utan att veta varför, som inte känner varandra men som dras till samma plats. Minoo; som inte känner sin kraft från början, hon bara dras till de andra tjejerna. Hon är en skötsam och ytterst noggrann person. Vanessa; som inte sköter skolan och har en besvärlig relation till sin styvpappa. Anna-Karin; som mobbas av sina skolkamrater och inte vill annat än att hämnas mobbarna. Linnéa; som bara skolkar från skolan och har en trasslig uppväxt. Rebecca; med ätstörningar och som finner sin trygghet i hennes populära pojkvän Gustaf men inte vågar stå för vad hon egentligen tycker. Är krafterna onda eller goda? När en person plötsligt kan läsa andras tankar eller styra vad någon annan säger – vad händer med personen då? Andra viktiga personer: Elias; som har ett trassligt liv med droger och självmordstankar hör en röst inom sig som säger åt honom vad han ska göra …

Uppgift 1 (s. 7–15) Hitta tre meningar från kapitlet som visar hur författarna bygger upp spänningen och förklara ditt val.

Svenska/SVA

Krav på E-nivå

Krav på C-nivå

Krav på A-nivå

Du ska förklara varför du tycker att meningarna som du hittar visar spänning.

Du ska förklara varför du tycker att meningarna som du hittar visar att det byggs upp en spänning.

Du ska förklara varför du tycker att meningarna som du hittar visar att det byggs upp en spänning. Beskriv också spänning som är dold i texten.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

31


Uppgift 2 (s. 16–25) Hur märker du att Minoos dröm är hämtad ur en annan tid?

Svenska/SVA

Krav på E-nivå

Krav på C-nivå

Krav på A-nivå

Du ska hämta exempel från texten som visar att drömmen inte kan vara nutid.

Du ska hämta flera exempel från texten som visar att drömmen inte kan vara nutid.

Du ska hämta flera exempel från texten som visar att drömmen inte kan vara nutid.

Ge förklaringar till varför du tar med de exemplen.

Förklara varför du valde de exemplen samt när du tror att drömmen utspelar sig.

Uppgift 3 (s. 26–36) Vilka anledningar kan finnas till att författarna har valt att gestalta så olika typer av personer som Anna-Karin, Linnea, Minoo och Vanessa?

Svenska/SVA

Krav på E-nivå

Krav på C-nivå

Krav på A-nivå

Du ska nämna något rimligt skäl till varför författarna gjort så.

Du ska nämna några bra skäl till varför författarna gjort så.

Du ska nämna några bra och självklara skäl till varför författarna gjort så.

Ta hjälp av dina egna erfarenheter, olika livsfrågor och hur du själv ser på världen när du skriver.

Ta hjälp av dina egna erfarenheter, olika livsfrågor och hur du själv ser på världen när du skriver.

Ta hjälp av dina egna erfarenheter, olika livsfrågor och hur du själv ser på världen när du skriver.

Gestalta = Att ge någon eller något en form och en mening genom att beskriva den/det.

Blåmarkerat = ytterligare krav i SVA.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

32


Cirkeln Uppgift 1 (s. 7–15) På s. 9 står det att Elias ser att rektorn lägger ett upphittat hårstrå från Elias i ett kuvert. Läsaren förstår att det är något mycket märkligt som sker vilket gör att spänningen ökar. På s. 9 står det också att skolan är ”tom och ödslig” vilket bygger upp en spänning. På s. 10 står det att Elias hör steg i korridoren och att han känner att någon tittar på honom, detta är ett tydligt spänningsbyggande. På s. 11 står det att ljuset släcks och en dörr går igen och att vaktmästaren står runt hörnet. Det är skrivet på ett sätt som bygger upp spänningen. På s. 12–15 är det en röst inom Elias som talar till honom och säger åt honom att han ska skära sig själv. Elias vet också att någon följer efter honom och att han är i fara. Genom rösten accelererar spänningen hela vägen till klimax när Elias känner smärtan i armen. Spänning som är dold i texten är att läsaren hela tiden undrar över vem som förföljer Elias och som står bakom dörren och om det är samma persons röst som Elias hör inom sig.

Uppgift 2 (s. 16–25) På sidorna 16–17 finns olika tidsmarkörer som hintar om en annan tid. Ordet särken nämns tidigt i hennes dröm. Andra markörer är fackelsken, kätting, vakter, fackelbärare, sköka, pöbel, häst och vagn. Förklaringarna som eleven ger kan antingen visa att begreppen inte används i dag eller att de användes förr. För att redogöra för när drömmen utspelar sig räcker det att hänvisa till historiska händelser som exempelvis när häxbränningar förekom (1600-talet) eller när kvinnor straffades med döden om de begått äktenskapsbrott (in på 1800-talet). Alternativt skriva ett århundrade.

Uppgift 3 (s. 26–36) Flera förklaringar är möjliga till varför författarna valt de olika karaktärerna. Eleven har möjlighet att göra kopplingar till sin egen skolgång och olikheterna som finns på den egna skolan. Dessutom kan eleven resonera kring vad hen ser omkring sig och vad hen har varit med om och utifrån det dra paralleller till bokens karaktärer. •• För att möjligheten ska finnas för läsaren att hitta någon som hen kan identifiera sig med oavsett personlighet kan författarna valt att skapa flera olika karaktärer. •• Genom att skapa olika typer av huvudkaraktärer blir berättelsen mer dynamisk än den skulle ha varit med några likasinnade karaktärer. •• Författarna kan ha velat gestalta personer som de själva minns från sin skoltid. •• Det är lättare att ta upp vitt skilda samhällsfrågor eller ungdomsproblematik om karaktärerna i berättelsen speglar den mångfald som finns. Exempelvis olika samhällsklasser och mobbning.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

207


Sms från Soppero Författare: Ann-Helén Laestadius Årtal: 2007 Genre: Kärleksroman Huvudperson: Agnes; som bor i Stockholm men har samiska rötter i Soppero. Ett sms förändrar livet för Agnes som vill hitta sitt ursprung. Hon åker till Soppero norr om polcirkeln där hennes mormor och morfar bor. Andra viktiga personer: Henrik; 14-årig same som kommer att finnas i Agnes dagdrömmar en tid. Innan de träffas … Kristin; som är Agnes kusin i Soppero. Kristin står Agnes nära och hjälper henne.

Uppgift 1 (s. 5–11) Varför vill Agnes lära sig samiska?

Svenska/SVA

Krav på E nivå

Krav på C-nivå

Krav på A-nivå

Ge en tänkbar förklaring till varför Agnes vill lära sig samiska.

Resonera kring olika anledningar till varför Agnes kan tänkas vilja lära sig samiska.

Resonera kring olika anledningar till varför Agnes kan tänkas vilja lära sig samiska.

Ditt resonemang ska vara ganska genomtänkt och ganska tydligt.

Ditt resonemang ska vara välformulerat, genomtänkt och tydligt.

Din förklaring ska vara någorlunda enkel att förstå och följa.

Resonera = Att föra ett samtal med sig själv som visar ens tankegång kring uppgiften.

Uppgift 2 (s. 12–19) Vilka fakta får läsaren lära sig om renskötsel i kapitlet? Krav på E-nivå

Svenska/SVA

Nämn flera fakta som läsaren får lära sig om renskötsel i kapitlet.

I denna uppgift finns det endast möjlighet att uppvisa E-nivå.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

62


Sms från Soppero Uppgift 1 (s. 5–11) Agnes mamma är nordsame men flyttade till Stockholm och tog på sätt och vis avstånd från sina rötter då hon bland annat helt övergav det samiska språket. Agnes drömmer om att bli en riktig same genom att lära sig samiska. Mellan raderna går att läsa att Agnes lockas av sitt ursprung som både är den samiska kulturen och språket. Det blir extra viktigt för Agnes att lära sig samiska när en okänd person börjar skicka sms på samiska till henne.

Uppgift 2 (s. 12–19) •• Renarna är i ett rengärde när kalvarna ska födas. •• Kalvarna föds på våren. •• Honrenen kallas vaja. •• Renarna kan ha svårt att finna mat på vintern om det är mycket snö. Ibland får de vara i rengärdet även då. •• Renarna föder sig själva och strövar fritt på fjällen när de inte är i ett rengärde. •• Ofta går renskötararbetet i arv från en generation till nästa.

Uppgift 3 (s. 20–29) Ett resonemang angående detta förs i romanen på sidan 27. Agnes anser att det handlar om var en person själv känner att hen har tillhörigheten, oavsett vad andra tycker. En kompis till Agens menar att det handlar om vilka attiraljer som personen har som tillhör kulturen. Någon är exempelvis same som äger renar och talar samiska.

Uppgift 4 (s. 30–37) På sidan 30 reflekterar Agnes mamma över hur det är att komma hem när hon och Agnes landar på Kiruna flygplats. Hon blir glad och lugn. Underförstått framgår att känslan kan vara allmängiltig för alla som vuxit upp på en plats där de har sina rötter. På sidan 33 reflekterar Agnes morfar över att han saknar livet som renskötare och att få vara med renarna. Han är glad över att renarna har varit i rengärdet under vintern då det har underlättat för honom att få vara med och titta. Underförstått framgår att saknaden är stor hos någon som under hela sitt liv haft ett åtagande som de sedan måste lämna. På sidan 34 reflekterar Agnes morfar över att han tycker att det är sorgligt att han inte kan tala samiska med sitt barnbarn på grund av att hennes mamma slutat tala samiska. Underförstått framgår att släktspråket bör gå vidare till nästa generation för att rötterna inte ska gå förlorade. På sidan 35 reflekterar Agnes över att människorna i byn är så nyfikna när de tittar på henne bakom köksgardinen. Underförstått framgår att det i mindre samhällen ofta finns en större nyfikenhet kring andra människor.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

226


Flyga högt Författare: Katarina von Bredow Årtal: 2011 Genre: Utvecklingsroman Huvudperson: Vendela; som blir tvingad att välja mellan vänskap och kärlek när hon försöker att hitta både sig själv och kärleken samtidigt som hennes starka band till kompisen Tove prövas.

Uppgift 1 (s. 7–16) Vad menar författaren med ”oskrivna regler” i detta sammanhang och vad betyder det rent allmänt?

Svenska/SVA

Krav på E-nivå

Krav på C-nivå

Krav på A-nivå

Ge en rimlig förklaring till vad författaren menar. Nämn också vad det betyder i ”dagligt tal”.

Förklara vad författaren troligtvis menar. Skriv också vad det betyder i ”dagligt tal”.

Förklara vad författaren troligtvis menar. Skriv också vad det betyder i ”dagligt tal”.

Din förklaring ska vara ganska genomtänkt och ganska tydlig.

Din förklaring ska vara genomtänkt och enkel att följa.

Din förklaring ska vara någorlunda enkel att förstå.

Uppgift 2 (s. 17–26) Vad är det för mörkt och sorgset som kommer över Vendela när hon minst anar det? Krav på E-nivå

Svenska/SVA

Ge en rimlig förklaring till vad det kan vara som Vendela känner.

I denna uppgift finns det endast möjlighet att uppvisa E-nivå.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

97


Flyga högt Uppgift 1 (s. 7–16) På sidan 11 står det om de oskrivna reglerna som i detta fall handlar om en ny tjej i klassen, Silja, som inte följer några förutbestämda regler om att smälta in och vara lagom. Hon trotsar reglerna och gör vad som faller henne in och är inte det minsta lagom. Eleven ska även redogöra för vad oskrivna regler kan handla om i mer allmänna ordalag.

Uppgift 2 (s. 17–26) Det mörka som kommer över Vendela emellanåt är sorgen efter hennes lillebror som dog när Vendela var sex år.

Uppgift 3 (s. 27–33) Det framgår att Vendela tänker mycket på sin bror och ser honom framför sig. Hon talar till honom i sitt inre på ett sätt som nästan får läsaren att tro att han fortfarande lever. Läsaren får en uppfattning om att Vendela skulle behöva berätta för sina föräldrar hur mycket hon fortfarande tänker på sin bror. De talar inte om honom längre trots att han för Vendela är väldigt levande. Eleven bör hänvisa till egna erfarenheter eller funderingar och koppla samman dem med Vendelas sorg.

Uppgift 4 (s. 34–45) I deras flirtspel finns det outtalade regler att följa. Dels ska alla inblandade visa intresse men med måtta, ingen får verka för intresserad. Vendela och Tove ska klä upp sig och spela lite svåråtkomliga. Loke och Nils ska vara generösa och ge komplimanger. Eleven ska kommentera om detta typ av spel finns i verkligheten, vilket kan vara i elevens verklighet eller i en för eleven iakttagen verklighet.

Uppgift 5 (s. 45–55) Nedan följer en sammanfattning över sidorna. Viss variation bör godtas i vad eleven finner viktigast. Emelie, klassens informella ledare, är tillbaka efter semestern och träffar Silja som är den nya coola tjejen i klassen. De uppfattar varandra genast som rivaler. Vendela ska träffa Nils på tu man hand och hon känner till att han också har känslor för henne. Silja lyckas göra bra ifrån sig under idrottslektionen och visar på så sätt vad hon går för.

Kapitel för kapitel 47-11876-2 © Cissi Lavér och Liber AB

Kopieringsunderlag

243


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.