9789127114937

lev med din kropp 3 dec.indd 4

08-12-04 00.55.43

Innehåll

Förord av Åsa Nilsonne 11 Inledning 13 Författarnas och bokens bakgrund 15 Bokens upplägg och innehåll 15 För vilka är denna självhjälpsbok inte tillräcklig? 18 Några ord om övervikt och fetma 20 Vad du kan förvänta dig av boken 21

DEL I

Kroppsuppfattning och självkänsla

1. Utseende och kroppsuppfattning 25 Utseende och skönhet i ett historiskt perspektiv 26 Hur utbrett är missnöjet? 28 Skönhetsoperationer 29 Kroppsvård – njutning eller krav? 30 Du och din kropp 31 Kroppsuppfattning 32 Hur uppstår negativ kroppsuppfattning? 33 Utvecklingen av missnöje med kropp och utseende 35 Psykologiska processer när vi jämför oss med andra 39 Nya perspektiv på din kropp 41

innehåll

lev med din kropp 3 dec.indd 5

5

08-12-04 00.55.43

2. Självbild och självkänsla 43 Är du för hård mot dig själv? 46 Vad är det du försöker undvika? 48

DEL II

Lär känna, acceptera och använda din kropp

3. Förberedelser 53 Ett självhjälpsprogram 55 Vad går att förändra? 57 Frågeformulär för att lära känna dig själv och ta reda på din kroppsuppfattning 61 Sammanfatta dina resultat 85 Tankeexperiment 87 Formulera specifika mål 88 Att ta det första steget 91 Övningar i medveten närvaro 91 STEG I

Livsvärden – vad är viktigt i ditt liv? 94

Levande stunder 96 Du har bara ett liv 99 Livsvärden 100 Dina livsvärden 102 Missnöje med kroppen som ett hinder för att göra det du vill 110 Att lösa problem 110 Vad har du för relation med din kropp? 112 Åter till problemfixeriet 118 Hur har det fungerat? 120 Att undvika obehag – eller gå mot dina livsvärden 122 Ett första steg i värderad riktning 125 Sammanfattning av steg 1 129

6

lev med din kropp 3 dec.indd 6

innehåll

08-12-04 00.55.43

STEG

2 Återupptäck din kropp – bortom din inre dialog 130 Att vilja slippa obehag till varje pris 130 Att smyga 132 Notera när och hur du smyger 133 Att rätta till och kontrollera utseendet 137 Registrering av ritualer och smygande 141 Ett alternativt förhållningssätt 147 En introduktion till tankemaskinen 148 Hur vi lär oss att relatera saker och ting till varandra och att språka 148 När språkandet ställer till problem för oss 151 Här och nu 154 Upptäck din kropp här och nu 157 Ett andra steg i värderad riktning 163 Sammanfattning av steg 2 165

STEG

3 Relationen mellan din kroppsuppfattning och självkänsla – hur vill du ha det? 166 Självkänslan förändras beroende på vad du gör 166 Vad talar för att kropp och utseende tar för stor del av din självkänsla? 169 Att börja förändra din självkänsla 173 Kontroll, ritualer och smygande – vad dyker det upp för tankar? 173 Att skapa nya erfarenheter 177 Alternativa beteenden i stället för att kontrollera och kommentera kroppen 188 Undvikande 189 Vad lägger du din tid på? 194 Investering av tid och resurser 196 Perfektionism 198 Beteendeexperiment 200 Ett tredje steg i värderad riktning 202 Sammanfattning av steg 3 203

innehåll

lev med din kropp 3 dec.indd 7

7

08-12-04 00.55.43

STEG

4 Kartlägg din inre dialog – förstå, ta ställning, förändra och acceptera 204 Beteenden och deras konsekvenser 205 Upptäck din inre dialog 209 Radio missnöje 210 Sändningar från Radio missnöje 214 Tankefällor 216 Van-föreställning 221 Vad kan du förändra? 222 Beteendeexperiment 223 Vad ska vi använda tankemaskinen till? 229 Ett fjärde steg i värderad riktning 230 Sammanfattning av steg 4 232

STEG

5 Villighet och acceptans – konsten att leva 233 Van-sinne och miss-nöje 234 Att förhålla sig till inre händelser 235 Villighet som ett alternativ 237 Rent och smutsigt obehag 239 Att vänta på rätt känsla eller tanke 242 Hel och full villighet 250 Några avslutande ord om villighet 250 Acceptans 251 Att vara på väg eller att nå ett mål 253 Vett och etikett vid inre händelser 254 En dålig kopp 256 Att bedöma och utvärdera 258 Du borde försöka, men måste inte eftersom … 259 Att känna sig fet, mager eller ful 262 Acceptans i tjänsten av ett friare liv på väg mot dina livsvärden 266 Ett femte steg i värderad riktning 267 Sammanfattning av steg 5 269

8

lev med din kropp 3 dec.indd 8

innehåll

08-12-04 00.55.44

STEG

6 Ta hand om din kropp och var närvarande 270 Grundläggande respekt och omvårdnad 271 Att träna för att må bra i framtiden eller i nuet? 276 Medveten närvaro vid kroppsaktivitet 284 Aktiviteter i vardagen 286 Gör en sak i taget – med värdighet 291 Att åka slalom 292 Att uppvakta din kropp 295 Flexibilitet 298 Ett sjätte steg i värderad riktning 301 Sammanfattning av steg 6 303

STEG

7 Behåll förändringar och förebygg återfall – hur går du vidare? 304 Hur är din kroppsuppfattning i dag? 305 Sammanfatta dina resultat 327 Att hålla sig på sitt livs väg 329 Bakslag och återfall 330 Observera 330 Varningssignaler 332 Prioritera 333 Planera 335 Öva – skapa en återfalls- och preventionsplan 337 Var närvarande 342 Att ta fler steg mot dina livsvärden 344

Referenser 348 Rekommenderad läsning 352 Författarnas tack 353

innehåll

lev med din kropp 3 dec.indd 9

9

08-12-04 00.55.44

lev med din kropp 3 dec.indd 10

08-12-04 00.55.44

Förord av åsa nilsonne

v

arför skriva en bok om missnöje med kroppen? Kanske för att författarna har utarbetat en metod att behandla ett angeläget problem, och vill göra den hjälpen tillgänglig för fler personer. Kanske för att ta upp ett problem eller en svårighet där det finns behov av hjälp, men ännu ingen lättillgänglig litteratur. Kanske för att författarna inte bara tror, utan vet, att människor kan ha stor nytta av god självhjälpslitteratur.

Jag tycker att alla tre förklaringarna är aktuella för den här boken.

Författarna har arbetat psykoterapeutiskt med människor som drabbats av ätstörningar. För dem är ofta relationen till den egna kroppen djupt problematisk, och smärtsam. Den problematiska relationen till den egna kroppen kommer därmed av nödvändighet att beröras i terapiarbetet, vilket kräver att terapeuten har redskap för att hjälpa patienten till en mindre ångestfylld och negativ relation till sin kropp.

De redskapen redovisas i den här boken, och läggs i läsarens hand.

Boken vänder sig dock inte i första hand till dem som har extrema svårigheter, utan till alla som tycker att missnöje med kroppen tar för mycket energi och plats i deras liv. Att inte kunna förlika sig med sin kropp, att i värsta fall döma, hata och förakta den, är ett sorgligt och handikappande tillstånd. Vi har ju alltid kroppen med oss – i våra relationer, på arbetet och på vår fritid. Den som inte kan släppa sin övertygelse att kroppen inte duger får en nedsatt livskvalitet i många dimensioner.

Det här är en ambitiös bok, fjärran från många självhjälpsböck-

förord

lev med din kropp 3 dec.indd 11

11

08-12-04 00.55.44

ers glada budskap om att tänka positivt eller hurtiga uppmaningar att älska sig själv sådan som man är. Det är ju just oförmågan att göra detta som är problemet, och då måste ju läsaren få de redskap och färdigheter hon eller han saknar. Boken förenar strategier för förändring med strategier för att kunna leva nu, innan någon förändring har hunnit ske. Boken har en varm och accepterande ton och präglas av respekt för läsaren. Många tidigare KBT-orienterade självhjälpsböcker har varit helt inriktade på förändring. Den här boken är genomsyrad av tredje vågens KBT och ACT (Acceptance and Commitment Therapy), som sig bör när Thomas Parling skriver. Samtidigt som författarna diskuterar förändring, arbetar de med acceptans och fokus på de livsmål som ligger bortom viktnedgången eller de väldefinierade musklerna. Boken kräver dock att läsaren inte bara ska läsa, nicka och ”förstå”. Förståelsen måste omsättas i handling, och där får läsaren handfast, pedagogisk hjälp. Den läsare som utnyttjar boken fullt ut kommer att ha gått igenom en process som i mycket liknar en regelrätt psykoterapi.

Författarna inleder med en historisk överblick som jag tror kan vara terapeutisk i sig: den uppmuntrar läsaren att vidga sitt perspektiv, att se att skönhet och kroppsideal förändras över tid och över kulturer. Redan här tar dialogen med läsaren fart – varifrån kommer vår egen kritik av våra kroppar? Läsaren uppmuntras och coachas att, tillsammans med författarna, bli sin egen terapeut. Ata Ghaderis forskning har bland annat rört effekten av självhjälpsmanualer, och han är en internationellt erkänd auktoritet på att utvärdera dem.

Det råder för närvarande en stor brist på utbildade KBT-terapeuter. Det är enormt glädjande att kollegor som Ata Ghaderi och Thomas Parling har tagit sig tid att skriva en bok som ger många fler tillgång till deras kunskap och erfarenhet. Jag är övertygad om att den här boken kommer att kunna vara till mycket stor nytta för de personer som har betydligt lägre livskvalitet än de hade behövt ha på grund av att de har satt sina liv på ”paus” medan de utkämpar ett energikrävande, nedslående krig mot sina kroppar.

Det är oerhört uppmuntrande att se självhjälpsböcker av hög kvalitet. Detta är en sådan bok. Jag hoppas att det kommer många fler!

lev med din kropp 3 dec.indd 12

08-12-04 00.55.44

Inledning

d

en här boken vänder sig till dig som är missnöjd med hur din kropp ser ut eller känns. Oavsett om missnöjet gäller din vikt, kroppsform eller något annat, så ska du veta att du inte är ensam. Det verkar tvärtom som att missnöjet med våra kroppar bara blir allt större. Varje dag möts vi av budskap från löpsedlar, tidningar och reklam som säger att det är möjligt att gå ner i vikt, att få en fin slät hy, få mer hår på huvudet och så vidare.

Vi lär oss att kan man göra något åt sitt utseende så bör man också göra det, allt för att uppfylla dagens skönhetsideal. För kvinnor är idealet i dag framför allt att vara smal och det är också utseendet som är den viktigaste komponenten i att vara kvinnlig – eller rättare sagt, det är så det framställs i media. Manlighet porträtteras på ett mer varierat sätt och har inte heller riktigt samma fokus på utseende. Men man kan se en begynnande trend i att skönhet och yta blir en allt viktigare del även i att vara manlig.

Så varför har vi skrivit en bok om att vara missnöjd med sin kropp och vad skiljer den här boken från de böcker som redan finns? Vi tror inte att man kan komma över sitt missnöje genom att bara tänka positivt eller genom att försöka blunda för det man inte tycker om hos sin kropp. Glada och stöttande tillrop om att du är jättefin, bra eller helt okej som du är, brukar inte hjälpa särskilt mycket. Den här boken erbjuder i stället ett annat perspektiv. I korthet går det ut på att du steg för steg ska börja göra de saker du verkligen vill samtidigt som du känner dig missnöjd, otillräcklig, falsk eller vad just du känner.

inledning

lev med din kropp 3 dec.indd 13

13

08-12-04 00.55.44

Boken du har i din hand är en frukt av nya utskott på det stora träd som går under namnet kognitiv beteendeterapi (KBT). Perspektivet vi utgår från kallas Relational Frame Theory (RFT), och det handlar om samt förklarar mänskligt språk och tänkande.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en terapiform som baseras på RFT. Bokens innehåll baseras också på inlärningsteori, det innebär att boken uppmuntrar läsaren att pröva, undersöka och komma i kontakt med nya erfarenheter på ett strukturerat sätt.

Tanken med boken är att du ska börja våga pröva dig fram och skaffa de erfarenheter du verkligen behöver för att kunna leva ett rikt liv, och samtidigt genom dessa nya erfarenheter bygga upp din självkänsla. Syftet är att du ska börja uppleva och lära känna din kropp så som den verkligen är, och inte så som alla dina värderande tankar säger dig att den är. Du får hjälp att återupptäcka din kropp genom att lära dig frigöra dig lite grann från nutidens förhållningssätt och den kultur vi lever i, bland annat tendensen att hela tiden jämföra sig själv med andra, att döma, värdera och granska sig själv.

Till din hjälp har du övningar i medveten närvaro, som du kan lyssna på och ladda ner från bokens hemsida www.nok.se/levmeddinkropp. På hemsidan finns också möjlighet att skriva ut många av de arbetsblad som finns i boken. Att läsa boken kan vara inspirerande i sig, men för att få uppleva detta nya perspektiv och förhållningssätt till din kropp rekommenderar vi att du också prövar de olika övningarna i boken.

Vi kan inte alla vara vackra utifrån det ideal som råder för stunden. Vi som skrivit boken vill hjälpa dig att flytta fokus, du behöver inte försöka klämma in dig själv i ”idealramen”. Det är viktigt att då och då stanna upp och bestämma sig för vad man verkligen vill, och inte vad man har blivit van att fokusera på, värdesätta eller tro på. Sedan gäller det att börja ta några steg i den riktningen. Den här boken vill vara en hjälp på vägen, en guide som får dig att se på dig själv med nya ögon, en aning mer befriad från alla tankar, värderingar och antaganden som hindrar dig från att leva det liv du önskar.

14

lev med din kropp 3 dec.indd 14

inledning

08-12-04 00.55.44

Författarnas och bokens bakgrund Vi som har skrivit den här boken är naturligtvis intresserade av hur kroppsuppfattning, självkänsla och självbild påverkar varandra och även hur de påverkar människors livskvalitet. Vi forskar båda två vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Skälen till varför vi kom att syssla just med människors kroppsuppfattning och missnöje med sitt utseende är flera: Ata: När jag forskade kring ätstörningar och speciellt när jag undersökte hur vanliga de är i Sverige, insåg jag att väldigt många, inte bara de som har en ätstörning, har påtagliga problem med sin kropp och sin självbild. Det blev början till många fördjupningar och studier, samt många timmar i olika intensiva terapier och behandlingsstudier med människor som led av kraftigt missnöje med sin kropp.

Thomas: Jag anser att det finns ett annat sätt att förhålla sig till sin kropp än den som presenteras i media. Tänk all den möda och tid som många lägger ner på att förändra och förbättra sin kropp för att uppnå ett ideal som i de flesta fall är ouppnåeligt. Den tiden kan man i stället lära sig att lägga på något annat. Boken du håller i din hand vill visa dig att just det är möjligt. I stället för att leva mot din kropp, kan du leva med din kropp.

Bokens upplägg och innehåll Du kan använda boken på olika sätt. Ett sätt är att läsa boken och göra de övningar som du blir nyfiken på och som känns relevanta för just dig. Ett alternativt sätt är att gå igenom bokens andra del som ett strukturerat självhjälpsmaterial. Då ägnar du mer tid åt boken och de olika övningarna och ser till att du gör alla övningar innan du går vidare till nästa steg. I början av andra delen finns därför kapitlet Ett självhjälpsprogram, som ger mer konkreta anvisningar. Vi har alla olika behov och startar från olika utgångspunkter och därför är det bra om du tänker igenom vad som fungerar bäst för just dig.

Boken består av två delar. Den första delen, Kroppsuppfattning och självkänsla, handlar om hur man ser på sig själv, sin kropp och om

inledning

lev med din kropp 3 dec.indd 15

15

08-12-04 00.55.44

de ideal som råder i samhället. De inledande kapitlen handlar om attityder, hur negativ kroppsuppfattning uppstår, vad som hindrar oss från att tycka om och acceptera vår kropp, samt om sambandet mellan vår kroppsuppfattning och hur vi tänker om oss själva.

Den andra delen, Lär känna, acceptera och använda din kropp, inleds med ett antal formulär att fylla i för att du ska få en god bild av hur du ser på dig själv och din kropp i dag. Sedan guidas du igenom sju steg, där du genom att experimentera tar reda på vad du verkligen känner och upplever – bortom alla dina värderande tankar.

Steg 1 innebär att se över vad du vill att ditt liv ska handla om, dina livsvärden. Det handlar om att noga fundera igenom vad som är viktigt för dig och hur du vill rikta ditt liv och ge det mening. Vi människor behöver ge vårt liv mening. En av de viktigaste saker vi behöver göra är att skapa livsriktningar vi värderar högt och börja gå mot dessa. Målen i sig är sällan det viktigaste. Att gå den väg man tycker är viktig samtidigt som man upplever att själva resan är värd målet gör sysselsättningen meningsfull och givande. I det första steget får du också titta närmare på vad som hindrar dig från att leva på det sätt du egentligen vill. Ibland har vi orealistiska eller hindrande föreställningar om hur saker och ting är, som automatiskt dyker upp som negativa tankar om oss själva, vår kropp, vårt värde och om vår duglighet. De kan vara minst lika verkliga och viktiga som yttre hinder, det råder det ingen tvekan om. Det är antagligen just därför du sitter med denna bok i din hand och det är just därför denna bok behövde skrivas. Vi människor ser ofta våra tankar, känslor, minnen och föreställningar som objektiva sanningar.

I nästa steg, steg 2, får du en möjlighet att återupptäcka din kropp med öppna sinnen. Det är en chans att släppa gamla föreställningar, idéer och missuppfattningar som du kanske har haft i många år, som har hindrat dig från att leva med din kropp. För att ha en realistisk och fungerande kroppsuppfattning måste man lära känna sin kropp, vilket man enbart kan göra genom att leva fullt ut med sin kropp och göra saker med kroppen som man värdesätter och vill göra.

16

lev med din kropp 3 dec.indd 16

inledning

08-12-04 00.55.44

Steg 3 handlar om självkänsla och kroppsuppfattning. För att det inte ska bli en obalans mellan den vikt man ger sitt utseende och de andra delarna av självbilden behöver man bli medveten om och ta reda på vad som verkligen betyder något för en. Vilken betydelse vill man egentligen tillskriva de olika delarna av sin självbild? Hur vill man att ens självkänsla ska se ut? Självkänslan är den värderande aspekten av självbilden. När man har bestämt sig för vad man vill att livet ska handla om, vad man vill stå för, vad ens självbild ska bestå av (vilket i praktiken mest handlar om vad man ägnar sin tid åt, vad man sysselsätter sig med och satsar på), ska man bestämma sig för hur viktig var och en av delarna ska vara. Du får också pröva att göra nya saker, bete dig på nya sätt – i stället för att exempelvis kritiskt granska din kropp eller undvika situationer där du visar din kropp.

I steg 4 får du kartlägga din inre dialog, ta reda på vad du tänker kring din kropp och ditt utseende. Kan det vara så att våra tankar spelar oss ett spratt, att vi fäster för stor vikt vid vad de kan säga?

Hur kan vi förhålla oss till våra tankar? Du får läsa om några vanliga tankefällor och undersöka om de stämmer in på dig och ditt sätt att tänka. Sedan får du gå från tänkande till att pröva och experimentera.

Steg 5 handlar om villighet och acceptans, att arbeta med acceptans som en aktiv process. Finns det saker man kan förändra?

Finns det sådant som man behöver acceptera? Vad är syftet med att acceptera? Vad är skillnaden mellan acceptans och att ge upp?

Kan man acceptera sådant man ogillar och om det är så − hur går det till? Kapitlet om acceptans åskådliggör det som i folkmun heter ”var dig själv” eller ”var sann mot dig själv”. Det handlar om att veta vad man har, exempelvis ”sämre” förutsättningar på vissa fronter. Att lära sig vara medveten om det, vara närvarande, vara engagerad och våga satsa helt och fullt på det man vill och sedan göra det som behövs. Kapitlet ger handfasta anvisningar om hur man exakt kan gå tillväga. Vi kallar det ”halva konsten att leva”.

Steg 6 handlar om att lära sig ta hand om sin kropp, att uppskatta och utveckla den. Vi människor har en enorm potential som vi i

inledning

lev med din kropp 3 dec.indd 17

17

08-12-04 00.55.44

många fall behöver lära oss att använda. En negativ syn på kroppen och en kroppsuppfattning som mest fokuserar på brister lämnar inte så mycket utrymme över för att ta hand om sin kropp. Men vi måste ta hand om vår kropp samtidigt som vi försöker leva ett fullvärdigt liv. I det här kapitlet kommer ytterligare några avsnitt om att vara närvarande här och nu. Det handlar om färdigheter som kräver en hel del träning men som samtidigt skänker mycket ro och glädje.

I steg 7, det sista steget, får du notera hur du utvecklats och vad du har förändrat. Det sista steget handlar också om att prioritera och planera för att förebygga eventuella bakslag och återfall till gamla vanor och gamla sätt att tänka och känna.

För vilka är denna självhjälpsbok inte tillräcklig?

Självhjälpsböcker, oavsett område och innehåll, vänder sig framför allt till personer som har ett lite mer avgränsat problemområde, även om problemet kan vara av relativt allvarlig art. Har man till exempel en samtidig ätstörning är denna bok klart otillräcklig, eftersom ätstörningen behöver en specifik behandling som inte ryms inom ramen för den här boken.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk störning som kan leda till ett svårt svälttillstånd. Anorexi kännetecknas av en mycket kraftig rädsla för att gå upp i vikt, och trots normal eller låg vikt upplever sig personen som alldeles för fet för att sluta med bantningen. Att äta leder till ångest samt en upplevelse av kontrollförlust. En extremt sträng diet kombineras ofta med överdriven motion vilket leder till svält och undernäring.

Bulimia nervosa yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då personen äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet. Episoder av hetsätning åtföljs av olämpligt så kallat kompensatoriskt beteende i form av fasta, missbruk av laxermedel, urindrivande medel, självframkallad kräkning och/eller överdrivet motionerande. Ett starkt missnöje med vikt och figur samt låg självkänsla är några av de saker som leder till onda cirklar mellan

18

lev med din kropp 3 dec.indd 18

inledning

08-12-04 00.55.45

Det hela känns helt hopplöst. Jag har varit överviktig och mobbad för det så länge jag minns. Jag tycker att jag mobbas av hela samhället än i dag som vuxen.

Jag kan inte tycka om min kropp och jag tror inte att någon annan gör det heller. Jag har testat nästan allt och ingenting fungerar. Jag förblir nog fet och fortsätter tycka illa om min kropp. Hur kan man känna något annat? anna, 25 år

bantning och hetsätning, samt hetsätning och kompensatoriskt beteende.

Hetsätningsstörning liknar bulimia nervosa vad gäller återkommande episoder av hetsätning med en samtidig upplevelse av kontrollförlust, men dessa episoder följs inte av kompensatoriska beteenden. Personer med bulimia nervosa är i allmänhet normalviktiga medan personer med hetsätningsstörning oftare är överviktiga. På samma sätt som vid bulimi finns också här ett starkt missnöje med vikt och figur.

Dysmorfofobi handlar om en fixering vid en inbillad defekt i utseendet, och om en mindre fysisk avvikelse skulle finnas, så är fixeringen överdriven. Vanliga områden som orsakar bekymmer är huden, håret och näsan. Överdriven och ständig kontroll i spegeln och/eller betydande undvikande av situationer gör att problemet riskerar att stanna kvar länge.

Depression kan närmast beskrivas som en folksjukdom då den drabbar en stor del av befolkningen någon gång under livet. Störst risk att drabbas löper kvinnor. Några av de vanligaste symtomen är nedstämdhet, depressiva tankar och grubblerier, minskat intresse eller glädje, sömnstörning, nedsatt aptit, svaghetskänsla eller brist på energi, passivitet, minskad tanke- och koncentrationsförmåga samt känslor av värdelöshet eller skuld. Är man deprimerad be-

inledning

lev med din kropp 3 dec.indd 19

19

08-12-04 00.55.45

höver man skaffa annan hjälp innan man sätter i gång och arbetar med den här boken. Det finns en hel del bra självhjälpsmaterial och effektiva psykologiska och medicinska behandlingar för depression.

Kognitiv beteendeterapi, och framför allt en av dess varianter som kallas beteendeaktivering, har visat sig ha minst lika bra och ibland även bättre effekt än både medicinering och sedvanlig KBT. Om du känner igen dig i något av dessa problem, bör du i första hand söka professionell hjälp. Det är mycket svårt att tillgodogöra sig denna självhjälpsbok som är inriktad mot missnöje med kroppen om man är i behov av annan och mer intensiv hjälp eller vård.

Om du är osäker kan du kontakta en läkare för bedömning. I ett senare skede kan du naturligtvis återvända till den här boken.

Några ord om övervikt och fetma Vi lever i en tid då samhällets skönhetsideal är att vara smal. Smalhet kopplas till glädje, popularitet, lycka och framgång. Smala personer presenteras alltid som glada och lyckliga, som symboler för framgång. Överviktiga personer avbildas tvärtom som medelmåttor utan ambitioner, utan karaktär, disciplin och vilja. Attityderna mot överviktiga är hårda och forskning visar att dessa attityder uppstår redan i förskoleåldern. Det finns en mängd fördomar och negativa attityder mot överviktiga personer i samhället vilket har gjort att stigmatisering och upplevelse av utanförskap har blivit en del av vardagen för många personer med övervikt. Det är väldigt lätt att som överviktig påverkas av fördomar som att övervikt exempelvis skulle vara ett resultat av dålig karaktär eller bristande disciplin. Att sedan gång på gång försöka gå ner i vikt och misslyckas leder därför lätt till att man tror att man just saknar karaktär och disciplin, precis som fördomarna säger.

Fetma är skadligt för kroppen och hälsan. Att få professionell hjälp mot sin övervikt/fetma kan därför vara viktigt. Men behandlingen bör också ha inslag som riktar in sig på det övriga livet, det vill säga hur man bäst kan leva ett meningsfullt och givande liv med de förutsättningar man har och hur man behåller den lägre vikten.

De professionella viktminskningsprogrammen blir med forskning-

20

lev med din kropp 3 dec.indd 20

inledning

08-12-04 00.55.45

ens hjälp allt bättre. När man nått en viktnedgång på cirka 10 procent arbetar man ett bra tag för att lära sig behålla den nya vikten innan man börjar bestämma sig för eventuell vidare viktnedgång.

Man behöver också arbeta med sin kroppsuppfattning, sluta med alla former av undvikanden och börja leva det liv man vill leva nu − i stället för att vänta på viktnedgången. Detta skapar de förutsättningar och den livskvalitet som ökar motivationen för vidare arbete med viktreglering och viktstabilisering som är så viktiga ingredienser i varje viktregleringsprogram.

Kommersiella viktminskningsprogram avråder vi däremot helt ifrån, då de saknar vetenskapliga bevis på effektivitet. De bygger oftast på att man framhäver framgångsrika fall, personer som har gått ner i vikt, inte bara några kilon, utan 30–50 kilon. Man visar dock aldrig hur det har gått för dessa personer efter 5–10 år. De flesta är tillbaka där de var från början och har dessutom lagt på sig ytterligare några kilon. Om man behöver gå ner i vikt av medicinska skäl, görs det bäst inom ramen för ett professionellt program.

Utöver detta måste man inte minst arbeta på att leva ett rikt och meningsfullt liv med den kropp man har, en kropp som kanske är under viss förändring även om det går långsamt Övervikt behöver inte vara ett totalt hinder. Att parkera livet i väntan på att vikten ska bli okej kan vara ett förödande beslut. Ju snabbare vi kommer i gång med saker som får oss att må bra, desto bättre. Denna bok är inte någon manual för att gå ner i vikt. Den vill framför allt hjälpa alla att sluta fred med sin kropp, att starta ett nytt förhållande med den. Målet är att våga ta tag i sitt liv och börja använda sin kropp på det sätt man verkligen vill. Det är endast då man är kapabel att gå längs livets bana och leva livet som man vill leva.

Vad du kan förvänta dig av boken Som du redan har sett är det här inte en bok på ett 80-tal sidor där vi lovar dig att allt blir bra bara du läser boken. Vi vill erbjuda dig vägvisning om du väljer att börja lära känna dig själv och förstå hur du ser på din kropp. Vi vill visa dig vad du kan göra för att leva

inledning

lev med din kropp 3 dec.indd 21

21

08-12-04 00.55.45

ett fullvärdigt liv med den kropp du har, samtidigt som du arbetar med att förändra det som går och acceptera det som inte går att förändra. Det här är ett arbete som kan kräva lite tid.

När du läser boken och ska gå igenom de olika övningarna eller göra vissa saker, kommer med stor sannolikhet en hel del värderande tankar om dig själv att automatiskt poppa upp, tankar i stil med: ”Neej, det här kommer inte att fungera för mig, eftersom jag …” Vi vill redan här uppmana dig att hålla utkik efter den här typen av tankar och se om det är möjligt att låta dem vara som de är utan att agera på dem. I stället för att följa tanken och börja värdera, vill vi uppmana dig att testa och skaffa dig direkta erfarenheter i stället. På ett mer konkret sätt kan det innebära att du medan du läser boken märker att en tanke dyker upp men ändå fortsätter att läsa eller göra en övning. På det sättet får du en möjlighet att skaffa dig nya erfarenheter och inte begränsas av det som dina tankar dikterar. Vi vill hjälpa dig att fokusera på vad som är framkomligt för just dig! Det beror förstås på vad du själv värdesätter och varje individ måste givetvis komma fram till sitt eget svar. Vi kommer dock att guida dig medan du arbetar med att tänka över vad du vill och värdesätter och vad du vill göra rent konkret. Vi vill att du ska få en direkt och upplevelsebaserad relation till din kropp, i stället för en relation som bygger på jämförelser med andra eller med det samtida kulturella idealet.

Vi vill nu önska dig lycka till! Ge dig själv chansen att för en stund koppla ifrån alla automatiska värderande tankar och börja återupptäcka din kropp.

lev med din kropp 3 dec.indd 22

08-12-04 00.55.45

del 1 Kroppsuppfattning och sj채lvk채nsla

lev med din kropp 3 dec.indd 23

08-12-04 00.55.45

lev med din kropp 3 dec.indd 24

08-12-04 00.55.45

kapitel 1

Utseende och kroppsuppfattning

v

issa saker går att förändra och andra inte. Många kvinnor lever i dag med vad man kallar ett normativt missnöje med sin kropp, det handlar om en längtan efter att bli smalare och mer attraktiv. För män kan det handla om att vilja ha mer muskler eller att vara längre. Varje dag blir till en kamp för att uppnå sina ideal. En del är födda med vad de upplever som en utmärkande näsa eller öron, eller tycker att de har för korta ben eller för många födelsemärken. För andra kanske det handlar om att ha varit med om en operation som gjort att man inte ser ut som innan, råkat ut för en olycka som förändrat utseendet eller blivit misshandlad och fått men för livet. Det kan också handla om att bli äldre. Många tycker att det är jobbigt och svårt att se sin kropp förändras, både när det gäller utseende och fysisk förmåga.

Hur man tänker om sig själv och hur man tolkar andras reaktioner är de viktigaste faktorerna när det gäller det egna missnöjet med kroppen. Hur man verkligen ser ut i andras ögon spelar alltså en förhållandevis liten roll för ens psykologiska lidande. Det som spelar störst roll är alltså ditt eget förhållande till din kropp ! Det är vad den här boken handlar om. Är du missnöjd med din kropp och hur du ser ut? Kontrollerar du din kropp genom att mäta dig, spegla dig eller fråga andra hur du ser ut? Berättar du för dina vänner om vad du är missnöjd med

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 25

25

08-12-04 00.55.45

När jag tittar på mig själv i spegeln skäms jag för vad jag ser. När hände det här? Varför har jag låtit det gå så långt? Jag var ju aldrig nöjd med min kropp, men det här är hemskt. Jag är väl inte värd någon bättre kropp heller. Fet, ful och oattraktiv!

Det är vad jag är, och inte så smart heller! emma, 33 år

i ditt utseende? Funderar du mycket på hur du ska kunna dölja eller förbättra ditt utseende? Tänker du mycket på din kropp, delar av din kropp och ditt utseende? Mår du dåligt av att se dig själv i spegeln och att tänka på hur du ser ut? Påverkar de här tankarna, känslorna och det du ser hos dig själv ditt självförtroende eller din självkänsla? Undviker du åtsittande kläder på grund av hur du ser ut? Önskar du att du kunde operera dig och ”fixa” det som du tycker inte är tillräckligt bra? Det här är frågor som handlar om ditt eget förhållande till din kropp. Hur många svarade du ja på?

För att sätta in frågor kring utseende och missnöje i ett större perspektiv börjar vi med att titta bakåt i tiden.

Utseende och skönhet i ett historiskt perspektiv Det västerländska skönhetsidealet uttrycks tydligt i den klassiska grekiska konsten kring 400 f.kr. Detta ideal är en bild för både fysisk och andlig perfektion och utgår från själen. Skönhet handlade då om, och handlar i förlängningen fortfarande om, att förkroppsliga själen. Om man lyckades bemästra sin kropp och ha kontroll över den ansågs man ha en stark själ. Den antika konsten betraktade skönhet som något gudomligt och den ideala människokroppen skulle likt den kosmiska ordningen vara harmonisk och i geometrisk perfektion. Balans, symmetri och proportion eftersträvades i konsten vid avbildning av människan, till och med till den grad att man utvecklade regler för dessa proportioner. En människas längd är exempelvis densamma som avståndet mellan fingertopparna när

26

lev med din kropp 3 dec.indd 26

del 1

08-12-04 00.55.45

man sträcker ut armarna. Ett annat sätt att framställa det kroppsliga idealet kunde vara att avbilda de fem vackraste kropparna man kunde hitta och utifrån dessa sätta samman de bästa kroppsdelarna till en idealbild. De nutida skildringarna av skönhet skiljer sig inte i egentlig mening från de tidigare idealen. Det handlar fortfarande om samma förhållande mellan kropp och själ och i reklamen når samma tusenåriga budskap fram: Själens tillstånd är beroende av en kontrollerad, sund och balanserad kropp! Vi tycks fortfarande tro att vi blir lyckligare om vi kan nå det kroppsideal som samhället och kulturen målar upp.

Vetenskapen har också förirrat sig in i sådana föreställningar under olika perioder. Det finns flera exempel på hur man genom att undersöka och klassificera det yttre tror sig kunna säga något om det själsliga tillståndet och om människans natur. Under sent 1700tal väcktes stor uppmärksamhet och uppskattning kring en klassificering av ansiktets utseende och form. Här tänkte man sig att Gud gav alla människor ett ansikte som direkt stod i proportion till personligheten. Olika delar av ansiktet berättade olika saker om människan. I början på 1800-talet tog en ny idé fart kring hur man via kroppens yttre kunde veta något om själen. Denna ”kunskap” fick namnet frenologi och den handlade om att mäta och analysera huvudformen och ur dessa analyser säga något om personens karaktär.

Skallen omsluter ju hjärnan och hjärnan ansågs vara själens boning, så det verkade ju logiskt. Man utvecklade en karta över var olika egenskaper sitter i hjärnan och genom att undersöka dessa områden på skallen kunde man uttala sig om personens karaktär. Även vetenskapen har alltså under vissa perioder varit på villovägar.

Det finns en röd tråd genom historien fram till i dag – utsidan är viktig. Vi har alltid gjort den viktig. Det intressanta är också att det som anses vara vackert varierar från den ena extremen till den andra, från en tid till en annan. Medan dagens ideal är smalhet var det inte så länge sedan som mycket kurviga kvinnor, på gränsen till vad som i dag definieras som fetma eller medelsvår fetma, ansågs utgöra den främsta symbolen för skönhet. Men även inom det senaste århundradet har det skett stora förändringar. På 1910-talet skulle kvinno-

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 27

27

08-12-04 00.55.45

Jag vill inte veta hur jag ser ut. Jag går omkring i kläder som hjälper mig slippa se min kropp. Jag byter kläder i sovrummet med nerdragna rullgardiner och släckt lampa. Jag vill inte se hur äcklig jag ser ut. agneta, 48 år

kroppar vara fylliga och barnalstrande, årtiondet efter skulle de vara smala. På trettiotalet blev idealet rund och sund, för att decenniet efter gå över till smal och stram. Det sker ständiga förändringar i vår kulturella syn på vad som är vackert och eftersträvansvärt.

Hur utbrett är missnöjet?

För att återkomma till vår egen tid, vänder vi oss till dagens USA. Där har man ställt frågor om missnöje med kroppen via en och samma tidskrift år 1972, 1985 och 1996 och sett en klar ökning – allt fler är missnöjda med sin kropp och sitt utseende. Från 1972 till 1996 ökade andelen missnöjda män från 15 till 43 procent (en ökning med 28 procent) och andelen missnöjda kvinnor från 23 till 56 procent (en ökning med 33 procent). Det finns tyvärr inte så många studier gjorda i Sverige, men olika sammanställningar av studier från USA, från 70-talet till mitten av 90-talet, visar att det är i stort sett samma delar eller aspekter av kroppen som man är mest missnöjd med: magen, brösten, höfterna, rumpan, samt vikten.

De flesta studier som har undersökt människors kroppsuppfattning över längre tid visar att mäns kroppsuppfattning har legat på en jämn nivå, medan kvinnor har blivit alltmer missnöjda med sitt utseende under de senaste decennierna. I en omfattande studie gjord i Norge undersökte man ungdomars missnöje med kroppen både 1992 och 2002. Man fann här att andelen flickor och pojkar som var missnöjda med sin kropp hade ökat. Samtidigt har även andelen flickor och pojkar som är nöjda med sin kropp ökat! Den norska studien visar samtidigt vad de flesta andra undersökningar visar: kvinnor är mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende

28

lev med din kropp 3 dec.indd 28

del 1

08-12-04 00.55.45

än vad män är. En förklaring till att missnöjet hos pojkar och män ändå har ökat, kan vara att kroppsidealet har gått mot att vara mer muskulös än vad genomsnittsmannen är. En svensk studie från 1995 fann, sett över alla åldersgrupper, att utseendet är viktigare för kvinnor än för män. Man kunde också se att mellan 65 till 74 års ålder var oron över att utseendet skulle förändras på grund av åldrande som störst för båda könen.

Skönhetsoperationer Att välja att korrigera sitt utseende är något som är upp till den enskilde individen och något som andra inte kan eller bör moralisera över. Rekonstruktiv kirurgi syftar till att återställa eller förbättra ett avvikande utseende som kommer från medfödda missbildningar samt traumarelaterade eller sjukdomsrelaterade utseendeförändringar. Med skönhetsoperationer menar vi i vardagligt tal något annat. Det handlar om att förbättra eller framhäva olika aspekter av sitt utseende för att psykologiskt sett må bättre eller att ta bort psykologiskt lidande via ett förändrat yttre.

Under 1992 genomgick 413 000 amerikaner någon form av kosmetiskt ingrepp och 2002 hade siffran stigit till 6,6 miljoner. Det är en ökning med 1 600 procent. Det är inte bara en ökning av antalet personer utan också en ökning av antalet typer av ingrepp, som exempelvis icke-kirurgiska ingrepp med botulinumtoxin (till exempel Botox). Trenden är ungefär lika stark i Sverige och man ser tydliga paralleller till utvecklingen i USA. En Sifo-undersökning från år 2004 visade att i genomsnitt var tionde svensk var beredd att förbättra sitt utseende på kirurgisk väg, vilket var en fördubbling jämfört med året innan. Attityder vad gäller skönhetsoperationer har blivit mer tillåtande. Det har skett en ökning av antalet svenskar, främst i åldersgruppen 25–45 år, som genomgår olika så kallade estetiska ingrepp, vars mål är att se bättre ut, smälta in och känna sig bättre. Eftersom de flesta skönhetsoperationer i Sverige görs på privata kliniker är det svårt att veta exakt hur många ingrepp som görs varje år. En relativt välgrundad uppskattning bör ligga kring 25 000 estetiska ingrepp per år, samtidigt som antalet ökar med un-

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 29

29

08-12-04 00.55.46

Jag är 35 år, men ser ut som en blek och lång 12-åring som inte kommit in i puberteten. Inga muskler, inga manliga former, ingen styrka och hållning. Det spelar ingen roll hur mycket jag äter och tränar. Jag lär förbli en lång, smal pojke. mattias, 35 år

gefär 20 procent varje år. Den absoluta majoriteten av ingreppen (cirka 90 procent) utförs på kvinnor. Man ser också en kraftig ökning av antalet män som låter sig plastikopereras. Antagligen påverkas vi av vår samtida kultur på ett sådant sätt att vi blir mer öppna för att förändra vårt yttre. Ingreppen marknadsförs som säkra och med vackra modeller som visar hur bra man kan se ut efter ett ingrepp. Även om vi i Sverige inte har en lika omfattande marknadsföring kring denna typ av ingrepp som i USA, så kan man även i Sverige se exempel på TV-program som följer personer före och efter ett kosmetiskt ingrepp och därmed normaliserar fenomenet. Kosmetiska ingrepp har blivit ett alltmer etablerat och accepterat sätt att slåss mot det ökande normativa missnöjet med hur vi ser ut.

Kroppsvård – njutning eller krav?

Det finns en uppsjö av sysselsättningar och produkter som vi kan investera mer eller mindre tid, pengar och ansträngning i för att vi vill vårda vår kropp och vårt utseende: gym och träningsinstitut, solarier, frisörer, tatuerare, piercing, manikyr, pedikyr, vitamintillskott, brun utan sol, tandblekning, kosmetisk kirurgi, bantning och så vidare. Dessa sysselsättningar kan visserligen, och då i balans med andra områden i livet, hjälpa till att skapa god livskvalitet och se till att man uppnår ett önskvärt förhållande till sin kropp. Men de kan också bli ett måste där man hela tiden vill komma längre, ha mer och bli ”bättre”, allt för att bli kvitt sitt mer permanenta missnöje. Då handlar det inte längre om en aktivitet som underhåller livskvaliteten utan det handlar om en strävan efter något

30

lev med din kropp 3 dec.indd 30

del 1

08-12-04 00.55.46

som är omöjligt att uppnå. Det kan vara svårt för oss själva se den här skillnaden. Om man känner att man måste ägna sig åt mycket kroppsvård för att kunna visa sig ute, träffa vänner och bekanta, eller om man lägger ner alltmer tid på detta på bekostnad av andra viktiga saker, kan det vara ett uttryck för ett mer permanent missnöje med den egna kroppen.

Du och din kropp Vi är bundna till vår kropp. Den finns alltid med oss. Den är en livspartner och dessutom en partner som vi inte har valt själva.

Så vad gör man när man är bunden till en partner som man inte skulle ha valt? Antagligen spenderar du en hel del energi och tid på att försöka förändra eller dölja hela eller delar av kroppen. Du köper produkter, tjänster och försöker se till att det oönskade inte ska synas lika mycket, eller kanske till och med försvinna. Om det inte är själva kroppen som bjuder på motstånd, exempelvis när du försöker gå ner i vikt, kan det vara dina tankar och känslor som bjuder på motstånd genom att dyka upp och sätta stopp för det du vill göra. Tankar och känslor som är sammanknippade med det du vill bli av med försvinner inte trots att du rent fysiskt kanske döljer din kropp eller undviker vissa situationer. Ju mer du försöker dölja och kamouflera det du är missnöjd med desto oftare finns det i dina tankar. Till slut riskerar du att bli helt upptagen av tankar på det du inte vill ha eller inte är nöjd med.

Oavsett hur mycket du har kämpat med att faktiskt ändra ditt utseende, dölja det eller kämpat med tankar och känslor kring utseendet, kan du alltid ompröva ditt förhållande till din kropp och ditt utseende. Ofta tänker man att så länge man ser ut som man gör, kommer man också att vara missnöjd med sin kropp. Det här resulterar i att man drar den självklara slutsatsen att man inte kommer att känna sig annorlunda förrän man faktiskt ser annorlunda ut! Vår ambition med den här boken är att visa dig att det finns ett alternativ till den kampen. Vi vill hjälpa dig att ompröva ditt förhållande till din kropp och testa om det går att leva med din kropp i stället för mot din kropp. Observera att detta inte betyder att man slutar ta

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 31

31

08-12-04 00.55.46

hand om sin kropp och accepterar den rakt av. Att leva med och i sin kropp innebär en hel del arbete som vi kommer att beskriva noggrant. Vi ska börja med att berätta vad kroppsuppfattning är.

Kroppsuppfattning Kroppsuppfattning, eller kroppsbild, handlar om ditt eget förhållande till din kropp och den eller de uppfattningar du har om ditt utseende och din kropp. Kroppsuppfattning handlar alltså inte om hur du faktiskt ser ut. Kroppsuppfattningen är en grundläggande del av vår identitet under hela vårt liv. Vår egen kropp och andras kroppar finns alltid framför oss. Vi ser, upplever och relaterar till oss själva och andra via vårt yttre skal, kroppen. Utseendet och kroppen har över tid alltmer blivit den man är genom att man lär sig att man blir bedömd och framför allt bedömer sig själv utifrån sin kropp och sitt utseende.

Förhållandet mellan dig och din kropp består av flera olika komponenter: tankar, känslor, beteenden och perception (varseblivning). Dessa olika delar upplevs inte så uppdelade som vi beskriver dem här utan oftast upplever man dem som en enhet. Ett begrepp som man ofta stöter på i litteraturen kring kroppsuppfattning är attityder. Med det menar man ett mer eller mindre varaktigt mönster av tankar, känslor och beteenden kring något. I detta fall gäller det dina attityder kring din kropp. Tankar, känslor och beteenden är ju delar i vår kroppsuppfattning och kan därför kallas attityder som ett samlingsnamn. Är man missnöjd med sin kropp har man tankar och känslor som man inte vill ha och dessa attityder utgör det förhållande du har till din kropp.

• Tankar om kroppen handlar till stor del om att vi bedömer vår kropp eller värderar den ur olika aspekter. Vi säger eller tänker saker som exempelvis: ”jag är för tjock, jag är för lång, kort, smal, benig, jag är ful, jag är tunnhårig eller jag har hemsk hy”. Det blir ett ständigt fokus på det som vi inte tycker är bra med vår kropp.

Detta i sin tur lockar fram tankar om hur vi borde se ut och vi börjar skapa ideal utifrån det som fattas hos oss själva. Snart blir

32

lev med din kropp 3 dec.indd 32

del 1

08-12-04 00.55.46

vi fast i en ond cirkel där tankarna om kroppen tar alldeles för mycket plats. De tankar och antaganden vi har om hur det egentligen borde vara, hur vi vill och önskar att vi såg ut, samt våra tankar och antaganden om den kropp vi faktiskt har, bildar tillsammans våra attityder till vår kropp. Följden av den här onda cirkeln kan bli att man fastnar i tankar på att man måste banta, genomgå plastikkirurgi eller dölja vissa delar av kroppen. Man jämför sig allt oftare med andra eller med sitt kroppsliga ideal.

•

Känslor kring kroppen, framför allt negativa, kan variera från allt mellan lätt missnöje, till skam, avsky eller att man hatar sin kropp eller vissa aspekter av den.

• Beteenden som har med vår kropp att göra kan handla om att man kollar sig i spegeln ofta, sätter på sig bylsiga kläder, bantar och tränar med syftet att bli av med det man inte vill ha.

• Perception handlar om hur man varseblir saker och ting i sin omgivning. Vi kan till exempel varsebli ljud med hjälp av hörseln och temperaturer med hjälp av känseln. När det gäller kroppsuppfattning handlar perception om hur man varseblir sin kropp via framför allt synen men även vår känsla av kroppen när vi rör oss, hur den känns när vi vidrör den och hur den luktar.

Det är viktigt att arbeta med samtliga aspekter av kroppsuppfattningen om man vill närma sig en harmoni där kroppen inte är fienden, utan en del av oss som vi kan leva ett fullvärdigt liv med.

Hur uppstår negativ kroppsuppfattning?

Redan vid fem års ålder börjar många flickor i dag att vara missnöjda med sin kropp, känna oro för att de är överviktiga och försöker äta mindre och röra sig mycket för att gå ner i vikt. Pojkar i åldern sex till sju år börjar redan då värdera en stor och muskulös kropp högt. Hur kommer det sig att barn så tidigt lär sig att det är viktigt hur man ser ut och att man ska se ut på ett speciellt sätt? Jo, media och ens familj och kamrater lär ut detta.

Föräldrars lite ensidiga sätt att uttrycka oro över sitt barns över-

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 33

33

08-12-04 00.55.46

vikt, som naturligtvis bottnar i omtanke och välmening, kan få väldigt negativa effekter och vara en av de faktorer som skapar grogrund för ett missnöje med kroppen hos barnet. Detsamma gäller föräldrars uppmuntran av sina döttrar att försöka gå ner i vikt. Ytterligare en sådan familjefaktor som kan öka risken för missnöje med kroppen hos barnen är mammors och pappors klagan över sin egen vikt. När det finns problem med övervikt hos barnen bör föräldrarna se till att de skapar goda förutsättningar för ett hälsosamt ätande och goda motions-, lek-, och rörelsevanor för sina barn i stället för att uppmuntra till olika former av bantning. Viktreglering är en fråga om livsstilsförändringar och det ska ta tid.

Att bli retad som barn kan skapa missnöje med ens kropp och utseende. Forskning visar en tydlig koppling mellan att ofta prata om och jämföra sin kropp med sina kamrater och negativ kroppsuppfattning hos flickor. Barn i tidig ålder verkar redan ha lärt sig hur en kropp ”ska” se ut och upplever en press att ändra sin kropp.

Media spelar en stor roll när det gäller formandet av attityder.

Allt vi ser, hör och läser påverkar våra attityder. Kroppen har alltmer hamnat i fokus som den del av oss vi kan och bör förändra och förbättra. Vi omges av bilder och budskap från media där unga och ”vackra” kroppar påminner oss om och lär oss att om vi tar hand om vår kropp så blir vi friskare, lever längre, åldras inte lika fort och blir till och med lyckligare. Kroppen är ett instrument som vi kan och bör ha kontroll över. Detta är huvudbudskapet.

Vi påverkas genom att vi jämför oss med den bild av skönhet som samhället ger, det kulturella skönhetsidealet. Vår uppfattning om hur vi själva ser ut i förhållande till idealet kan få oss att börja sträva mot idealet och att försöka förbättra vårt utseende. Det finns många saker som är mycket svåra att förändra hur mycket vi än vill och samtidigt finns budskapet att vi kan och bör förbättra vår kropp. Hur väl vi lyckas med den sysselsättningen, att förändra och förbättra utseendet, kan tillsammans med missnöjet över hur vi ser ut få en alltmer betydande roll för vårt värde som människa. I värsta fall skapas en ond cirkel där idealet blir allt viktigare att nå och där man hela tiden anstränger sig ännu mer, spenderar mer tid på att titta sig i spegeln,

34

lev med din kropp 3 dec.indd 34

del 1

08-12-04 00.55.46

banta, kamouflera, dölja och så vidare. En kamp mot utseendet och kroppen har startat som i värsta fall leder till att man börjar undvika vissa situationer och får en negativ uppfattning om sig själv, eller att man utvecklar en ätstörning i sin kamp mot vågen och spegeln, en risk som är än större för kvinnor.

Om skönhetsidealet, som man jämför sig med, vore en rimlig och normal bild skulle problemet inte bli så omfattande. I dagsläget är dock skönhetsidealet i tidningar och på TV vad gäller vikt långt ifrån vad de allra flesta väger. Kvinnliga modeller är smalare än 98 procent av alla kvinnor i USA! Finska forskare har gjort mätningar som visar att om många av de skyltdockor som finns i klädbutikerna skulle vara levande kvinnor skulle en majoritet av dem inte kunna menstruera, eftersom de är sjukligt smala. De flesta forskare är överens om att den västerländska kulturen med dess samhälleliga normer och ideal påverkar den höga förekomsten av ätstörningar hos unga kvinnor, eftersom de jämför sig med det extremt smala skönhetsidealet. Studier visar att störd kroppsuppfattning är en föregångare till stört ätbeteende och att graden av störd kroppsuppfattning förutsäger hur allvarliga ätproblemen kommer att bli. Personer med låg självkänsla och de som redan är missnöjda med sin kropp och sitt utseende är de som påverkas mest negativt av den orimliga jämförelsen.

Utvecklingen av missnöje med kropp och utseende För vissa personer kan mycket specifika händelser ha startat eller ökat missnöjet med den egna kroppen, medan det för andra kan handla om en successiv utveckling av missnöje utan några direkt påvisbara händelser som ”skapat” missnöjet. Du ska strax få tänka igenom vilka händelser som påverkat just dig och din kroppsuppfattning och hur ditt missnöje har utvecklats under åren. Först ska vi se vad Adam skrev.

Adam är 26 år och har hela livet skämts för att han har ett öra som står ut och som är helt olikt det andra, normala örat. Det är som att örat inte har vikts in riktigt och han har i princip alltid, i varje situation han varit i, tänkt på att han måste se till att andra inte ser det utstående örat. Han försöker gömma just den sidan och placera sig så att den ”bästa sidan” är den som andra alltid ser. Så här skriver Adam:

utseende och kroppsuppfattning

lev med din kropp 3 dec.indd 35

35

08-12-04 00.55.46

Utveckling av missnöje ålder

händelser

vad lärde du dig om dig själv av den händelsen?

0–7 år

Jag började förstå att jag hade ett utstående öra och ett ”normalt”.

Inte så mycket mer än att jag var annorlunda.

8–före pubertet

Det blev viktigt att ha hår som täckte öronen. En tjej sa en gång att hon såg örat och tyckte att det stack ut.

Hatar att ta skolkort för jag vet att man ska ta bilder rakt framifrån – örat syns.

Vet inte om jag lärde mig något speciellt. Att det var viktigt att se till att ingen såg örat, problemet växte.

Pubertet–18 år

Nu var det alltmer min hemlighet som bara jag visste om. Jag var rädd att andra skulle se mitt öra, om jag inte hela tiden placerade mig så att de inte kunde upptäcka det.

Jag vågade inte säga något om det ens till min flickvän.

Så länge jag döljer det och inte märks så kommer ingen att säga något om det. Jag måste hålla låg profil.

19–25 år

Jag börjar bli riktigt trött på att alltid tänka på att dölja örat. Det är en stor hemlighet som bara växer ju mer tiden går. Funderar på att göra en plastikoperation – men det vill jag inte heller att någon annan ska få reda på!

Jag har dåligt självförtroende, vågar inte säga vad jag tycker för då kommer uppmärksamheten riktas mot mig och då kan de se örat. Det finns med mig ständigt, jag tänker på att dölja örat hela tiden, isolerar mig för att slippa hålla på med det.

26–40 år

Allt är precis som vanligt …

Inget nytt! Jag är uppgiven, mitt liv håller på att bli förstört av det här.

Om de upptäcker örat, kommer de kanske att reta mig.

40–framåt

36

lev med din kropp 3 dec.indd 36

del 1

08-12-04 00.55.46

lev med din kropp 3 dec.indd 37

08-12-04 00.55.46